Renoveringen av Åbo stadsteater ses över efter en konsultutredning. Bland annat har renoveringprojektet nu fått en mera realistisk budget.

Renoveringen beräknas nu kosta uppemot 32 miljoner euro.

Kostnaderna för renoveringsprojektet hotade att överskrida budgeten efter en anbudstävlan med byggföretagen. Den ursprungliga kostnadskalkylen för renoveringen var 24,6 miljoner euro.

Nu har en utomstående konsult utrett hur kostnaderna kunde fås ner. Konsulten föreslår att staden förlänger tidtabellen för arbetet till två år. Dessutom borde byggföretaget få ta del av planeringen i ett tidigt skede, anser konsultföretaget. Det här skulle minska på kostnaderna med 1-1,5 miljoner euro.

Den nya renoveringsplanen godkändes av fastighetsaffärsverkets direktion på onsdagen. Ärendet går nu vidare till stadsfullmäktige

Renoveringen kunde i bästa fall inledas redan i sommar. En förlängd tidtabell innebär att arbetet blir färdigt till sommaren 2017.

Staden medger att tidtabellen är stram och därför föreslår man nu att en ny anbudstävlan med byggföretagen ordnas i februari.

Allt mellan handtryckta böcker från 1500-talet till cd och video finns med på ÅA-bibliotekets nya utställning "Boken genom tiderna".

Utställningen "Boken genom tiderna" vill ge en bild av hur boken har utformats under 500 år. I montrarna finns böcker från 1500-talet som är tryckta med handpress. Vissa av de finaste tillhörde kungligheter och togs som krigsbyte.

Sektionschef Anne Andersson vid Åbo Akademis bibliotek Sektionschef Anne Andersson vid Åbo Akademis bibliotek Bild: Yle/Nilla Hansson

Sektionschef Anne Andersson är ledande informationsspecialist vid avdelningen för inhemskt tryck och arbetar med gamla samlingar och rariteter.
- Vi vill visa hur boken har utvecklats både när det gäller utseende, pärmar men också i fråga om innehållet.

Boken genom tiderna på ÅA-bibban Boken genom tiderna på ÅA-bibban Bild: Yle/Nilla Hansson

Det var vackrare förr...

När man betraktar de allra äldsta praktbanden som finns på utställningen och jämför dem med dagens plastigt granna eller bara riktigt tråkigt utformade pärmar kan man inte undgå att bli lite sorgsen å bokens vägnar...

Visserligen är dagens pärmar granna och många böcker också rikt illustrerade, men i stil har boken ändå förlorat åtskilligt.

Vackra böcker på Åbo Akademis bibliotek Vackra böcker på Åbo Akademis bibliotek Bild: Yle/Nilla Hansson

Kung Sigismunds stora praktband med utsmyckad läderpärm

Ett ståtligt praktband från 1500-talet har vackert utsmyckad läderpärm, texten i boken är tryckt på pergament av hög kvalitet och har tillhört kung Sigismund av Polen.
På utställningen finns ändå ingen inkunabel, alltså en bok tillverkad före 1501. Det mest kända nordiska exemplet på en sådan, torde vara den s.k. "Silverbibeln" som finns på Carolina Rediviva i Uppsala.

Japanska sagor med pärmar av tyg Japanska sagor med pärmar av tyg Bild: Yle/Nilla Hansson

Detektivarbete

Det mest utmanande för utställarna på akademibiblioteket har varit att få reda på hur en viss bok har kommit till biblioteket. Men också materialen i boken kan ibland vara svåra att fastställa.

Små böcker med Fänrik Ståls sägner Små böcker med Fänrik Ståls sägner Bild: Yle/Nilla Hansson

På utställningen finns också exempel på de riktigt små böcker som var vanliga förr.

Boken genom tiderna Boken genom tiderna Bild: Åbo Akademis bibliotek

Utställningen har tidigare visats på Åbo vetenskaps- och bokmässa hösten 2014. Utställningen i Åbo Akademis huvudbibliotek pågår till den 31 mars.

En äldre person räddades ur en lägenhet på Kaerlavägen i Åbo på torsdag eftermiddag, då ett levande ljus började ryka inne i lägenheten.

Räddningsverket larmades på plats av en utomstånde, som hörde pipet från brandvarnaren.

Rökbildningen var kraftig, men ingenting hade hunnit börja brinna då räddningsverket kom in i lägenheten. Enligt räddningsverket var det ändå nära ögat.

