Trots årliga 300 miljoner i miljöstöd till jordbrukarna har Finland inte klarat målsättningen med renare vatten i Östersjön. Politiker och intressegrupper grälar, och Skärgårdshavet drabbas värst. 80 procent av fosforn i Skärgårdshavet härstammar från finländska jordbruk.
Finland har haft som målsättning att minska näringsutsläppen i Östersjön med en tredjedel. Men vi är långt från målet.
På 20 år har fosforutsläppen minskat med 16 % längs med Finlands kuster, men i Skärgårdshavet är minskningen bara 5 %. Kväveutsläppen har minskat ännu mindre.
Christer Jägerskiöld är jordbrukare i Kimito. Han får miljöstöd för att mäta kvävehalten i åkrarna. 
– Kvävemätningen ska göras tidigt på våren, när marken är så kall att all näring är bunden. Så den ger noll resultat fastän man har spridit stallgödsel på höstsäd, säger Jägerskiöld.
Han tycker kvävemätningen är en misslyckad åtgärd.
Däremot tror Jägerskiöld på att hålla växttäcke på sina åkrar vintertid. Det här ska hindra att näringsämnen rinner ut i vattendragen.
– Men det är korkat att miljöstödets regler låter bönderna bearbeta jorden trots växttäcket. Då kan näringsämnen rinna ut, säger Jägerskiöld.
– Miljöstödet till jordbruket var feldimensionerat från början. Det har inte riktats till de områden där det behövs mest, säger Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet. 
Han säger att många av åtgärderna som jordbrukarna får stöd för att vidta är dåliga. Då kan man inte vänta sig effekt.
För mycket fosforgödsel
Nio av tio jordbrukare i Finland får miljöstöd, och de får inte gödsla för mycket. Men miljöstödets övre gränser för gödsling är för höga, anser Risto Uusitalo, specialforskare vid MTT Forskning om Växtproduktion. 
– Man kunde ha minskat utsläppen mera om miljöstödets fosforgränser var strängare. Det finns inga som helst bevis föratt skördarna skulle lida av lägre gödselgränsvärden, säger Uusitalo.
Han anser att det är bortkastade pengar att använda så mycket handelsgödsel som miljöstödet tillåter.
Både Lantbruksproducenterna MTK och Jord - och skogsbruksministeriet har motsatt sig strängare gränser för gödsling. De är oroliga för att skördarna minskar om man gödslar mindre.
Samtidigt har 40 procent av åkrarna i Egentliga Finland för höga fosforvärden ur miljösynpunkt sett. Egentliga Finland har lerjordar och särskilt regniga vintrar blir det lätt erosion längs med åar och andra vattendrag. På det sättet hamnar näringsämnena i havet.
"Politiken är usel"
Lantbruksproducenterna, politikerna och tjänstemännen drar åt olika håll. De har inte lyckats rikta miljöstödet till problemområden som Egentliga Finland trots att det här fanns planerat i regeringsprogrammet. MTK, miljöministern och jord- och skogsbruksministern skyller alla på varandra.
– Det säger sig självt att man borde rikta miljöstödet till de områden där problemen är värst, i all synnerhet som det finns mindre pengar nästa år, säger Jaakko Juva som är jordbrukare i Pöytis i Egentliga Finland. 
Miljöstödet är på väg in i en ny programperiod, och ska döpas om till miljöersättning. Samtidigt minskar budgeten med 30 procent och blir 215 miljoner nästa år.
Professor Markku Ollikainen ger underkänt åt politikerna och tjänstemännen som har lappat på ett dåligt miljöstödssystem i stället för att riva upp det och göra om det från grunden.
– Det skulle behövas modiga politiker som vågar skapa ett nytt system med vettiga åtgärder som också sporrar jordbrukarna bättre. Nu är politiken usel, säger Ollikainen.
Spotlight tisdag 7.10 klockan 20 i Yle Fem.
Du kan se Spotlight på Arenan redan måndag 6.10 klockan 20.