Tidigare i dag tog president Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio emot de sedvanliga julhälsningarna på Talludden i Helsingfors.

Julgäddan var en välkommen present. President Sauli Niinistö tar emot den traditionella julgäddan av delegation från Korpo Bild: Lehtikuva

Den traditionella julgäddan kom från Korpo och en som ingick i delegationen som överlämnade gäddan var Katja Bonnevier, koordinator vid Skärgårdshavets Biosfärområde.

Presidenten tar emot julgäddan

6 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Presidenten tar emot julgäddan

- Det är en stor ära och jättefint att få vara med i en sådan här trevlig och positiv tradition. Traditionen med julgäddan har börjat i Korpo och i år är ju gäddan också faktiskt från Korpo.

I delegationen som överlämnade gäddan ingick också äldreomsorgsledaren Ramona Pettersson från Korpo samt Tage Österlund, företagare och styrelsemedlem i föreningen Pro Korpo.

President Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio fick också besök av Lucia under morgonen. Andra julhälsningar var bland annat en julskinka från lantbruksproducenter, julblommor från Finlands blomsterförbund samt karelska piroger från Karelska förbundet

Skulle du sakta in om du får syn på en hastighetsmätartavla med en sur gubbe som smiley? Det är åtminstone vad Reso stad hoppas på då man nu installerar tre sådana tavlor i staden, vid en skola, ett daghem och längs en av huvudgatorna där bilister ofta kör överhastighet.

Hastighetsmätartavlor med smileys ska sänka hastigheterna i Reso

1 min 44 s

Spela upp klipp på Arenan: Hastighetsmätartavlor med smileys ska sänka hastigheterna i Reso

Mamman Elina Jauhojärvi för varje dag sin flicka till daghemmet Leijapuiston päiväkoti. Hon står dagligen och väntar på att få gå över vid övergångsstället, då bilarna har så bråttom förbi mot det stora köpcentret.

Hymynaamat hillitsevät kaasujalkaa Raisiossa

28 seconds

Spela upp klipp på Arenan: Hymynaamat hillitsevät kaasujalkaa Raisiossa

- Inte vet jag om jag är rädd precis, men länge måste man vänta.

Också i Reso har man diskuterat trafikolyckan där en 10-åring i Vanda blev påkörd och dog, och andra påkörningar de senaste veckorna. Enligt byggherreingenjör Antti Hirvonen är det här ett sätt att få ner hastigheterna och göra trafiken tryggare.

- Räddar vi ens ett barns liv, så har det här varit värt satsningen.

Mätartavlorna visar hastigheten med gult ljus och en glad gubbe om du kör enligt hastighetsbegränsningen. Den visar din hastighet med rött ljus och en sur gubbe om du kör överhastighet. För den som kör med grov överhastighet visas ett utropstecken.

- Det går inte att ha mätartavlor som visar de högsta hastigheterna, för det skulle bara locka ungdomar att testa sina trimmade mopeder eller bilar för att se hur hårt de kör, säger Tapio Heiskanen vid Trafikskyddet i Åbo.

Men alla hastigheter registreras nog av mätaren. Reso fick idén till hastighetsmätartavlorna med smileys från Nådendal, där likadana tavlor finns vid alla infarter. I Gamla stan är hastighetsbegränsningen 30 km/h, men ibland finns det förare som har kört över 100 km/h, säger Nina Vartiainen, som planerar Nådendals kommunalteknik och ansvarar för mätarna.

- Displayen och smileyn har en stor betydelse. Vi har kunnat jämföra hastigheterna, eftersom vi stängde av displayen under en månad så att folk trodde att den inte var i bruk. Medelhastigheterna steg med 10 procent, från 36 km/h till 40 km/h, för att genast sjunka då displayen igen visade hastigheten.

I Finland finns i dag ett 50-tal hastighetsmätartavlor med smileys, bland annat i Lovisa, Grankulla, Esbo och på flera orter i Österbotten. I Reso tas mätartavlorna i bruk på måndag, med hopp om en lugn jul också i trafiken.

