I går tisdag beslutade idrottsnämnden i Åbo att fotbollsklubben Åbo IFK inte får spela sina hemmamatcher i division två på planen i Teräsrautela. Beslutet kom efter omröstning med minsta möjliga marginal, då rösterna föll 7 mot 6. Ordföranden för ÅIFK:s fotbollssektion, Marko Joas, är besviken men vill samtidigt se framåt.

ÅIFK motiverade sin ansökan med att laget saknar en hemmaplan.

- Det här beslutet är ingen katastrof för oss, men naturligtvis harmar det. Hur som helst ger vi inte upp drömmen om en egen arena, då vi i framtiden vill skapa ett juniorträningscenter för att verkligen kunna koncentrera den verksamheten på en och samma plats, säger Marko Joas.

Tidigare den här månaden ingick Åbo IFK och ligalaget FC Inter ett samarbetsavtal för representationslagen och inom juniorfotbollen. Ett samarbetsavtal som enligt Marko Joas kanske får betydelse även i arenafrågan.

- Sedan tidigare har vi beviljats ett startanslag av Bollförbundet och nu försöker vi hitta en ny arenalösning. Ett alternativ kan eventuellt vara någon form av samarbete med FC Inter.

Tidigare artiklar:
Nämnd säger nej till ÅIFK:s spel i Teräsrautela
ÅIFK och FC Inter inleder samarbete
ÅIFK:s webbplats

Polisinrättningen i sydvästra Finland har utsett överkonstapel Janne Aro-Heinilä till årets polis i regionen. Aro-Heinilä har jobbat i Åboregionen ända sedan han blev färdig polis år 1990.

Utmärkelsen motiveras bland annat med att Aro-Heinilä har goda värderingar och en väldigt bra attityd.

Priset har delats ut i Åbo sedan år 1995 och sedan år 2009 av polisinrättningen i Egentliga Finland.

Att saltvatten väller in i Östersjön är en god nyhet. Men fenomenet leder också till mindre önskade effekter för våra kustområden.

Saltpulsen är livsviktig för syresättningen av de djupa bottnarna i Östersjön. Men till följd av det här kan man räkna med att riklig algblomning kommer att inträffa under nästa sommar eller sommaren därpå.

Orsaken är att de tyngre saltvattenmassorna som tränger in i Östersjön trycker upp bottenvattnet och de näringsämnen, bland annat fosfor, som finns i det. Det näringsrika vattnet pressas vidare upp i Östersjön och glider in mot den finska kusten, berättar professor i marinbiologi, Erik Bonsdorff.

Med runt ett års fördröjning kan vi förvänta oss att det finns rikligt med näring i systemet, vilket i sin tur kan ge oss algblomningar.

-Samtidigt som patienten Östersjön som helhet kommer att må bättre, kan det hända att vår skärgård mår dåligt ett tag, förklarar Bonsdorff.

Läs också:
Saltvatten väller in i Östersjön - se rörlig grafik över syreläget!

Den gångna veckan hade polisen precis som tidigare den senaste tiden extra bevakning på rattfylleri. Under övervakningen alkoholtestades cirka 33 000 förare. Kontrollerna resulterade i 58 alkoholpåverkade och 15 drog- eller läkemedelspåverkade förare.

Polisen hade skärpt övervakning av rattfylleri även under två veckoslut i november, eller 21-23.11 och 28-30.11. Då alkoholtestades cirka 94 000 förare, där 265 alkoholpåverkade samt 41 drog- eller läkemedelspåverkade förare påträffades.

Var 2300:e förare var drog- eller läkemedelspåverkad och var 355:e var alkoholpåverkad i alkoholtesten som utfördes i november. Under övervakningen förra veckan var var 2200:e förare drog- eller läkemedelspåverkad och var 570:e alkoholpåverkad.

- Antalet drogpåverkade förare som polisen påträffade var alltså något mindre än under intensivövervakningarna i november och antalet fall av rattfylleri var också något mindre. Men eftersom det även gjordes klart färre alkoholtest (60 000) kan man inte dra några långtgående slutsatser om antalet berusade personer i trafiken, säger polisinspektör Heikki Ihalainen vid Polisstyrelsen.