Räddningsverket vädrade lägenheten. Personen som bodde i lägenheten hade andats av röken och fördes till sjukhus.

Ett riktigt fint program, så beskriver en nöjd Dag Andersson årets Fix filmfestival. Andersson håller i trådarna för Kimitos egen filmfestival. I år är det nionde gången festivalen ordnas och som öppningsfilm visas pinfärska dokumentären Hem. Någonstans av regissören och filmaren Lotta Petronella.

Bild på Lotta Petronella. Bild på Lotta Petronella.

Lotta Petronella är bosatt bland annat i Åbo och har också tidigare varit aktuell med två filmer i samband med Fix filmfestival. För filmens musik står Lau Nau eller Laura Naukkarinen från Kimito.

Naukkarinen beskriver musiken som meditativt minimalistisk och själva filmen, där männen och skärgården står i huvudroll, lär regissören beskriva som en filosofisk actionfilm. Efter filmen uppträder Lau Nau live.

Fix filmfestival går av stapeln 7-8 februari i Villa Lande och förutom Åboländsk dokumentärfilm bjuder festivalen också på färsk utländsk film i vuxensmak.

Bland annat visas svenska Lasse Hallströms matfilm The hundred-foot journey och i samband med visningen serveras indisk mat i Villa Lande.

Bild från filmen The hundred-foot journey. Bild från filmen The hundred-foot journey. Bild: © DreamWorks II Distribution Co., LLC. All Rights Reserved

Här kan du bekanta dig med festivalprogrammet.

En extra mini filmfestival ordnas några veckor efter Fix filmfestival eller närmare bestämt söndagen den 1 mars. Också då är platsen Villa Lande i Kimito.

Då är temat Japan och den japanska animatören och filmmakaren Hayao Miyazaki står i fokus. Hans två filmer Sagan om prinsessan Kaguya och Det blåser upp en vid visas. Dessutom visas också en dokumentär om Hayao Miyazaki, The kingdom of dreams and madness och i Lalla Vinde serveras sushi.

På B-galleria i Åbo hänger som bäst fotografier av kroppar och vardagliga föremål. Då man ser på bilderna mera noggrant visar sig Toikka-fågeln vara gjord av makaroner och bysten en mans lurviga bak. Konstnären Fredrika Biströms tvättstuga är öppen.

– Jag tycker om det praktiska tänkesättet, i tvättstugan får egentligen estetiken inte vinna utan det praktiska vinner, säger Fredrika Biström om sin utställning Tvättstuga/Kodinhoitohuone.

Tvättstugan blev ett nyckelord för Biström, en konstnär som ofta har tagit sig an frågor om normer, makt, pengar och sociala rättigheter, då hon arbetade med bilderna på utställningen. De hänger samman med det praktiska livet, det som alla människor har att göra med och med vardagens små förskjutningar; en liten fläck på kläderna som man vill tvätta bort eller sanden i skorna som man inte vill hälla ut i vardagsrummet.

Det sociala undanstoppandet

Biström verk verkar fråga vad det är vi väljer att dölja, hon undersöker de verktyg som vi använder oss av i våra sociala sammanhang. I den här utställningen fokuseras kroppen på ett sätt som lekfullt lurar den betraktande blicken.

– Man är ju en gående image för sig själv, speciellt i sociala medier, man polerar den bild man vill ge av sig själv. Det tycker jag att är både bra och dåligt.

Fredrika Biströms tvättstuga

8 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Fredrika Biströms tvättstuga

Smutsen och fulheten

Bilderna som hänger i den här tvättstugan är väldigt fint gjorda och välkomponerade. Sjasket i söndriga tånaglar eller smuts på kroppen är plötsligt inte fult alls. Utställningen diskuterar vår kulturella uppskattning för det sköna och rädsla för det fula. Bilderna förmedlar att fulhet inte är något att vara rädd för, det fula handlar om hur ett objekt ser ut i något visst sammanhang. Då det förbyts är fulheten också försvunnen.

– Det skall finnas möjlighet att inte fixa till sig varje dag och det skall vara lika okej att också göra det; att gå med gummistövlar in i en boutique. Men så finns det också den synen, att försöka vara stilig och ren är ett sätt att visa respekt. Det finns inget rätt svar på när man är tillräckligt stilig och därför är det här så intressant, funderar Biström, som gillar att leka med betraktarens blick.

Fredrika Biström fotokonst Bild: Fredrika Biström

Skåran och skinkan

Den manliga skinkan i bh leker med den sociala och den heterosexuella blicken. Den håriga röven blir en byst om man går längre ifrån verket.