Röda Korsets ungdomsavdelning arrangerade tillsammans med studenter från yrkeshögskolan i Åbo en bingokväll för de äldre på serviceboendet Hemmet.

- Idén till en bingokväll kläcktes då Yle lanserade sin kampanj använd hjärtat, säger Bettina Riikonen som studerar till socionom vid Novia. Det här är en del av mitt sista projektarbete.

Enligt Riikonen är bingokvällar populära bland de äldre på olika håll i landet och det är ett bra sätt att umgås och samtidigt testa sin sifferfärdighet. Förutom sällskap och en trevlig stund får de äldre träna minnet.

- Det här är roligt och kunde bra arrangeras flera gånger, säger Märta Isaksson. Inte kanske flera kvällar på raken men gärna nu och då för det är bra med lite omväxling i vardagen.

Börje Gorschelnik håller med Isaksson och tycker det är roligt att göra saker tillsammans.

- Inte kan man se på tv varje kväll för det blir lite tråkigt i längden, säger Gorschelnik. Det här är trevligt då alla som vill kan delta.

Gorschelnik hade turen med sig ikväll och lyckades få bingo två gånger.

- Det såg lite dåligt ut i början men sedan löpte det på av bara farten, säger Gorschelnik. Priset var en påse godis vilket passar mig perfekt för jag gillar godis.

Yles kampanj Använd Hjärtat uppmärksammar åldringar

Populär bingokväll på Hemmet i Åbo

Röda Korsets ungdomsavdelning i Åbo arrangerade bingokväll för de äldre på serviceboendet Hemmet i Åbo. Kvällen var en del av Yles satsning Använd Hjärtat som pågår ännu i december.

Två lastbilar, en personbil och en traktor var inblandade i en seriekrock på landsväg 41 i Vittis på torsdagskvällen.

Olyckan skedde i korsningen till Jokisivu och vägen är helt avstängd. Polisen dirigerar trafiken men bilisterna måste förbereda sig på att trafiken grötar till sig vid olycksplatsen. Olyckan berör bilister som kör på Åboleden mellan Aura och Vittis.

Enligt ledande brandmästare Sauli Virtanen är fyra personer skadade varav några allvarligt. Det är i det här skedet oklart vad som förorsakade olyckan.

Kimitoöns omsorgsnämnd valde på sitt möte på torsdagskvällen att efter omröstning förkasta de rättelseyrkanden som Jukka Kemppi lämnat in angående valet av ny hälsocentralsläkare.

Enligt nämndens ordförande Niklas Guseff, SFP, ville Carola Antskog, Fri Samverkan, att Kemppis rättelseyrkan skulle godkännas. Nämnden röstade om saken och Antskogs förslag förlorade med rösterna 3 mot 5.

- Vi ansåg att det inte fanns någon grund i de rättelsyrkanden som lämnats in och efter omröstning beslöt vi att förkasta dem, säger Guseff. Helt enligt beredningens förslag.

På mötet diskuterades också den motion som lämnats in vid fullmäktigemötet den 17 juni. Motionen har undertecknats av sammanlagt åtta fullmäktigeledamöter från Fri Samverkan, Vänsterförbundet och De Gröna.

Enligt motionen vill de undertecknade bevara bäddavdelningen och hälsocentralen i Dalsbruk.

Enligt Guseff diskuterades motionen på mötet och tanken är att bevara den nuvarande servicenivån och inte skära ned i utbudet.

- Dessutom har fullmäktige på sitt möte den 17 november godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning samt fastighetsplan och ett utförligt svar på motionen finns i den planen, säger Guseff.

På mötet godkändes också omsorgsnämndens plan för att stödja den äldre befolkningen 2014-2017 som alltså är ett äldrepolitiskt program för Kimitöns kommun.

- Vi valde att lägga till att Kimitoöns kommun arbetar aktivt för att stödja den äldre befolkningen i kommunens skärgårdsdelar, säger Guseff. Planen ska ännu behandlas i fullmäktige.

Rubelns värde har sjunkit markant under de senaste dagarna. Det här påverkar handeln och turismen i Finland, då en del ryska turister avbokar sina resor till Finland.

