Drygt 110 barn vill börja skolan på svenska i Åbo i höst, vilket gläder direktör Liliane Kjellman. De flesta torde få gå i den skola de önskar.

Onsdagen den 14 januari är sista dagen att anmäla nya ettor till skolstarten i Åbo hösten 2015. På tisdagen hade väldigt många anmälningar redan kommit in, och prognosen är att kring 70 elever börjar i Cygnaeus skola, dit också den nystartade Braheskolan med sina cirka 30 elever räknas, och kring 45 elever börjar i Sirkkala skola.
– Eftersom skolupptagningsområdena ritats om har en del föräldrar hört av sig och varit oroliga för att deras barn inte ska få gå i samma skola som sina syskon. Som det ser ut nu verkar det ändå finnas hopp för att de barnen ska kunna flyttas om, även om vi inte kan lova något ännu, säger Sirkkala skolas rektor Elise Kurtén.

Positiva tider

Liliane Kjellman, som är direktör för den svenska servicen inom sektorn för fostran och undervisning i Åbo är väldigt glad över att ha en stor årskurs på kommande, och säger att tillströmningen är stor också i dagis och förskolor.
– Vi lever i väldigt positiva tider, säger Kjellman.
Särskilt glad är hon över det unika att få öppna den nya svenska skolan Braheskolan i Lillheikkilä, vars lokaler tas i bruk redan efter sportlovet. Då flyttar 20 dagisbarn från Lasarettsgatan in, tillsammans med 24 förskolebarn från Cygnaeus. Förskolebarnen hör till dem som ska börja ettan i Braheskolan i höst.
Under våren kommer mängden dagisbarn i huset att fördubblas, genom såväl nystarter som omflyttningar av barn som hör till Braheskolans upptagningsområde.

Liliane Kjellman, direktör för den svenska servicen inom sektorn för fostran och undervisning i Åbo, gläds över det stora antalet ettor och den nybyggda Braheskolan. Liliane Kjellman Bild: Yle/Ylva Vikström

Sirkkalas förskoleflytt utreds ännu

I höst är det sedan tänkt att Sirkkalas förskola ska flytta till Braheskolan för det kommande läsåret, men protesterna från föräldrahåll har lett till att staden lovat utreda situationen en gång till, i jakt på andra tänkbara lösningar. Utredningen pågår som bäst och planeras bli klar i februari, då föräldrarna kommer att sammankallas för att ta del av resultatet.
Kjellman vill inte säga något om hur utredningen fortskrider, men är inte särskilt optimistisk.
– Om det hade funnits andra lätta lösningar att justera med skulle vi redan ha gjort det, men vi hoppas tittar igen och ser om vi kan hitta andra öppningar, säger Kjellman.

Pro Houtskär är en förening som vill sammanföra deltidsboarna och den fasta befolkningen. Förutom rena trivselfrågor sysslar föreningen också som en påtryckningsgrupp gentemot myndigheterna. Roger Broo är ordförande för Pro Houtskär.

Dels jobbar föreningen för att skapa kontakter mellan dem som helt eller delvis håller till i Houtskär och dels att ta tillvara socknens intressen och skapa trivsel på olika sätt. Rent konkret har det här redan lett till en minigolfbana, en kulturstig, oljebommar i gästhamnen och olika kulturella programpunkter.

Dessutom jobbar Pro Houtskär just nu tillsammans med andra lokala föreninger i Väståboland för att få till stånd en fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu. Här kan också deltidsboarna vara till hjälp eftersom många av dem sitter och knyter nävarna i färjköerna plus att många av dem är personer som kan påverka, för att inte tala om att alla är väljare i politiska val.

Pensionisten Roger Broo vill inte ligga på sofflocket och förutom att han är ordförande för Pro Houtskär är han också viceordförande för Åbolands Skärgårdsstiftelse och eftersom han inte är i Houtskär vintertid har han möjlighet att då lobba för skärgården. Han om någon lär väl vara en pensionist med kontakter.

En olycka störde trafiken i Hirvensalo i Åbo på onsdagen.

En tankbil välte på Gamla Kakskertavägen vid 7-tiden på morgonen. Bilen bärgades vid 13-tiden på eftermiddagen och trafiken återgick till det normala på olycksplatsen.

Ingen skadades i olyckan.

Trafiken på Toijaisvägen, Beckholmsvägen och Gamla Kakskertavägen nvar avbruten i flera timmar under dagen, meddelar Trafikverket.

