Skattesatserna i kommunerna stiger och varierar i allt högre grad från kommun till kommun, visar en utredning av Skattebetalarnas centralförbund. I år betalar en medelinkomsttagarfamilj i Kides nästan 5 000 euro mer i skatter än en familj med samma inkomster i Grankulla.

Kvinnan i exempelfamiljen tjänar 2 985 euro per månad, medan mannens lön är 3 601 euro. Med semesterpeng inkluderat ger det familjen en total årsinkomst på 82 331 euro.

I medeltal går 31,4 procent av inkomsterna - eller 25 811 euro - till skatter och avgifter. Kommunalskatten utgör den största enskilda skatteutgiften på 13 950 euro, inkomst- och Yle-skatten till staten uppgår till drygt 4 000 euro medan 1 000 euro går till kyrkoskatt. Resten av summan, drygt 6 600 euro, utgörs av pensions- samt arbetslöshets- och sjukförsäkringsavgifter.

Så varierar exempelfamiljens skatteutgifter i landet

Ju mörkare färg kommunen har, desto mer skatt och avgifter av skattenatur betalar exempelfamiljen. Klicka på kommunerna för mer information.

Höjda skatter i hälften av kommunerna

Kring hälften av kommunerna - eller 156 stycken - har höjt skattesatsen i år, visar utredningen. Inte en enda kommun har sänkt skattesatsen. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen ligger på 6 procentenheter.

Kides i Norra Karelen har den högsta skattesatsen, 22,5 procent, medan Grankulla fortfarande uppbär minst skatt,16,5 procent. Den mest allmänna skattesatsen är 20,5 procent.

Skatteprocenterna har stigit så gott som oavbrutet allt sedan 1990-talet.

I år har över 70 procent av de tillfrågade kommunerna en skatteprocent på över 20 - år 2006 hade bara tre procent av kommunerna en så hög skattesats.

Nya tag behövs

Teemu Lehtinen, vd för Skattebetalarnas centralförbund, efterlyser nya tag i kommunerna - trenden är i längden ohållbar då befolkningens vårdbehov växer.

Lehtinen poängterar social- och hälsovårdsreformens betydelse och behovet för kommunerna att kunna ordna sina tjänster mer kostnadseffektivt. Över hälften av skatteintäkterna går till att betala för social- och hälsovården.

Enligt Lehtinen är kommunerna nu i mycket olika ekonomisk ställning - skillnaderna är stora och problemet kan inte åtgärdas med höjd skattesats.

- Det är bra att minnas avigsidan av trenden, där både staten och kommunerna höjer skatterna. Det är allt bort från den privata konsumtionen, säger Lehtinen till Yle Uutiset.

Löntagarfamiljerna i Kajanaland, Södra Österbotten och Norra Karelen betalar mest skatter, enligt utredningen, medan familjerna i Egentliga Finland, Satakunta och Nyland har den lättaste skattebördan.

Läs utredningen på finska här.

Raseborgare betalar mest skatt i Nyland
Vemobor betalar mest inkomstskatt i landskapet

Kjell Sundström har valts till ny ordförande för aktiebolaget bakom yrkeshögskolan Novia. Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi hade bolagsstämma på måndagen.

Sundström blev tidigare i våras vald till strategidirektör för Stockmann efter flera år som skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Han ersätter nu Roger Broo som styrelseordförande.

Till övriga styrelsemedlemmar omvaldes Håkan Fagerström (Utbildningsstiftelsen Sydväst), Rune Westergård (arbetslivsrepresentant), Malin Brännback (Åbo Akademi) och Cathrine Stenberg (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur).

Styrelsen fick också tre nya medlemmar. De är Ulla Achrén (Åbo Akademi), Gun Granlund (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur) och Johan Aura (Utbildningsstiftelsen Sydväst).