Det här märks exempelvis i Helsingfors och i städerna i östra Finland. I Åbotrakten är läget bättre, trots att mängden ryska turister minskat en del.

- De ryska turisterna har inte övergett Åbo, säger Päivi Kuntze. Hon är direktör för Stockmanns varuhus i Åbo.

Päivi Kuntze Päivi Kuntze, varuhusdirektör för Stockmann i Åbo Bild: Yle/ Nora Engström

Enligt Kuntze är avståndet till Åbo så långt att resan från Ryssland är välplanerad. Många av de ryska turister som besöker Åbo har släkt och vänner på orten. Därför besöker man staden oberoende av det ekonomiska läget, tror Kuntze.

- De ryska turister som kommer hit är inte enbart här för att handla. Vi ser bara en liten minskning då vi ser på statistiken från tax free-handeln, fortsätter Kuntze.

Åbo lockar inte på samma sätt som östra Finland

Den minskande mängden ryska turister påverkar inte heller köpcentret Skansen i Åbo. Det konstaterar vd:n Liisa Nikkanen. Enligt Nikkanen besöker få ryska turister köpcentret.

Åbo lockar inte ryska turister på samma sätt som städerna i östra Finland. Läget är en orsak till det här, säger Paula Virri, chef vid Åbo handelskammare.

- Mängden ryska turister är inte alls den samma i Åbo jämfört med östra Finland. Därför är situationen inte så dramatisk för butikerna i Åbotrakten, säger Virri.

Samtidigt kan också antalet ryska turister öka i Åbotrakten, tror Virri. Det kan hända att en del turister väljer bort Lappland på grund av avståndet och åker till Åbo istället. Åbo är också en deletapp för många ryska turister som är på väg till Sverige.

Lam julhandel i år?

Julgubben på köpcenter Bild: YLE

Men trots att bortfallet av ryska turister inte påverkar butikerna i Åbotrakten så mycket, så förväntas julkommersen bli lam i år i Finland.

Många kunder är försiktiga med sina uppköp.

- Folk köper lite billigare saker, säger Kuntze. Samtidigt har det blivit allt vanligare att folk julhandlar i sista minuten och därför är det svårt att förutspå hur det kommer att gå.

- Det är de sista dagarna före jul som gäller, så helgen kommer att bli häftig, konstaterar Kuntze.

Läs också:
Julhandeln backar också i år
Putin: Ryssland kan se sig självt i spegeln
Ryssar avbokar nyårsresor då rubeln faller
Den ryska ekonomin på väg mot kollaps

Om man sysslar med fallskärmshoppning är syftet att komma ner till marken så tryggt som möjligt. Då det sedan gäller skärmflygning lyfter man själv från marken efter en slags bogsering och så försöker man segla omkring i luften så länge man har lust. Visserligen har skärmflygningen utvecklats ur fallskärmshoppningen men idag har de här luftgrenarna inte mycket gemensamt.

Skärmflygningen är en ganska ny gren av flygning även om man kan anse att redan Leonardo da Vinci förutspådde den som möjlighet för människan att ta sig upp i luften. Skärmflygningen är en fotstartad friflygsport och jämfört med andra flyghobbier är den relativt billig. Hela utrustningen ryms i en större ryggsäck och kan i bästa fall väga så litet som 10 kilo och är därför lätt att bära med sig.

Den som vill lära sig skärmflygning och accepteras i skärmflygarsammanhang måste genomgå både en praktisk och en teoretisk utbildning för att få sitt certifikat. I Åbo Arbis ordnas i början av 2015 en teoretisk skärmflygarkurs där man får lära sig bland annat meterologi och luftfartslagar. Den som klarar tenten i den teoretiska delen får behörighet att ta itu med den praktiska delen av skärmflygningen. Lärare i skärmflygning i Arbis är Jukka Laakso, som själv är en entusiastisk skärmflygare. Den som vill delta ska anmäla sig till Arbis senast 4 januari.

Montreal Canadiens hyllade sin mångårige kapten Saku Koivu med en känslofylld ceremoni i samband med matchen mot Anaheim Ducks. Koivu återvände för festligheterna till staden där han inledde sin NHL-karriär, och där han besegrade cancern.

