Brandmännens fackförbund SPAL:s förslag att minska på den frivilliga brandkårens roll i framtiden möts med skeptiska blickar. De spelar bara för egen nytta, säger Christer Friis från Houtskär FBK.
- Sådana oljefyndigheter har vi inte hittat i skärgårdshavet att vi kan finansiera fastanställda räddningsmän ute i skärgården, säger Christer Friis.
Friis har varit en aktiv del av Houtskärs FBK sedan 70-talet. Han ställer sig kritisk till SPAL:s förslag att utveckla räddningsväsendet i Finland på FBK-verksamhetens bekostnad.
- Det finns två konkurerande fackföreningar för de ordinarie släckningsmännen. Man vill växa som fackförbund, och att säga att den frivilliga brandkåren inte uppfyller sin uppgift är ett sätt att göra det.
Friis tror att den frivilliga brandkåren håller måttet.
- Det är ingen söndagsskola, säger han.
Våga utforska alternativen
Förra veckan föreslog SPAL ett antal ändringar för det finska räddningsväsendet. Räddningsmyndigheterna står inför spartider, men någon måste hålla i brandslangen. SPAL:s lösning är att bunta ihop de nuvarande 22 räddningsområdena, ett för varje län, till fem för att minska på byråkratin och effektivera systemet. Dessutom vill man se fler yrkesbrandmän i fältet.
- Ordinarie brandmän får en mångsidig utbildning. De är beredda på alla olyckor som inträffar i Finland. Dessutom kan de ge första hjälpen och fungera som ambulanschafförer under vissa omständigheter, säger förbundets ordförande Kim Nikula.
Nikula menar att den finska räddningsorganisationen står inför strukturella och ekonomiska utmaningar och att man måste våga analysera det rådande systemet.
- Vi kommer knappast att få en pengasäck bara sådär. Efter sammanslagningen av räddningsområdena finns det en mängd resurser som kan riktas in på den operativa verksamheten, säger Nikula.
Enligt Nikula är det inte fråga om att man inte behöver den frivilliga brandkårens hjälp i framtiden, snarare är det fråga om hur stor roll den ska spela.
- Den frivilliga brandkårsverksamheten är inte gratis. Den kostar mellan 70 och 100 miljoner euro i drift. Nu måste vi modigt fråga om pengarna kan användas på ett bättre sätt, säger han.
Staten tror inte på sammanslagning
Också staten frågar sig om räddningsmyndigheterna är så billiga som de kunde vara. Tidigare har det varit tal om att halvera räddningsområdena, men nu har man frångått idén.
- Vi har nu fått kommunernas och räddningsmyndigheternas utlåtande. Majoriteten var emot sammanslagningar, säger Taito Vainio från inrikesministeriet.
Inrikesministeriet har gett en arbetsgrupp bestående av bland annat Vainio i uppdrag komma med ett förslag till hur räddningsmyndigheterna kan effektiveras.
- Om vi skulle slå ihop områdena skulle alla inom ett område måsta få lika mycket betalt. Dessa harmoniseringskostnader hade blivit allt för dyra, säger Vainio.
Arbetsgruppen förväntas ha ett förslag redo nästa år. För tillfället talar man om sparkrav på sju och en halv miljon.
- Vi anser att den frivilliga brandkåren är väsentligt, men vi kan inte bestämma hur kommunerna och räddningsmyndigheterna sparar in, säger Vainio.
