En långtradare med kemikalielast körde sent i går kväll i diket på riksväg åtta utanför Björneborg.
Det rann ut frätande salpetersyra vid olycksplatsen, som nu har städats upp.
Röjningsarbetet pågick fram till morgonen, men nu har riksåttan åter öppnats för trafik vid olycksplatsen norr om Björneborg.
Långtradarchauffören skadades lindrigt och har förts till sjukhus.
Färjetrafiken mellan Galtby i Korpo och Långnäs på Åland får en ny operatör.
Från och med maj månad ska det privata estniska rederiet Nordic Jetline sköta rutten i stället för Ålands landskapsregering.
Rederiet lämnade in det billigaste anbudet och vann upphandlingen. Landskapsregeringens driftskostnader minskar nu med drygt en miljon euro per år.
Rutten trafikeras med samma färjor som tidigare, det vill säga Skiftet, Gudingen och Ejdern.
Avtalsperioden är tre år med option på ytterligare ett år.
Tidningen Nya Åland berättade om det här i torsdags.
Victoria Yaroshik lämnade St Petersburg och ett arbetsliv inom business för att bli finlandssvensk bildkonstnär på heltid. Victoria som är utbildad diplomingenjör sadlade om och gick på målerikurser. Idag lever hon som bildkonstnär i Nådendal.
Hon träffade sin blivande finlandssvenska man i skidbacken i finska Lappland och föll direkt. För mannen som fick henne att flytta till Nådendal och bli finlandssvensk. Att Victoria valde att satsa speciellt på att lära sig svenska beror på att hon så gärna vill kunna kommunicera med de finlandssvenska svärföräldrarna. "Mamma och pappa" som hon kallar dem. Hon har också efter fyra år i åbotrakten fått smak för alla finlandssvenska sammanhang som hon numera ingår i; Åbo Arbis, Åbo Konstklubb mm.
Victoria Yaroshik, bildkonstnär bosatt i Nådendal
Bild: Nilla Hansson
Victoria har inte upplevt flyttandet från Ryssland som besvärligt överhuvudtaget. Hon har dagligen kontakt med sin mamma på Skype. Och hon säger att det är hur lätt som helst att åka och hälsa på släkten till St Petersburg. Idag är världen liten, enligt Victoria. Hon har en häpnadsväckande opitimistisk inställning til livet; "det finns ingenting svårt som man inte kan klara", säger hon! Man kan lära sig nya språk. Det kan visserligen ta lite tid, men det är inget problem. I alla situationer måste man hitta sin egen väg och fundera lite och klara det!
Måleriet är inte nytt för Victoria Yaroshik. Hon har målat så länge hon kan minnas. När hon nu fick möjlighet att måla på heltid, tog hon chansen! I december hade hon utställning i centrala Åbo. En utställning som hon själv övervakade. Hon målar inte för pengar, säger hon. Hon vill hellre göra något bra för andra människor. Hon tycker det är roligt att tala med människor som kommer in och tittar på hennes bilder. Victoria är påverkad av både rysk teknik och Steiner. Hennes lärare i St Petersburg hade fått sin måleriutbildning vid en schweizisk steinerhögskola. Sagor har en stor betydelse i Victoria Yaroshiks konstvärld. Men också konkreta naturupplevelser, som maskrosor och småfåglar. Och havet från barndomen på Krim (Svarta havet), möter Skärgårdshavet i hennes bilder.
Läs mer om Victoria Yaroshik här
Bollförbundets ligalicenskommitté tar under fredagen ställning till vilka lag som har förutsättningar att spela i fotbollsligan 2015. Om MYPA inte uppfyller kriterierna för ligaspel kommer först TPS och därefter Ilves att erbjudas möjlighet att spela i ligan.
I december beviljade Bollförbundets licenskommitté ligalicens till elva klubbar, samtliga förutom MYPA. MYPA gavs istället extra tid att komma med kompletterande utredningar.
Om MYPA inte beviljas ligalicens kommer förfrågan om ligaspel att gå till TPS. Uppgifter till Yle Tampere gör ändå gällande att TPS inte har kompletterat utredningarna inom utsatt tid.
TPS ordnar en presskonferens klockan 14 på fredagen.
Ilves verkställande direktör Toni Hevonkorpi säger till Yle Tampere att Ilves både vill spela i ligan och har förutsättningar att ta klivet upp.