Koivu var iklädd den bekanta röda skjortan med nummer 11 på ryggen och med kaptensbokstaven C på framsidan. I sitt tacktal återvände Koivu till sin comebackmatch efter cancern den 9e april 2002.

-Jag stod då vid den blåa linjen, och ni gav mig den största gåva man kan få. Jag älskar er för evigt, Montreal, sade en rörd Koivu.

nhl, ishockey, koivu Bild: AFP / Lehtikuva

De forna lagkamraterna i både Montreal och Anaheim öste beröm över Koivu inför matchen. Koivu spelade sina sista NHL-säsonger för Anaheim, men det var i Montreal som han spelade sig in i den hockeytokiga publikens hjärtan. Även Koivus ledaregenskaper har beundrats stort i båda lagen.

Koivu och 21.000 åskådare såg till slut Anaheim slå Montreal med siffrorna 2-1.

Det är rätt mäktigt att se Montreal hylla sin Saku Koivu. #NHLfi #twittpuck http://t.co/d6zyB6qNWB

— Filip Saxén (@FilipSaxen) December 19, 2014

Can't wait to tune in and watch the Habs celebrate a great teammate and one of the most inspirational people I've ever met #SakuKoivu

— Mike Johnson (@mike_p_johnson) December 18, 2014

Made an entire restaurant watch Saku speak. Feel very fortunate to have been his winger for a bit. Happy retirement #SakuKoivu

— Bobby Ryan (@b_ryan9) December 19, 2014

WOW!! Amazing speech from Saku Koivu. Moving and heartfelt. I almost teared up. #Canadiens #Koivu

— Corey Hirsch (@CoreyHirsch) December 19, 2014

Invandrare bosätter sig gärna i Åbo. Det visar en undersökning som Åbo stad har låtit göra.

Åbo kommer på andra plats efter Helsingfors över städer dit flest invandrare söker sig. Trenden har hållit i sig ända sedan 1990-talet.

Det finns flest invandrare i stadsdelarna Kråkkärret och Laustis.

Enligt lektor Jarkko Rasinkangas vid Åbo universitet har invandrare en svagare ställning på bostadsmarknaden och det är en orsak till att invandrare koncentreras till få ställen.

Många invandrare vill också bo nära släkt och vänner.

I dag har det blivit vanligare att invandrare äger sin egen bostad.

Säsongsstarten av Svenska Talande Klubben bjuder på mäkta girlpower. Två av de hetaste kvinnliga artisterna i Sverige reser över Östersjön för att förgylla vår januarivardag. Denna gång i Åbo.

Det är över åtta år sedan STK senast gjort ett stopp i Åbo, så det var på tiden att göra det nu. Vi är taggade och ser fram emot att åka till Finlands äldsta stad och rigga upp på Klubi fredagen den 30 januari.

Kvällen kommer att bli fantastisk med två av Sveriges hetaste artister, Alina Devecerski och Linnea Henriksson.

Alina Devecerski

Alina Devecerski gjorde sitt genombrott 2012 med singeln Flytta på dig och är ett av de häftigaste namnen inom electropop i Sverige just nu. Alina har också skrivit musik åt andra artister. Den senaste singeln Armé kommer från minialbumet Gnista + Gas, som är punkigare än hennes tidigare material. Förutom musiken så har Alina också jobbat som ambassadör för kampanjen Sisters for education vars syfte är att ge grundläggande utbildning till flickor i Senegal.

Linnea Henriksson

Linnea Henriksson har under två år släppt två album Till mina älskade och älskare 2012 och Du söker bråk, jag kräver dans i februari 2014. Debutalbumet och turnén som följde gav henne priset årets artist 2012 på P3 guld galan och en första plats på Spotify listan. Nu klättrar det senaste albumet på listorna. Linnea gör hjärtbruten pop i 80-tals anda och är känd för sin mjuka klara röst och spralliga scenshow.

Denna kväll vill ni inte missa!

Klubben strömmas live på x3m.yle.fi. Programvärdar är Ted Forsström och Janne Grönroos från Succémorgon.