Gränsbevakningen måste bli bättre på att samarbeta med övriga sjöräddningsmyndigheter och rederier när olyckor är framme, också när det är frågan om mindre olyckor.

Gränsbevakningsväsendet borde också utveckla arbetet med de regionala samarbetsgrupperna så, att alla har en heltäckande bild av situationen och resurserna för räddningsarbetet.

Det här kommer fram i Olycksutredningscentralens rapport om Viking Lines passagerarfartyg M/S Amorellas grundstötning vid Julgrund i december i fjol.

Amorella var på väg från Åbo till Stockholm med 1 945 personer ombord då fartyget fick elproblem. Elfelet ledde till att fartyget helt tappade styrförmågan i fyra minuter och eftersom Amorella just då befann sig i en smal farled så ledde det till att fartyget körde på grund. Inga personer skadades.

"Räddningsinsatserna fungerade bra"

Olycksutredningscentralen konstaterar i sin rapport att de räddningsinsatser som gjordes fungerade bra. Sjöräddningscentralen kallade både räddningsfartyg och helikoptrar till platsen och förberedde Åländska myndigheter på att eventuellt börja evakuera passagerarna som fanns ombord. Det behövdes ändå inte.

Att Amorella drabbades av ett elfel berodde på servicearbeten som gjordes ombord på fartyget. Direktiven för hur och när den typen av servicearbeten kan utföras beaktar inte var fartyget just då befinner sig. Amorella råkade befinna sig i en smal farled då elfelet uppstod, och grundstötningen var ett faktum.

Därför rekommenderar Olycksutredningscentralen nu att Trafiksäkerhetsverket ska övervaka att fartygens direktiv för servicearbeten förändras så att riskfyllda servicearbeten tar yttre omständigheter och rutten i beaktande.

Amorellas grundstötning utredd

Konstnären Sirkku Ketola får Aboa-stipendiet för 2015. Stipendiets värde är 19 897,24 euro och delas ut av kulturnämnden i Åbo.

Totalt ansökte 23 konstnärer om stipendiet.

Enligt nämnden var Ketola en av de mest meriterade bland de konstnärer som ansökte om pengarna. Ketola, som är född 1973, har jobbat som konstnär i 10 år. Hon har bland annat studerat på Åbo universitet och Åbo konstakademi. Hon är känd för sina stora serigrafier. Som bäst planerar hon en utställning för Åbo konstmuseum. Utställningen öppnar i november 2015.

Kulturnämnden fattade också beslut om stödpengar för verksamhet inom konst, musik, dans, litteratur och teater.

Stödpengarna delas bland annat ut åt Akademiska orkestern vid Åbo Akademi (1 000 euro), musikföreningen Key Ensemble (3 500 euro) och Åbo unga teater (27 000 euro).

Även stödföreningarna för Solbaletten (63 000 euro), dansteatern ERI (63 000 euro), Slottsteatern (100 000 euro) och konstföreningen Arte (20 000 euro) får stödpengar nästa år.

Hela listan hittar du på Åbo stads webbplats (på finska).

Beslut om stödpengar för enskilda konstnärer och arbetsgrupper fattas februari.

Nya trafikljus tas i bruk i Åbo i korsningen av Lillheikkilävägen och Uittamovägen på torsdagseftermiddagen.

Trafikljusen ska göra skolvägen tryggare för eleverna i Vähäheikkilän koulu. Bredvid Vähäheikkilän koulu finns också nya Braheskolan, som ska stå klar efter årsskiftet.

I och med de nya trafikljusen ska det också bli lättare för bilister att korsa Lillheikkilävägen.

Kryssningsfartyget Baltic Princess kunde inte avgå från Åbo mot Stockholm på onsdagskvällen. Fartyget stannade i Åbo hamn på grund av ett tekniskt fel, meddelar rederiet Tallink Silja.

Enligt rederiets kommunikationschef Marika Nöjd hoppas man att fartyget är i trafik igen på torsdagskvällen.

Frågan om hur hälsovården ska skötas i Houtskär i framtiden skjuts upp. Social- och hälsovårdsnämnden i Pargas remitterade frågan på sitt möte i tisdags.

Nämnden kommer att behandla frågan på sitt möte i början av februari. Under samma möte kommer nämnden att tillsätta en arbetsgrupp, som ska utreda servicenivån för hälsovården i skärgården. I arbetsgruppen ska ingå tjänstemän, nämndmedlemmar och anställda som jobbar på hälsostationerna i skärgården.