Bollförbundet meddelar under fredagen om sitt beslut.
Åbolands Skärgårdsstiftelse blir huvudägare för Skärgårdscentrum Korpoström. Stiftelsen för Åbo Akademi donerar sina aktier i fastighetsbolaget till Åbolands skärgårdsstiftelse.
Aktierna utgör 78 procent av bolaget. De övriga ägarna är såsom hittills Forststyrelsen och Pargas stad.
Roger Broo, Bengt Backman och Bertil Zetter från Åbolands skärgårdsstiftelse
Roger Broo, Bengt Backman, Bertil Zetter
Bild: Yle/ Linus Hoffman
I ett pressmeddelande säger skattmästare Lasse Svens vid Stiftelsen för Åbo Akademi, att stiftelsen deltagit i uppbyggnaden och utvecklandet av centret, men att det ändå inte är kärnverksamheten.
För Skärgårdsstiftelsen är donationen storslagen, säger ordförande Bengt Backman. Samtidigt påtar man sig ett betydande ansvar både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. En viktig uppgift är att aktivera den kulturella verksamheten på Korpoström.
Pargas stads verksamhet i skärgårdscentret fortsätter som tidigare, fastän det flera år har förts en diskussion om att hyran är hög. Enligt stadsdirektör Folke Öhman ger det dessutom många arbetsplatser.
- Vi har en gemensam uppgift att fylla centret med kulturverksamhet och andra aktiviteter.
Diskussioner pågår med flera intressenter om att sköta hotell, restaurang och gästhamn, också med lokala aktörer som har större möjligheter att utveckla verksamheten vintertid.
En ny statypark för barn ska byggas i Kuppisparken i Åbo. Åbo stad har anlitat fem konstnärer, som får presentera sin idé för hur parken kunde se ut.
Konstnärerna som ska presentera sina visioner är Jan-Erik Andersson, Eero Merimaa, Jani Rättyä, Ann Sundholm och Oona Tikkaoja.
En av de här idéerna kommer sedan att förverkligas. Valet görs i vår och byggarbetet ska komma igång i sommar. Meningen är också att höra barnens åsikter under projektets gång.
Konstnärerna utbildas också i hur man skapar en lekpark, som är trygg för barn. Konstnaderna för projektet är 170 000 euro.
Den gamla statyparken i Kuppis rivdes hösten 2013, vilket väckte uppståndelse. Statyparken byggdes på 1980-talet, men ansågs på senare år vara en säkerhetsrisk. Enligt Åbo stad hade statyerna också sett sina bästa dagar.
Nu rinner konstgjort grundvatten från Virttaa ås i Pargasbornas kranar. Vattentjänstverket i Pargas bytte vattenleverantör från Pargas Vatten till Turun Seudun Vesi i onsdags.
Till en början kan det förekomma smak- eller färgolägenheter i vattnet. Det här är inte skadligt för hälsan, meddelar staden.
Om vattnet är grumligt ska man kontakta rörmästare Marco Lindberg på numret 050- 596 2629.
Grundvatten börjar nu rinna i Pargaskranarna
Virttaavatten i Pargas om några månader
Framtid oviss för sötvattensbassängen på Ålön
Finlands skogscentral har inlett samarbetsförhandlingar. Behovet av nedskärningar i budgeten är 1,2 miljoner euro och därför föreslås permitteringar samt uppsägningar av 25-30 personer.
- Ingen kan gilla att behöva ta sådana här beslut, men det här är en nödvändig väg att gå, säger Finlands skogscentral direktör Ari Eini.
Finlands skogscentral inledde sin verksamhet 1 januari 2012. Behovet av inbesparingar beror på att statsbidraget till Skogscentralen sjunkit betydligt. Under de gångna tre åren har Skogscentralen förnyat verksamheten och redan minskat på sin personal med cirka hundra personer.
Inom Skogscentralens offentliga tjänster arbetar i början av år 2015 cirka 590 personer fördelade på 13 regioner.
- Det är ännu för tidigt att säga hur de här nedskärningarna kommer att beröra de olika regionerna, säger Ari Eini.
Runsala camping i Åbo är årets bästa campingområde.