Roger Broo (Åbo Akademi), Alice Lillas (Svenska Österbottens förbund för utbildningen och kultur) och Henrik Lindholm (Utbildningsstiftelsen Sydväst) avgår som styrelsemedlemmar eftersom de passerat bolagsordningens åldersgräns på 68 år.

En terminal för flytande naturgas LNG planeras till Salo. Det handlar om en mindre terminal som ska finnas till sjöss.

Projektet ingår i det nationella programmet som har som mål att bygga ut LNG-nätet i Finland.

Det är ändå fortfarande en bit kvar innan Salo ska få en LNG-terminal. Bland annat ska projektets finansiering manglas fram i regeringen.

Vattnet vid Lammalabäcken intill avloppsreningsverket i Västanfjärd har färgats rött i dag, onsdag.

Enligt kommunen handlar det inte om ett läckage vid reningsverket utan om en överdosering av ofarliga reningskemikalier.

Så kallade fällningskemikalier binder näringsämnen i vattnet och det är järnsulfatet som gett upphov till den röda färgen, förklarar Roger Hakalax, verkställande direktör för Kimitoöns vatten.

Enligt Hakalax borde den röda färgen i bäcken försvinna senast i övermorgon.

Reningsverket i Lammala har drabbats av olika fel med jämna mellanrum de senaste åren. I april inträffade ett större läckage efter att ett rör sprang läck.

Tanken är att Lammala reningsverk stängs 2015.

Läs också:

Myndigheterna: Ingen orsak att stänga reningsverket i Lammala

"Stäng Lammala reningsverk nu"

Polisen misstänker att en man som hittades död i sin lägenhet i Pöytis på måndagen bragts om livet.

Mannen hittades i en radhuslägenhet i kommundelen Riihikoski.

Enligt polisen ska det misstänkta brottet ha skett redan förra veckan.

Polisen berättar inte några närmare detaljer om fallet i nuläget.

En strejk hotar bryta ut på torsdagen på Ålands frigående färjor, rapporterar Ålands radio. Om strejken bryter ut lovar Trafikbyrån på Åland säkra mat-, bränsle- och persontransporterna till skärgården.

Det är Skeppsbefälsförbundet som varslar om en eventuell strejk på landskapets frigående färjor på torsdagen med start klockan 12.

Landskapsregeringen och skeppsbefälsförbundet har fortsatt sina förhandlingar på onsdag eftermiddag under ledning av riksförlikningsman Esa Lonka.

Mikael Korpela på Trafikbyrån lovar försöka lindra den eventuella strejkens verkningar, men de som behöver få sina bilar från skärgården till fasta Åland eller fastlandet uppmanas transportera dem på onsdagen.

Trafikbyrån ordnar med extra parkeringsplatser vid hamnarna om det behövs.

Varslet gäller frigående färjor som bemannas av landskapet, Skarven på Föglölinjen berörs inte, och inte heller Doppingen.

Ålands radio

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland har i dag beviljat stöd för idrotts- och motionssatsningar i landskapet.
950 000 euro går till utvekling av idrotts- och motionsplatser medan 135 000 euro beviljas för utveckling av barn- och ungdomsmotionen.
Följande projekt återfinns bland mottagarna:

Åbo: Reparation av konstgräsplanen i Impivaara, 58 000
Åbo: Reparation av sportplanen i Månberga, 101 000
St Karins: närmotionsplats vid Hovirinta skola, 67 000 euro
Pargas: Park för skateboarding och parkour, 25 000 euro

Se listorna över samtliga mottagare här:

Regionförvaltningsverket beviljar 950 000 euro för utveckling av motionsplatser

Regionförvaltningsverket ger 135 000 i stöd till utveckling av barn- och ungdomsmotion

Sommarjobbsedelkampanjen ”Blev du utan sommarjobb” för ungdomar födda år 1994 -1998 resulterade i att 33 ungdomar på Kimitoön
fått sommarjobb hos olika företag.

