En skoltaxi körde av Bodnäsvägen i Pargas och krockade med ett träd på onsdagsmorgonen. Chauffören fördes till ÅUCS för vård, men det visade sig att hans skador var lindriga.
De fem skolelever som satt i taxibilen klarade sig oskadda. Eleverna var på väg till Sunnanbergs skola.
Vägen var mycket hal vid olyckstillfället.
Polisen utreder olyckan. Enligt polisen hade alkoholen ingen andel i olyckan.
Nu är det dags att dra på skridskorna i Åbo. Staden har öppnat drygt tio naturisbanor runt om i staden.
Skridskobanor har öppnats bland annat i Kuppis, Samppalinna, Hirvensalo och Hammarbacka.
Det milda och regniga vädret har ändå ställt till det och de första banorna som öppnades före årsskiftet hann redan smälta bort. Nu har staden gjort ett nytt försök och de skridskobanor som nu togs i bruk kommer att hållas i skick om vädret tillåter det.
Staden upprätthåller cirka 50 skridskobanor. På Åbo stads sidor kan man kolla vilka banor som är öppna.
S-kedjan inleder samarbetsförhandlingar vid Sokotels hotell och hotellrestauranger. Dotterbolaget Sokotel hänvisar till det dåliga ekonomiska läget och till utsikterna inom hotell- och restaurangbranschen. Hotellen har också lidit av att färre ryska turister har anlänt.
Samarbetsförhandlingarna kan som mest leda till att 120 personer får deltidsjobb och att som mest 20 personer sägs upp. Förhandlingarna berör nästan 1 200 anställda vid Sokotels sex Radisson Blu Hotell och 16 Sokos Hotell. Däremot berörs inte de lokala S-gruppernas hotell.
De flesta hotellen finns i huvudstadsregionen, där fyra Radisson Blu Hotell och 14 Sokos Hotell berörs. I Åbo inleds samarbetsförhandlingar vid hotell Caribia och i Vasa vid Radisson Blu Royal Hotel Vaasa. Också i Tammerfors och Uleåborg finns Sokotels hotell.
Läs också: Hotellplaner i Vanda försenas
Det finns en stor oro bland lantbrukare i Finland. Spannmålspriserna är ”bedrövliga” och dessutom skjuts stödutbetalningar upp. Men man orkar ändå tro på en ljusare morgondag.
Men också innan det hann lantbrukarna gå igenom dagsläget – och särskilt nöjda är minerna inte då Claus Blomberg och Christer Jägerskiöld, två unga lantbrukare från Kimitoön, diskuterar situationen.
– Det skulle kunna vara betydligt bättre. Världsmarknadspriset på spannmål och annat har varit väldigt lågt och när mycket också förnyas i stödprocesserna har det varit mycket oro bland lantbrukarna, vad det ska bli och vart allting är på väg, säger Jägerskiöld.
– Spannmålsläget är nog nästan bedrövligt, det kan bara fara uppåt, tillägger Blomberg. Och att stöden ska pantas ser jag som ett jättestort problem för många. Läget är nog svårt.
Det var Landsbygdsverket som i höstas gick ut med att utbetalningar av stöd för 2015 försenas till följande år, vilket innebär ett enormt inkomstbortfall för jordbrukarna.
– Många har redan nu svårt att betala sina räntor, det är stora lån på många gårdar. Åtminstone borde man få skjuta upp också betalningen av amorteringar till banken, men nya räntor kommer det ju på det också, så gropen blir bara djupare, säger Blomberg.
Petteri Orpo menar att renhet är Finlands trumf.
Petteri Orpo är jord- och skogsbruksminister
Bild: Yle
Det blir ändå inte riktigt lika illa som Landsbygdsverket ursprungligen meddelade. Petteri Orpo berättar att ministeriet jobbade hårt för att få till en förbättring – och lyckades.
– Vi fick ner summan från 400 miljoner till ungefär hälften. Problemet löstes så bra det bara kunde lösas under de nya stödprogrammen, säger Orpo till Svenska Yle.
Christer Jägerskiöld tog med glädje emot beskedet om att det stora raset undveks.
– Det är synd att det går på det viset när vissa EU-länder inte sköter sig samtidigt som man minskar personal. Som tur ändrade det lite, för det första budet var faktiskt eländigt. Nu blev man helt positivt inställd trots att det fortfarande är sämre än det borde vara.