Priset delades ut av föreningen SF-Caravan i Åbo mässcentrum på fredag. Enligt föreningen erbjuder Runsala campingområde högklassig service för sina kunder. Campingområdets många aktivitets- och motionsmöjligheter, lekplatser för barn och restauranger uppskattas av både finländska och utländska resenärer och ger en bra bild av Åbo.
Evenemanget Caravan-show pågår i Åbo mässcentrum till och med söndag.
Bollförbundets licenskommitté har bestämt att Ilves övertar MYPA:s plats i fotbollsligan. Därmed är Ilves en av tre nykomlingar i fotbollsligan 2015.
I december beviljade Bollförbundets licenskommitté ligalicens till elva klubbar, samtliga förutom MYPA. MYPA gavs istället extra tid att komma med kompletterande utredningar.
Den kompletterande utredningen lyckades inte övertyga licenskommittén om att MYPA skulle ha tillräckliga ekonomiska förutsättningar att klara av ligasäsongen. MYPA har nu tio dagar på sig att överklaga beslutet och kan oavsett anhålla om att spela på en lägre serienivå.
Eftersom TPS inte hade lämnat in någon kompletterande utredning över sina ekonomiska förutsättningar och Ilves utredning tillfredsställde licenskommittén går den sista ligaplatsen till Ilves.
– Ilves har haft ligaavancemang som mål och vi har jobbat för det både på planen och på kontoret, sade Ilves manager Tomi Erola på klubbens webbsida.
Verkställande direktören Toni Hevonkorpi är övertygad om att Ilves är redo för ligan. Han tror att Ilves kommer att locka såväl sponsorer som publik.
– Innan vårt definitiva beslut undersökte vi noggrant vad spel i ligan skulle innebära sportsligt och ekonomiskt. Ligan är en stor utmaning och möjlighet. Vi har ett slagkraftigt lag och vi kommer säkert att klara oss såväl på planen som utanför, kommenterade Hevonkorpi.
Ilves kommer att spela sina hemmamatcher på Tammelan stadion.
Ilves spelade senast i ligan 1996. Tammerforslaget spelade så sent som 2012 i division 2 och säsongerna 2013–2014 i division 1. Tampere United spelade i ligan 2000–2010 och vann guld 2001, 2006 och 2007.
MYPA har spelat i ligan sedan 1992, näst längst efter HJK. Klubben vann guld år 2005.
Ilves gör HIFK och KTP sällskap som liganykomlingar. Av förra årets ligalag lämnar Honka, MYPA och TPS fotbollsligan.
Hurdana är de två kandidaterna Thomas Flemmich och Patrik Nygrén som det nu står mellan? Vad lockar med posten som stadsdirektör? Vi lät dem svara på samma frågor då Nygrén besökte Yles studio i Åbo och Flemmich studion i Ekenäs. Nygrén är i dag ekonomidirektör i Pargas och Flemmich stadssekreterare i Raseborg.
Varför vill du bli stadsdirektör i Pargas?
- Det är en utmaning att vara kommunal ledare i dag och jag är beredd att ta emot den utmaningen. Dessutom vill jag jobba med saker som jag tror på och verka i en bygd jag känner, säger Thomas Flemmich.
- Jag vill leda just den här staden. Stadens ekonomi har varit mitt arbetsfält i sju år så jag känner stället och vet att det är ett arbete jag brinner för. Jag tror att jag har förutsättningar för att sköta jobbet, säger Patrik Nygrén.
Som stadsdirektör i Pargas blir man chef för cirka 1000 anställda och en frontfigur för staden och dess invånare. Vi bad därför Nygrén och Flemmich att beskriva sig själva som ledare med tre attribut.
Nygrén valde orden öppen, samarbetande och resultat- och målinriktad.
- Det är viktigt att en kommun har en samarbetskunnig och socialt kompetent ledning. Dessutom behövs glöd och målinriktning, förklarar Nygrén.
Flemmich valde orden målinriktad, framåtseende och förtroendeingivande.
- Det är viktigt att jobba mot mål som man har lagt upp. Man ska ta lärdom av det som hänt men inte stanna upp och gräva i misstagen utan se framåt. Förtroende bör finnas mellan den politiska ledningen men också hos invånarna, säger Flemmich.
Utöver ledaregenskaper fick Nygrén och Flemmich också i uppdrag att nämna en styrka och en svaghet hos sig själva.
- Jag är uthållig och ger inte upp så lätt då jag går mot de mål jag satt upp och jag är en god lyssnare. Men jag kunde bjuda lite mer på mig själv, säger Flemmich.