Förordningen ställer hårda krav på den psykiatriska jourverksamheten. Det berättar Hasse Karlsson, överläkare för vuxenpsykiatri vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Hasse Karlsson Hasse Karlsson. Bild: Yle/Christa Mäkinen

I förordningen sägs bland annat att patienten ska ha tillgång till laboratorieundersökningar och somatiska (kroppsliga) konsultationer under jourtid. Patienterna ska också erbjudas möjligheten att inleda frivilliga behandlingar under jourtid.

Det här har varit svårt att ordna på de olika enheterna inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

- Jag tror att det är en ganska stor förbättring. Vi har ju haft jourhavande läkare på olika enheter. Problemet är att man inte har haft tillgång till laboratorieundersökningar och att enheterna inte har haft möjlighet att behandla patienterna utanför tjänstetid, säger Karlsson.

Enligt Karlsson kommer två psykiatriska sjukskötare att jobba på jouren dygnet runt. Vid behov kommer också en eller fler jourhavande läkare att finnas på plats.

Många söker hjälp

Behovet av psykiatrisk vård är stort. Exempelvis har antalet patienter med depression ökat.

- Om jag jämför dagens situation med hur det var på 1980- och 90- talen så är antalet patienter tio gånger högre. Resurserna har ändå inte ökat, säger Karlsson.

Det är också viktigt att patienter med psykiska sjukdomar behandlas på samma sätt som de, som har fysiska sjukdomar. Det finns fortfarande ett visst stigma över psykiska sjukdomar. Därför skulle det behövas enheter som specialiserar sig på vissa sjukdomar, såsom ätstörningar och neuropsykiatriska sjukdomar, säger Karlsson.

Resursbristen ett gissel

Kärva ekonomiska tider betyder ändå att en resursökning inte är att vänta, tror Karlsson. Istället gäller det att effektivera verksamheten.

- Det betyder kortare psykoterapier och att mediciner används på ett effektivare sätt, konstaterar Karlsson.

Också inom den psykiatriska sjukvården talas det om att satsa mer på öppen vård och minska på anstaltplatser. Det här är en bra sak anser Karlsson.

- Det är ett bättre sätt att använda resurser. Man satsar på personal, inte väggar. Behovet av sjukhusvård har minskat, sjukhusvistelserna har blivit kortare och behandlingarna effektivare. Därför kan vi flytta över resurser från sjukhus till öppen vård, konstaterar Karlsson.

Läkarhelikoptrarna hade fullt upp i fjol. Statistik visar att antalet utryckningar ökade med 3,5 procent. Samtidigt var antalet onödiga utryckningar stort.

I cirka 40 procent av fallen var helikoptrarna ändå tvugna att vända tillbaka.

Enligt Finnhems, som sköter trafiken, är siffran för hög. Därför borde nödcentralerna rekrytera och utbilda personer, som känner till läkarhelikoptrarnas verksamhet och kan avgöra när de behövs. På det sättet kunde man minska på antalet onödiga utryckningar, konstaterar Finnhems.

I fjol tog läkarhelikoptrarna emot 14 444 uppdrag i Finland. Bolaget har 6 flygbaser i landet, bland annat i Åbo.

Åbo flygplats tappade passagerare för andra året i rad. Det visar färska siffror från i fjol.

Flygplatsen hade knappt 300 000 passagerare 2014. Jämfört med 2012 är det en minskning med 12 procent.

En förklaring till det här är att flygplatsen var stängd i juli medan landningsbanan renoverades.

Flygbolagen nöjda

Av de flygbolag som flyger från Åbo meddelar de flesta att trafiken kommer att fortsätta som hittills också i år. Wizz Air och SAS hade båda cirka 70 000 passagerare på Åborutterna i fjol och de här siffrorna är bolagen är nöjda med. I nuläget är det inte aktuellt med några nya rutter eller nedläggningar av rutter, meddelar bolagen.

Norwegian, som flyger till Alicante, meddelar att man varit nöjd med rutten och trafiken mellan Åbo och Spanien kommer att fortsätta till sommarens slut som planerat. Efter det tar bolaget ställning till ruttens framtid.

Finnair, som också flyger från Åbo med dotterbolaget Flybe, har som policy att inte meddela passagerarmängder för enskilda rutter. Bolaget kommer att fortsätta flyga från Åbo som hittills.