Det förberedande arbetet för utredningen inleds redan efter årsskiftet. Beslutet om utredningen fattades av stadsfullmäktige i samband med budgetförhandlingarna.

Nämnden beslöt också att stänga tandläkarmottagningen i Houtskär. Från och med första mars ska Houtskärsborna besöka Korpo, Nagu eller Pargas för att få tandvård. Beslutet fattades efter omröstning. Förslaget var att frågan remitteras och behandlas sedan då hälsovårdsutredningen är färdig. Rösterna föll 7-4. Tandläkarstolen i Houtskär flyttar till mottagningen i Pargas.

Nämnden beslöt också att lägga ner fem vårdplatser på bäddavdelningen på Malmkulla i Pargas. Antalet vårdplatser sjunker från 55 till 50. Enligt nämndordförande Merja Fredriksson (SFP) kommer man ändå att följa med situationen och öka antalet platser vid behov.

Läs också:
Oron kring hälsovården i Houtskär fortsätter
Vårdfrågor väckte debatt
Houtskärsbor demonstrerade för hälsovården
"Det stora intresset visar hur viktig Houtskärs bashälsovård är"
”Chock, huvudlöst och förkastligt” – Houtskärs sparplaner förargar

Kimitoöns kommun hoppas bland annat att fler män vill jobba inom den kommunala dagvården i framtiden.

En arbetsgrupp tillsattes tidigare i höst för att kartlägga jämställdhetsfrågor och efter fyra möten börjar man ha en rätt klar uppfattning om vilka frågor kommunen bör jobba med i framtiden.

Jämställdhetsarbetet görs på uppmaning av Kommunförbundet som i ett cirkulär till kommunerna tidigare i år konstaterar att Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på både lokal och regional nivå är ett viktigt dokument. Kommunförbundet vill att kommunerna antar deklarationen och omsätter den i praktiken.

Den europeiska deklarationen om jämställdhet Bild: Yle/Roger Källman

Kimitoön får medelbra vitsord

Ordförande för arbetsgruppen är kommunens arbetarskyddschef Ulla Rahkonen. Hon ger skolvitsordet 7-8 till Kimitoöns kommun då det gäller jämställdhet mellan könen.

- Det finns sektorer med snäv könsfördelning inom kommunen men över lag ser det ut som i de flesta andra kommuner, förklarar Rahkonen.

Till exempel inom barndagvården jobbar det för tillfället inte en enda man. Också i kommunens skolor och inom omsorgen jobbar det mest kvinnor. Faktum är att fyra av fem anställda i kommunen är kvinnor.

Är det här ett problem?

- Jag har inte sett det som ett problem, säger Rahkonen. Det är så som det är kommunalt. Dagvård, omsorg och bildning är kvinnliga branscher. Vill man ha något annat så måste systemet ändras och man måste se till att utbilda män som passar för tjänsterna.

Fler män inom dagvården

Med tanke på barn inom dagvård och skola är det viktigt med rollmodeller av båda könen. Därför kommer man inom arbetsgruppen nu att fundera lite extra på hur fler män kunde lockas att söka jobb inom dagvård och skola på ön.

Bild: Yle

Också för arbetsgemenskapens skull är det bra att det finns både män och kvinnor på jobbet, säger Rahkonen.

Jämnt inom kommunledningen

Om det på gräsrotsnivå jobbar mest kvinnor inom kommunerna ser det jämnare ut högre upp i hierarkin.

Av de sju tjänstemännen inom Kimitoöns kommunledning är fyra män och tre kvinnor.

Antalet män och kvinnor som jobbar inom kommunen är ändå bara en liten del av de många aspekter arbetsgruppen granskar.

Mäns hälsa, familjernas hälsa och löner är exempel på andra delområden som granskas.

Mannen politiker i små kommuner

Hanna Backman (Svenska folkpartiet) som representerar politikerna i arbetsgruppen är också intresserad av könsfördelningen mellan politikerna.

Granskar man Egentliga Finlands 28 olika kommuner kan man konstatera att det i bland annat S:t Karins, Åbos och Resos högsta beslutande organ sitter nästan lika många kvinnor som män.

