En medelålders man fick livshotande skador då någon tände eld på honom vid busstationen i Åbo vid 18.30- tiden på onsdagskvällen. Polisen ber allmänheten om tips gällande fallet.
Mannen befann sig vid busshållplatsen utanför busstationen, på Aningaisgatans sida. Någon hällde tändvätska på honom och tände på.
Den som vet något om fallet ombeds kontakta polisen på numret 050-349 8995.
Det finns så gott som inga blågröna alger ännu Egentliga Finland. Den här veckan har man hittat blågröna alger endast i sjön Painio i Somero.
Närings-, trafik- och miljöcentralen tar emot algobservationer på numret 029- 5022 530. Man kan också skicka algobservationerna via webbplatsen Järviwiki eller via Järviwikis mobilapplikation.
Polisen rapporterar om en vansinnesfärd i centrum av Salo i onsdags.
Polisen fick flera anmälningar om en bilist som verkade berusad. Då polisen uppmanade bilisten att stanna gasade personen iväg med hård fart.
På ett ställe körde bilisten upp till 150 kilometer i timmen på ett ställe där hastighetsbegränsningen var 40 km/h. Personen körde också ställvis mot rött ljus och på fel sida av vägen.
Polisen lyckades inte gripa bilisten, men polisen har bilens registernummer.
En cyklist blev påkörd av en bil i korsningen av Kyrkoesplanaden och Norråkersgatan i Pargas på onsdagsmorgonen.
Cyklisten fördes till hälsocentralen. Polisen utreder fallet som äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelse.
Under torsdagen meddelar FC TPS att Aimo Moisander har valts till ny ordförande för Åboklubben. Moisander efterträder den långvarige ordföranden Jyrki Kurokalliota.
- Alla som håller på FC TPS är väldigt tacksamma för allt jobb som Jyrki Kurokalliota har bidragit med, säger den nyvalde ordföranden Aimo Moisander på FC TPS webbplats och tillägger:
- Nu står vi inför stora utmaningar, inte minst ekonomiskt, men föreningen har alltid klarat sig och tagit sig framåt. Framför allt genom hårt jobb.
Ett nytt varv grundas i Raumo på nedlagda STX-varvets gamla område. Varvet i Nystad och lokala investerare ligger bakom satsningen.
Det nya varvet har redan fått en beställning, som inte ännu kan publiceras. Mer information om beställningen kommer under sommaren.
Raumo stad köpte varvet efter nedläggningen. Det nygrundade varvet, Marine Constructions, inleder sin verksamhet på varvsområdet i juli.
Det nya varvet sysselsätter cirka 50 personer. Tanken är att fungera som en expertorganisation som ser till att varvet får beställningar, men själva arbetet utförs hos andra företag i regionen.
Varven i Raumo och Nystad kommer tillsammans med underleverantörerna att sysselsätta närmare tusen personer.
Kriskommunen Tarvasjoki och Lundo tvingas gå ihop från och med årsskiftet. Det beslöt regeringen på fredagen.
Orsaken till tvångsfusionen är den dåliga ekonomin i Tarvasjoki.
Tarvasjoki har redan tidigare godkänt en fusion med Lundo. Lundo har däremot tidigare tackat nej till en fusion.
Tvångsfusioner drabbar också Satakunta. Där ska Lavia slås ihop med Björneborg.
Både Tarvasjoki och Lavia är så kallade kriskommuner med ytterst svag ekonomi.
Regeringens beslut utgår från en lag som trädde i kraft i juli i fjol.
Det är första gången sedan 1977 som kommuner tvångsfusioneras i Finland.
Regeringen beslöt om tvångsfusioner
Kommunutredningarna i Åboregionen på slutrakan
Tarvasjoki vill gå ihop med Lundo - Lundo säger nej
"Fusion med Lundo är enda utvägen för Tarvasjoki"
Lundo och Tarvasjoki går samman?
Raumoföretaget Steerprop, som tillverkar propellrar, har fått en storbeställning från Ryssland.
Steerprop har fått en beställning värd 12 miljoner euro för att tillverka drivkraftsystem till ryska specialfartyg med många användningsområden. Beställningens sysselsättande effekt är 240 årsverken.
Fartygen byggs i Ryssland. Beställningarna ska vara klara i augusti 2014 och oktober 2015. Företaget har också fått beställningar från Norge och Polen.
För tillfället sysselsätter Steerprop cirka 50 personer. Med underleverantörsnätverket sysselsätter företaget cirka 400 personer.