Artikeln uppdaterades kl. 15.06.

Åboaffären Turun Sarjakuvakauppa tar som enda finländska återförsäljare in det nyaste numret av den franska satirtidningen Charlie Hebdo.

Aldrig förr har affären som specialiserat sig på serietidningar och magasin haft liknande efterfrågan på någon tidning. Telefonen har gått het det senaste dygnet och epostmeddelanden fyller inkorgen, berättar vd Petteri Oja.

- Vi har fått hundratals förfrågningar och de första 50 tidningarna förhandsbokades inom en timme. Nu försöker vi få in ett parti på 1000 tidningar.

Då affären på Slottsgatan i Åbo öppnade klockan tolv fanns en tät ström av intresserade som besökte i affären.

- Jag är mycket intresserad, det är frågan om pressfrihet, säger Ville Kettunen som kommit till affären.

- Jag har också varit i Paris många gånger och känner till läget där.

En annan som gärna vill få tag på ett exemplar är Ulf Wikström.

- Jag är nyfiken. Jag vill se hurdan humor det är och vad det är frågan om.

Eftersom upplagan i Frankrike redan sålt slut får de finska läsarna vänta till början av nästa vecka på sitt exemplar av Charlie Hebdo.

Som enda återförsäljare av tidningen i Finland, är det nu många som fått upp ögonen för Turun Sarjakuvakauppa, som nästa vecka firar fem år. Kommersen är välkommen, men visst är vd Petteri Oja lite fundersam på eventuella negativa konsekvenser.

- Visst har jag slagits av tanken att tänk om det här får några följder, men inte kan man bli rädd. Då får man vara rädd för allt. Men få se hur det går, säger Oja med ett litet skratt.

Charlie Hebdo sålde slut i spänt Frankrike

Planerna på att anlägga cykelfiler på Humlegårdsgatan i Åbo centrum framskrider. Tanken är att nya cykelfiler mellan Bangårdsgatan och Universitetsgatan kan tas ibruk redan i år.

Invånare och företagare på Humlegårdsgatan fick tycka till om planerna under hösten och responsen har varit positiv.

Ifall cykelfilerna byggs kommer 23 parkeringsplatser längs med Humlegårdsgatan att försvinna. Ersättande parkeringsplatser har planerats till Fredsgatan och Hantverkaregatan.

Ärendet behandlas i fastighetsaffärsverkets direktion i dag, onsdag. Frågan bordlades på senaste mötet.

Det är stadsfullmäktige som i sista hand avgör om cykelfilerna byggs.

Stadsteaterns renovering ses över

Direktionen tar också ställning till den reviderade planen för renoveringen av Åbo stadsteater. Kostnaderna för renoveringsprojektet hotade att överskrida budgeten efter en anbudstävlan med byggföretagen.

Nu har en utomstående konsult utrett hur kostnaderna kunde fås ner.

Konsulten föreslår att staden förlänger tidtabellen för arbetet till två år. Dessutom borde byggföretaget få ta del av planeringen i ett tidigt skede, anser konsultföretaget. Det här skulle minska på kostnaderna med 1-1,5 miljoner euro.

Den ursprungliga kostnadskalkylen för renoveringen var 24,6 miljoner euro men nya beräkningar visar att 32 miljoner euro är en mera realistisk summa.

Ifall de nya planerna godkänns kommer renovering igång på sommaren. En förlängd tidtabell innebär att arbetet blir färdigt till sommaren 2017.

Staden medger att tidtabellen är stram och därför föreslår man nu att en ny anbudstävlan med byggföretagen ordnas i februari.

Tidigare artiklar:
Cykelfiler vid Humlegårdsgatan fortfarande aktuella
Stopp för renoveringen av stadsteatern

De flesta gym har en åldersgräns på 16 år men i Kimito välkomnar det lokala gymmet också yngre genom att nu starta egna motionsgrupper för 7-12 åringar och 13-16 åringar.

- För att ungdomarna helt enkelt ska röra på sig mera, förklarar gruppträningsinstruktör Anna Törnqvist vid Actiwell.

Törnqvists åsikt är att många barn och unga ägnar onödigt mycket tid åt att spela på sina datorer, pekplattor och telefoner, istället för att röra på sig. En del av ungdomarna idrottar visserligen aktivt men en stor del gör det inte och det är de barnen och ungdomarna man nu vill locka.