- Jag är mångsidig både gällande utbildning och arbetserfarenhet. Det här tror jag att gör det lättare att se samband. Men jag har ibland ett behov av att göra saker lite väl grundligt, vilket kan gå till överdrift, säger Nygrén.
Vad ser du fram emot om du får jobbet?
- Jag ser fram emot ett utmanande jobb tillsammans med duktiga medarbetare i en välskött organisation, säger Flemmich.
- Det är ett meningsfullt arbete att få utveckla staden till något ännu bättre än den redan är och att få påverka stadens atmosfär och dess anseende, säger Nygrén.
Extra material enbart på webben (se ljudlänkarna ovan):
Den svenska yrkesutbildningens utredningsman Ole Norrback föreslår långtgående fusioner mellan yrkesskolorna i Svenskfinland för att säkra resurserna och göra utbildningen mer flexibel.
Norrback föreslår att staten ska tvinga Optima och Yrkesakademin i Österbotten till samgång med motiveringen att misstron mellan dem är stor och att de knappast kommer att kunna uppnå samarbetsfördelar på frivillig väg.
Yrkesskolorna Axxell, Prakticum och Inveon i södra Finland är däremot positivt inställda till en fusion och Norrback hoppas att den kan vara verklighet redan i början av 2016.
Minister Norrback överlämnade sin utredning till Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen på fredagen.
Enligt den tyska Östersjöforskningsanstalten IOW flödade den tredje största saltpulsen någonsin från Nordsjön till Östersjön i slutet av december. Det uppger Finlands miljöcentral.
En så stor saltpuls är ett sällsynt fenomen och väldigt viktig för ekosystemet i Östersjön.
Tidigare i fjol nådde flera mindre saltpulser Östersjön. Tack vare dem har andelen svavelväte minskat i de södra bassängerna av Östersjön.
Flera forskningsinstitutioner följer noga med pulsens framfart med hjälp av automatmätningar och forskningsfartyg.
Näringslivet har stora förhoppningar på startup-företagen inom ICT- och Clean tech-branscherna då det gäller Åbo regionens utveckling under 2015.
Men om vi blickar lite längre in i framtiden - hur ser framtiden ut för Åboregionen i ett längre perspektiv?
- Framtiden är lysande!
Det säger futurist Niko Herlin som jobbar på konsultföretaget Great Minds.
- I Åbo finns alla möjligheter att lyckas. Förutom startup-kulturen, har vi många universitet och högskolor. Dessutom ger turismen och till exempel skärgården oändliga utvecklingsmöjligheter.
Som mellanstor stad är Åbo är en tillräckligt stor stad, men eftersom de stora företagen inte finns här, tvingar det oss att hitta andra sätt att utveckla näringslivet genom samarbeten mellan mindre aktörer. Nätverkens betydelse är avgörande för framtiden och det syns redan i dag.
- Ett gott exempel är Logomo, där många mindre företag samlats under samma tak och kan samarbeta på olika sätt.
Men på senaste tiden har man också blivit mer uppmärksam på de svagheter som finns i det finska samhället. Hit hör bland annat de otaliga regler och bestämmelser som ibland stjälper mer än hjälper småföretagare.
- Att frisörsalonger inte får ha öppet på Självständighetsdagen är ett typiskt exempel på det här. Tanken ursprungligen är god, men man gör det svårt för småföretag att göra business.
Dåliga tider i dag är heller inget hinder för utvecklingen, det kan till och med vara en bra sak.
- När det finns mindre resurser är man tvungen att hitta nya lösningar. Dåliga tider kan alltså fungera som en positiv drivkraft vilket gör att fina idéer, nya branscher och företag kan uppstå.
-Alla behöver inte kunna allt, utan de olika delarna kan samarbeta och komplettera varandra, och utvecklingen tyder på att det här kommer att bli allt viktigare i framtiden.
Den svenska yrkesutbildningens utredningsman, minister Ole Norrback, föreslår långtgående fusioner mellan yrkesskolorna i Svenskfinland. Det här för att säkra resurserna och göra utbildningen mer flexibel.
Norrback föreslår att det i framtiden finns två stora instanser i Svenskfinland, som ordnar yrkesutbildningen. En i södra Finland och en i Österbotten.