Jukola-kavlen i orientering avgörs nu till helgen i Kuopio. Nästa år avgörs tävlingen i Egentliga Finland eller närmare bestämt Pemar. För år 2015 är Paimion Rasti och Turun Suunnistajat arrangörer.
Vidare är det också klart att Jukola-kavlen går i Egentliga Finland även år 2021, då Liedon Parma och Mynämäen Suunnistajat-52 kommer att arrangera tävlingen. Det beslutade Jukola-arrangörerna i dag.
Världens största stafettävling samlar i år drygt 15 000 orienterare till damernas Venlakavle och herrarnas Jukolakavle. Dessutom väntas en publik på 30 000 åskådare i Kuopio.
När tävlingen arrangeras i Egentliga Finland kommer deltagarrekordet troligen att slås, eftersom flera utländska lag i år tyckte att resan till Savolax är för lång.
Allt enligt ett pressmeddelande.
http://www.jukola.com/2015/sv/
http://www.jukola.com/2014/ajankohtaista/jukola-jarjestajat-2018-2012/
Polisen har nu gripit en person efter onsdagens händelse vid busstationen i Åbo, där någon tände eld på en medelålders man. Polisen utreder just nu den gripna personens koppling till dådet.
En medelålders man fick livshotande skador då någon hällde tändvätska på honom och tände på. Mannen vårdas på sjukhus och hans tillstånd rapporteras nu vara stabilt.
Polisen ber fortfarande allmänheten om tips gällande fallet och den som vet något om händelsen ombeds kontakta polisen på numret 050-349 8995.
Mer information i ärendet kommer i morgon (fredag) eftermiddag.
I vintras sade Restels Burger King-chef Mikko Mollberg till Yle Åboland att det bara är en tidsfråga innan hamburgerkedjan även finns i Åbo. Nu är det klart att det blir så.
I torsdagens pressmeddelande meddelar Restel/Burger King att man kommer att öppna nya restauranger i Jyväskylä, Åbo, Vanda och Tammerfors.
Planen är att restaurangen i Åbo ska öppnas någon gång mellan september och november.
- Vi är väldigt nöjda med den här expansionen och alla restauranger kommer att vara centralt belägna, säger Restels Burger King-chef Mikko Mollberg.
27.01.2014 Burger King siktar på Åbo - men det oroar inte Hesburger
Kulturnämnden i Pargas är missnöjd över miljönämndens beslut att minska frisbeegolfbanan i Centralparken i Pargas från nio till sex hål.
Kulturnämndens ordförande Kyösti Kurvinen ger sin syn på saken som togs upp under torsdagens möte.
- Vi är besvikna på miljönämndens beslut att ta bort tre av de nio hålen. För att kunna ordna tävlingar krävs att frisbeegolfbanan har nio hål, men det här handlar också om en bana som används av många i alla åldrar. Dessutom ligger banan på gångavstånd från skolorna. Parken kan inte bara vara något att se på, man måste ju också kunna använda den fullt ut.
Enligt Kurvinen motiverar miljönämnden i Pargas beslutet med att frisbeegolf kan leda till skador på träden.
- Det kan inte stämma, en frisbee tar inte sönder ett träd, det måste i så fall bero på något annat.
Kulturnämndens ordförande berättar att man nu ska försöka riva upp miljönämndens beslut.
- Vi beslöt enhälligt att vi ska försöka få till stånd en ändring och vi kommer att skicka en skrivelse till miljönämnden.
Ett annat ärende som togs upp under torsdagens möte i kulturnämnden var ungdomssatsningen "Snabba pengar".
- Vi kommer att testa det här nya projektet, som är en bra möjlighet för ungdomar som vill få en snabb behandling när de söker understöd till olika evenemang, säger Kyösti Kurvinen och fortsätter:
- Kraven för att få pengar, eller max 500 euro per evenemang, är att den som söker är 13-20 år, att projektet har fritids/kultur-karaktär, att det är öppet för allmänheten och att det är ett evenemang/arrangemang som sker någonstans i Pargas.
- Sedan får vår kulturchef Ann-Sofie Isaksson ta beslut om ansökan beviljas eller inte.
- Det här känns som ett bra projekt, då det finns många kreativa ungdomar som kan behöva understöd.