Ungdomarna fick information om hur man ansöker om jobb och hur man gör upp en CV innan de begav sig ut för att söka sommarjobb hos olika företag på Kimitoön.
Meningen var att aktivera ungdomarna och samtidigt stöda kommunens företag med en sommarjobbsedel till ett värde av 500 euro.

Hälften av sommarjobben är inom bygg och underhåll och de flesta arbetsgivare är mikroföretag. Handel- och restaurangbranschen sysselsätter också en stor del av sommarjobbarna.

- Det är viktigt att ungdomar får jobb på sin hemort säger kommunens projektkoordinator Sven Ivars, som varit med om att organisera kampanjen.

Också sysselsättningskoordinatorn Jessica Sundell har hjälpt till med att hitta arbetsplatser hos olika företag.

Jarkko Nieminen slog ut Dmitrij Tursunov i två raka set och avancerade till tredje omgången i ATP-turneringen i London.

Bägge seten avgjordes i tiebreak. Det stod Nieminens nerver bättre ut med än motståndarens för ett slutresultat på 7-6, 7-6.

Nieminens ATP-ranking är 62 medan ryske Tursunov är rankad 32:a.

I den tredje omgången ställs det finländska tennisässet mot antingen Denis Istomin (ATP 49) eller Aleksander Dolgopolov (ATP 19).

Takmålningarna i festsalen på Villnäs slott undersöks och dokumenteras i sommar. Ett mål för undersöknings- och dokumenteringsprojektet är att trygga att målningarna bevaras.

Villnäs slott, känt som hemgård för släkterna Fleming och Mannerheim, är till sin arkitektur och sina inredningsdetaljer en unik helhet i Finland. Takmålningarna i festsalen på Villnäs målades i början av 1660-talet, snart efter att byggnaden färdigställdes. För arbetet anställdes konterfejaren Jochim Langh från Stockholm, känd för att ha använt dyra och sällsynta färgämnen i Villnäs takmålningar.

Senrenässansbyggnaden Villnäs slott är unik i sitt slag i Finland. villnäs slott Bild: Yle/Andy Ödman

Spåren av tidens gång syns i Villnäs takmålningar bland annat i att målarfärgerna lossnar och färgerna bleknar. Nu undersöks och dokumenteras takmålningarna med hjälp av olika metoder, bland annat infraröd fotografering. Avsikten med undersökningarna är att ta reda på vilka material och tekniker som använts på målningarna samt att fastställa skador som uppkommit under århundradenas lopp. De moderna metoderna gör det möjligt att få en hel del ny information om målningarnas skick och hur de gjordes, utan att skada dem.

Jochim Langhs unika takmålningar undersöks noggrant för att på bästa sätt kunna bevaras. takmålningar i villnäs Bild: Yle/Andy Ödman

Kombinationen av Jochim Langhs professionalitet samt att han använde sig av ovanligt varierande motiv gör takmålningarna i Villnäs slott världsunika.

Ägaren Senatfastigheter satsar 50 000 euro på undersökningen som beräknas vara klar i slutet av sommaren.

Villnäs slott är öppet för allmänheten varje dag hela sommaren.

TPS studsade tilbaka på ett imponerande sätt efter helgens derbyförlust och tog en 3-1 seger mot IFK Mariehamn i fotbollsligans onsdagsomgång.

Eero Tamminen inledde målskyttet redan efter nio minuter men IFK Mariehman kvitterade snabbt genom ett mål av Diego Assis Figueiredo några minuter senare.

Men efter en drygt kvart satte Tamminen sin andra fullträff för dagen och tog upp TPS i en 2-1 ledning. Ännu före paus lyckadesTPS fördjupa misären för gästerna genom mål av Juho Lehtonen.

Matchen slutade 3-1. TPS ligger alltjämt sist i tabellen med tre poäng upp till nästjumbon, dagens motståndare IFK Mariehamn.

