Mobiloperatören Soneras telefonnät började fungera igen vid 12-tiden efter att ha varit ur funktion i hela landet under förmiddagen.

Enligt Sonera kan det dock fortfarande förekomma störningar. Kunderna uppmanades att stänga av mobilen och sätta på den igen för att få nätkontakt.

Varken 2G- eller 3G-näten fungerade på förmiddagen och det gick inte att ringa eller skicka sms.

Det var också problem med att ringa nödnumret 112. Nödnumret gick dock att ringa om man först tog ut sim-kortet och ringde därefter.

Man kunde också stänga av telefonen och sätta på den igen utan att knappa in sim-koden.

Enligt Soneras kommunikationschef Tatu Tuominen var det antagligen frågan om ett fel i mjukvaran.

- Det här är ett nytt tekniskt fel som vi inte har stött på tidigare. Man kan ändå inte utesluta att det mänskligt fel kan ha bidragit till att problemen uppstod, sade Tuominen till Yle Nyheter.

Myndigheterna ansåg läget vara såpass allvarligt att man vid 11.25-tiden gick ut med ett allmänt nödmeddelande:

Varningsmeddelande: Landsomfattande nätfel i Soneras mobiltelefonabonnemang. Orsaken till, eller hur länge felet pågår, är okänt. De som har Soneras abonnemang, bör ta ut mobiltelefonens sim-kort före samtal till nödnumret 112.

Sonera står för ungefär en tredjedel av mobilmarknaden i Finland.

Problem med nödsamtal också i november

Många invånare i Åbotrakten har varit givmilda trots de ekonomiskt krassa tiderna. Julklappsinsamlingarna har varit mycket lyckade.

Exempelvis donerades närmare 2 500 julklappar till en insamling som ordnades av juniorhandelskammaren i Aurajoki och socialcentralen i Åbo.

Julklapparna delas bland annat ut till barnhem.

Även julklappsinsamlingen Ge barnet en gåva, som ordnas av Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet, var en succé i år. Totalt samlades in cirka 900 julklappar, som går till mindre bemedlade barn.

En utställning om drottning Kristina anländer till Åbo nästa år. Utställningen uppmärksammar filmen Girl King som spelades in i Åbo i våras.

Utställningen består av rekvisita från filmen och av drottning Kristinas personliga föremål som lånats från Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.

Föremålens värde uppgår till cirka 1,6 miljoner euro och stadsstyrelsen i Åbo ska på tisdagens möte fatta beslut om utställningens försäkring.

En ny webbaserad tv-kanal som ska marknadsföra Åbo lanserades på tisdagen. Visit Turku TV presenterar intressanta platser, evenemang och personer med koppling till Åbo.

Kanalen riktar sig till turister och Åbobor.

Tanken är att hotell, caféer och stadens enheter visar upp kanalen i sina utrymmen. Kanalen finns också tillgänglig på webben.

Samtidigt lanseras också nya musikvideon Kiss my Turku som gjorts av elever vid musikgymnasiet och Klassillinen lukio i Åbo.

Avfallsavgifterna på Kimitoön höjs från och med årsskiftet.

Då betalar hushållen på Kimitoön i medeltal sju procent mer för avfallstömningen. Exempelvis blir det närmare 50 cent dyrare att tömma ett 240 liters kärl för blandavfall. Tömningsavgifterna för de stora avfallscontainrarna stiger med cirka 13 procent.

Insamling av glas, metall, och kartong blir däremot lite billigare för husbolagen. Det här är nämligen en tjänst som kommunen själv kan konkurrensutsätta. Avgifterna för slamtransporter ändras inte.

Avfallsavgifterna höjs också med cirka sju procent i Salo, Sagu och Pemar.

Avfallshanteringens grundavgift, som faktureras av alla bostäder, höjs med 1,6-2,5 procent. I praktiken höjs årsavgiften med upp till 0,38 euro.

Avgifterna på avfallsstationerna höjs också för större avfallsmängder. Även avgifterna för industri- och processavfall samt bygg- och rivningsavfall, som hamnar på avstjälpningsplatsen, stiger.

Planeringsbyrån Ska-Plan behandlades inte orättvist när den omdebatterade lyxvillan i Ybbersnäs i Pargas byggdes. Det anser biträdande justitiekanslern i ett utlåtande.