- Vi vill aktivera barn och unga och hoppas att de på det här sättet får en positivare bild av träning.

Anna Törnqvist leder grupperna för barn och unga. Anna Törnqvist instruerar barn på gymm Bild: Yle/Monica Forssell

I programmet ingår olika slag av gruppträning som spinning, zumba, bodypump och också boxning ska man försöka få med på ett hörn. I gruppen för de yngre ingår också lek. Grupperna träffas en och en halv timme varje vecka och träffarna är avgiftsbelagda.

Även Kimitoöns kommun erbjuder motionsgrupper åt barn och unga men någon tävling med kommunen handlar det här inte om, säger Anna Törnqvist.

Anmälningar tas emot hela tiden och meningen är att grupperna träffas första gången nästa vecka.

Mats Sjöström upptäckte under studietiden att konservering av riktigt gamla föremål var hans grej. När han såg magasinen och samlingarna på Landskapsmuseet var han såld.

Mats Sjöström studerade nordisk historia och etnologi vid Åbo Akademi när han insåg att det var konservator han ville bli. Då Mats såg magasinen och "de fantastiska samlingarna" vid dåvarande Åbo Landskapsmuseum, förstod han hur spännande museet var.
När sedan tidigare chefskonservatorn Kari Appelgren höll ett inspirerande tal var det klippt för Mats Sjöström. Det blev konservatorutbildning i Vanda med specialisering inom föremålskonservering. I det ingår metall, keramik, glas och arkeologiskt material.

Föremålslaboratoriet vid Åbo Museicentral Bild: Yle/Nilla Hansson

Chefen på verkstadsgolvet

Att få jobba på museum med händerna var den bästa tänkbara kombinationen för Mats Sjöström. Han jobbade som konservator i åtta år och har nu varit chefskonservator i 12 år och har själv byggt upp föremålslaboratoriet på Åbo Museicentral.

i ett av magasinen på Åbo Museicentral i ett av magasinen på Åbo Museicentral Bild: Yle/Nilla Hansson

Det är mikroskop, skalpell men också t.ex. blästring som gäller i laboratoriet som är under ständig utveckling.

På golvet i chefskonservator Mats Sjöströms rum på Åbo Museicentral ligger både blåställ och målaroverall. Han tar i där det behövs.

I femton år har han vid sidan av allt det andra också hållit kurser i museologi vid Åbo Akademi och Turun Yliopisto.

Massiva utgrävningar i Åbo

Det har gjorts massiva arkeologiska utgrävningar i Åbo under de senaste femton åren. Den största företogs invid Domkyrkan, där Åbo Akademis byggnad Gripen står idag. Från de utgrävningarna kom det massor av föremål. Det uppstod behov av att modernisera laboratoriet kontinuerligt.

chefskonservatorn i sitt paradis på Åbo Museicentral Mats Sjöström i ett av magasinen på Åbo Museicentral Bild: Yle/Nilla Hansson

Förebilden för Museicentralens laboratorium fanns på Riksantikvarieämbetet i Stockholm där Mats Sjöström praktiserade. Men också Nationalmuseet i Helsingfors var en förebild.

Metoderna inom föremålskonservering har inte ändrats mycket på hundra år

Synen på äldre lämningar och byggnader har ändrats rejält under åren. Det fanns tider då arkeologer och museifolk ville rekonstruera eller t.o.m. bygga vidare på gamla hus och borgar. Idag behandlar man det riktigt gamla med större respekt. Men synen på föremål har inte ändrats lika radikalt även om tekniken och dokumenteringen har utvecklats här, säger Mats Sjöström.

Fattiggubbe på Åbo Museicentral fattiggubbe i samlingarna på Åbo Museicentral Bild: Yle/Nilla Hansson

Utställningen om "Flickkungen", drottning Kristina öppnas i feburari

När vi träffar Mats Sjöström är han upptagen med utställningen kring "Flickkungen", dvs Mika Kaurismäkis film om Drottning Kristina. En utställning på Åbo slott med fantastiska dräkter och annan rekvisita. Utställningen kommer också att handla om drottning Kristina själv med auteniskt material från Livrustkammaren. Utställningen öppnar den 5 februari. Dräkterna från den kommande filmen får inte fotograferas, men redaktören bakom den här artikeln kan intyga att de är mycket vackra.

Tvisten om vem som ska betala för sina hälsocentralbesök är åter aktuell i Åbo.