Förlust för FC Inter

FC Inter lyckades inte utöka sin vinstsvit efter derbysegern utan fick se sig besegrat med 2-0 av hemmalaget Jaro.

Jaros mål gjordes av Johan Brunell och Jonas Emet i den andra halveleken. De blåsvarta ligger på en nionde plats i tabellen.

En medelålders man skadades allvarligt i Åbo centrum på onsdag, då hans kläder fattade eld efter klockan sex på kvällen.

Mannen fördes snabbt till sjukhus av räddningsverket. Enligt personalen hade mannens kläder helt förstörts i lågorna.

Mannen har fått allvarliga brännskador och får nu sjukhudsvård. Inga andra personer skadades i olyckan som skedde vid Åbo busstation.

Polisen undersöker brandorsaken.

Ungdomsgården Zabadak tappar sin lokal när Katedralskolan renoveras och i nuläget är framtiden oviss för den enda svenska ungdomsgården i Åbo.

Kaarina Ruusuvirta-Okur som jobbar med svenskspråkigt ungdomsarbete har lätt för att hålla sig från skratt när hon berättar om läget för Zabadak.

- Flyttlasset går den här veckan och det känns väldigt tråkigt eftersom vi inte har någon ersättningslokal. Jag vet inte var jag ska börja när jag kommer tillbaka efter semestern.

Ungdomsgården Zabadak blir utan tak över huvudet när Katedralskolan renoveras. Bild: YLE/Annika Holmbom

Hur kommer det sig att det har blivit så här?

- Det måste du fråga beslutsfattarna om. Jag tror att det till viss del handlar om den brännbara språkfrågan och oförståelse från de finskspråkiga. De förstår inte hur stor rikedom det är för människor att kunna olika språk och speciellt här i Finland.

- Vi måste ha en plats dit man kan komma och prata sitt modersmål svenska. För vi har också flera besökare som inte ens kan finska.

Men hur ser du på stadens tidigare argument, det vill säga att det krävs fler besökare för att framtiden för Zabadak ska vara säker?

- Det är totalt idiotiskt. Vi arbetar inte med nummer, vi arbetar med ungdomar. Vad är viktigast här i livet, är det människan eller siffror?

"Viktigt att det finns en svensk ungdomsgård"

Enligt Kerstin Paananen, som är avdelningschef för ungdomstjänster vid Åbo stad, ska inte ungdomsgården behöva oroa sig över att deras verksamhet är hotad. Däremot är det ännu oklart var "nya" Zabadak ska placeras.

Zabadaks material är färdigpackat och redo för flytt. zabadak, Bild: Yle/Peter Karlberg

- Utgångspunkten är att vi försöker fortsätta med verksamheten någon annanstans och vi försöker hitta nya ställen, men i det här skedet är det ännu inte klart var Zabadak kommer att befinna sig, säger Kerstin Paananen.

Från Åbo stads sida, hur viktigt tycker man att det är med en svensk ungdomsgård?

- Om jag får säga min mening är det viktigt att det finns en svensk ungdomsgård. Åbo är en tvåspråkig stad och vi måste ha ett ställe för de svenska ungdomarna.

- Nu när det är strama tider får man försöka uppmärksamma folk som inte har svenska som modersmål att Åbo är en tvåspråkig stad och att det därför behövs ett svenskt ställe.

31.10.2011 - Zabadak i Åbo behöver fler besökare

Förslaget att sälja hälsostationen i Korpo och flytta läkartjänsten till Nagu får kritik.

På tisdagen hade den arbetsgrupp som utrett hur hälsovården och utbildningen ska ordnas i skärgården sitt sista möte. Enligt arbetsgruppens förslag kunde hälsostationen i Korpo säljas. Hälsovården skulle i så fall flytta till andra utrymmen i Korpo. Korpo skulle alltså fortsättningsvis ha en hälsomottagning, men läkartjänsten flyttar till Nagu. Läkaren skulle också i fortsättningen besöka Korpo men möjligen endast mot tidsbeställning. Mer om arbetsgruppens förslag kan ni läsa här.