Det Christer Jägerskiöld och Claus Blomberg främst väntade sig av Orpos besök var att ministern skulle ingjuta framtidstro i lantbrukarna. Att han skulle visa att han har en bra inställning och tror på dem.
Och Petteri Orpo var noga med att poängtera att han litar på en ljusare morgondag.
– Lantbruket har en framtid i Finland. Nu är läget svårt, lönsamheten är väldigt låg, vi har krisen i Ryssland, de låga världsmarknadspriserna och höga produktionskostnaderna, men här finns alla möjligheter att klara sig, betonar Orpo.
Detta trots att jordbruksinkomsterna i landet sjönk med över 20 procent förra året – mest i hela EU. Om man tar bort pälsnäringen ur ekvationen landar siffran på cirka nio procent, vilket fortfarande är under medeltalet.
– Vi måste göra allting för att få lönsamheten bättre och se till att odlarna får tillräcklig lön för sitt arbete. Och det ska gå, intygar Orpo. Vi har världens renaste jord, vatten och luft – och kunskapen att producera ren mat, som man behöver allt mer ute i världen.
Över hundra lantbrukare hade samlats på Westankärr gård i Kimito för att bland annat höra Petteri Orpo tala.
Petteri Orpo pratar på lantbrukarträff på Westankärr gård i Kimito.
Bild: Yle/Janne Isaksson
Christer Jägerskiöld menar att lantbrukarna delvis också själva måste se sig i spegeln. Medelåldern bland finländska jordbrukare är jämförelsevis hög.
– Det kan leda till att vi inte är lika snabba på att reagera på förändrade tider. Man borde förnya sig men många kanske lever kvar i att "såhär har det alltid gjorts, så såhär ska det göras också nu", säger Jägerskiöld.
Överlag ser ändå både Jägerskiöld och Claus Blomberg med tillförsikt på framtiden. De betonar att man måste ha en bred och mångsidig verksamhet, vara företagsam och aktiv, ta egna initiativ och skapa egna nischer.
– Nog tror jag på framtiden, priserna har bara en väg och alla behöver vi äta. Jag har lite växt upp med det och är nästan hjärntvättad till att tro på framtiden, för jag kan inte se något annat för min del, säger Blomberg.
– Jag tycker det alltid har klagats på att tiderna är dåliga, inte har det skett något positivt om vi tittar bakåt 20 år, säger Jägerskiöld. Vi är nog sega vi bönder, vi har alltid funnits här och kommer säkert alltid att finnas.
Läs också: Jordbrukare träffas i Kimito
I FM-ligan i ishockey för herrar spelades Västkustderbyt på onsdagen mellan Lukko och Ässät. Björneborgslaget Ässät var bättre med 2-3, men först efter förlängning.
Eero Elo satte det avgörande målet för Ässät i den första förlängningsminuten. Elo gjorde också matchens första mål, och han har gjort klart flest mål i FM-ligan i år. En publik på 3727 personer såg matchen i Raumo.
Också i Mestis-serien blev det förlängning i matchen mellan TuTo och KeuPa. Trots att TuTo ledde ännu en dryg minut före ordinarie matchtids slut, så lyckades Keuru-laget först kvittera matchen, och i förlängningen slutligen vinna med 3-4.
I herrarnas innebandyliga gjorde TPS en fin sista period, men förlorade ändå med uddamålet 4-5 mot Oilers från Esbo.
Cleantech, clean technology eller ren teknologi är på frammarsch i Åboregionen, inte minst genom Smart Chemistry Park i Reso. Enligt Turku Science Parks Linda Fröberg-Niemi kan just cleantech skapa en tillväxt för många traditionella företag.
I och med starten av cleantech-samarbetet Smart Chemistry Park kom fyra nya företag och tolv personer till Reso. Sedan tidigare fanns här redan tre andra företag, eller cirka 20 personer. Linda Fröberg-Niemi berättar vidare att företagen som tillhör Smart Chemistry Park den närmaste tiden hoppas kunna anställa cirka tio personer till.
Noterbart är också att många av dessa företag har verksamhet även på andra orter, vilket innebär att Smart Chemistry Park inte bara skapar arbetstillfällen i Reso.