Finlands tennisetta Jarkko Nieminen tvingades på torsdag avbryta sin match mot Ukrainas Alexander Dolgopolov på Queen's Club i London. Ukrainaren hade då vunnit första setet med 6-4 och ledde det andra med siffrorna 4-2.
Ännu är det oklart varför Nieminen avbröt matchen. I det första setet hade Jarkko hållit jämna steg ända till läget 4-4. Sedan lyckades Dolgopolov bryta finländarens serv och ta hem setet.
I det andra setet hade Nieminen flera break-bollar utan att lyckas bryta ukrainarens serv. I läget 4-2 till Dolgopolov kastade Jarkko sedan in handduken.
Dolgopolov är rankad 19:e på världsrankingen medan Nieminen ligger 62:a. Jarkkos ranking kan, genom att han i London tog sig till tredje omgången, stiga någon placering. Att han så här nära Grand Slamturneringen i Wimbledon tvingades avbryta är givetvis oroväckande.
Nieminen och Dolgopolov har mötts fyra gånger. Ukrainaren leder med 3-1 i matcher. Härnäst möter Dolgopolov bulgaren Grigor Dimitrov som seedats fyra i Queens.
Det var säsongens första grästurnering för Nieminens del.
Murray och Nadal också ut
Världsfemman, britten Andy Murray som seedats trea i turneringen på Queens Club, föll även han ut i tredje omgången.
Tjecken Radek Stepanek var Murrays överman med 7-6, 6-2.
I tyska Gerry Weber-turneringen var hemmasonen Dustin Brown bättre än självaste världsettan Rafael Nadal. Spanjoren fick ge sig med 4-6, 1-6 mot Brown som endast är 85:a på ATP-rankingen.
Årets tredje Grand Slamturnering på Wimbledon inleds knappa två veckor.
Det är i år fjärde gången som Broloppet ordnas och intresset för det krävande men vackra loppet fortsätter att öka, berättar arrangör Petri Järvinen.
Enligt Järvinen kunde deltagarantalet vara det dubbla men man vill inte låta loppet svälla för mycket.
- Evenemanget blir inte bättre att vi tar emot fler deltagare. Vi försöker hålla kvaliteten och ordna en rolig och bra happening!
Över tvåhundrafemtio löpare är i år anmälda till halvmaratonloppet som startar i Dalsbruk och slutar i Kasnäs.
Löpning är idag en motionsfrom som intresserar många. Bankdirektör Christer Nyback upptäckte springandet för fyra år sedan då han och en kompis beslöt sig för att delta i Stockholm maraton.
Nu deltar Nyback regelbundet i både hel - och halvmaratonlopp. Några särskilda mål har han inte satt upp för sig själv utan förklarar att det helt enkelt handlar om att upprätthålla en viss grundkondition.
- Man hinner ganska bra tänka om man har passlig fart och tömmer huvudet på dagens tankar plus att man får vara ute. Bara man kommer igång är det lika skönt fast det till och med skulle slaska!
Nyback har varje år deltagit i Broloppet och gör det också i år. Enligt honom är Broloppet ett krävande lopp med många backar.
- Det lönar sig att spara lite krafter också till sträckan efter bron … den innehåller fler uppförsbackar än man skulle tro, tipsar Nyback.
Broloppet eller Lövö broloppet som evenemanget officiellt heter ordnas av Kasnäs byalag och dess motionssektion.
För fyra år sedan då loppet ordnades för första gången hade bron mellan Lövö och Söljeholmen nyligen öppnats. Då deltog 150 löpare.
Starten går på lördag klockan 13 i Dalsbruk och max tid för att avverka den 21 km långa sträckan är 3,5 timmar. I mål bjuds det på bland annat bad, mat, massage och fest.
Regnet låg i luften men många Pargasbor tog sig ändå ut till gästhamnen för att se vad kvällstorget kunde erbjuda.
Till tonarna av Parmas-duon så drog kvällstorget vid gästhamnen i Pargas i gång för första gången. Varje torsdagskväll den här sommaren kommer Pargasborna att kunna gå till hamnen och köpa allt från nypotatis och blommor till hantverk och loppisfynd. Regnet låg i luften men utrustade med paraplyn tog sig många Pargasbor nyfiket ut för att se vad hamntorget hade att erbjuda.
- Det är klart man måste komma hit. Jag bor i närheten och ville se vad hamntorget är för något. Något speciellt är jag inte på jakt efter men kanske det blir ett par jordgubbar, säger Marjatta Karlsson.