I nuläget kan bland annat studenter, pensionärer med små inkomster, personer som får utkomststöd och krigsveteraner besöka hälsocentralen gratis.

Staden föreslår ändå en ändring på det här. I framtiden skulle besöken vara gratis endast för krigsveteraner, resten är tvungna att betala för sina besök.

Politiker och tjänstemän i Åbo har tvistat om frågan i flera års tid.

Social- och hälsovårdsnämnden behandlade frågan på onsdagens möte. Enligt nämndens ordförande Jarmo Rosenlöf (SDP) borde frågan nu avgöras en gång för alla.

Uppdaterat torsdag 09:50: Men så blev det inte då nämnden på mötet enhälligt beslutade att bordlägga ärendet.

Åbo stadsstyrelse skickar gratis läkarbesök-frågan tillbaka till nämnden

Åbobor har nu en möjlighet att påverka hur Salutorget ska se ut i framtiden. Staden har publicerat en enkät på webben där man efterlyser tips från allmänheten.

Responsen används som grund när planeringen av området kring Salutorget kommer igång.

Den nya detaljplanen som möjliggör en parkeringshall under Salutorget godkändes av stadsfullmäktige i november ifjol.

Med hjälp av enkäten utreder staden vilka önskemål olika användare har för området kring Salutorget.

Elitklubbarna i Åbo har det minst sagt tufft för tillfället och nu har det gått så långt att man i sociala medier påstår att Åbo just nu är Finlands sämsta bollsportstad. En som är beredd att hålla med är ishockeyprofilen och Åbobon Juhani Tamminen.

- För mig är det här idrottsåret i Åbo en jättestor besvikelse. Dessutom ser det ut som att de människorna som leder Åbos idrottsorganisationer saknar ambitioner.

- Alla organisationer, oavsett om det handlar om ÅIFK handboll, TPS fotboll, TPS ishockey eller Tuto har tre viktiga personer. Det är styrelseordföranden, han är nummer ett och han leder laget som heter styrelsen. Nummer två är VD:n och han leder kontoret. Och den tredje människan som är jätteviktig är huvudtränaren och det är han som leder laget. Om två av dessa tre är kunniga och har ambitioner kan man tillhöra toppen i Finland, men finns det bara en är det svårt.

- Exempelvis ishockey är något som jag följer dagligen och som tidigare lagkapten och tränare i TPS är det på svenska just nu en jävla turbulens. Och alla som har suttit i ett flygplan när det är kraftig turbulens vet att det är ganska nära katastrof. Och så ser det ut.

- Samma med TPS fotboll. De killarna har inga ambitioner. Att TPS som är grundat 1922 och som efter HJK borde vara den ledande fotbollsorganisationen frivilligt väljer att gå ned i division ett, det är för mig ett tydligt bevis på att de saknar ambitioner.

"En bra organisation skaffar pengarna som behövs"

Det här känns som ganska hårda ord, då TPS fotboll bland annat har sagt att man sänker ambitionsnivån för att få ordning på sin ekonomi?

- En bra organisation skaffar de pengarna. Alla vet att det kostar pengar att spela i högsta ligan, men jag ser absolut ingen skillnad på att spela i division ett, då även den ligan kostar pengar. Problemet nu är att man om man jämför med börsen sänker sitt värde från 100 till 50 och min fråga är varför?

Åbo är just nu Finlands sämsta bollsportstad är ett påstående som tidigare den här veckan har synts i sociala medier. Är det verkligen så här illa?

- Ser man på stadens traditioner och möjligheter kan jag hålla med. Vad är Åbos basket i dag? De enda som gör någonting är Bisons och den klubben ligger 60 kilometer från Åbo. Handbollen? Ja, de hänger med men mer är det inte. TPS fotboll har som sagt inga ambitioner.

- TPS ishockey hade jag inför säsongen stora förväntningar på, men nu är det dags för dem att börja bygga om och visa för alla att vi i den här fantastiska staden Åbo har ambitioner och visioner, och att vi tycker att vi är en hockeystad som vi ska vara stolta över, men just nu är jag absolut inte stolt.

"En positiv grej är att det absolut inte kan bli värre"

Hur ser du då på framtiden för Åbos elitidrott?

- Sämre kan det inte bli. Det är helt klart. Men nu är det dags för en wake-up call för alla ledare och det snabbt. En positiv grej är att det absolut inte kan bli värre.