Svenska Talande Klubben 30.1.2015 på Klubi i Åbo. Biljetter kan köpas på Tiketti för 9,50 euro. Dörrarna öppnas klockan 21. Klubben har en åldersgräns på 18 år.

En man har dött och en kvinna har skadats i ett skottdrama i Salo. Skotten avlossades i natt i en bostad på Tehdaskatu nära centrum.

Mannen var 35 år gammal och kvinnan 44, båda Salobor.

Kvinnan vårdas för tillfället på sjukhus. Kvinnan har opererats. Hennes skador är inte livshotande.

Enligt kriminalkomissarie Pertti Läksy kan det vara fråga om en intern uppgörelse mellan mannen och kvinnan.

Polisen utreder fallet.

Ombyggnadsarbetena på Örö kustfort har inletts. Skärgårdshavet får ett nytt resmål redan nästa sommar.

Marinen lämnar ön i början av år 2015 och arbetet med att förvandla ön Örö, sydväst om Rosala i Dragsfjärd, från ett fort till ett centrum för naturturism har tagit fart.

Nu har Forststyrelsen påbörjat muddring för en båthamn med 70 platser på Örö.

Muddringen av hamnviken väntas bli klar i januari och bryggorna monteras nästa vår. I hamnen byggs också avfallshanterings- och strandtjänster. Paddlare kommer att få en egen landstigningsplats i närheten av båthamnen.

Redo för turisterna nästa sommar

Forststyrelsen diskuterar som bäst med intresserade turismföretagare och målet är ön redan nästa sommar ska kunna erbjuda cafétjänster, guidade turer samt inkvarterings- och restaurangtjänster.

För aktiva besökare byggs 14 km markerade vandringsleder med guidning. Vandringslederna stöder Örö-utställningen, som presenterar öns intressanta kulturhistoria och exceptionellt rika naturvärden. Vandringslederna och utställningen öppnas i juni nästa år.

m/s Stella trafikerar från Kasnäs

Örös tillgänglighet för båtfolk ska förenklas och göras säkrare då den militära farleden mellan Kasnäs och Örö övergår i civilt bruk. Dessutom markeras en farled från Vänö farled till Örö hamn.

Skötseln av ön förutsätter förbindelsebåtstrafik. För nästa år har trafik från Kasnäs arrangerats med fartyget m/s Stella. Som bäst diskuteras olika alternativ för att arrangera den persontrafiken på sommaren så att ön blir tillgänglig också utan egen båt.

Örö

Läs också:
Örö blir center för naturturism
Planerna på att förvandla Örö till ett turistmål framskrider

Från och med måndag den 22 december fungerar inte busskortet som hör till Åbo regiontrafik (Föli) i Skärgårdsvägens bussar.

Det här gäller linje 901, eller de vita bussarna, som går mellan Korpo och Åbo och Houtskär och Åbo.

Planeringschef Jouko Tervonen vid kollektivtrafiken inom Åbo stad berättar att bussbolaget Vainion Liikenne anser att det inte är lönsamt att vara med i regiontrafiksamarbetet Föli med just den här linjen.

De gula bussarna, Vainion liikennes övriga linjer mellan Pargas och Åbo, är fortsättningsvis med i regionsamarbetet. På dem kan man alltså också i fortsättningen använda regiontrafikens Föli-kort.

Staden beklagar de olägenheter som detta eventuellt orsakar.

NTM-centralen har granskat servicenivån på Houtskärsruttens förbindelsefartygstrafik. Nya tidtabeller träder i kraft från och med årsskiftet.

Under sommaren ser tidtabellen i stort sett ut som tidigare, däremot kommer trafiken under vintern att koncentreras till holmar med fast bosättning.

- Målet med tidtabellsförändringarna är en mer kostnadseffektiv trafik som ska trygga serviceutbudet för den fasta bosättningen. De som bor i skärgården måste kunna planera sina resor så att tidtabellen för förbindelsetrafiken går ihop med till exempel buss- och skoltransporter, säger Sirpa Vanhala vid NTM-centralen.