Linda Fröberg-Niemi
Linda Fröberg-Niemi
Bild: Yle / Peter Karlberg
- Smart Chemistry Park har fått sin början här i Reso i Raisio Chemicals gamla utrymmen. Förut fanns här en stor kemiindustri, men nu fyller vi utrymmena med ett större antal småföretag som kommer hit till Reso för att samarbeta. På det här sättet hoppas vi kunna stödja de här småföretagarna till tillväxt, så att de här företagen i framtiden kan växa och anställa nya personer.
- Cleantech som helhet kommer säkert bringa tillväxt till näringslivet, men jag vill inte heller att vi glömmer andra branscher som till exempel bioteknologi (Life Science-branschen) och båtvarvsindustrin. Alla har betydelse i framtiden och förhoppningsvis kan vi kombinera kunnandet ur de här olika branscherna ännu bättre i framtiden. Det är vår möjlighet till tillväxt.
Linda Fröberg-Niemis defintion på Cleantech, clean technology eller ren teknologi är att det är den branschen där man, oberoende av vilken industri det handlar om, strävar till att göra allt enerigsnålare och mer miljövänligt.
- Cleantech finns överallt och i alla industrier och det är också möjligheten till tillväxt för många traditionella företag. Ett exempel på vad cleantech i praktiken kan leda till är att ett av våra företag här i Reso tillverkar ett smörjmedel som minskar friktionsmotståndet i stora motorer, exempelvis inom båtindustrin. Vilket i sin tur gör att båtarna blir mer miljövänliga och kan använda mindre bränsle.
Näringsdirektör Niko Kyynäräinen vid Åboregionens utvecklingscentral säger att företag inom cleantech kommer att få en stor roll inom näringslivet 2015. Något som Linda Fröberg-Niemi är snabb på att hålla med om.
- Åboregionen som region har många möjligheter till tillväxt och vi hoppas på att alla människor som utbildas här i regionen på alla universitet och högskolor ska ha möjlighet till en arbetsplats och tillväxt här i regionen.
- Cleantech är en av de här branscherna som har möjlighet att växa och jag ser också att det finns många möjligheter inom Life Science-branschen och också båtvarvsindustrin. Genom att på ett vettigt sätt använda allt kunnande finns det nog en riktigt solig framtid för Åboregionens näringsliv.
Oljepriset sjönk på onsdagen till under 50 dollars nivån. Priset på Nordsjöolja är det lägsta sedan maj 2009. Priset har rasat rejält det senaste halvåret. Fjolårets toppris var 116 dollar per fat.
Också 95-oktanig E10-bensin har varit billigare än på länge. Bensinen har till och med kostat mindre än 1,30 euro/liter, vilket likaså är det lägsta priset på fem år.
Men för husägare märks det låga priset inte lika tydligt. Försäljningsdirektör Matti Pentti vid St1-kedjan säger att priset visserligen är lägre än det varit under de senaste två åren, men samtidigt har staten höjt energiskatterna. Senast höjdes skatten igen vid årsskiftet.
- Priset på uppvärmningsolja sjunker nog ännu eftersom världsoljepriset sjunker, säger Pentti, men det sker med en liten fördröjning.
Hos Åbo Energis fjärrvärmekunder syns de lägre oljepriserna ännu mindre, eftersom tung brännolja står för bara cirka 5 procent av fjärrvärmen. Dessutom finns det ett tryck på att höja priset på fjärrvärme, eftersom avfallsförbränningsverket i Oriketo stängdes vid årsskiftet.
- Om oljepriset håller sig så här lågt, så innebär det en prissänkning på cirka 1 procent, säger Åbo Energis VD Risto Vaittinen. Det skulle betyda cirka 50 cent/ MWh mindre.
Konsumentpriserna justeras två gånger om året, och Åbo Energi meddelade för bara en vecka sedan att priset på fjärrvärme höjs med 1,24 euro/ MWh den 1 februari, så sammanlagt skulle priset ändå stiga.
Orsakerna till det låga oljepriset är många. Bland annat har världens ledande oljeexportör Saudiarabien börjat sälja olja billigare till Europa. Samtidigt har de oljeexporterande ländernas organisation OPEC beslutat att inte minska oljeproduktionen.
På marknaderna tror man inte att botten är nådd. Den japanska analytikern Nobuyuki Nakahara sade till nyhetsbyrån Reuters att han inte skulle bli överraskad ens om oljepriset sjunker till 20 dollar per fat.