När tror du att vi kommer att få uppleva riktiga framgångar igen i Åbo?

- Den dagen, jag säger det igen, det finns tre viktiga personer. När det finns en styrelseordförande som har ambitioner och makt bygger han upp en styrelse som skaffar de pengar som behövs för att göra någonting. Den dagen det finns en VD som har kunnandet och ambitionen bygger upp ett kontor som börjar producera, alltså att sälja produkten och organisera allt. Och skaffa också en huvudtränare som får ut de maximala av ett lag. Både på träningar och på matcherna.

- Så enkelt är det för mig efter 49 år i den här branschen. Så enkelt är det.

Läs mer:
Idrottsforskaren Mikael Lindfelt: "Åbos starka traditioner får folk att trycka på panikknappen"
Tamminen vill ha högre puls i Åbo och Tuto till ligan - men hatar kabinettbeslut

Åbo är just nu Finlands sämsta bollsportstad är ett påstående som tidigare den här veckan har synts i sociala medier. Åbo Akademis Mikael Lindfelt, docent i etik med intresse för idrott, är dock snabb på att tona ner det här påståendet. "Visst kan man vara frustrerad, men jag tycker att man i stället ska vara stolt över de fina traditioner Åbo har".

Mikael Lindfelt ger sin syn på att Åbo just nu är Finlands sämsta bollsportstad.

- Det är ett ganska tufft påstående, för vi har fortfarande en rätt bra nivå här. Visst går det dåligt för TPS i ishockey och även inom fotbollen hade det kunnat se bättre ut. Men om man tittar på A-juniorerna inom båda kategorierna så ligger vi i topp.

- Tittar vi på innebandyn ligger vi i botten av tabellen, men där har vi ingen tradition att falla tillbaka på och tittar man på volleybollen ligger Åboområdets lag trea i tabellen.

- Så jag tror inte att vi ska gräva ner oss i någon panik och det finns heller inget panikartat vi kan göra, för det är just den knappen, alltså panikknappen, som man trycker för lätt på.

TPS-ikonen Saku Koivu. Saku Koivu Bild: Yle

Åbo som stad har fina traditioner och kan stoltsera med väldigt många imponerande idrottsmeriter. Ett faktum som givetvis alltid leder till höga förväntningar.

- Det är självklart mot just den bakgrunden man säger sådant som att staden nu skulle vara landets sämsta bollsportstad. Inte är det så att vi plötsligt börjar jämföra Åbo och Raumo och börjar tycka att Åbo är en mycket sämre bollsportstad, för vi är ju de facto mycket bättre än Raumo. Så det är klart att det nu känns motigt när man tittar mot de traditioner Åbo har i olika bollsporter.

- På individnivå kan man säga att vi gärna skulle vilja se nya Åbostjärnor födas på samma sätt som exempelvis Saku och Mikko Koivu. Så det är klart att vi jämför med den historiken och det är det som vi gärna vill se, men det går helt enkelt inte att systematiskt fostra fram världstjärnor. Men genom att upprätthålla en kultur, kring en idrott och kring en stad, kan vi få fram nya världsstjärnor. Därför måste vi värna om kulturen kring idrotten. Oavsett om det går bra eller dåligt.

"Idrotten speglar våra egna liv"

Hur orolig ska man vara som idrottsintresserad Åbobo med tanke på de skrala resultaten?

- Man ska inte alls vara orolig. Man ska vara stolt över de traditioner Åbo har och man ska veta att om man tar hand om de här traditionerna, och vågar vara öppen i hur man leder en klubb, tror jag man på sikt skapar ny framgång.

- Så det finns ingen orsak att vara orolig. Däremot ska man ju kunna vara frustrerad. Men det betyder ju inte att man är beredd att överge någonting.

Åbo Svenska Teater. Bild: Yle/Philip Stenkula

- Vi kan också tänka oss motsatsen, alltså om exempelvis TPS alltid skulle ligga etta i tabellen. Det skulle inte heller vara kul. Alltså jag menar idrotten speglar ju våra egna liv. Ibland är det topp, ibland är det skit och ibland måste man få kämpa i uppförsbacke. Och ibland är saker och ting oerhört frustrerande.

- Men det är klart att vi vill vara stolta över vår hemstad. Vi vill att vår stad ska finnas på kartan, men samtidigt tycker jag inte att vi ska bygga hela stadens image på idrottsliga saker. Det börjar ju lukta gammalt 70-tal att det ska vara idrotten som ska föra fram en stad. Visst är idrotten en bit i ett större pussel, men vi kan också vara stolta över våra teatrar och alla konserter vi har här.

