Förslaget till ny social - och hälsovårdslag engagerar just nu kommunerna.
Före den 14 oktober ska de finländska kommunerna säga vad det de tycker om lagförslaget samt meddela till vilket vårddistrikt de vill höra.
I en del kommuner funderar man också på vem i de nya områdena som ska få ansvar för att producera social- och hälsovårdstjänsterna i distriktet.
Fem distrikt
Meningen är att Finland delas upp fem i vårddistrikt och att det i hela landet ska finnas 20-30 vårdproducenter som garanterar att alla har lika tillgång till allt från bashälsovård till specialsjukvård.
Till exempel i Västra Finlands distrikt med 62 kommuner och 860 000 invånare har Åbo, Björneborg och Vasa tillräckligt stora muskler för att kunna producera social- och hälsovård från A till Ö.
Eventuellt kan också Salo, Raumo och Jakobstad komma i fråga.
Beslut om vårdproducenterna fattas 2016 och i samma veva får också de som idag är anställda av kommunerna nya arbetsgivare.
Vad blir kvar i kommunerna?
Vilket slag av service som ska finnas på olika håll i distriktet klarnar först när de nya distrikten börjar jobba.
Det betyder alltså att det till exempel för Kimitoöborna och Pargasborna idag är helt oklart hurdan service det finns i hemknutarna om några år.
I Kimitoöns kommun är målsättingen att barnrådgivning, läkarvård, äldreomsorg och så vidare ska se ut som i dag. Men hur det här ska lyckas finns det olika åsikter om. En del tycker det är bättre att vänta och se vad det nya distriktet vill, andra har motsatt åsikt.
Kommunförbundet uppmanar till tålamod
Tarja Myllärinen som är direktör för social - och hälsovårdsenheten vid Finlands kommunförbund uppmanar kommunerna att ta det lugnt. Stora investeringar lönar sig inte nu, menar Myllärinen. Enligt henne finns det risk för att kommunerna satsar fel och får betala dyrt för investeringar som distriktet inte är intresserat av . Hellre vänta och se vad distrikten vill ha för slags service, menar Myllärinen.
Tom Simola som är kommundirektör i Kimitoöns kommun har en annan syn på saken.
Han tror att en liten kommun som Kimitoön har lättare att försvara sina läkartjänster, bäddavdelningar, äldreboenden och så vidare om de är kostnadseffektiva och färdigt finns i ändamålsenliga utrymmen.
Det betyder att Kimitoön nu borde bygga till lite och skapa nya och ändamålsenliga utrymmen för vården.
En fastighets - och behovsutredning godkändes redan i våras av öns omsorgsnämnd och vårdreformen är ytterligare en orsak att genomföra planen. Vidare har fullmäktige i samband med budgeten för 2014 konstaterat att Kimito får karaktären av huvudhälsostation.
Enligt fastighets - och behovsutredningen borde öns två bäddavdelningar koncentreras till en enda i Kimito. Hälsostationen i Kimito ha hand om akut läkarmottagning och Dalsbruks hälsostation erbjuda läkartider som bokas på förhand.
Den här lösningen bidrar till att skapa en modern och ändamålsenlig vårdenhet som har chans att klara sig då servicen i alla 62 kommuner i distriktet jämförs med varandra, tror Simola. Kimitoön med knappt 7000 invånare utgör 0,8 procent av det nya vårddistriktet.
Åboländsk modell inte att föredra
Tarja Myllärinen vid Kommunförbundet tror också att det lönar sig för kommunerna att undersöka alla tänkbara samarbetsmöjligheter med andra kommuner.
För Kimitoöns del har ett samarbete med Pargas, S:t Karins och Åbolands sjukhus tidigare varit på tapeten, men till och med en sådan aktör skulle i det nya distriktet vara svag, tror Simola.
- Visst kan det alternativet utredas men klarar Åbolands sjukhus och kommunerna, med cirka 20 000 invånare, av att erbjuda all den service från bashälsovård till
specialsjukvård som förväntas av de nya vårdproducenterna? frågar sig Simola.
Men varför lönar det sig då inte att vänta och se vilka de nya vårdproducenterna i distriktet blir och vilken typ av service de nya beslutsfattarna vill se i Kimitoöns kommun?
- Vi är tvungna att göra förändringar av ekonomiska orsaker, oberoende av i vems regi vården på ön är. Hela vårdreformen handlar om att få ner kostnaderna och effektivera verksamheten och då kommer man nog att gå åt verksamheten på alla håll. Jag tycker det är bättre att vi förbereder oss på vad som komma skall och ser till att vi har vettiga utrymmen och verksamhet som vi kan försvara istället för att bara vänta och kanske bli utan allt, säger kommundirektör Tom Simola.