Inom två till tre år kan det att vara möjligt att via blodprov ställa diagnos på hjärnskakningar. Detta skulle snabba på diagnostiseringen vid matcher och idrottsevenemang och ge idrottarna mera tid att återhämta sig från skadan. Det tror forskare vid Åbo universitet.
- Det kan hända att allvarliga skador i hjärnan inte upptäcks via radiologiska undersökningar eller via magnetröntgen eftersom det är frågan om väldigt små nervceller som är skadade. Därför hoppas vi på att kunna hitta ämnen i blodet som kan visa vad det som har hänt i hjärnan, säger Olli Tenovuo som är överläkare vid Åbo universitetssjukhus (ÅUCS) och som leder forskningen kring hjärnskakningarna.
Det som forskarna hoppas på att hitta är väldigt små mikroRNA-molekyler som kan förekomma i hjärnan vid hjärnskakning och som är tillräckligt små för att nå ut i kroppens blodomlopp.
Tenovuo tror att det inom tre år kan vara möjligt att analysera hjärnskakningar via blodprov och att det efter det kommer att utvecklas en apparat som kan undersöka blodet och som man kan ha med till exempel vid matcher och idrottstävlingar.
Svårt att veta när man är återställd
Fotbollsmålvakten Karl-Filip Eriksson, som spelar i ligalaget VPS, har inom ett år drabbats av två hjärnskakningar. Båda gångerna har han fått bollen hårt i huvudet.
För Eriksson, liksom för andra idrottare, har det varit svårt att veta när han har varit helt återställd från en hjärnskakning. Han har fått prova sig fram genom att först vila och sen prova på lättare träning. Då han har märkt att kroppen inte klarar av ansträngningen så har han fått återgå till vila.
Idag är Eriksson fullt återställd från sina hjärnskakningar och han hoppas givetvis på att man i framtiden lättare ska kunna analysera hjärnskakningarna för att idrottarna ska veta när man kan träna normalt igen.