Jordgubbarna lockade också Sten Holmström, Jörgen Hollsten och Lilly Hollsten. Men största dragkraften var ändå chansen att träffa vänner och bekanta i vimlet.
- Vi räknade med att vi skulle träffa folk vi känner och det har vi också gjort så vi är nöjda, säger Holmström.
Det är Pro Malm som tagit initiativ till hamntorget. Centrumkoordinator Folke Pahlman och torgvärdinnan Tuula Jahnsson som hållit i trådarna för evenemanget är glada att så många hittat till torget.
- När jag vaknade i morse och såg att regnet öste ner undrade jag om jag kanske borde stanna kvar i sängen. Men som på beställning slutade det regna just innan vi skulle börja. Det kanske till och med är bra att det är mulet. Nu orkar folk röra på sig när det inte är så hett, säger Jahnsson.
- Hoppas folket hittar något att köpa så att försäljarna tycker det är värt att komma tillbaka, säger Pahlman.
Kvällstorget kommer att ordnas varje torsdag den här sommaren mellan klockan 16 och 20. Samtidigt kommer man också att ordna olika program på Köpmansgatan med start klockan 19.
Torsdag innebär liv och rörelse i Pargas centrum
- Vi har potatislimpor, potatisbakelser, potatisgröt och olika potatisrätter och naturligtvis nypotatis. Allt är närpoducerat också programmet, säger Mona Hemmer från kulturföreningen Multiculti, som arrangerar festivalen.
Varje år så har festivalen en Evita Päron som sjunger om päronodlarens mödor och om den ljuva nypotatisen till melodin "Don't cry for me Argentina" på Nagudialekt. Dessutom väljs årets potatisknöl som går till en person som gjort en insats för Nagu.
Mona Hemmer har fungerat som festivalens koordinator under alla de tio år som festivalen ordnats.
- Ibland är det ganska jobbigt, speciellt den praktiska biten kan ibland kännas jobbig. I år har till exempel en del av takkonstruktionerna på försäljningsstånden försvunnit och vi hoppas vi hittar dem till lördagen. Men i det stora hela är det väldigt roligt och det är roligt att folk är villiga att ställa upp och hjälpa till, säger Hemmer.
Potatisfestivalen "De vita päron" ordnas på lördag med start kl. 10 i Södra hamnen i Nagu.
10.00 Bencko & Reinhold musicerar, Seniordans, Barnkörsång
10.45 Evita Päron, Årets potatisknöl
11.15 Åk 3-4 dansar, Showdans, Monica Nordlin
11.45 Dragkamp: Storlandet mot Lillandet
12.15 Viktor Westerholmstigen invigs
13.00 Guidad tur längs Westerholmstigen
Nagu Kajakmaraton ordnas nu får tredje gången och är en lekfull paddlingstävling där upplevelsen är viktigast.
- Tanken med evenemanget är att samla paddlare och paddla tillsammans och njuta av naturen, säger Kaj Arnö, som är en av personerna bakom Nagu kajakmaraton.
Nagu Kajakmaraton startar kl. 10 vid Nagu gästhamn och rutten går runt Ernholm vidare till Bystrand i Kirjais där gruppen har sin första paus.Därefter fortsätter man till Pensar Syd där det blir mat och efter det paddlar gruppen norrut till Prostvik färjfäste där de har sista pausen och efter det paddlar de tillbaka till Kyrkbacken.
- Vi paddlar i grupp fram till sista pausen vid Prostvik färjfäste. Därefter brukar en del öka farten inför slutspurten. Medan andra kanske börjar känna sig trötta och tar det lugnare. Tävlingen är inte viktigast, men visst är det säkert roligt för den som kommer först i mål, säger Arnö.
Nagu kajakmaraton är till för lite mer efarna paddlare. Men det viktigaste för gruppen bakom Nagu Kajak är ändå att samla paddlare och få flera människor att pröva på paddling. Därför har Kaj Arnö tillsammans med paddlingskamraten Joakim Enckell med flera sammanställt tidningen Nagu Kajak där man bland annat får tips på olika rutter som man kan paddla i Nagu och annat som man behöver veta före man beger sig ut och paddla. Tidningen Nagu Kajak säljs bland annat på posten i Nagu.
- Vi vill visa hur fantastiskt det kan vara att paddla och uppmuntra andra att pröva på det. Det spelar ingen roll hur mycket man har paddlat tidigare alla är välkomna med i vårt gäng på Nagu Kajak, säger Arnö.
