Svenska Gården i Åbo är i behov av en totalrenovering men tillsvidare är det oklart hur renoveringen ska finansieras. Rören är det mest akuta men hela fastigheten är i dåligt skick.
När och med vilken teknik rören ska saneras är ännu oklart men den största utmaningen ligger i att hitta pengar för renoveringen, berättar fastighetsbolagets styrelseordförande Nils-Erik Bystedt.
- Helt klart är det finansieringen som är den svåraste biten och den jobbar vi med för tillfället.
Bystedt kan inte i nuläget säga vad renoveringen kan komma att kosta men det är fråga om så stora belopp att ägarnas resurser inte räcker till. Förutom rörsaneringen kommer huset dessutom att behöva pålas inom tio till femton år och går man in för att utföra pålningen i samma veva, vilket i längden skulle bli billigare, innebär det ytterligare utgifter på flera miljoner. Stor extern finansiering, både i form av lån och investeringar från utomstående, behövs för att få det här att lyckas.
Bystedt hoppas på att man ska kunna få med nya aktieägare som är villiga att satsa på Svenska Gården.
- Väldigt preliminära diskussioner har förts och intresse finns säkert, men vi är inte så långt i vår planering att vi kunde konkretisera finansieringsbehovet ännu.
För att klara av de kostnader renoveringen för med sig måste hela konceptet för Svenska Gården ses över. Hyresnivåer i huvudbyggnaden har fastställts för trettio år sedan och de måste ses över för att få renoveringen betald. Enligt Bystedt beror den svåra situationen dels på att man inte haft framförhållning i verksamheten. Hyresintäkterna har i åratal varit alltför blygsamma med tanke på att större renoveringar i längden är oundvikliga. 
Hur ser du på era möjligheter att också i framtiden kunna hyra utrymmen till svenskspråkiga föreningar för en förhållandevis billig peng? Är det någonting ni kommer att ha råd att fortsätta med?
- Våra utredningar hittills visar nog att vi är tvungna att ha en marknadsnivå på hyrorna i huvudbyggnaden för att överhuvudtaget klara av renoveringen och betala tillbaka.
Hur mycket under marknadsnivån ligger hyrorna i dag?
- Vi har en mycket blandad hyresnivå i huvudbyggnaden. Vi har en del företag som betalar marknadshyra redan i dag men så har vi också andra allmännyttiga samfund som inte alla gånger betalar en marknadshyra.
Hyror som motsvarar marknadspriset är också en förutsättning för att någon ska investera i fastighetsbolaget då investeringen måste ge avkastning. Hittills har det inte varit några större problem med att hitta hyresgäster och speciellt lokalerna i gatuplan har varit eftertraktade. Då det gäller kontorsutrymmen i fastigheten är bristen på parkeringsplatser den största stötestenen.
- Första frågan man får av presumtiva företag som vill hyra kontor gäller parkeringsplatser. Tyvärr så har vi ingenting att erbjuda så vi är mycket beroende av torgparkeringen och hoppas att vi där kan få en lösning på problemet.
Fastighetsbolaget äger tre byggnader. De mindre är det så kallade Bassi-huset vid Västra strandgatan som inhyser en restaurang i gatunivå och kontorsutrymmen, samt Gillesgården på innergården där flera svenskspråkiga föreningar hyr utrymmen. Huvudbyggnaden på adressen Auragatan 1 är i störst behov av renovering. I byggnaden verkar bland annat restaurang Svenska Klubben, Luckan, Folkhälsan och Åbo Underrättelser.
Föreningarna har stannat trots höjda hyror
I Gillesgården har verksamheten tillsvidare fortsatt som tidigare. Huset har länge fungerat som samlingsplats för svenskspråkiga föreningar och då Svenska Gården började uppbära hyra för utrymmena från och med början av 2014 befarades att flera av föreningarna skulle flytta sin verksamhet till andra utrymmen. Men trots att föreningar till en början befarade att de inte skulle ha råd med hyrorna är det ännu ingen som lämnat huset. Det berättar Pia Wolff-Helminen, ordförande för föreningsrådet som representerar de föreningar som är verksamma i huset.
- De har tyckt att det varit lätt att vara i centrala Åbo, alla hittar dit och det är lätt att ta sig dit. Sen är det faktiskt så att hyrorna fortfarande är billigare hos oss än någon annanstans. Det är hemskt svårt att hitta andra lämpliga utrymmen som det är lika lätt att komma till, berättar Wolff-Helminen.
Ännu återstår det att se hur det går efter årsskiftet då hyrorna i Gillesgården höjs från två euro till fem euro per kvadratmeter. Wolff-Helminen tror att en del av föreningarna kanske minskar på sin verksamhet i huset då de börjar känna av de dyrare hyrorna.
- Men vi hoppas ju verkligen att det inte blir så för det tråkiga är ju att ju mindre utrymmen vi har uthyrda i Gillesgården, desto mindre har vi råd att hålla utrymmen lediga för föreningarna. Vi har redan varit tvungna att avstå från utrymmen för vi har inte längre råd med hela Gillesgården som förut.
Föreningsrådet är tvunget att betala hyra för utrymmena de förfogar över, oberoende om de hyrs ut till föreningar eller inte.
Just nu verkar föreningarna ta renoveringsplaner och hyreshöjningar med ro, säger Wolff-Helminen.
- Föreningarna är egentligen ganska nöjda just nu med situationen. De blev meddelade om att hyran kommer att höjas vid årsskiftet i god tid och nu då vi talar om den stora renoveringen som stundar är de främst den stora fastigheten det gäller, så jag tror att Gillesgården går ganska säker just nu.
Renoveringsbehovet belastar redan nu
Husets dåliga skick har orsakat att mindre reparationer redan i flera år belastat fastighetsbolagets ekonomi. Bolaget har gjort förlust de två senaste åren, huvudsakligen just på grund av stora renoveringskostnader. Problemen måste absolut åtgärdas säger Bystedt. Rör har sprungit läck och ett renoveringsbeslut, då det väl fattas, kommer inte en dag för tidigt.
- Egentligen borde vi förstås ha haft de här besluten för länge sedan. Vi jobbar allt vad vi kan för att få besluten till stånd men det är så stora saker att det tar tid och vi är tvungna att ge det den tiden för att få alla bitar att falla på plats.
Om försöken att hitta finansiering för renoveringen inte lyckas kan en försäljning av fastigheten eller delar av den inte uteslutas.
- Det har inte varit ett officiellt alternativ, men det är klart att om vi inte lyckas få finansiering för renoveringen är det svårt att se så många andra möjligheter sen mera.
Är ägarna beredda att satsa mera pengar på fastigheten för att undvika en försäljning?
- Det har vi ingen klar koll på men de flesta av ägarna är av den sorten att de inte har resurser att satsa på det här.
Styrelsen har diskuterat olika renoveringssätt och målet är att under det här året få beslutsunderlag för att ägarna på bolagsstämman under vintern ska kunna bestämma om hur renoveringen förverkligas. Diskussionen fortsätter på styrelsemötet i dag, fredag.
Fastighetsaktiebolagets Svenska Gården i Åbo ägs till största delen av föreningen Svenska Klubben som innehar 56 procent av aktierna. Stiftelsen för Åbo Akademi är med sina 17 procent den näst största ägaren. Svenska bildningens vänner r.f., Airisto segelsällskap i Åbo och Åbo Sångarbröder Musices Amantes äger mindre andelar på under tio procent. Dessa fem största ägare innehar 92 procent av aktierna.