Veckoslutstrafiken kommer också under vintertid i fortsättningen betjäna så kallade fritidsholmar.

De nya tidtabellerna träder i kraft från och med 1 januari 2015. Tidtabeller publiceras på rederiets webbsida.

I årets sista Morgonparlament diskuterade Camilla Hautala och Janne Engblom "juliga" ämnen.

Janne Engblom hade funderat mycket på experter den här veckan och hur de används ibland annat medierna.

- Jag såg en dokumentär där det visade sig att två tredjedelar av de experter som används inte pratar sanning, säger Engblom. Det visar åtminstone statistiken så det får en att fundera på vem och vilka som kommer till tals.

Camilla Hautala hade inte funderat på experter men kunde förstå Engbloms logik. Enligt Hautala anser allt fler vara experter med tanke på de bloggar de skriver och då kan det bli svårt att veta vem som är experten och vem experterna representerar.

Diskussionen om julfester tangerades också i morgonparlamentet.

- Det är överraskande hur het debatten om julfesterna är på era webbsidor, säger Hautala. Tydligen är det ett ämne som många har en åsikt om men jag blev nog lite överraskad över tonen i de kommentarer som skrivits.

Engblom var inte överraskad men tycker att man nog bra kunde se över konceptet med julfester.

Morgonparlamentet i God Morgon Åboland är tillbaka i januari.

Skoljulfester har väckt intensiv debatt på Yle Åbolands webbplats de senaste dagarna. Vem får komma, då det är begränsat med plats? Hur borde man ordna festerna så att så många som möjligt får plats?

Elise Kurtén, rektor i Sirkkala Skola och Nicke Wulff rektor i Cynaeus skola i Åbo besökte God morgon Åboland-studion på fredag morgon.

På bägge skolor sätter utrymmet en del begränsningar på arrangemangen. På Sirkkala skola har man ordnat tre julfester, en morgonfest och två kvällsfester för att alla gäster ska få plats. På Cygnaeus skola ordnas skilda julfester för varje årskurs under 6 kvällar på skolan.

Både Kurtén och Wulff tycker att arrangemangen fungerat väl. Vissa kommentarer har kommit in angående morgonfestens tidpunkt på Sirkkala, och här kommer man att tidigarelägga festen nästa år, berättar Elise Kurtén.

- Vi är lyhörda för föräldrarnas önskemål. Vi vill ju alla samma sak, det vill säga att ge de barn som vill möjlighet att uppträda inför publik. Ta kontakt med skolan ifall ni har synpunkter, så kan vi diskutera frågan. Vad gäller begränsningarna på gäster, så är det ju inte skolan som bestämmer, utan säkerhetsföreskrifterna, som hela tiden blivit striktare.

En omröstning på Yle Åbolands webbplats visar att den stora majoriteten, nästan 80 procent, är av åsikten att det är skolan som får bestämma om festen och gästerna - och att det bör respekteras.

- Festerna är visserligen en slag service som vi erbjuder, säger Nicke Wulff. Det är ett skyltfönster utåt för oss där vi kan visa upp skolan för föräldrarna. Men det är också viktigt att vi har rätten och friheten att ordna den på vårt eget sätt.

- Skoljulfesterna har också en viktig traditionsbärande roll i skolan, och också om det finns de som tycker att man kunde sätta tid på andra saker, så är övandet inför, själva grupparbetet och uppträdandet under festen inför en publik en viktig del av läroplanen, tillägger Elise Kurtén.

Vem ska få delta i barnets julfest?

Industrikoncernen Ahlstrom stänger sin anrika pappersfabrik i Kauttua i Satakunta. Det är resultatet av samarbetsförhandlingar som avslutades på fredagen.

Fabriken har 21 anställda som nu sägs upp.

Kauttuafabriken är specialiserad på papper som används i bland annat målartejp.

Ahlstrom motiverar stängningen med att det finns en överkapacitet på specialpappret som tillverkas i Kauttua. Koncernen har fabriker i Frankrike och Kina som producerar samma papper.

Bruket i Kauttua cirka 100 kilometer norr om Åbo har varit en del av koncernen Ahlstrom sedan 1873.