Planeringsbyrån Ska-Plan vände sig till biträdande justitiekanslern eftersom man ansåg att företaget och den ansvariga arbetsledaren behandlades fel av den ledande byggnadsinspektören under processens gång.

Planeringsbyrån hade invändningar mot två besök hösten 2012 som gjordes på byggplatsen av byggnadsinspektören. I samband med besöken framkom det att byggnaden avvek från byggnadslovet och arbetet stoppades.

Under det andra besöket hade inspektören en reporter med sig. Biträdande justitiekanslern anser inte att byggnadsinspektören handlade fel i samband med besöken.

Ledande byggnadsinspektören gav den ansvariga arbetsledaren en skriftlig varning när bristerna uppdagades. På den här punkten anser biträdande justitiekanslern att varningen saknar rättslig grund och att den ledande byggnadsinspektören i framtiden ska fästa större uppmärksamhet till att följa lagstyrets principer.

Biträdande justitiekanslern anser inte att besväret leder till andra rättsliga åtgärder.

Tidigare artiklar:
Grannar motsätter sig helikopterflyg i Ybbersnäs
Villabygge i Pargas till domstol
Staden har inget att tillägga om bygget i Ybbersnäs

Forskare vid tre finländska universitet utvecklade nytt behandlingssystem för att läka kroniska sår. Kroniska sår drabbar ofta äldre och till exempel diabetiker och är en allt oftare förekommande börda inom sjukvården.

En ny metod för att läka kroniska sår har utvecklats av forskare vid Åbo Akademi. Metoden baserar sig på en elektrisk stimulans av sår kombinerat med en noggrann mätning av behandlingens effekt. Uppfinningen består av en sårfolie med tryckta elektroder, samt en el-stimulerande enhet och en mätenhet som noggrant mäter sårets status.

Behandlingssystemet MC-Patch har uppfunnits av Mikael Bergelin och Jan-Erik Eriksson från Åbo Akademi, Atte Kekonen vid Tammerfors tekniska universitet och Sami Kielosto vid Aalto-universitetet.

I ett pressmeddelande sägs att kliniska tester vid Tammerfors universitetssjukhus har visat att systemet är ett framsteg jämfört med redan existerande teknologi. Orsaken är att ett flertal elektroder utnyttjas för att stimulera såret, och framför allt eftersom systemet möjliggör att man objektivt kan följa sårets läkningsprocess och skräddarsy behandlingen enligt sårets behov. Systemet kan också användas i kombination med kompressionsterapi.

Kroniska sår drabbar ofta äldre och till exempel diabetiker och är en allt oftare förekommande börda inom sjukvården.

Patenteringsprocessen för uppfinningen MC-Patch pågår och forskarna kommer nu att bilda ett företag för att kommersialisera, marknadsföra och sälja behandlingssystemet.

MC-Patch är en av pristagarna i Turku Science Parks tävling "Paras businesspolku", en tävling där företagsidéer av forskare, forskargrupper eller lärare vid universiteten och högskolorna i Åbo tävlar med innovationer som har kommersiell potential.

Forskaren Petteri Suominen vid Åbo Akademi har utvecklat en modell för att minska på tjära i värmeproduktionen.

Förgasning av biomassa erbjuder en effektiv process för produktion av bränsle, värme och elektricitet. Speciellt användbar är metoden för de nordiska länderna som är rika på råmaterial för processen.

Den stora utmaningen är att processen förutom att producera de önskade produkterna, genererar tunga kolväten som kallas tjära. Den bildade tjäran orsakar problem i processen genom att bilda beläggningar på processutrustningens ytor. Dessa beläggningar kan deaktivera katalysatorer eller i värsta fall täppa till rörledningar.

I Suominens doktorsavhandling utvecklades en kinetisk modellering, som kan tillämpas för att minimera bildandet av tjära. Avhandlingen går systematiskt genom alla aspekter av kinetisk modellering och identifierar svårigheter i kinetisk modellering av tjärans bildande.

I avhandlingen föreslås en alternativ metod för modellering av fenomen på basis av experimentellt arbete och litteratursökning.

DI Petteri Suominens doktorsavhandling i teknisk kemi och reaktionsteknik framläggs till offentlig granskning fredag 19.12.2014 vid institutionen för kemiteknik vid Åbo Akademi. Avhandlingen heter Thermal reactions of the major hydrocarbon components of biomass gasification gas.