Vid hälsostationen i Korpo har personalen haft fullt upp under morgonen så när Yle Åboland kommer på besök har de ännu inte hört nyheten om att det finns planer på att sälja hälsostationen. Mottagningsskötare Catarina Lindberg, som också är huvudförtroendeman vid sjukvårdsfacket Tehy, blir förvånad när hon får höra om förslaget.

- Senast förra veckan var jag med på ett möte och då sades det att ingenting skulle bli klart förrän i september. Just nu känns det lite som en kalldusch, säger Lindberg.

I väntrummet sitter Klaus Sahlgren, som i tiderna hunnit vara både styrelseordförande och fullmäktigeordförande i Korpo, och han är orolig för utvecklingen i skärgården.

- Naturligtvis är jag orolig. Jag misstänker att det här är ett tecken på en allmän negligering av periferin.

Vem påverkas mest om planerna blir verklighet?

- Äldre personer och personer som inte har bil. Busslinjerna här går sällan. Det måste finnas en läkare här ibland, säger Sahlgren.

Också vid torget väcker planerna känslor.

- Jag förstår inte hur arbetsgruppen har närmat sig problematiken. Att man stirrar mer på fastigheter än på själva verksamheten. Det är klart vi behöver läkare i Korpo, säger Monika Holmén.

Holmén som sitter i Korpo närservicenämnd är upprörd över planerna. Enligt förslaget ska staden behålla tre fastigheter i Korpo: Stabshuset, skolhuset och äldreboendet Regnbågen. Om hälsostationen säljs skulle hälsovården styras till något av dessa tre utrymmen.

- Jag tycker det låter dyrt och ogenomtänkt. I skolbyggnaden och Regnbågen är det redan fullt och Stabshuset är inte byggt för hälsovård. Dessutom bygger förslaget på att placera vården i övre våningen vilket gör det omöjligt att ta sig upp till exempel med en bår, säger Holmén.

Arbetsgruppen hade sitt sista möte på tisdagen. Rapporten ska nu behandlas i både stadsstyrelsen och fullmäktige innan ett beslut kan fattas i frågan.

Stuvarna återvände till sina arbetsplatser på torsdagsmorgonen. Vid Åbo hamn väntade två fartyg på lossning och ett fartyg på lastning på morgonen.

Enligt hamnoperatören Finnsteve kommer det troligen att ta cirka ett dygn innan verksamheten återgår till det normala.

På onsdagen inledde stuvarna en strejk, som pågick ett dygn. Stuvarna ville visa sitt stöd för en huvudförtroendeman i Torneå som har hotats, efter att ha anklagat ett ryskt fartyg för att använda slav-arbetskraft.

logomo, Bild: Cederqvist & Jäntti Arkitekter

logomo, Bild: Cederqvist & Jäntti Arkitekter

Snart kan det bli lättare att ta sig till kulturarenan Logomo i Åbo.

Planerna på att bygga en ny gångbro vid Formansgatan i Norrstan avancerar. Enligt planerna ska också ett nytt parkeringshus byggas i Norrstan för Logomos besökare.

Staden jobbar som bäst med detaljplanen, som skulle möjliggöra byggprojektet.

Direktionen för fastighetsaffärsverket tog del av planerna på onsdagen.

Victor Westerholm föddes 1860 i Åbo, men båda hans föräldrar var från Nagu och större delen av hans släkt bodde också där.

Nagu var också platsen där hans intresse för målande väcktes. Ändå är det få som känner till Victor Westerholms koppling till Nagu.

Med Westerholmstigen vill föreningen Pro Nagu i samarbete med kulturföreningen Multiculti informera dagens Nagubor och turister om var Westerholm började sin konstnärliga bana och samtidigt berätta hur Nagu såg ut under målarens barndom.