I Österbotten skulle Optima och Yrkesakademin fusionernas. I södra Finland skulle Axxell, Prakticum och Inveon slås ihop.
Förslaget innebär också att den svenskspråkiga merkonom- och datanomutbildningen vid Åbo yrkesinstitut införlivas i den nya yrkesskolan i södra Finland.
Enligt rektor Terhi Hotokka vid Åbo yrkesinstitut, har saken diskuterats redan tidigare. Då har Åbo stad ställt sig negativt till förslaget.
- Orsaken är att man är rädd att den svenskspråkiga handelsutbildningen försvinner från Åbo, då Axxell har liknande utbildningar i Nyland, konstaterar Hotokka.
Frågan ska utredas inom staden under våren. Då blir det också klart om staden kommer att ansöka om ett tillstånd av Undervisningsministeriet för att få fortsätta med sin verksamhet som nu.
Norrback föreslår att staten ska tvinga Optima och Yrkesakademin i Österbotten till samgång med motiveringen att misstron mellan dem är stor och att de knappast kommer att kunna uppnå samarbetsfördelar på frivillig väg.
Yrkesskolorna Axxell, Prakticum och Inveon i södra Finland är däremot positivt inställda till en fusion och Norrback hoppas att den kan vara verklighet redan i början av 2016.
Minister Norrback överlämnade sin utredning till Undervisnings- och kulturministeriet på fredagen.
Fusioner i yrkesutbildningen i Svenskfinland
Prakticums rektor ser fördelar med sammanslagning
YA och Optima kan tvingas till fusion
Nu står det klart att Åboklubben TPS inte spelar ligafotboll nästa säsong. En plats i ligan blev ledig när MYPA från Kouvola nekades en ligaplats på grund av ekonomiska bekymmer.
TPS flyttades ner till division ett efter senaste säsong och klubbens ledning valde att inte ansöka om en plats på högsta nivå.
Istället är det Ilves från Tammerfors som nu stiger till fotbollsligan.
Åboklubbens färska verkställande direktör Niklas Österlund säger till Yle att ligaplatsen intresserar men att det just nu är rätt läge att spela på lägre nivå.
- Ekonomin måste sättas i ett sådant skick att den bär några säsonger framåt i ligan.
Den största utmaningen blir nu alltså att få rätsida på klubbens ekonomi. Utgifterna är visserligen mindre på lägre nivå men nya samarbetspartners krävs också för att inkomsterna ska öka, säger Österlund.
Han är hoppfull inför framtiden.
- Organisationen ser ut så som den ska och jag tror starkt på att om vi jobbar hårt så spelar vi i ligan igen.
Heikki Hartela har fått årets Turism-Oskar. Priset delas ut av Turku touring för årets mest betydande turismgärning. Hartela är mannen bakom Kulturcentret Logomo i Åbo.
Logomo skapades utgående från Hartelas idé om att bygga om VR:s gamla maskinverkstad till en mångsidig kulturarena. Logomo fungerade som huvudarena under Åbos kulturhuvudstadsår 2011 och har därefter utvecklats och utvidgats.
Valet av Hartela som mottagare av årets Oskar-pris motiveras med att den massiva renoveringen och omvandlingen av maskinverkstaden aldrig skulle ha kört i gång utan Hartelas insikter och idérikedom. Hartela satsade stort på kulturcentret, även om det också fanns de som tvivlade, säger Cay Sevón som överräckte priset på fredagseftermiddagen.
Sevón var verkställande direktör för Åbo2011-stiftelsen under åren 2008-2012.
I dag fungerar Logomo också som inspelningsplats för tv-produktioner. Förra året ordnades 900 evenemang i Logomo och besökarantalet uppgick till 315 000 personer.
Här är en lista på pristagare från tidigare år:
2013 Gustavs kommun
2012 Flowpark Ab
2011 Neitsytperunafestivaalit, Åbo strömmingsmarknad ja Turun Keittiömestarit ry
2010 Åbo svenska teater: Les Misérables
2009 Heikki Salmela
2008 Kultaranta Resort & Utö Havshotel
2007 Arno Kasvi
2006 Föriäijä Markku Heikkilä / Aiju von Schönemann / Åbo turistguider r.f.
2005 Vihreä Kolmio
2004 Åbo slotts Renässansfest
2003 Medeltida Åbo och Medeltida marknaden
2002 Dennis Livson / Muminvärlden
2001 Ia och Ralf Ölander
2000 Aulis Ruostepuro
1999 Eivor och Stefan Jensen / Rosita Oy
1998 Cykeluthyrning Carfield
1997 Pentti-Oskari Kangas / s/s Ukkopekka
Två minuter från full tid fastställde Tappara siffrorna 2–1 borta mot HIFK – en sällsynt förlust för rödtröjorna. Toni Söderholm ger inte mycket för snacket att HIFK skulle spela för mjäkigt.