- Vi borde i stället få fart på hela staden på ett mångsidigt sätt. Idrotten lockar inte till sig fler människor som flyttar in till Åbo, utan för det behöver vi olika slags industrier och olika slags jobbmöjligheter. Men för de människor som kommer hit och lever här så behöver vi också idrott.

Juhani Tamminen: "Åbos elitklubbar saknar ambitioner"

Vattnet från Virttaa ås smakar gott tycker både Pargasborna och Pargas stadsingenjör Manne Carla. Bytet av vattenleverantör blev dock mer än dubbelt dyrare än planerat.

För en vecka sedan bytte Pargas vattenleverantör från Pargas vatten till Åbonejdens vatten (TSV) och Pargasborna dricker nu konstgjort vatten från Virttaa ås. När Yle Åboland frågade Pargasborna vad de tycker om vattnet svarade vissa att vattnet smakade gott medan andra inte märkt någon skillnad.

Stadsingenjör Manne Carla tycker vattnet från Virttaa ås smakar gott. Manne Carla, stadsingenjör i Pargas Bild: Yle/Johanna Ventus

- Ärligt talat har jag inte märkt någon större skillnad.

- Åtminstone har det inte blivit sämre.

Pargas stadsingenjör Manne Carla tycker i sin tur att vattnet smakar mycket gott.

- Nog smakar det bättre, det är inte någon fråga om saken. Vi har också blivit uppringda av personer som berättar att det smakar bra, säger Carla.

Vattenverket i Sysilax torrläggs

I början av förra veckan började vattenverket i Sysilax köras ner och på onsdag började Virttaavattnet rinna i Pargasbornas kranar. Enligt Carla har allt gått enligt planerna.

- Det har gått mycket bra och allt har fungerar som det ska.

För säkerhets skull valde staden att gå ut med ett meddelande om att vattnet till en början kunde vara grumligt. Enligt Carla blev det aldrig några större bekymmer. Vattnet kan ändå den närmaste tiden vara grumligt, men det beror inte på bytet av vattenleverantör, utan på att staden just nu håller på att installera mätstationer och gräva ner brunnar runt om i Pargas centrum. Det arbetet pågår till slutet av mars.

Vattenverket i Sysilax hålls ändå i beredskap en tid framöver.

- Det kommer nog inte att bli några problem. Vi kommer att ha kvar vattenverket som reserv till början av mars tills vi ser att röret från S:t Karins fungerar som det ska. Efter det så torrlägger vi vattenverket i Sysilax.

Röret från Littois kostar 7,5

Pargas har precis som de andra kommunerna som tar del av Virttaavattnet betalat sin andel av utbyggnaden. För Pargas del är notan drygt 5 miljoner euro. Till det kommer kostanden för röret från Littois till Tennby som man står får helt själva. När Pargas en gång i tiden gick med i projektet sades det att röret skulle kosta drygt 3 miljoner euro. Efter det har kostnaderna skenat iväg och blev till slut mer än dubbelt dyrare berättar Manne Carla.

- Smakar det så kostar det. Det ordspråket passar mycket bra i det här läget. Den budgeterade summan för rörbygget ligger nu på 7,5 miljoner euro och som det ser ut kommer vi väldigt nära den summan. De exakta siffrorna får vi i februari, säger Carla.

Läs mer:
Virttaavattnet togs i bruk i Pargas
Grundvatten börjar nu rinna i Pargaskranarna
Virttaavatten i Pargas om några månader
Pargasvattnet dyrast i Svenskfinland
Framtid oviss för sötvattensbassängen på Ålön

Finland har utvisat en man som ansetts vara extrem islamist, skriver Turun Sanomat.

Skyddspolisen hade krävt utvisning, eftersom mannen ansågs utgöra ett hot mot landets säkerhet.

Mannen är brittisk medborgare av kurdisk börd och hade varit bosatt i Åbo. Enligt tidningens uppgifter hade han spritt propaganda och försökt rekrytera folk till terrororganisationer.

I Storbritannien hade mannen lett den radikala organisationen Ansar al-Islam, som främst verkar i Syrien och Irak.

Trots att mannen överklagade utvisningsbeslutet till Högsta förvaltningsdomstolen, verkställdes utvisningen i slutet av december. Mannen fick också ett 15-årigt inreseförbud.