I kommuner som Aura, Tövsala, Vemo och Kimitoön finns det däremot betydligt fler män än kvinnor bland de förtroendevalda.

Traditionella roller förhärskande

I Kimitoöns kommunfullmäktige sitter för tillfället 19 män och 8 kvinnor.

- Helt tydligt har man röstat in män i fullmäktige, konstaterar Backman.

Varför det är så här är ingen lätt fråga att svara på. Men eventuellt kan det ha att göra med ett traditionellt sätt att se på kön, tror Backman.

- Traditionellt sett kan man kanske säga att beslutsfattande, synlighet och att ha åsikter i samhället anses vara manliga egenskaper. Men det handlar också om att kvinnor kanske inte alla gånger vill ha rollen som beslutsfattare. Man upplever att det kan kännas obekvämt att ta utrymme, förklarar Hanna Backman.

Fler män än kvinnor i Kimitoöns kommunfullmäktige. Kimitoöns fullmäktigeklubba Bild: Yle/Monica Forssell

Hanna Backman ställde själv upp i kommunalvalet 2009 men fick inte tillräckligt många röster för att få en plats i fullmäktige.

Att aktivera sig och ta plats betyder att man ofta också får utstå en del kritik. Dessutom betyder ett politiskt engagemang också att mycket av fritiden går åt till möten. Är man småbarnsförälder är det här ett problem, förklarar Backman som tycker att man allvarligt borde överväga möjligheter för kommunalpolitiker att jobba deltid.

Kimitoöns arbetsgrupp för jämställdhet ska till nästa sommar sammanfatta en handlingsplan för hur jämställdheten mellan män och kvinnor i Kimitoöns kommun ska förbättras.

Ekologiska julskinkor blir populärare trots att de är dyrare och alla inte är övertygade av smaken. Tony Kajander har Finlands sannolikt friaste grisgård och föder upp lyckliga grisar. Och barnen gillar bekanta djur på matbordet.

– Såvitt jag vet finns det ingen annan i Finland som sysslar med det här i samma utsträckning. Grisarna lever här sina liv, hela produktionskedjan finns här. Vi säljer dem som lyckliga grisar – och nog verkar de nöjda, berättar Tony Kajander.

– De växer upp i fria förhållanden. Alla betar ute på sommaren, suggorna delvis också på vintern. De bökar runt, umgås med varandra, har sociala kontakter och grälar praktiskt taget aldrig. De beter sig naturligt då de får vara tillsammans.

Allt foder kommer från Pemar eller grannkommunerna och det används ingen soja eller allfoder. Att föda upp grisar på detta sätt kräver en hel del extra arbete, men Kajander vill inte se sina djur deprimerade, som de verkade i sina burar tidigare.

Perkkiön tila i Pemar. Perkkiön tila i Pemar Bild: Yle/Janne Isaksson

Barnen äter helst bekanta grisar

Ett par hundra av familjen Kajanders grisar har åkt eller åker snart iväg på julbord runtom södra Finland. Det mesta reserverades redan i september, så efterfrågan är det inget fel på, och smaken får beröm.

– Det finns kunder av alla de slag. Från unga studerande till pensionärer, från stora barnfamiljer till singlar. Man kan inte se utanpå vem som är en potentiell kund, menar Kajander. Kunder kommer tillbaka år till år, så nog har de väl varit nöjda.

Det stör inte heller familjens fyra barn att se bekanta grisar på matbordet. Snarare tvärtom, berättar Tony Kajander.

– Problemet är att äta kött de inte känt. Det var nära att mummi skulle ha skippat påsklammet när barnen kallade steken vid namn, skrattar Tony. Samma sak är det med grisar. Det är ett intressant fenomen, men barnen äter hellre bekanta djur.

Ekologiska skinkor en hit

Livlig julhandel vid köttdisken i Saluhallen i Åbo. Köttaffären Reino Jokinen i Saluhallen i Åbo Bild: Yle/Janne Isaksson

Man köper in alla julskinkor från närregionen och kommersen har i vanlig ordning varit livlig. Framför allt ekologiska skinkor har haft en rykande åtgång.