HIFK, som själv vanligtvis är starka under den tredje perioden, fick ge sig efter två sena mål av Tappara. Henrik Haapala stod för den matchavgörande fullträffen. Åtta minuter tidigare hade Aleksi Elorinne utjämnat matchen.
Sami Blomqvist gjorde det enda hemmamålet i HIFK:s sjätte match på nio dagar.
– Det har varit tufft, men vi har haft bra med ork. Jag tycker inte det har inverkat mycket, säger HIFK-kaptenen Toni Söderholm.
Under tränaren Antti Törmänen har HIFK tonat ner det aggressiva spelet en aning. Söderholm säger att det enda laget tänker på är att vinna matcher.
– Det har jamsats om det sedan säsongen började. Vi är andra i serien, nog tycker jag vi har spelat helt okej. Vare sig det handlar om att åka framlänges eller baklänges eller upp och ner så försöker vi vinna matcher.
På de tolv senaste matcherna har TPS bara lyckats vinna en under ordinarie matchtid – på lördag fortsatte motgångarna för Åboklubben. Den här gången var det Kärpät som drog det längre strået med 2–1 i en match där alla mål gjordes i den tredje perioden.
Serieledande Kärpät drog därmed upp sitt försprång till fem poäng.
Omgångens effektivaste lag var Ässät som vann med klara 5–1 borta mot Ilves. Alla mål gjordes av olika spelare. Juha Kiiholma och Sami Lähteenmäki stod båda för poängen 1+2.
Resultat från hockeyligan, den 10.1:
HIFK–Tappara 1–2 (1–0, 0–0, 0–2)
Ilves–Ässät 1–5 (0–1, 0–2, 1–2)
JYP–Lukko e.fl. 3–4 (0–1, 1–1, 2–1)
Kärpät–TPS 2–1 (0–0, 0–0, 2–1)
SaiPa–HPK e.str. 0–1 (0–0, 0–0, 0–0)
Borta bra men hemma bäst. Det är regeringens linje när det gäller äldrevård. Tanken är bra men fungerar inte i praktiken anser äldrerådets ordförande i Pargas.
Fler äldre ska vårdas i sina hem och färre på anstalt. Regeringens mål är att endast 2-3 procent av de som är äldre än 75 ska bo på institution 2017. Det kunde spara 300 miljoner årligen. Men enligt Gun Sirén, äldreomsorgschef i Pargas, handlar det inte bara om ekonomi, önskemålet att bo hemma kommer också från de äldre själva.
Enligt äldreomsorgschef Gun Sirén kommer önskemålet att bo hemma ofta från de äldre själva.
gun sirén
Bild: Yle/ Linus Hoffman
- Vi ser en trend att fler äldre väljer att bo hemma så länge som möjligt och önskar service till hemmet, säger Sirén.
I Pargas beslöt stadsfullmäktige i december att rösta ner ett förslag att lägga 10 000 euro till planeringen av ett nytt serviceboende. På samma möte beslöt fullmäktige att minska antalet platser på Malmkulla bäddavdelningen från 55 till 50. Enligt Sirén är behovet av serviceplatser under kontroll för tillfället.
- Kön rör på sig hela tiden men just nu ser det ganska bra ut. Som situationen är nu har vi bara en person som köar direkt från hemmet. Däremot har inte alla fått den plats de önskar, säger Sirén.
För tillfället köar ungefär tio personer bort från Malmkulla och störst är trycket på platser i Nagu. Vid Grannas serviceboende behövs fler platser och Furubostiftelsen, som äger de radhus som ligger i direkt anslutning till Grannas, har stora ekonomiska problem. Utrymmesbristen i Nagu får konsekvenser får äldreomsorgen i hela Pargas stad och många äldre har fått en plats på ett serviceboende på annan ort än där de har bott.