Läs också: Oljepriset sjönk till under 50 dollar fatet
Åbo Energi höjer fjärrvärmepriser
Det Maria Sundström inte vet om olika tesorter är inte värt att veta. Teer av olika slag är helt enkelt en hobby och passion, som kanske bottnar i att hon aldrig har lärt sig att dricka kaffe.
Att koka te är inte bara att koka upp vatten och sätta i en intetsägande tepåse i koppen, även om det kan vara så för många av oss. Det finns tesorter i mängd och massor och bara i Kina säkert över tusen olika sorter. Te finns också i många olika färger, allt från vitt te som är ljusgult till i det närmaste svart te. Dessutom doftar de olika sorterna helt olika, allt från stall och jord till något slags mjölk.
Det intressanta är också att en hel del teer de facto inte är te utan infusioner. Till exempel kokate, som man drickar på olika håll i Sydamerika, är inte te eftersom bladen tas från kokabuskar i stället för från tebuskar.
Då man som Maria Sundström är en finsmakare då det gäller teer gäller det att veta vilka temperaturer olika tesorter ska ha för att smaka rätt och olika tesmaker finns det hur många som helst. Runt tedrickandet kan man också utföra olika ceremonier, men det är inte nödvändigt.
Maria Sundström, som håller sig med tiotals olika tesorter säger att det går lätt att hitta exotiska teer också i Åbo.
Åbo Svenska Teater verkar i landets äldsta teaterhus och har under året firat 175-års jubileum. Radio Vega Åboland har under året uppmärksammat det här jubileet på olika sätt och har bland annat gjort intervjuer med många av dem som jobbat på teatern.
De här programmen hittar du här.
Han för ut teatern till regionen - Jan Lindroos berättar om jobbet i regionen
Ett jobb bland unika kreationer - Camilla Reuter jobbar i syateljen
Hon förändrar folk till oigenkännlighet - Sabina Segerström är sminkör
Han började som 4-åring - Jerry Wahlforss
Från Vicke Vire till teaterchef - Dick Holmström som teaterchef
Hon delar sitt liv mellan kor och teater - Monica Nyman
Kranföraren som steg upp på scenen - Bror Österlund
The Last 5 Years - ÅST:s jubileumsmusikal
Mamma Mu och kråkan i verkliga livet - Soffi och Pekka Sonck
Mellan Ulf Lundell och Maria Magdalena - Anna-Maria Hallgarn
"Våndan kommer i olika faser, men klädprovningen är fasansfull" - Daniela Franzell
Närmare 40 år som skådis - Lasse Fagerström
Landets äldsta teaterhus firar 175 år
Natten mot onsdagen stoppade polisen en drogpåverkad bilist i Auranlaakso i S:t Karins.
Den 26-årig mannen saknade dessutom körkört samt hade av någon anledning med sig en kniv.
Polisen hittade även en mindre mängd droger.
På trettondagskvällen grep polisen en berusad manlig bilist i Lundo. Detta efter att mannen hade kört i diket mellan Hämeentie och Äestäjänkuja.
Mannens promillehalt på 1,20 leder till att polisen nu utreder ärendet som grovt rattfylleri samt äventyrande av trafiksäkerheten.
Förra året omkom 87 människor i bränder i Finland. Antalet branddöda ökade betydligt från 2013 då antalet omkomna var 58. Ser man till regionen Egentliga Finland minskade däremot antalet branddödsfall från åtta under 2013 till tre under 2014.
Knut Lehtinen.
Bild: YLE/Sarah Lehtinen
- Det är nog mest en slump att den här siffran minskar i vår region, men självklart är det skönt att se en minskning av antalet branddödsfall, säger Knut Lehtinen, som är ledande brandinspektör vid Egentliga Finlands räddningsverk.
Mer i ämnet hittar du på Räddningsbranschens Centralorganisation SPEK:s webbplats
Under onsdagen skedde tre hjortkrockar i regionen, eller närmare bestämt i Letala och i Tövsala.
Två av krockarna inträffade i Tövsala och den tredje i Letala och i samtliga fall fortsatte hjortarna till skogs efter krockarna. Lokala jaktlag har därför informerats om olyckorna.
I alla tre fallen fick bilarna lindriga skador.
Dålig inneluft i kaserner orsakar problem för beväringar. Det uppger Beväringsförbundet.