– I ett skede var vi tvungna att sätta stopp. Två veckor efter att vi börjat ta emot skinkbeställningar märkte vi att vi hamnar kolla om vi får in mera för att vara säkra på att det räcker till, säger Rüdiger.

– År för år frågor människor mer om ekologiska skinkor. Och de är också redo att betala för dem, för prisskillnaden är ju stor. Men bra tycks det gå åt.

Sebastian Rüdiger säljer kött i Saluhallen. Sebastian Rüdiger betjänar kund. Bild: Yle/Janne Isaksson

”Ingen skillnad på smaken”

Förutom att kunder köper ekologiska julskinkor av – naturligtvis – ekologiska skäl, beröms ofta smaken. Men Sebastian Rüdiger kan inte påstå att han märker någon skillnad.

– Jag tror inte att jag skulle känna skillnad på den ekologiska och spannmålsgrisen, svarar han ärligt. Jag tror det mera är dagens trend, det ska vara nära och ekologiskt.

Andra trender i vinter är de benfria skinkorna, som fortsätter växa i popularitet.

– Du får mera kött och behöver inte påta så mycket, allt går att äta, motiverar Rüdiger. Och sedan vill man ha lite mindre skinkor än tidigare, det går inte längre åt 10-12 kilos skinkor som förr i tiden, det är mest några kilo som gäller. Människor har så mycket annat på julbordet än bara skinkan.

En stor transport kan störa trafiken mellan Reso och Pargas under torsdag förmiddag.

20 meter lång brygga redo för frakt Bild: Kim Varjo

Det är fråga om en brygga som är 20 meter lång och som väger 40 ton som fraktas till skärgården.

Rutten går från tillverkaren i Reso längs Omfartsvägen och Skärgårdsvägen till en privatperson i Pargas.

- Bryggan fraktas längs landsväg i och med att vår fabrik inte ligger vid havet. I Pargas finns sedan en lyftkran som klarar av att lyfta ner bryggan, säger Kim Varjo, key account manager vid A-laiturit.

Bryggan av betongpontoner är en av de största som har tillverkats för privat bruk i Finland.

Starten från Reso gick vid halvelvatiden.

Artikeln uppdaterad med kommentar från tillverkaren.

En bra balans av gammalt bekant och nya vindar i Dalsbruk. Trots både stormvindar och vinterstiltje satsar företagarna i Dalsbruks centrum på en hel del nytt.

torget i Dalsbruk inför julen Bild: Yle/Nilla Hansson

Gamla kunder är uppskattade och nya välkomna.

Det ena caféet vid torget i Dalsbruk har nya ägare som satsar på både gammalt beprövat och nytt och fräscht. På det andra caféet har det ordnats kurser under hela hösten. Det är inget fel på energin hos caféerna Rosala Handelsbod och Four C.

Poliserna Clara Holmberg-Nordell och Carina Holmberg har tagit tjänstledigt från sina ordinarie jobb för att driva caféet som har både kaffebröd och färsk fisk.

Här är man väl medveten och mån om de gamla stamkunderna. De olika "parlamenten" som träffas på bestämda tider under veckan för att dricka kaffe och förbättra världen har fortsatt komma också till det nya caféet.

Också det andra caféet har sina stamkunder. En av dem är bibliotekarien Kristina Hakola-Wass som är mycket trogen kund hos så gott som alla företagare på orten. Hon tycker det är viktigt att handla på Kimitoön för att hålla kvar servicen på ön.

Hon bor i butiken men sover hemma

Tuulia Nieminen, butiksföreståndare i Dalsbruk Bild: Yle/Nilla Hansson

Tuulia Nieminen är en av de två nya butiksägarna i Dalsbruk. Hon har hört att kunderna blir fyrdubbelt fler under sommaren, men nu är det lugnt i butiken. Det är Tuulia bara nöjd över. Det är ju så mycket nytt att lära sig, hela tiden.

Hon har nu varit företagare i Dalsbruk i en månad och har inte alls hunnit bekanta sig med orten. Det är bara butiken och livsmedlen som gäller nu och sitt nya hem ser hon bara på natten. Hon har jobbat med livsmedel förr. I en stor affär i Runosbacken. Där köpte folk mest öl och energidricka. Hon är positivt överraskad över att kunderna i Dalsbruk föredrar lokala produkter och gärna handlar kött och fisk över disk. I Runosmäki blev man tvungen att stänga betjäningsdisken eftersom ingen handlade över den.