Mera information om kajakmaraton och paddling i Nagu hittar ni på deras webbplats.
Diskussionen om vad Pargas stad ska göra med fastigheterna i Houtskär har pågått en längre tid. En arbetsgrupp som funderat på frågan föreslår nu bland annat att hälsogården i Houtskär ska säljas.
Förutsättningen är att staden bygger en ny hälsostation vid äldreboendet Fridhem.
Arbetsgruppen, som tillsattes av stadsstyrelsen i januari, hade sitt sista möte på torsdagen. Enligt arbetsgruppens ordförande Christer Friis (SFP) har det varit ett tufft arbete.
- Det är ingen lätt uppgift då det är en känslosam fråga för många. Vi försökte hitta en lösning som är vettig både med tanke på ekonomin och invånarna, konstaterar Friis.
Arbetsgruppen föreslår också att bibliotekshuset kunde överlåtas till Houtskärs kulturgille. Biblioteksverksamheten skulle då fortsätta i bibliotekshuset.
- Ett annat alternativ är att biblioteksverksamheten flyttar till områdeskontorets nedre våning. I så fall flyttar all kontorsverksamheten till andra våningen, säger Friis.
Arbetsgruppens rapport ska nu till stadsstyrelsen. Det slutliga beslutet fattas i stadsfullmäktige.
Abborfångstena har rasat efter det att skarven flyttade in. Det säger Bo-Erik Rosin, fiskare i Nagu. Beror det på att skarven går åt abborstammen eller på att abborren flyr för skarven?
Tidigare fanns det gott om abborre i de fiskevatten i Nagu där Bo-Erik Rosin lägger sina nät. Det kom abborre på våren och sedan på nytt på sensommaren och hösten.
Numera har fångsterna blivit allt mindre. På Nagu fiskeområde är det visserligen färre som fiskar än förr, men de som gör det lägger dubbelt mera nät än tidigare, och får en tredjedel av den fångst de fick för tio år sedan.
– Skarven flyttade in 1998. Ännu 2002 fick vi goda fångster, men 2007 hade abborren försvunnit, och året efter hade skarvkolonin flyttat vidare. Abborren är fortfarande borta, säger Rosin.
Nagu fiskeområde fick tillstånd att jaga skarv vid fiskebragder 2011, men 2012 fick fiskarna back på sin ansökan om undantagslov. Skarven är fridlyst enligt EU:s fågeldirektiv.
Fiskeområdet besvärade sig över beslutet, men fick back också i förvaltningsdomstolen.
Skarvkoloni i Virmoviken i Åboland
I skarvkolonin i Velkua bor över 2000 skarvar på tre små öar.
Bild: radar
– Om man hävdar att fångsterna minskar, måste man kunna hänvisa till forskningsresultat som bevisar att det är skarven som vållar allvarliga skador, säger inspektör Tapio Aalto som bereder undantagsloven vid NTM-centralen i Egentliga Finland.
Kari Ranta-aho är fiskerichef vid NTM-centralen i Egentliga Finland. Han är ordförande för den skarvdelegation som verkar i området.
– Vi har det intrycket att abborstammen inte har minskat, men att abborren flyr för skarven. Eftersom vi har privata fiskevatten kan inte yrkesfiskarna fiska var som helst, de är fångna i de egna fiskevattnen, säger Ranta-aho.
Problemet är bara att forskarna kommer till olika slutsatser på den här punkten. På Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet i Helsingfors tror forskare Outi Heikinheimo inte på att skarven kan decimera abborstammarna annat än i mindre skala.
Outi Heikinheimo forskar i hur skarven påverkar fisket
Outi Heikinhemo forskar i skarvens påverkan på fisket.
Bild: YLE/ privat
– Abborstammens storlek växlar helt naturligt, varma somrar föds många abborrar, kalla somrar färre. Först måste man se på de naturliga orsakerna och i andra hand fundera om det finns andra orsaker, som skarv.
Outi Heikinheimo tror inte heller på att abborrarna skulle flytta på sig eller byta område för att det finns ett rovdjur i närheten. Den kan i så fall fly tillfälligt men knappast flytta bort permanent.
Heikinheimo har själv studerat gös i Skärgårdshavet. Hon säger att gösstammen blir 10-20% mindre på grund av skarven. Men skarven äter främst mindre fisk, och frågan är om inte skarvens inverkan kan kompenseras. När ett rovdjur äter småfisk så sjunker dödligheten för de fiskar som klarar sig undan skarven. De har lättare att hitta föda när de är färre.