Westerholmstigen har arbetats fram av Naguborna Rune Franzén, Gitta Franzén, Nina Söderlund, Matilda Åberg och Dan Strömberg och består av 14 informationstavlor. Matilda Åberg har planerat tavlorna och Heisel Salminen har översatt texterna.

Westerholmstigen invigs på lördag den 14 juni kl. 12.15 i Södra hamnen i Nagu i samband med potatisfestivalen De vita päron. Efter invigningen har besökarna möjlighet att delta i en guidad rundtur längs med Westerholmstigen.

Rune Franzén och Nina Söderlund berättar mer om hur idén till Westerholmstigen väcktes och tar oss med på en liten rundtur längs stigen.

Westerholmstigen i Nagu

Fartyget m/s Finneagle som i morse körde på grund i hamnen vid Kapellskär är flytande och har förtöjts. Ett tekniskt fel uppges som orsaken till grundstötningen.

Finneagle ägs av rederiet Finnlines. Fartyget trafikerar mellan Nådendal och Kapellskär.

Ombord finns 168 passagerare 30 besättningsmän. Ingen har skadats och ingen är heller i fara, uppger Finnlines och passagerarna ska få gå i land vid middagstid finsk tid.

Rederiet kommer troligen att inhibera alla torsdagens avgångar från Nådendal till Kapellskär.

Beslutet att minska på antalet skolgångsbiträden i Åbo behandlas på nytt.

Tidigare beslöt staden att minska på antalet skolgångsbiträden med 20 årsverken i Åboskolorna. Det här betyder exempelvis att de svenskspråkiga grundskolorna går miste om en tjänst.

Personalen på skolan Luolavuoren koulu in en rättelseyrkan om planerna, eftersom skolan förlorar 7 tjänster. Skolan har skolklasser för barn med kognitiva och neurologiska funktionsnedsättningar.

Nämnden för fostran och undervisning diskuterade saken igår och beslöt att upphäva beslutet om att dra ner på antalet skolgångsbiträden. Ärendet remitterades för ny beredning.

De hårda sparkraven fortsätter i Åbo stad. Nu inleder Åbo nya samarbetsförhandlingar för att få ekonomin i balans.

Staden inledde samarbetsförhandlingar tidigare i år. Då försökte man minska på personalen bland annat med hjälp av pensionsarrangemang. Staden uppmuntrade också personalen att komma med idéer på hur staden ska effektivera verksamheten.
Det har ändå visat sig att de här åtgärderna inte räcker till. Därför inleder staden nya samarbetsförhandlingar.

Tidigare talade staden om att minska på personalen med 330 årsverken. Nu kan staden minska på personalen med upp till 350 årsverken fram till slutet av 2016. 175 årsverken minskas år 2015 och lika många året därpå. På det här sättet kan staden spara cirka 8,4 miljoner euro årligen.

Målet är också att minska på förvaltningen. Antalet ledande tjänster kommer att minskas med två stycken, vilket leder till inbesparingar på 150 000 euro. Dessutom kommer åtta ledande tjänster inte att besättas på nytt. Det här ger inbesparingar på cirka en halv miljon euro.

Enligt Åbo stad behövs dessa anpassningsåtgärder för att utsikterna för skatteinkomsterna minskat och för att statsandelarna skärs ner.

- Samtidigt som inkomsterna minskar ökar också utgifterna, bland annat i och med att arbetslösheten både förlängs och ökar. Åbo stads största utmaning just nu är att anpassa stadens ekonomi till de befintliga resurserna, säger stadsdirektör Aleksi Randell.

Förutom personalinbesparingar måste Åbo försöka minska på utgifterna inom alla sektorer.

Samarbetsförhandlingarna inleds i augusti och pågår i åtminstone 6 veckor. Frågan ska ännu godkännas i stadsfullmäktige senare i juni.