Propellergalleriet har fått blodad tand

Gänget bakom Propellergalleriet är nöjda över den fina starten i sommar. I juni öppnades galleriet som ställer ut fotografier, grafik, teckningar och kollage.

Lisa Roberts från Storbritannien är kuratorn som har jobbat oavbrutet sedan starten. Med sig har hon hantverkskonstnärerna Saara Ilveskorpi och Paula Puikko-Laakso.

Galleriet vill gärna veta mer om vad ortsborna vill se där och nå de professionella konstnärer som finns i regionen. Man vill också att galleriet ska fungera som plattform och kontaktnät för debuterande, nya konstnärer.

Läs mer om Propellergalleriet här.

Åbo förvaltningsdomstol har förkastat besvären över detaljplanen för Fänriksgatan 4 och 6 i Åbo.

Det betyder att det omtvistade höghuset kan byggas på tomten som ligger mitt emot ASA-huset vid Åbo Akademi.

Förvaltningsdomstolen anser att stadsstyrelsens beslut som gav grönt ljus för bygget är lagligt. Domstolen anser också att man i planeringen har sett till att det nya höghuset ska passa in i omgivningen.

Det är möjligt att bygga en parkeringshall under huset och eventuella gårdsbyggnader om bygglov för det beviljas.

Den före detta restaurangbyggnaden intill, som nu är bostadshus, skyddas.

"Ett katastrofalt beslut"

En av föreningarna som hade lämnat in besvär är föreningen Piispankatu - Biskopsgatan. Föreningens ordförande Ulf Forsman är både ledsen och besviken över förvaltningsdomstolens beslut.

- Som det nu ser ut kommer det att byggas en koloss, en väldig byggnad, på den här lilla tomten (se en konstruerad bild). Alltså i storlek nästan med ASA-huset och det här passar inte in i det här sammanhanget överhuvudtaget.

- Det här är ett katastrofalt beslut och för områdets och stadsbildens skull är det skäl att försöka föra saken vidare.

Att föra saken vidare skulle i det här fallet innebära att ansöka om rätt att besvära sig till Högsta förvaltningsdomstolen.

Läs också:
Omtvistat höghus får byggas vid Fänriksgatan
Omdebatterat höghus fick grönt ljus i Åbo

Kocken Niklas Halenius driver en lunchrestaurang i Åbo, och tillsammans med sin fru Eva ordnar de i år en jullunch för barnfamiljer.

Redan förra året delade de ut mat till ett antal familjer, men i år dukar de upp julbordet för 100 personer i restaurangen på Helsingforsgatan invid Aura å.

Inom loppet av ett dygn var alla platser bokade - men också många frivilliga har anmält sitt intresse att hjälpa till med förberedelserna.

Vi besökte restaurangen på torsdag morgon då förberedelserna var i full gång. Vad kommer att serveras? Presidenten väntar ju på sin Korpogädda...

Övergångsperioden för förordningen om avloppshanteringen i glesbygden förlängs med två år till år 2018, meddelar miljöminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).

Grahn-Laasonen vill också att lagstiftningen gällande förordningen ses över; ministern vill ha lindringar i den. Bland annat anser hon att fastigheter som inte är belägna vid vattendrag befrias helt från avloppsrening.

En utredning som miljöministern beställt av Finlands miljöcentral visar att det fortfarande finns 120 000 fastigheter i Finland som inte vidtagit de åtgärder som krävs.

Privat reningsverk för avloppsvatten Bild: Yle/Carmela Walder

Lika många fastigheter har redan installerat dyra reningssystem, och frågan är hur detta ska beaktas om förordningen lindras.

- Någon sorts effekt har det på miljön att övergångsperioden förlängs, men den bedöms som liten, säger Grahn-Laasonen i Vihreä Lanka

"Medborgarna missnöjda"

- Avfallsförordningen, i synnerhet den första versionen av den, stod i strid med bondförnuftet, sade Grahn-Laasonen vid en presskonferens i dag. Hon tillade att medborgare inte kontaktat henne lika mycket i något annat ärende.

Enligt tidigare beslut skulle avloppsförordningen ha trätt i kraft i mitten av mars 2016.

