Hade Martti Ahtisaari vägrat lära sig svenska, så hade hans liv och karriär kanske aldrig tagit fart som det gjorde. Det berättar han, då Yle Nyheter intervjuar honom i samband med Ahtisaari-dagarna i Åbo.
- Mina svenska vänner i Pakistan sade att de inte tänker tala engelska med mig, utan att jag får lov att tala svenska för det kan jag tillräckligt, säger Ahtisaari.
Året var 1960 och den unge folkskolläraren Ahtisaari hade nyligen tackat nej till en fast lärartjänst i Uleåborg. I stället hade han fått anställning vid den svenska biståndsmyndigheten SIDA och skickats till Pakistan för att delta i hjälparbetet där.
- Jag är tacksam för mina tre år i Pakistan, det var då jag lärde mig en flytande svenska.
Lyft modigt fram den nordiska samhällsmodellen
Ahtisaari talar inte bara varmt för svenskan utan också för det nordiska samhällsidealet.
Små inkomstskillnader och en trygg levnadsmiljö är något vi borde vara stolta över.
- Tidigare kunde man till exempel kalla USA ett egalitärt samhälle, men inte längre. Man behöver bara läsa böcker av till exempel Jeffrey Sachs (The Price of Civilization), Joseph Stiglitz (The Price of Inequality) eller Hedrick Smith (Who Stole the American Dream?) för att se vilka problem som finns.
Enligt Ahtisaari har den nordiska samhällsmodellen visat sig vara konkurrenskraftig också i dagens föränderliga värld.
- Vi ska vara stola över vad vi åstadkommit och vi borde bjuda hit fler människor för att ta lärdom. Då bidrar vi också till att minska på konflikter.
Martti Ahtisaari, vad krävs av en god konfliktlösare i dag?
- Som medlare måste man ha tålamod att lyssna på vad människor har att säga och en vilja att verkligen hjälpa dem. Samtidigt måste man också försäkra sig om att alla parter verkligen är intresserade av att lösa konflikten. Det är endast då en lösning är möjlig.