– Skåran finns i åtminstone i tre av bilderna. Den är en välkomnande famn och i vissa fall också sexuellt upphetsande, där man kan dyka in och där finns något jättehärligt. Men det är också en markör ovanför vardagen, det är fest och fint; en person som på något sätt vill öppna sig för dig. Det är spännande att leka med skåran som anses sitta mellan heterokvinnans bröst men den kan finnas varsomhelst, också på en lurvig mansbak.

Fredrika Biströms utställning tvättstugan hänger i B-galleria i Åbo fram till 31.1.15.

Museerna i Åbo lockade besökare i fjol.

Biologiska museet hade cirka 3 000 besökare fler i fjol jämfört med 2013. År 2014 besökte drygt 13 700 personer museet.

Närmare 40 000 besökare bekantade sig med utställningarna på Aboa Vetus & Ars Nova i fjol, vilket är cirka 1 000 besökare fler jämfört med 2013. Totalt besökte cirka 200 000 personer museibyggnaden. Det innefattar alltså de som besökte kaféet, föreläsningarna, utställningarna och museibutiken.

Sjöfartsmuseet Forum Marinum besöktes av drygt 141 000 personer i fjol, varav drygt 91 000 bekantade sig med utställningarna. Det var speciellt sommarens evenemang Gangut Regatta och den multinationella marina övningen Northern Coasts som bidrog till publiksiffrorna, meddelar staden.

Även Wäinö Aaltonens museum kan stoltsera med fler besökare. I fjol besökte drygt 30 000 personer utställningarna, vilket är drygt 1 000 besökare fler jämfört med 2013.

Kurala bybacke samt Apoteksmuseet och gården Qwensel hade också fler besökare jämfört med 2013.

Däremot tappade Åbo slott, Klosterbacken och Åbo konstmuseum besökare.

Åbo slott hade drygt 117 000 besökare 2014. Det här är en lägre siffra jämfört med 2013, då drygt 121 000 personer bekantade sig med slottet. Klosterbacken hade drygt 30 000 besökare och konstmuseet cirka 32 800 besökare.

Finlands äldsta orkester, Åbo filharmoniska orkester, fyller 225 år i år.

Musikaliska sällskapet i Åbo grundade en orkester år 1790. Den här orkestern är företrädare till filharmoniska orkestern.

Åbo filharmoniker kommer att fira jubileet på olika sätt under årets lopp.

Jubileumsåret inleds på fredag med en dramatiserad version av Arnold Schönbergs monodrama Erwartung. Chefsdirigent Leif Segerstam dirigerar och sopranen Jenni Lättilä är solist, medan dansaren och koreografen Sami Saikkonen dansar till musiken.

Sopranen Jenni Lättilä och dansaren Sami Saikkonen i Erwartung Erwartung, Åbo filharmoniska orkester Bild: Yle/ Eino Telkinen

Under konserten spelas också Lemminkäinensviten av Jean Sibelius.

Konserten direktsänds på webben och man kan också kommentera konserten på mikrobloggen Twitter på vissa platser i konsertsalen.

Digert program under året

Åbo filharmoniska orkester har också andra planer för såväl barn, unga som äldre under årets lopp. Meningen är att väcka intresset för klassisk musik hos så många som möjligt.

- Vi kommer att fira det ute på gatorna med olika evenemang och så kommer vi förstås att fira det här i vår egen konsertsal, säger intendent Emilie Gardberg.

Orkestern kommer bland annat att satsa på Jean Sibelius i år, eftersom det har gått 150 sedan kompositören föddes.

Konserterna lockar publik

Publiksiffrorna ser goda ut för orkestern. Publikmängden ökade jämfört med tidigare år och orkestern hade flera slutsålda konserter i höstas.

- Jag tror att vi har en fräschare image i dag. Vi har satsat mycket på att tilltala en större grupp människor och syns också i gatubilden, säger Gardberg.

En annan orsak till framgången är chefsdirigent Leif Segerstam, tror Gardberg.

- Det är viktigt att det är en stark personlighet som lockar både positiva och negativa reaktioner. Med hjälp av Leif Segerstam drar vi också till oss fina artister som föreslår fina saker åt oss, konstaterar Gardberg.

Fyra inbördes matcher – fyra Vasasegrar. Det saldot hade inte TPS-ledningen räknat med mot liganykomlingen inför säsongen. Men det är ett faktum efter att Sport också vann den fjärde drabbningen lagen emellan.