FC Honka komme inte att spela i fotbollsligan nästa säsong. Varken Honka r.f eller Esport Ab har inom utsatt tid tagit på sig uppgiften om att ansvara för klubbens ekonomiska skulder.

Bollförbundet hade inte fram till måndag kväll fått någon information av de tidigare nämnda parterna om vem som tar hand om skulderna. På måndagen blev det klart att Honka r.f. tar hand om ligaplatsen av Pallohonka Ab.

I praktiken betyder detta att administrationen av ligaplatsen inte sköts av Honka r.f. eller Esport Ab, det vill säga att Honka inte kommer att spela i ligan säsongen 2015.

Enligt Bollförbundet så står KTP och TPS som första klubbar i kö då man utreder vem som skulle kunna ersätta Honka i ligan.

Honka kommer högst antagligen att spela i division-2 nästa säsong där klubbens farmarlag Pallohonka spelade förra säsongen.

Det var Helsingin Sanomat som först var ute med nyheten om att Honka tappar sin ligaplats.

Det är möjligt att få ny information om vraket Vrouw Maria utan att vraket bärgas från havsbottnen. Det konstateras i en slutrapport som sammanställdes på basen av undersökningar vid vraket 2009-2012.

På basen av undersökningarna har man kunnat framställa 3D-modeller av vraket och forskningsresultatet har gett upphov till utställningar och seminarier. Samma metoder kunde tillämpas på andra vrak som ligger i finländska vatten konstaterar Museiverket i rapporten.

Vrouw Maria är ett holländskt fartyg som sjönk i Skärgårdshavet i september 1771 på väg från Amsterdam till S:t Petersburg.

Det finns för tillfället inga planer på att varken bärga vraket eller fortsätta med undersökningarna.

Åbo Energi bygger ett nytt värmeverk som drivs på pellets i stadsdelen Luolavuori. Arbetet inleds i mars och anläggningen ska vara färdig i slutet av nästa år.

Värmeverket har en effekt på 40 megawatt. Enligt beräkningar ska värmeverket minska på Åbo Energis behov av olja med cirka 5000 ton i året. Det är ungefär hälften av nuvarande årsbehovet.

Åbo Energi räknar med att koldioxidutsläppen minskar med 15 000 ton i året.

Anläggningen kostar cirka 10 miljoner euro.

Under tisdagkvällen godkände Kimitoöns kommunstyrelse motionen om tidigareläggande av undervisning i det andra inhemska språket. Invånarinitiativet om Konstsamfundets skogsavverkningar leder i sin tur inte till några åtgärder.

I den nuvarande läroplanen börjar skolorna på Kimitoön med det andra inhemska språket lite olika beroende på hur man i skolorna och kommunerna i 2004-års-läroplan beslöt att fördela timmarna i timfördelningen. Taalintehtaan koulu, Hitis-Rosala skola börjar undervisningen i årskurs 1, Dalsbruks skola i årskurs 2, Amosparken och Västanfjärds skola i årskurs 3 och Kemiönsaaren keskuskoulu i årskurs 4.

En ny läroplan är på gång och träder i kraft den 1 augusti 2016. När den nya läroplanens timfördelning styrs upp finns det chans att ta i beaktande det andra inhemska språket och göra en läroplan där alla kommunens skolor inleder språkstudierna finska och svenska i samma årskurs.

Svenska folkpartiet i Kimitoön har tidigare i år lämnat in en motion där man vill utreda tidigareläggning av undervisningen i det andra inhemska språket, och Bildningsnämnden har tidigare ansett att i samband med den nya läroplanen ska alla skolor i kommunen börja undervisningen i det andra inhemska språket i årskurs 1.

Ett förslag som kommunstyrelsen alltså godkände under tisdagkvällen.

- Ärendet går nu vidare till kommunfullmäktige, där nästa möte sker i januari 2015, säger kommunstyrelsens ordförande Wilhelm Liljeqvist.

"Konstsamfundets skogsavverkning inget kommunalt ärende"

I Kimitoöns Natur rf invånarinitiativ har föreningen föreslagit att Kimitoöns kommun påbörjar förhandlingar med Konstsamfundet om att Konstsamfundet begränsar sin skogsavverkning på vissa områden.