Enligt förbundet har beväringar fått symtom bland annat vid Kustflottan i Åbo och Björneborgs brigad.
Stabchef vid kustflottan i Åbo, Timo Korpela, förnekar problem med inneluften. Också inneluften i Björneborgs brigad uppges vara god.
Närmare trettontusen beväringar inledde sin tjänstgöring i måndags. Beväringsförbundets ordförande, Henrik Vuornos, anser att det är orättvist att beväringarna inte kan välja var de tjänstgör, samtidigt som de kan utsättas för problem med hälsan.
Den gamla fängelsebyggnaden i Kakola i Åbo kan hitta en ny ägare.
Tre anbud har lämnats in för fängelset och tomterna intill. Det högsta budet ligger på drygt fem miljoner euro och verkar så lovande att försäljningen ser ut att bli verklighet. Det meddelar bolaget Tuloskiinteistöt, som sköter försäljningen av Kakola.
Förhandlingarna fortsätter nu med den instans som gav det högsta budet. Vem det är frågan om vill bolaget inte avslöja i det här skedet, det torde klarna i mars. En del av fängelset omvandlas troligen till bostäder.
Företagarna i Egentliga Finland är allt försiktigare med sin framtidstro. Det gäller iallafall de företagare som svarade på en enkätundersökning.
Undersökningen visar att företagarna är allt försiktigare när det gäller exempelvis omsättningen, lönsamheten, investeringar och anställningar.
Företagarna tog också ställning till vilka saker som skulle öka konkurrenskraften i regionen. Fler flygrutter till Europa, förbättringen av riksväg åtta samt kortare tågresor mellan Åbo och Helsingfors var de saker som nämndes.
Enkätundersökningen genomfördes av företagarföreningarna och andelsbankerna i Egentliga Finland. Enkäten skickades till 7 789 medlemmar varav 15,1 procent, alltså 1 175 företagare, svarade.
Elomatic har utsetts till årets exportföretag av Åbo handelskammare. Företaget sysselsätter 700 personer i åtta länder.
Elomatic grundades år 1970 och erbjuder service för industriföretag i form av konsultering, planering, produktutveckling och projekthantering. Två tredjedelar av företagets verksamhet är exportbaserad. Omsättningen år 2014 var dryga 45 miljoner euro.
Åbo handelskammare delade ut Egentliga Finlands exportpris för sjunde gången. Tidigare har bland annat Bayer och Almaco Group fått priset.
HIFK ledde bortamatchen mot TPS med 2-0 en bit in i den tredje perioden men TPS kom tillbaka och tvingade matchen till förlängning. Där var HIFK ändå starkare och laget vann matchen med 3-2.
Efter torsdagens match mot TPS tar HIFK över tätpositionen i ishockeyligan. Laget toppar nu tabellen med en poäng före Kärpät som spelat en match färre.
HIFK fick en smakstart på matchen då Corey Elkins överlistade Teemu Lassila efter knappt två minuters spel. TPS skapade flera målchanser i de två första perioderna men skärpan i avsluten saknades.
I början av den tredje perioden gjorde Arttu Luttinen 2-0 för HIFK. Tomas Zaborsky sköt ett skott som Teemu Lassila räddade men Luttinen var framme på returen och petade in pucken.
I den 47:e minuten reducerade nyförvärvet Juraj Simek för TPS. Målet kom efter fint förarbete av Mikko Rantanen och Ryan Lasch. Efter målet vaknade TPS och Lauri Tukonen kunde kvittera bara en och en halv minut senare. Målet kom efter riktigt dåligt försvarsspel av HIFK.
Ville Husso som var tillbaka mellan stolparna för HIFK valde efter kvitteringen att lämna isen. Kevin Lankinen ersatte och spikade igen.
Matchen gick till förlängning och där avgjorde Thomas Nykopp för gästerna.
HIFK är inne i en mycket bra period och laget har bara förlorat en av sina nio senaste matcher. För TPS är läget dystrare, laget har bara vunnit en av sina tio senaste matcher. Tack vare poängen tog laget ändå sig förbi Pelicans i tabellen.
— Helsingin IFK (@HIFKHockey) January 8, 2015
Peli päättyi jatkoajalla lukemiin 2—3, Turkuun yksi piste. #HCTPS #HIFK #Liiga
— HC TPS (@HCTPS) January 8, 2015
TPS – HIFK 2-3 e.fö.