Det var en svängig jumbofinal som TPS och Sport bjöd på i Åbohallen. Gästerna tog ledningen genom Charles Bertrand, men TPS kom både ikapp och förbi tack vare mål av Alexander Ruuttu, Ryan Lasch och Simon Gysbers.

Det var ändå Sport som gick till den andra pausvilan i ledningsposition – tack vare ett par supereffektiva minuter. Under exakt två minuter smällde Sport in tre mål och tog igen över ledningen.

Men TPS kom igen och Lasch satte 4-4 bara 39 sekunder in på den tredje perioden. Sport orkade komma igen och Teemu Tallberg fick det sista ordet då han gjorde segermålet vid tiden 46.25.

Guldhjälmarna hade en egen match i matchen, som TPS-poängettan vann. Lasch var inblandad i hemmalagets samtliga mål och noterades för poängen 2+2, medan Bertrand fick ihop 2+1.

Bortalagets målvakt Hannu Toivonen hade över dubbelt fler räddningar än unge Alexander Georgiev i TPS-buren – 39 mot 18.

Sport ligger nu endast tre poäng bakom nästjumbon TPS i tabellen. TPS senaste seger under ordinarie speltid kom i november.

Filip Riska spelade sin 400:e ligamatch i karriären. Filip Riska, hösten 2013 Bild: Yle

HIFK föll i straffläggning

I andra ändan av tabellen drygade Kärpät ut sin serieledning tack vare en förlängningsseger över Lukko. Ari Vallin satte Uleåborgsgästernas segermål en dryg minut in på förlängningen. För Lukkos Filip Riska var matchen hans 400:e på liganivå.

Kärpät toppar nu tabellen med två poäng före Helsingfors IFK, som fick nöja sig med en pinne borta mot Blues. Matchen gick till straffar där hemmalagets Miro Aaltonen satte in avgörandet och Blues vann med 5-4.

KalPa befäste sin position som serietrea tack vare en 2–0-seger borta över Pelicans. Kuopiolagets målvakt Samu Perhonen, 21, höll nollan för andra matchen på raken.

I kvällens femte match sopade Ässät isen med SaiPa. Björneborgslaget gladde hemmapubliken med 7–1-seger. Värt att notera att Ässät hade sju olika målskyttar.

Alla resultat:

Blues - HIFK 5-4 efter straffar (0-1, 3-1, 0-1)
Lukko - Kärpät 1-2 efter förlängning (0-0, 1-0, 0-1)
Pelicans - KalPa 0-2 (0-0, 0-1, 0-1)
TPS - Sport 4-5 (1-1, 2-3, 1-1)
Ässät - SaiPa 7-1 (1-0, 2-1, 4-0)

Dalsbruks framtid - vad behöver den? Inte bråk och gnäll utan samarbete, jobb och synlighet. Så kunde man sammanfatta kontentan av det öppna möte om Dalsbruks framtid som ordnades i Dalsbruk på torsdag kväll.

Cirka trettio personer deltog i mötet som ordnades på initiativ av Dalsbruksbon och kommunalpolitikern Hanna Backman.

Mera barnfamiljer, arbetsplatser, billigare bostäder åt unga, mindre kritik och bråk, bättre samarbete kommunalpolitiker emellan, återvinningscentral, god åldringsvård, något annat än parkeringsplatser vid bensinstationen i stranden, flera bryggplatser, en webbkamera som registrerar hamnen och vädret i Dalsbruk, turism och deltidsboenden… där ett plock bland de kreativa tankar som lades fram.

Framtidstron på prov

Efter att Kimitoöns kommun flyttade sitt administrativa centrum till Kimito och FN steel gick i konkurs har framtidstron i Dalsbruk tidvis satts på prov. Befolkningen i den södra delen av kommunen minskar och jobben tryter.

Men det finns också mycket som talar för ett starkt framtida Dalsbruk.

Dalsbruk och Dalsbruksborna har en stark egen identitet. Det bidrar till att skapa en unik stämning i Dalsbruk, påpekade journalisten Ingrid Sandman.

Möte i Dalsbruk Bild: Yle/Monica Forssell

Det är möjligt att köpa både franska ostar och färsk fisk i byn - det är något att vara både stolt och glad över, poängterade författaren Juha Ruusuvuori.

Och många unga som flyttat annanstans för att studera, vill flytta tillbaka visste Marika Wuorio-Andersson berätta.

Jobben saknas

Problemet är bara att det inte finns jobb och billiga bostäder saknas också.