Men i Finland fungerar inte kommunen som myndighet i frågor gällande skogsavverkning. Uppgiften sköts av andra myndigheter.

- Det här är inget kommunalt ärende och det finns ingen anledning för Kimitoöns kommun att vara aktiv i privata markägares skogsbruksfrågor, säger Wilhelm Liljeqvist.

Det har inte heller framkommit några uppgifter på att Konstsamfundet skulle bryta mot gällande skyddsbestämmelser.

Nya vindar i Konstsamfundets skogar

Året har varit utmanande för Åbo hamn som tampats med nedåtgående ekonomi och ryska sanktioner. Trots sjunkande fraktvolymer är hamndirektören är Christian Ramberg rätt nöjd.

- Volymerna har sjunkit och fluktuationerna är stora men läget är inte så oroande som statistiken låter påskina, säger Ramberg. Exporten har ökat samtidigt som importen har sjunkit och just nu går det mer minerarel och bulkvara.

Ramberg lyfter gärna upp den livsviktiga passageratrafiken som är ett bra stöd för fraktverksamheten.

- Nästa år får vi ett nytt fartyg till Åbo då Mann Lines tar i bruk ett bredare och längre fartyg, säger Ramberg. Det lär påverka fraktvolymerna positivt och lockar kanske också andra att investera.

Rederierna står nästa år inför stora utmaningar då svaveldirektivet med skärpta utsläppsregler för svavlet träder ikraft. Redan nu har bland annat Finnlines och Baltic Lines slimmat sin verksamhet och meddelat om prishöjningar från och med årsskiftet.

- Det är svårt att se hur det här påverkar Åbo hamn men ett som är säkert är att vi måste växa, säger Ramberg. Vi måste bli konkurrenskraftigare och ta fram nya tjänster tillsammans med regionens redare och industrier.

Ramberg tror att 2015 blir ungefär likadant som 2014 men det gäller att hela tiden se framåt och vara beredd.

Egentliga Finlands NTM-central ställer sig positiv till tanken på en fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu. Trafikchef Matti Vehviläinen tonar ändå ner förväntningarna – pengar saknas och lär inte beviljas inom de närmaste åren.

Egentliga Finlands landskapsstyrelse listade en bro till Nagu som en av framtidens viktigaste trafikprojekt och hoppades till och med att en bro kunde stå klar redan på 2020-talet. Vehviläinen välkomnar diskussionen – men drar också i handbromsen.

– Naturligtvis skulle vi på Egentliga Finlands NTM-central vara mycket, mycket ivriga att påbörja Pargas-Nagu-projektet igen, men jag misstänker att förverkligandet dröjer och skulle gissa att det går till 2030-talet, säger Vehviläinen.

Orsakerna till den inte alltför optimistiska tippningen är många. Den ekonomiska situationen i Finland är inte den bästa och finansiering saknas, och dessutom har Pargas-Nagu starka konkurrenter som i dagsläget är lönsammare projekt för staten.

Framför allt en bro som skulle ersätta färjtrafiken till ön Karlö utanför Uleåborg lär stå före i investeringskön. Däremot tror Vehviläinen inte att Rävsundsbron – som på grund av sitt dåliga skick måste ersättas – direkt konkurrerar.

Matti Vehviläinen gillar tanken på en fast förbindelse. Matti Vehviläinen, trafikdirektör vid NTM-centralen i Egentliga Finland Bild: Yle/Janne Isaksson

Ny finansieringsmodell kan vara lösningen

NTM-centralens färskaste kalkyler beträffande kostnaderna dateras 2008, då en fast förbindelse senast låg på agendan. Då landade notan för en bro på 140 miljoner euro och en tunnel på 95 miljoner euro.

Sedan dess har tuffare säkerhetskrav höjt tunnelräkningen, medan en bro kanske till och med kunde bli billigare i och med att planerna på en Öröfarled slopats. Det möjliggör en ungefär tio meter lägre bro, vilket även sänker kostnaderna. Allt detta är ändå för tillfället gissningar, påpekar trafikchefen.

– Vi saknar pengar för det här och om vi måste använda de anslag vi har för basväghållning kan vi inte underhålla vägar på det sättet vi vill. Därför tror jag att nya finansieringsmodeller kan vara en nyckelfaktor, menar Vehviläinen.