Då borde alla fastigheter som inte är anslutna till ett avloppsnät ha uppdaterat sitt avloppssystem. Förordningen gäller både fritidsbostäder och året-runt-bostäder.

Det är endast personer som fyllt 68 år före den 9 mars 2011 som inte behöver vidta några åtgärder.

Ville Niinistö tudelad

Tidigare miljöminister Ville Niinistö (Grön) välkomnar dagens beslut med motiveringen att det hade varit orealistiskt att kräva att alla skulle ha hunnit vidta de krävda åtgärderna inom utsatt tid.

Ville Niinistö Ville Niinistö håller presskonferens om de grönas regeringsmedverkan 15.9.2014

Läs också: Centern vill göra om förordningen om avloppsvatten

Läs också: De vill ha pengarna tillbaka för reningsverken

Kryssningsfartyget Baltic Princess, som på grund av ett tekniskt fel inte kunde avgå från Åbo hamn mot Stockholm i går (onsdag) kväll, är nu redo för trafik igen.

Enligt rederiets Tallink Siljas kommunikationschef Marika Nöjd handlade det om ett fel på fartygets växellåda.

- Felet är nu reparerat och fartyget kommer att gå enligt den planerade tidtabellen, alltså i kväll klockan 20:15.

Två män, varav den ena hemma från Masku och den andra från Nyland, greps i september på Helsingfors-Vanda flygplats då de anlände från Thailand. Männen försökte smuggla in ett omfattande parti av anabola stereoider och tillväxthormon.

Enligt förundersökningsledare Markus Laine beslagtogs tiotusentals milligram dopingpreparat av olika sort.

- Vi beräknar att ämnena som beslagtogs hade räckt till för flera personers användning i många år, säger Laine. Enligt våra uppgifter har männen köpt stereoiderna och hormonerna i ett thailändskt apotek och betalat cirka 2500 euro för dem.

I och med förundersökningen gjordes en husrannsakan och då hittade polisen mera ämnen och drygt 8000 euro i kontanter. Pengarna misstänkts komma från dopinghandeln.

Maskubon har erkänt att han har arrangerat smugglingen och anser att endel av ämnena var ämnade för eget bruk.

- Partierna är så stora att avsikten var att sälja ämnena vidare, säger Laine.

I förundersökningen har det framgått att ämnen har sålts till flera personer under 2013 och 2014. Affärerna har gjorts på olika bensinmackar runtom i Egentliga Finland.

Tullens brottsbekämpningsenhet i Åbo har utrett fallet sedan september och männen misstänks för grov smuggling av dopingpreparat.

Fira jul tillsammans med Åbo svenska församling

Åbo svenska församling ordnar julfest för personer som firar julen ensam. De som vill är hjärtligt välkomna på julfest på juldagen 25.12 kl. 15.00 i Aurelia, Auragatan 18!

Vi skapar en fin julfest tillsammans fylld med gemenskap, sång, andakt och god mat. Anmälningar tas emot av Mia Bäck, mia.back(at)evl.fi, 040-3417 466.

Sista anmälningsdag är 22.12 kl. 12.00. Om du vill bidra med mat, program eller kökshjälp kan du också ta kontakt med Mia Bäck.

Gammalt influensavaccin har i misstag använts då 36 personer vaccinerats vid Runosbackens hälsovårdscentral i Åbo. Det är oklart hur det har kunnat ske.

Vaccinet är från 2013-2014 och är identiskt med det vaccin som används i år. Men skyddet kan vara mindre effektivt och därför har de personer som berörts kontaktats för att få det rätta vaccinet.

Hälsovårdscentralen har anmält saken till myndigheterna och har utrett hur det gamla vaccinet har hamnat i läkemedelsförrådet.

Enligt Jane Marttila som är ansvarig läkare för infektionssjukdomar vid Åbo stad har personerna inte varit i någon fara på grund av misstaget och ingen har heller tagit skada av vaccinet.

- Det har skett ett mänskligt misstag och vi kan bara beklaga det skedda, säger Marttila. Nu uppstår det onödiga olägenheter för de 36 som nu måste vaccineras sig på nytt.

Enligt Marttila ska rutinerna ses över så att hela vårdkedjan kan säkerställas för att undvika att liknande fall uppstår i framtiden.