Marika Wuorio - Andersson föreslog att kommunen, via Dalsbostäder kunde erbjuda unga Kimitoöbor billigare hyresbostäder.

Och varför inte grunda en mathantverksskola i Dalsbruk. Andra orter har lyckats med liknande - varför inte också Dalsbruk?

Dalsbruk.fi

En idé som vann stort gehör på mötet var förslaget om att skapa en helt egen webbplats för Dalsbruk. En webbplats med vackra bilder, historia, aktuell information, presentation av företagare och så vidare.

Och en annan idé som upplevdes som angelägen var att ta reda på vad Dalsbruks ungdomar tycker. Vad krävs för att de ska vilja stanna kvar på orten?

Trädgårdsentusiasten Solveig Friberg föreslog också att man sår hav av blommor på de ställen i Dalsbruk där kommunen varit tvungen att gräva för nya vatten - och avloppsrör.

Och Mats Johansson föreslog att man marknadsför Dalsbruk, som både har hav och skärgård att erbjuda men också kilometervis av skog och vandringsleder, också vintertid.

Detaljplan för hamnen aktuell

Till de större frågorna som tangerades på mötet hörde FN-steels konkursbo och önskan om att fastigheter och tomter så småningom skulle säljas.

Också detaljplanen för Dalsbruks hamn ventilerades. Planen ska möjliggöra nybyggen och en utvidgning av gästhamnen och behandlas i tekniska nämnden i slutet av månaden.

Vad ska hända med ämbetshuset? rivas eller bevaras? Bild: Yle/Monica Forssell

I samband med planen tar man också ställning till om Dalsbruks ämbetshus ska rivas eller bevaras. Enligt uppgifter på mötet är förslaget att ämbetshuset rivs.

Dalsbruks byalag är ändå av den bestämda åsikten att ämbetshuset ska bevaras.

Du vill köpa en skjorta, men ingen i affären förstår dig. För vissa av Kårkullas klienter hör kommunikationssvårigheter till vardagen. Fredrika Abrahamsson är en av dem som arbetar för att hjälpa dem.

Kårkulla samkommun erbjuder sina tjänster till drygt 1000 personer med funktionsnedsättning.

Tanken är att alla klienter eller "brukare" själva ska få säga hur de vill ha det, men i vissa fall har de svårt att kommunicera. Enligt Fredrika Abrahamsson på Kårkullas centralförvaltning i Pargas är lösningen att kontakta de människor som står brukaren nära.

- Anhöriga kan läsa brukaren på ett sätt som personalen inte kan. De vet till exempel vilka skjortor personen gillar, eller om hen gillar att resa. För att vi ska kunna erbjuda en bättre service vill vi ta vara på den kunskapen, säger Abrahamsson.

I och med anhörigstrategin får alla anställda på Kårkulla i hela Finland riktlinjer för hur man kan samarbeta med anhöriga. Ett led i utvecklingen är att man nu bildar sju anhörigråd - en för varje region. Varje råd består av fem anhöriga, med regionschefen som sekreterare.

- Vi behöver anhöriga som representerar brukare i olika situationer, säger Abrahamsson.

Är du intresserad ska du vända dig till regionschefen i din region.

Det ser positivt ut för Salo svenska skola, en av landets allra minsta skolor. I dag går det tolv elever i klasserna 1-6. Antalet svenskspråkiga ökar och sedan skolan för två år sedan flyttade från Halikko in till centrum av Salo har elevantalet hållits stabilt.

Fjärdeklassaren Sandra Jaakkola är en av de nyinflyttade Saloborna. Hon gick tidigare i Söderkulla skola i Sibbo, där hon hade 17 klasskamrater.

Sandra Jaakkola är stolt över att gå i Salo svenska skola Sandra Jaakkola är stolt över att gå i Salos svenska skola Bild: Yle/Linus Hoffman

- Det kändes lite konstigt att flytta till en skola som är mindre än min tidigare klass, säger Jaakkola. Men här får man vara tillsammans med unga i många olika åldrar. Inte är det så underligt när man väl har vant sig.

Det kunde till och med finnas fler elever i svenska skolan, för allt fler har fått upp ögonen för den. Men för att få börja i skolan måste man ha svenska som modersmål.

- Vi har faktiskt en på ettan, där föräldrarna måste byta barnets modersmål för att eleven skulle få gå här, berättar läraren Heidi Sourander.