Den modellen han syftar på är offentlig-privat samverkan (OPS) där ett privat företag med egen finansiering först planerar, sedan bygger och efter det också underhåller till exempel en bro. Staten betalar sedan av projektet i 20–30 år med en dylik summa man idag årligen sätter på färjtrafiken.

Det här är ett alternativ som är värt att studera närmare, menar Vehviläinen som ändå är medveten om att även denna modell har sina nackdelar. Den totala summan – visserligen utspridd över tiotals år – blir nämligen över dubbelt så stor.

Matti Vehviläinen ser med andra ord ingen snabb lösning. NTM-centralen har kontrakt om färjtrafiken på passet fram till slutet av 2022 och planeringsprocessen tar en god stund – om den alls kommer igång. Men hoppas kan man alltid.

– Jag själv tror att färjtrafiken pågår ännu ganska länge, men vi väntar med mycket stort intresse vad nästa regeringsprogram och trafikpolitiska redogörelse innehåller. Det här är ett mycket fint projekt och man får nu fortsätta drömma att det en dag förverkligas.

Lamporna i festsalen är släckta och det ligger en spänd förväntan i luften. Det är trångt och svettigt, för det är julfest i skolan.

Varje elev fick ha med sig högst två familjemedlemmar. Men många familjer har struntat i den regeln.

Nu sitter yngre och äldre syskon och upptar sittplatser och följden blir att alla i publiken inte får plats. Några mor- och farföräldrar tvingas stå genom hela festen trots att rektorn uppmanar extra familjemedlemmar att ge sin plats till dem som har rätt till den.

Ja, så här går det till nuförtiden på många julfester.

Frågan är: hur blev det så och vad kan man göra?

Bekant fenomen i dagis och skolor

Susanna Blåberg är föreståndare för två daghem i Pargas och känner igen situationen från de dagis hon jobbar på. Många familjer vill ta med alla sina barn och kanske också någon från den äldre generationen på julfest.

- Visst stöter vi på det här varje år. Ofta är det äldre barn som vill komma med och se lillasyster eller lillebror uppträda, säger Blåberg.

Bild: Yle/Arja Lento

Föräldrar ifrågasätter

Trots att daghem och skolor kan ha ont om utrymme i festsalen nonchalerar alltså vissa föräldrar reglerna då de tycker att man inte kan begränsa vem som får komma på fest.

En orsak till att regler inte hålls är att en del föräldrar har svårt att få barnvakt. Föräldrarna kommer enklare undan genom att ta med yngre syskon på julfesten.

- Så kan det förstås vara och inte står vi ju i dörren och vaktar. De som tar med syskon kommer förstås in även om det blir väldigt trångt, säger Blåberg.

"Fräckt mot barnen"

Daghemmens och skolornas julfestregler kan göra vissa föräldrar mycket upprörda, uppger lärare som vi har talat med. Vissa föräldrar hör av sig och undrar om skolan eller dagiset plötsligt har blivit barnfientligt i juletid?

Men nej, det handlar inte om det. Susanna Blåberg ser saken ur barnets perspektiv.

- Man kan tänka som så att det yngre syskonet också blir stort en dag och då får det ha sin egen julfest. De små kan nog vänta. Ibland är det viktigt för barnet som uppträder att "mamma och pappa är här bara för min skull", säger Blåberg.

Det kan också handla om att skolan eller dagiset har ansvar för säkerheten och därför måste begränsa antalet gäster.

Skrikande småbarn

Förutom att det kan bli trångt i salen med alla extra gäster kan vilda småsyskon också störa julfestpubliken.

- Ibland gråter och skriker de mindre syskonen och förstör hela föreställningen. Det är varken roligt för syskonen som uppträder eller för de andra i publiken om ingen hör sånger och repliker som barnen har tränat in i veckor, säger Blåberg.

Hur mycket spring mellan bänkraderna kan man då acceptera?

- Där måste föräldern helt enkelt se till att det inte blir så mycket skrik och spring. Vissa föräldrar klarar det väldigt bra, andra mindre bra, säger Blåberg.