- Vi försöker gå till mötes men det lyckas inte alla gånger och alla har inte fått den plats de önskar.
Sirén är medveten om att det här är ett problem, inte minst för de anhöriga som måste åka långa vägar för att hälsa på sina nära och kära. Staden har försökt gå till mötes och låter därför de som önskar en plats på en specifik ort vara kvar på kölistan trots att de redan fått en plats vid ett annat serviceboende.
Enligt äldreomsorgschefen kommer alltså initiativet till att bo hemma ofta från de äldre själva. Stina Engblom Colliander som fungerar som äldrerådets ordförande i Pargas håller inte med.
Att det satsas resurser på öppenvården tycker Engblom Collinder är bra. Men inte om det betyder att man tar resurser från institutionerna.
- Vi måste bygga ut både och. Det måste finnas alternativ. Hemvård är bra och det finns de som får besök fyra, fem gånger per dag och på natten. Men det kommer en gräns då hemvården inte räcker till. Är man rörelsehindrad, inte klarar att äta själv eller gå på toaletten och inte kommer ihåg när man senast fick besök då går det inte längre. Då måste den äldre få komma till ett socialt sammanhang med andra människor och där det finns personal dygnet runt, slår Engblom Colliander fast.
Pargas stads uppgifter om att endast en person står i kö för en plats vid ett serviceboende ger Engblom Colliander inte mycket för. I sin roll som äldrerådets ordförande kommer hon ofta i kontakt med oroliga äldre och anhöriga.
- Uppgifterna går i kors. När man talar med tjänstemännen får man höra att kön varierar och att behovet inte är stort. Sedan får jag kontakt med de som berättar att de står i kö och att situationen är hopplös.
Enligt Engblom Colliander är också kön missvisande eftersom det finns många äldre många äldre som skulle behöva en plats som inte lämnat in en ansökan. I många fall är det de anhöriga som är oroliga medan den äldre själv vill klara sig hemma. Engblom Colliander sticker inte under stol med att det är ett stort steg att flytta från hemmet och tycker att mycket borde göras för att göra steget lättare.
- Här skulle det vara viktigt att hemvårdarna tog med sig den äldre till serviceboendet och visade upp vilka olika alternativ det finns och på det sättet hjälpa dem komma över tröskeln. För det är en tröskel att flytta från eget hem till ett serviceboende men vi vet också att många som flyttat levt upp och fått ett bättre liv.
Engblom Colliander lyfter också fram vikten av att göra tillvaron på serviceboendet meningsfullt. Enligt henne är det inte i första hand fråga om resurser utan om attityder.
- Det finns många sätt att ändra vårdkulturen på servicehemmen utan större resurser och det görs redan mycket på den här fronten, säger Engblom Colliander och nämner bland annat Gustafsgårds åldringshem i Helsingfors där man satsat på att aktivera de boende och A-studios program Hoivakoti kuntoon i Yle 1 som går ut på att förbättra vårdkulturen på olika vårdhem runt om i Finland.
Socialhandledaren Mervi Mullola stöder Jyrki Lehikoinen som motionerar vid Gustafsgård i Helsingfors.
Jyrki Lehikoinen, mervi Mullolam Gustafsgårds åldringshem
Bild: Yle/Carina Bruun
- Det gäller framför allt att ändra attityderna och skapa en vi-känsla. Det är viktigt att de boende känner sig delaktiga och att de behövs. Det tråkiga med att bli gammal är känslan av att inte längre behövas så det gäller att ta tillvara varje boendes kapacitet. Vi-känslan är A och O.
- Måttstocken för ett bra serviceboende borde alltid vara om tjänstemännen och de anställda själva vill flytta in. Då vet man att det är ett bra äldreboende, konstaterar Engblom Colliander.
Läs också:
Så här minskade åldringshemmet på sängliggandet
Anhörig: ge vårdarna det stöd de behöver
Kråkvik stängdes för flere år sedan på grund av att den inte uppfyllde ens dåtida krav och inte hade något miljötillstånd. Under senare år har en grupp naturintresserade lobbat för att skogarna i och kring Kråkvik ska fredas och att ett rekreationsområde ska skapas i området.
I närheten av den gamla avstjälpningsplatsen finns områden som kunde utnyttjas för rekreation.
