Epigenomiken lär oss allt mer om hur miljön och omgivningen påverkar oss och vår hälsa. Och hälsan hos våra barn. Och kanske barnbarn.
- Epigenetiken har förekommit som forskningsinriktning inom genforskningen redan länge, medan epigenomiken kommit med först de senaste åren, berättar professor Riitta Lahesmaa vid Åbo universitet.
Medan epigenetiken fokuserar på hur faktorer i vår omgivningen påverkar enskilda gener hos människan, så ger avancerade dataprogram och nya forskningsmetoder idag forskarna möjligheten att undersöka hur omgivningen påverkar hela vår arvsmassa, eller vårt DNA, förklarar Lahesmaa.
- Det har revolutionerat genforskningen. Nu har man märkt att vår arvsmassa påverkas av fler faktorer i omgivningen än vad man tidigare trott. Forskarna har till exempel kunnat visa att bristfällig föda hos mödrar under hungeråren eller krigsåren i Finland har påverkat hälsan hos barnet. Eller till och med hälsan hos barnbarnen och senare generationer, säger Lahesmaa.
Epigenomik temat för jublieumssymposium i Åbo
Toppforskare, både internationella och inhemska, har samlats i Åbo på torsdag och fredag för ett jublieumssymposium som ordnas av Åbo bioteknikcentrum, centrets 25-årsdag till ära. Temat är epigenomik. Ett forskningsområde som öppnar stora möjligheter för framtiden, menar Lahesmaa.
- Möjligheterna är många. Ju mer vi lär oss om hur omgivningen påverkar vår DNA, desto bättre kan vi till exempel förstå uppkomsten av olika sjukdomar och utveckla sätt att bekämpa dem.