Trots att konflikter kan uppstå tycker Susanna Blåberg att arrangemangen kring julfesterna för det mesta ändå löper bra. Hon påpekar att skolor och daghem ibland ordnar jul- eller vårfest utomhus och då kan många fler sitta i publiken. Ibland ordnar man också öppen generalrepetition av julfestprogrammet och det brukar vara populärt bland mor- och farföräldrar.

Vissa skolor löser utrymmesproblemet genom att dela ut två biljetter till varje elev. Den som vill komma på julfest måste ha en biljett.

- Men julfesterna är i allmänhet väldigt uppskattade, trots att det kan vara mycket trångt. Föräldrar till äldre barn brukar säga att de längtar efter tiden då de hade barn på dagis, så härliga är julfesterna, säger Blåberg.

Svara gärna på vår fråga eller berätta vad du själv tycker!

Sjukvårdsdistriktet anser att regionförvaltningsverket inte har orsak att hota med vite på grund av inomhusluften i U-sjukhuset i Åbo. Enligt sjukvårdsdistriktet har de påtalade problemen åtgärdats.

Under de senaste sju åren har 75 renoveringar som ska förbättra inomhusluften genomförts i U-sjukhuset. Renoveringarna kommer också att fortsätta under de kommande åren tills byggnaden som ska ersätta U-sjukhuset blir färdig.

Regionförvaltningsverket har vid flera tillfällen hotat sjukvårdsdistriktet med vite på grund av den dåliga inomhusluften i U-sjukhuset.

Enligt arbetshälsoinstitutet är det just nu möjligt att jobba i sjukhuset men situationen kan ändras ifall pågående undersökningar visar att problemen kvarstår.

Anställda vid kvinno- och mödrapolikliniken samt förlossningsavdelningen som reagerat på inomhusluften uppmanas söka sig till arbetshälsovården. Enligt sjukvårdsdistriktet kan anställda omplaceras vid behov.

Fotbollsklubben Åbo IFK får inte spela sina hemmamatcher i division två på planen i Teräsrautela. Det anser idrottsnämnden som tog ställning till lagets ansökan på tisdagens möte.

Beslutet kom efter omröstning med minsta möjliga marginal, rösterna föll 7 mot 6 i nämnden.

ÅIFK motiverade sin ansökan med att laget saknar en hemmaplan och det har i sin tur försvårat verksamheten.

Klubben planerade att rusta upp planen med bland annat konstgräs ifall nämnden skulle ha gett grönt ljus.

Enligt nämnden är fotbollsplanen viktig för skolor och daghem i Teräsrautela och deras behov vägde tyngre i slutändan.

ÅIFK:s webbplats

Billig utländsk arbetskraft är ett hot mot den inhemska transportbranschen. Det anser yrkeschaufförer som i dag onsdag ordnar en protestmarsch från Nordsjö hamn i Helsingfors till riksdagshuset.

Yrkeschaufförerna kräver att myndigheterna utreder om utländska chaufförer som kör i Finland är här lagligt och om dom betalar skatt till Finland.

- De utländska transportfirmorna kör billigare och det är lite dålig koll på vad de kör, hur de kör och hur mycket de kör här i Finland. Det största problemet med det här är att de finska transportfirmorna får mindre körningar, eftersom de utländska transportfirmorna kör billigare, säger yrkeschauffören Kimmo Vahalahti från Pargas och tillägger:

- I Europa är det ju så att om en lastbil får böter får den inte fortsätta förrän böterna är betalda, men här i Finland får transportfirmorna räkningen och då hinner man ju dra på sig massvis med böter innan fordonen stoppas.

Yrkeschaufförerna anser också att övervakningen av trafiken och fordonen inte räcker till och att det har blivit vanligare med till exempel felaktigt lastade transporter, rattfylleri, bristfälliga vinterdäck och trötta chaufförer.

Petra Sundvik jobbar som lärare, och sjunger gärna. Nya skivan "Det jag ville" innehåller svenska visor och pop.

Petra Sundvik är lärare vid Björneborgs svenska samskola och sjunger gärna när hon hinner.

Som alldeles ung, i Lappfjärd där hon växte upp, sjöng hon kvartettsång i gruppen Quattro, som gav ut en skiva år 1994. Med gruppen som leddes av Anders Teir fick hon scenvana och lärde sig sjunga fyrstämmigt. Under studietiden vid Åbo Akademis lärarutbildning i Vasa sjöng hon också i studentkören Pedavoces.