Heikki Auvinen, likaså forskare vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och verksam i Åbo, drar motsatta slutsatser. Han säger att skarven äter väldigt mycket fisk och att det här leder till sämre fångster för fiskarna. Han har räknat ut att yrkesfiskarna under ett år, 2010, fick 300 ton mindre abborre och 100-150 ton mindre gös på grund av skarven i Skärgårdshavet.
Juhani Salmi och Heikki Auvinen säger att skarven påverkar fisket.
Juhani Salmi och Heikki Auvinen säger att skarven äter mest abborre på hösten.
Bild: YLE/Annvi Gardberg
Juhani Salmi, forskningsassistent och kollega till Auvinen i Åbo, har studerat skarvens val av föda i Skärgårdshavet. Han har funnit att skarven under vår och höst äter mera abborre, upp till 90 % under en höstmånad. När skarven har ungar på sommaren äter den mest mört.
Auvinen hänvisar till forskningsresultat bland annat från Estland som visar att abborren försvinner från de vatten där skarven häckar.
Vid Åbo universitet har professor Veijo Jormalainen sett att abborren försvinner i närheten av skarvkolonier, det här gäller både i Skärgårdshavet och i Bottenhavet. Hans forskningsresultat är tills vidare opublicerade, liksom Auvinens och Salmis.
Juhani Salmi säger att det är problematiskt att NTM-centralen kräver mycket lokala forskningsresultat för att bevilja undantagslov för skyddsjakt eller att skrämma bort skarv. Forskarna kan inte studera så många begränsade områden, de kan uttala sig bättre om större helheter, som t.ex. hela Skärgårdshavet eller dess innerskärgård eller ytterskärgård.
Salmi och Auvinen har studerat skarv i fem års tid, men nu är pengarna som härstammar från Jord- och skogsbruksministeriet slut.
Sture Hansson, professor i systemekologi vid Stockholms universitet, räknar med att abborbeståndet och abborfångsterna minskar på grund av storskarven, och han anser också på att fisken kan fly till andra vatten på grund av skarvkolonier.
– Det finns två läger i skarvfrågan som är extrema. Det ena lägret skyller allting på skarven, det andra säger att skarven inte har någon påverkan på fiskbestånden. Båda tycker jag är tramsiga, säger Hansson.
Han säger att stora skarvkolonier säkert påverkar fisket lokalt, men finns det mindre skarv har den knappast någon inverkan.
– Det är helt säkert att skarven äter mera abborre än vad yrkesfiskarna och fritidsfiskarna fångar tillsammans.
Henri Engström, skarvforskare i Uppsala som har har skrivit sin doktorsavhandling om storskarven, är av motsatt åsikt. Han säger att skarven inte nämnvärt inverkar på fångsterna vid kusten, inverkan kan i så fall vara större i insjöar. Han tror inte heller på att abborren kan fly sin väg för skarven.
Engström är kritiskt inställd till skyddsjakt mot skarv eller till att pricka och oljera ägg. Han säger att dessa åtgärder inte har visat sig ha någon inverkan på fiskefångsterna. Skarvstammen har krympt mera i Nederländerna än i Danmark, fastän Danmark har försökt begränsa stammen - och i Nederländerna har man låtit skarven vara i fred.
Radar sänds andra gången på söndag 15.6. klockan 12.05.
Förbindelsebåten Nordic Duck är på dock fram till tisdag. Under tiden trafikerar förbindelsebåten Nordic Eider på Pargasrutten, meddelar rederiet Nordic Coast Line.
Bokningar till fartyget görs på samma nummer som till Nordic Duck.
Rederiet påminner att industriella transporter prioriteras på rutten.
Den ursprungliga ansökningstiden för rektorstjänsten vid Åbo Akademi går ut i dag 13 juni. Nu meddelar Åbo Akademi att man förlänger ansökningstiden.
- På grund av semestertider har vi förlängt ansökningstiden till och med den 1 augusti, säger kommunikationschefen Thurid Eriksson.
Den nya rektorn ska börja jobba den 1 januari 2015.
Rektorn vid Åbo Akademi anställs för en period på fyra år och leder verksamheten samt personalen.
Den nuvarande rektorn Jorma Mattinen valdes år 2006 och det finns inga begränsningar för hur många mandatperioder samma person kan inneha tjänsten.