I Åbo har distributionen av vårdtillbehör flyttat till nya utrymmen. Det har lett till kaos och sådan hatstämning, att staden har anlitat väktare för att lugna ner hätska situationer.
Det är fråga om artiklar som långtidssjuka och kroniskt sjuka kan få för sin vård, såsom mätstickor för blodsockermätning, stomiprodukter och olika artiklar för dialys.
Distributionen av vårdtillbehör sköttes fram till julen vid Trädgårdsgatan, dit patienter kunde komma och hämta artiklarna under normala öppettider. Men från trettondagen finns servicen i en mindre lokal på Tallbacken, där det inte längre finns lagerutrymme som tidigare. Därför måste man förhandsbeställa sina artiklar. Men det har alla Åbobor inte uppmärksammat.
- På onsdagen var stämningen så hätsk och personalen kände sig så hotad av aggressiva människor att vi måste anlita väktare, förklarar överläkare Minna Kaarisalo vid Åbos primärhälsovård. Väktaren fanns på plats på torsdagen, men situationen var så kaotisk att han till och med föreslog att man borde skaffa pansarglas. Folk betedde sig verkligen underligt och på ett helt oacceptabelt sätt.
Förbrukningsartiklarna ska beställas på förhand minst tre veckor innan de avhämtas. Beställningen kan göras elektroniskt dygnet runt, eller per telefon, men både på onsdag och på torsdag tog telefontiderna snabbt slut.
Kaarisalo beklagar situationen, och säger att informationen tydligen borde ha varit tydligare, trots att man skickade brev till alla de mer än 6 000 klienter som under året hämtat vårdtillbehör.
- Men systemet med förhandsbeställning har redan i flera år fungerat bra till exempel i Reso och i Helsingfors. Det tar förstås tid innan folk vänjer sig vid ett nytt system, och de som har beställt i förväg har varit mycket nöjda med servicen.
Väktaren kommer att finnas vid distributionen ännu på fredag, varefter man hoppas att situationen har lugnat sig.
Behöver du vårdtillbehör? Här finns Åbo stads instruktioner för hur du ska beställa dem.
Närståendevårdare spelar en viktig roll när allt fler äldre ska bo hemma. Men får närståendevårdarna tillräckligt med resurser för att orka med vården av sina anhöriga? I Pargas efterlyser anhöriga stöd som motsvarar behovet.
Fler äldre ska vårdas i sina hem och färre på anstalt. Det har regeringen slagit fast i sitt strukturpaket. I början av 2014 bodde enligt THL:s beräkningar 4,3 procent av finländarna som är äldre än 75 år på en institution. Regeringens mål är att den siffran ska ner till 2-3 procent fram till 2017.
Att fler ska bo hemma betyder att ett allt större ansvar faller på de anhöriga och närståendevård har fått viktig roll.
Gun Sirén
gun siren berättar om närståendevård i pargas
Bild: Yle/Johanna Ventus
- Om alla skulle lägga handskarna på bordet skulle det kräva betydande resurser från samhället. Det gäller att vara ödmjuk inför de insatser som görs. Närståendevårdarna spelar en mycket viktig roll, säger Sirén.
Sirén betonar ändå att det inte är ekonomin som är viktigast. Hon lyfter fram att närståendevård också är ett mycket humant vårdalternativ, så länge både den anhöriga och den som behöver vård är med på noterna.
- Det är inget vi från staden kan tvinga någon till utan det måste handla om en gemensam överenskommelse, säger Sirén.
Vilket stöd får då de som vårdar sina anhöriga i hemmet? Regina Isakssons föräldrar bor i en radhuslägenhet i Pargas. 2007 fick hennes mamma en stroke och hennes pappa är numera närståendevårdare åt mamman. Hon berättar att föräldrarna vill bo hemma och att de hittills klarat sig bra.
- Pappa gör mat och städar och om något skulle hända har de en trygghetstelefon. De vill bo hemma och klara sig på egen hand så långt det är möjligt, säger Isaksson.
Men för att vardagen ska fungera behöver Reginas mamma regelbunden fysioterapi. Hittills har hon fått medicinsk fysioterapi en gång i veckan. Men i höst kom ett brev på posten om att fysioterapin kommer att minska med 18 gånger per år. Regina är nu mycket orolig för vad det kommer att innebära för mammans rörelseförmåga. Klarar hon inte längre att ta sig fram med rullator är frågan hur länge hon kan bo hemma.