Sedan år 2000 har hon varit lärare i Björneborg och där växte också intresset för solosång. Petra Sundvik sjunger jazzstandards, svenska visor och Nora Jones och uppträder när tillfälle erbjuds, främst i Björneborg och Österbotten.

På den nya skivan "Det jag ville" finns 11 låtar. Det är sånger av Lisa Ekdahl, Lisa Nilsson, Sofia Karlsson mfl. men också svenska visklassiker som "Tillägnan" av Monica Dominique och "Kärleksvals" av Ulrik Neumann.

På skivan samarbetar hon med ett flertal proffsmusiker och det är Anders Östrling som står för de flesta arrangemangen av låtarna. Och det hela är mixat och inbandat av Martin Kantola.

Skivan "Det jag ville" har getts ut med stöd av Svenska Kulturfonden i Björneborg.

Byggarbeten för att utvidga Åbolands sjukhus kommer inte att komma igång inom den närmaste framtiden, trots att Åbo förvaltningsdomstol på onsdagen kom med beskedet att de förkastar besvären mot sjukhusets utvidgningsplaner.

Vid Stiftelsen Eschnerska frilasarettet som understöder Åbolands sjukhus, säger man att planerna på att bygga ut sjukhuset avancerar långsamt just nu. Stiftelsen Eschnerska frilasarettet vill bygga ut Åbolands sjukhus och det här kräver att detaljplanen för området ändras.

Det är föreningen Vårt Åbo som tidigare i år hade besvärat sig över detaljplaneändringen som möjliggör utvidgningen. Det här besväret är nu alltså förkastat.

Vid stiftelsen konstaterar man att besvärsställarna har en möjlighet att ytterligare besvära sig till Högsta förvaltningsdomstolen.

Stiftelsen Eschnerska frilasarettet avvaktar

Dessutom är alltför många frågor fortsättningsvis öppna när det gäller den planerade reformen av omsorgsdistrikten, så också av den anledningen så framskrider byggplanerna långsamt just nu, säger stiftelsens skattmästare Henrik Karlsson.

- Vi avvaktar. Vi vill bygga ett större sjukhus men vi måste först få svar på många öppna frågor som fortfarande finns kring de planerade nya omsorgsdistrikten. Dessutom kan ju besvärsställarna fortfarande vända sig till Högsta förvaltningsdomstolen, säger Karlsson.

- Skisser och ritningar finns kring hur det nya sjukhuset kunde se ut. Men tillsvidare avvaktar vi. Däremot tycker jag att samhället bättre borde ta vara på de cirka 2800 stiftelserna som finns i vårt land och deras beredskap att delta i samhällsbygget. Det är vi fortfarande lite dåliga på, tycker Karlsson.

Detaljplaneändringen godkändes av Åbo stadsfullmäktige i maj. Enligt förvaltningsdomstolen uppfyller ändringen de krav som ställs på detaljplanen.

Två hus på tomten rivningshotade

Vårt Åbo anser att detaljplanen strider mot markanvändnings- och bygglagen. Dessutom anser föreningen att stadens fullmäktige vilseleddes när planen godkändes. Beredningen av ärendet beskrivs som bristfällig.
Detaljplanen möjliggör bland annat att servicebostäder för seniorer byggs på sjukhusområdet.

En ny infart till sjukhuset byggs från Österlånggatan, där det nu finns en bensinstation. Det här innebär att man kan bevara ett gammalt empireträhus från 1800-talet. Huset var tidigare rivningshotat, något som bland annat Vårt Åbo reagerat mot.
Även jugendhuset på Berggatan skyddas. Alla delar av Åbolands sjukhus som har ritats av Erik Bryggman skyddas också.

Däremot är två hus på tomten rivningshotade. Det ena huset är från 1910- talet och det andra från 1870-talet.

Planen innebär att också ett nytt åtta våningar högt bostadshus kan byggas på Berggatan intill sjukhuset, men det huset berör inte Åbolands sjukhus eller Eschnerska frilasarettet.

Föreningen kan ansöka om rätt att besvära sig till Högsta Förvaltningsdomstolen.

Artikeln uppdaterades klockan 13:00

Läs också:
Besvär mot utvidgningen av Åbolands sjukhus
Planen för Åbolands sjukhus godkändes