Vart åttonde barn under 14 år har fått vård för psykiatiska problem, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter. Prognosen för många av dem kunde vara mycket bättre om hjälpen sattes in i ett tidigare skede.
Vården inleds ofta för sent. Många barn får sin diagnos först i tonåren trots att symtomen kunde ha upptäckts redan i daghemmet.
Enligt forskare i Åbo kunde prognosen för flera psykiatriska och neuropsykiatriska problem eller för inlärningssvårigheter förbättras om vården skulle läggas in tillräckligt tidigt.
- Hälften av de störningar som finns i autismspektrumet diagnosticeras först i åldern 9-14, trots att symtomen syns redan i daghemsåldern, säger David Gyllenberg som är en av huvudförfattarna till rapporten.
Enligt forskarna skulle det vara bra att kolla upp eventuella symtom redan hos rådgivningen eller hos skolhälsovården på samma sätt som man följer upp att barnen utvecklas normalt.
Gyllenberg säger att en potentiell lösning vore att erbjuda effektivare vårdmetoder som är enklare att nå. Nu finns det bara begränsat med hjälp att få och närmast inom specialsjukvården.
Forskningen granskade 60 000 barns uppgifter. Alla barnen är födda 1996.
Forskningen har publicerats i tidningen Psychiatric Services.