Bild: YLE/Monica Forssell
Enligt den tillståndsansökan som Kimitoöns kommun gjort till Regionförvaltningsverket kommer det att uppstå ca 5600 kubikmeter muddermassor i samband med brobygget.
Hur förorenade muddermassorna är kan ingen med säkerhet ännu säga men i ansökan har man utgått från att massorna är så pass förorenade att de inte kan dumpas i havet utan först måste placeras i så kallade geosockor för att sedan lagras någonstans på land.
Planen är att sockorna placeras på sandplanen intill brandstationen i Dalsbruk. Lakvattnet från sockorna skulle man låta rinna tillbaka ut i havet och när massorna efter 2-4 år torkat skulle de transporteras bort.
Vart massorna transporteras finns det ändå delade åsikter om.
I de prover som Kimitoöns kommun tagit i det område där bron ska byggas har det funnits höga och relativt höga halter av olja, tungmetaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH-föreningar) och arsenik.
Ur kommunens tillståndsansökan framgår att man räknar med att en femtedel av muddermassorna kommer att vara så förorenade att de måste föras till Korvenmäki avstjälpningsplats i Salo.
Resten tror man att bara kommer att vara lindrigt förorenade eller till och med rena och då skulle massorna kunna föras till exempel till den före detta avstjälpningsplatsen i skogen i Dragsfjärd. Massorna skulle också kunna användas som utfyllnadsmaterial i andra byggprojekt.
Varken kommunens ledande miljösekreterare Sonja Lindström eller bygg- och miljötillsynsnämnden, som tog ställning till kommunens ansökan strax före jul, tycker att det är en bra idé att deponera förorenade muddermassor i Kråkvik.
- Kråkvik så kallade avstjälpningsplats uppfyller inte kriterierna som krävas för deponi av förorenade muddermassor. Kråkviks avstjälpningsplats har varit stängd länge och har aldrig haft miljötillstånd.
Lindström är noga med att påpeka att det måste finnas en ordentlig plan för hur muddermassorna undersöks och vilka gränsvärden som avgör hur den fortsatta hanteringen av massorna ser ut.
Någon sådan plan ingår inte i kommunens tillståndsansökan.
Bakom förhoppningen om att kunna utnyttja Kråkvik i samband med brobygget finns i alla fall en genuin vilja att hitta en så billig lösning som möjligt för den nya bron.
Samtidigt hoppas man också kunna skapa en hållbar praxis med tanke på kommande projekt i Dalsbruk.
På frågan varför kommunen hoppas kunna utnyttja Kråkvik i samband med brobygget svarar kommunens infrachef Roger Hakalax så här:
- Målsättningen är att kunna förverkliga en bro så kostnadseffektivt som möjligt.
På vilket sätt lämpar sig Kråkviks före detta avstjälpningsplats för förorenade muddermassor?
- Vi vet inte om muddermassorna är förorenade eller inte så placeringen måste man ta ställning till sedan när man vet. Är de rena så kan de placeras var markägaren vill.
Om alla muddermassor måste transporteras till exempel till Salo kommer broprojektet att bli mycket dyrare än tänkt.
Bygg- och miljötillsynsnämnden anser också att lakvattnet från geosockorna inte får rinna tillbaka ut i havet innan man försäkrat sig om att vattnet inte innehåller miljögifter. För det här ändamålet borde det byggas en bassäng för geosockorna.
Om även Regionförvaltingsverket tycker så här kommer hanteringen av lakvattnet ytterligare att bidra till att bron blir dyrare än tänkt.
Nu har man räknat med att bron kommer att kosta 865 000 euro att bygga.
Före bygg – och miljötillsynsämndens möte lät infrachef Roger Hakalax förstå att om Regionförvaltningsverket ställer lika höga krav som nämnden på hanteringen av muddermassorna och inte ger grönt ljus för utnyttjandet av den stängda avstjälpningsplatsen i Kråkvik så kommer det att försvåra allt framtida byggande i Dalsbruk.
Daniel Wilson (Svenska folkpartiet) som är ordförande för kommunens tekniska nämnd håller med om det här.
Enligt honom är brobygget på sätt och vis prejudicerande. Hur myndigheterna nu förhåller sig till muddrande och byggande i närheten av den före detta stålfabriken kan inverka på kommande projekt.
Kräver man mer noggrannhet än nödvändigt kan det bli så svårt att hitta människor eller företag som vill investera i Dalsbruk.