Cyklisterna i Åbo får vänta på den planerade cykelvägen längs Humlegårdsgatan, då fastighetsaffärsverkets direktion remitterade ärendet under onsdagkvällen. Det med rösterna 9-4.

Direktionen vill nu parallellt utreda vad en cykelväg längs Hantverkaregatan skulle betyda.

Humlegårdsgatans cykelfiler på tapeten

Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen som Helsingfors universitet och Åbo Akademi förhandlar om kan vara hotad, skriver Vasabladet.

Helsingfors universitet fick 2,1 miljoner euro i stöd av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne för att starta upp en lärarutbildning, men nu vill Patent- och registerstyrelsen granska stödet. Dekanus Patrik Scheinin vid Helsingfors universitet är inte oroad.

Det var i fjol som stiftelsen beslöt donera pengarna till Helsingfors universitets 375-framtidsfond. Patent- och registerstyrelsen (PRH) vill nu ha en motivering till donationen.

- Vi kommer att be stiftelsen om en utredning på hur donationen svarar mot stiftelsens stadgar, säger biträdande linjedirektör Juha Viertola till Vasabladet.

Leif Sevón, tidigare president i Högsta domstolen, har sett på den ifrågavarande stiftelsens stadgar och är tveksam till donationen.

- Det finns nog fog för en utredning. Donationen kan inte betecknas vara till förmån för barndagvård eller barnens omgivning, säger Sevón till VBL.

"Handlar om tolkningar"

Men Patrik Scheinin, dekanus på beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet är inte är oroad. Han anser att skolan helt klart fyller definitionen på barnens omgivning.

- Det är alltid bra att granska att man följer spelreglerna som stiftelsen kommit överens om med donatorn. Men när pengarna är donerade för över hundra år sedan handlar det om tolkningar. Donatorn hade ju ingen aning om hur världen skulle se ut i dag, säger Scheinin till Yle Huvudstadsregionen.

Han påpekar att det är en stor donation som förespråkarna för en klasslärarutbildning i Helsingfors är mycket rörda över. Det finns andra potentiella bidragsgivare, men Scheinin vill inte avslöja vilka.

Marianne Lindberg, styrelseordförande för Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, säger till Vasabladet stiftelsen ska arbeta från barn och ungdomar, primärt i Helsingfors och Karleby.

- För barn och unga är skolorna oerhört viktiga. Därför passar det bra att understöda lärarutbildning, säger Lindberg till VBL.

Skriande lärarbrist i söder

Helsingfors universitet har räknat med en budget på strax under 10 miljoner euro för en svenskspråkig lärarutbildning under de fem första åren, pengar som delvis samlas in genom donationer och fonder.

- Ser man på lärarbristen på svenskt håll och det faktum att trettio procent av barnen i huvudstadsregionen talar två språk hemma är förstår man vikten av en svensk klasslärarutbildning i Helsingfors, säger han.

Helsingfors universitet planerar att förverkliga klasslärarutbildningen också om Åbo Akademi säger nej.

- Vi förstår att Åbo Akademi är ekonomiskt tyngda och att det blir dyrt med pendlande föreläsare. Men vi hoppas ändå att de vill samarbeta på ett större eller mindre plan, säger Scheinin.

Åbo stad har fått ta emot en hel del kritik för de extremt hala gatorna som möter stadens fotgängare för tillfället. Staden menar i sin tur att man gör allt man kan.

- Just nu är vädret en rejäl utmaning för oss. Först är det minus femton grader och nästa dag är det plusgrader, säger fastighetsaffärsverkets direktionsansvarige Mari Helin och tillägger:

- Men självklart gör vi allt som står i vår makt för att det ska vara så säkert som möjligt att gå på stadens gator.

Stadens invånare har bland annat haft synpunkter på varför man inte har sandat alla gångvägar.

Havsvattenståndet förväntas bli högt igen i sydvästra skärgården från och med torsdagskvällen.

Räddningsverket varnar för möjliga översvämningar som kan drabba hushåll och störa trafiken i hamnarna.

Även bilister uppmanas att ta det lugnt i trafiken på fredag. Väglaget kommer att bli mycket dåligt på grund av snöfall eller snöblandat regn från och med morgonen i Egentliga Finland och Satakunta, meddelar Meteorologiska institutet.

Vattenståndet i Åbo