- Fysioterapin är A och O. Utan den får mamma värk och har svårt att komma sig upp ur till exempel sängen. Då får hon mer värkmedicin vilket istället leder till svindel och illamående. Det är också tungt för pappa att se på och frågan är hur länge han orkar.
• Närstående vårdaren få ett arvode på 380-770 euro beroende på vårdbehov.Stöd för närståendevårdare i Pargas
• Förutom ekonomisk ersättning erbjuds närståendevårdarna i form av:
- Avlösare som kommer till hemmet
- Dagvård på Solgläntan/Pargas kommunområde
- Dagvård på Seniorstugan/Pargas kommunområde
- Intervallvård på servicehus eller åldringshem
• Dessutom ordnas samtalsgrupper och rekreation för närståendevårdarna.
• Heidi Tuominen (044 358 5887) fungerar som handledare för närståendevårdarna.
Fysioterapeut Anne Nyman som under flera år skött vården av Reginas mamma håller inte med.
- Visst är rehabiliteringen under det första året efter en strok viktig men det betyder inte att det skulle vara mindre viktigt med fortsatt rehabilitering, säger Nyman.
- Under våren märkte vi att styrkan i den arm som påverkats av stroken blev bättre. Men redan nu när vi haft mindre fysioterapi under hösten märker man att armen blivit svagare och att styvheten blivit värre.
Äldreomsorgschef Gun Sirén säger att hon inte kan kommentera varför Regina Isakssons mammas fysioterapi kommer att minska eftersom hon inte är insatt i fallet. Hon betonar dock att man från staden gör sitt bästa för att ge anhörigvårdarna det stöd de behöver. Bland annat har närståendevårdaren rätt till avlastning som kan ordnas i form av dagverksamhet eller hemma hos den vårdbehövande och så finns det också traditionell intervallvård. Enligt Sirén gör man sitt bästa för att hitta skräddarsydda lösningar.
- Allt passar inte alla men det finns så många olika alternativ att alla borde hitta något som passar dem, säger Sirén.
Också Regina Isakssons föräldrar har erbjudits olika former av stöd vilket hon är tacksam över. Men det är inte hjälp med städande eller handlande föräldrarna behöver. Så länge mamman får regelbunden fysioterapi klarar föräldrarna de vardagliga sysslorna.
- Det är bra att de erbjuds stöd men stödet måste anpassas efter behovet. I dag klarar de sig på egen hand. Det enda de begär är en timme fysioterapi i veckan, säger Isaksson.
Det är hög tid att nu samla in de minnen som folk i vår skärgård kan tänkas ha av president Urho Kekkonens besök. Nina Söderlund, som är ordförande för Skärgårdsinstitutets ledningengsgrupp vid Åbo Akademi, har nu kommit sig för att samla in de minnen som kan tänkas att ännu finns kvar. Redan nu har hon fått in fler redogörelser än vad hon kanske hade väntat sig då hon gick ut med sitt upprop.
Många berättelser om Kekkonen är väldigt personliga och han ville ofta veta vad skärgårdsborna behövde och hur de hade det. Ännu i denna dag finns det ett påbud att vägen ut till Nötö ska plogas då det är ordentliga isvintrar och det är i kraft ända sedan 1960-tlet. Det kan i alla fall myndigheterna kringgå genom att skylla på att isen är för svag, men påbudet finns kvar. Kekkonen lär också ha hjälpt enskilda personer till exempel genom att under ett statsbesök i Polen ha fått ut en skärgårdsbo, som hamnat i fängelset där.
Nina Söderlund tar fortfarande emot uppgifter och fotografier, som kan tänkas finnas kvar efter Kekkonens besök. Många av Kekkonens besök var helt privata även om han hade olika höjdare med sig och han engagerade ofta lokalbefolkningen då det gällde att navigera kring holmarna. Ibland kom han också ganska överraskande men vad Nina Söderlund har erfarit var han alltid välkommen.
Det Nina Söderlund speciellt vill veta hurudan personen Urho Kekkonen var då han besökte skärgården. Nu uppmanar hon alla skärgårdsbor att ta sig upp på sina vindar och se om där kan finnas brev eller annat som berör Kekkonen.