Kommunförbundet har valt årets bästa avhandling pro gradu med kommunal inriktning. I år går priset till Johannes Yrttiaho från Åbo.

Hederspriset går i år till filosofie magister Johannes Yrttiaho från Åbo. Avhandlingen från 2013 granskar utvecklingen av elsystem i Åbo och undersöker hur politiska och ekonomiska faktorer inverkar på elsystems utveckling på lokalnivå.

- Avhandlingens infallsvinkel kunde vara till nytta exempelvis när man analyserar beslut om fjärrvärme eller jordvärme, privatisering av elbolag eller andra beslut om infrastrukturen i kommunerna, säger Kauko Aronen, chef för stadsforskningen vid Kommunförbundet.

Kommunförbundet gav också två hedersomnämnanden för studier som behandlade kommunsektorn.

De gick till ekonomie kandidat Pirjo Pyörälä och Jarmo Polvi, kandidat i samhällsvetenskap.

Kommunförbundet premierar varje år det bästa lärdomsprovet på pro gradu-nivå med kommunal inriktning med ett stipendium på 2 000 euro och ger två avhandlingar ett hedersomnämnande.

I år fick Kommunförbundet 21 tävlingsbidrag från nio olika universitet och högskolor.

Tingsrätten i Egentliga Finland har dömt sju män till fängelse för en lång rad kassaskåpsbrott utförda i regionen. Längst straff delades ut till en 34-årig man som dömdes till fängelse i fyra år och fyra månader.

En väktare som har hjälpt ligan med koder till kassaskåpen dömdes till fängelse i ett år och en månad.

Kassaskåpsligan dömdes vidare till att betala ett skadestånd på totalt cirka 240 000 euro.

Kassaskåpsliga i rätten

Behovet av kontakttolkar är stort i Finland. Landets första kontakttolkar med en högskoleutbildning, fick på fredagen sin examen.

Totalt tog 13 personer sin examen vid yrkeshögskolan Diakonia (Diakonia-ammattikorkeakoulu) i Åbo och Helsingfors. Tolkarna jobbar bland annat på persiska, arabiska och somali, beroende på tolkens modersmål.

Bred arbetsbild

Kontakttolkarna jobbar med olika uppdrag. Tolkarna hjälper bland annat invandrare som inte kan finska eller svenska med praktiska saker i vardagen, såsom läkar- eller rådgivningsbesök. Kontakttolkarna kan också jobba under rättegångar eller polisförhör.

Arbetsbilden är alltså mycket varierande och därför är det också viktigt att yrket professionaliseras ytterligare. Det säger nyutexaminerade Shiva Haghdoust, kontakttolk i persiska.

- Jag är utbildad tolk sedan tidigare och hoppades på att det skulle starta en högskoleutbildning inom den här branschen. Det är viktigt att det finns ett utbud av bra kontakttolkar, säger Haghdoust.

Kontakttolken följer många regler

Enligt Annukka Saarenmaa, som är lektor inom utbildningen för kontakttolkar, finns det utbildningar för kontakttolkar på yrkesskolenivå. Därför finns det ett behov för en längre akademisk utbildning för kontakttolkar.

- Det finns många saker som en tolk ska kunna. Det är också viktigt att kontakttolkarna kan de etiska reglerna. En tolk ska vara opartisk och har tystnadsplikt. Tolken ska också veta när man måste jäva sig, berättar Saarenmaa.

Stor efterfrågan

Det finns en stor efterfrågan på professionella kontakttolkar i Finland. Det säger Kambiz Estatab, kontakttolk i persiska.

- Det finns ett litet utbud på bra kontakttolkar och därför är efterfrågan stor, säger Estatab.

Kontakttolkarna hjälper också nyinflyttade invandrare med vardagen och det är också en viktig uppgift.

- Tolken är mycket viktig i de situationer då det inte finns ett gemensamt språk. Nu när invandringen ökar så ökar också behovet av tolkar. Det är lättare att komma in i samhället om man hittar ett gemensamt språk med hjälp av en kontakttolk, säger Doaa Al-Shmes, kontakttolk i arabiska.