Engelsk timme i Salo svenska skola Engelsk timme i Salo svenska skola Bild: Yle/Linus Hoffman

Andra är mer tveksamma till att sätta sina barn i svensk skola, eftersom det i Salo bara finns daghem, förskola och de första sex klasserna på svenska. Efter det fortsätter eleverna från sjuan i Åbo, Karis eller Kimito.

Föräldern Camilla Sonntag-Wilenius barn är ett av dem som nu sitter i tåg en timme till Åbo på morgonen och en timme på kvällen. Men skolvägen är egentligen lika lång som för många ungdomar i skärgården, i Österbotten eller i huvudstadsregionen.

- Dessutom går det bra att göra läxorna på tåget, konstaterar Sonntag-Wilenius.

De lägsta klasserna i Salo svenska skola övar läsning De lägsta klasserna i Salo svenska skola övar läsning Bild: Yle/Linus Hoffman

Fyra elever går i vår ut Salo svenska skola, och åtminstone tre av barnen i förskolan fortsätter till Saloskolan. Men det kan komma fler, både nyinflyttade Salobor och tvåspråkiga Salobor som ännu funderar över skolvalet.

- Kom gärna hit, säger Sourander. Finskan får barnen i alla fall i Salo, men här får man också det svenska språket och den finlandssvenska kulturen.

Den som vill börja i Salo svenska skola eller i förskolan i Pahkavuori daghem ska skilt ansöka om det inom januari.

Miro Jerohin

Miro Jerohin är uppvuxen på Replot utanför Vasa men bor numera i Åbo. Härifrån har han också fått sitt namn i och med att han föddes i Åbo då Joan Miró hade en utställning här.

Han är utbildad i scenkonst vid Yrkeshögskolan Novia och har också bakom sig ett halvår med obarmhärtig träning vid cirkuslinjen i Åbo Konstakademi. Just nu är han förutom en massa annat också lärare i akrobatik vid Arbis i Åbo. Själv säger Miro Jerohin, att han är en styv akrobat men att han kompenserar det med sin styrka.

Trots sin ungdom har han hunnit med en hel del. Då han inte hittade på något annat åkte han snowboad i Åre i Sverige under två vintrar och för att kunna göra det diskade han om nätterna. Allt för att förverkliga en barndomsdröm om att bo i fjällen!

Ett annat intressant projekt han har ägnat sig åt är att lära fattiga barn i Tanzania uttrycka sig via teater och det här utan att ha ett enda ord gemensamt med sina elever. Det här var ett sätt att kolla upp om det går att uttrycka sig i drama utan gemensamma ord. Det här ledde till ett skådespel som hette Natten då solen inte gick ner.. Det gick ut på vilken chock det skulle bli för alla i Tanzania om landet skulle flyttas så långt norrut att det skulle komma en dag då solen inte går ner. Det här projektet ledde också till att några av gatubarnen barnen nu har någonstans att bo och får gå i skola.

Miro Jerohin är idag aktiv i olika teatersammanhang i Åbo och Åboland. Hans dröm är inte att en dag stå på någon av de stora scenerna. Det han vill är att kunna odla sin egen mat och hålla på med teater i olika former och specellt experimentell sådan med sin rätt nya grupp KVG.

Det som kallas finlandismer är mycket mer än enskilda ord, som kan kännas främmande för rikssvenskar. Många gånger handlar det om att vi uttalar ord fel då vi använder korta vokaler där det borde vara ett långt uttal, vi betonar vissa ord fel, vi böjer ord konstigt och vi påverkas av finska satskonstruktioner som blir klumpiga på svenska.

Det intressanta är ändå att det finns vissa ord som räknas till finlandismerna men som helt enkelt inte har någon motsvarighet i Sverige. Exempel på sådana ord är talko, disponent, medborgarinstitut, abiturient, kommunförbund, kravatt, gårdskarl och pulpet och frågan är väl hur vi skulle klara oss utan dem.

Både då det gäller orden och fenomenen i sig. Finlandssvenskan kan på många sätt berika det svenska språket men i Sverige är man inte så benägen att ta till sig våra ord; till och med ordet råddig, som Mumintrollet exporterade håller på att glömmas bort i Sverige.

Finlandssvenskan får vara annorlunda

Då man läser Mikael Reuters Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighet. får man lätt känslan av att den svenska vi talar i Finland är helt fel. Så är det i alla fall inte och Mikael Reuter försöker inte komma med pekpinnar om hur vi ska tala i alla sammanhang.

Huvudsaken är att vi är medvetna om på vilket sätt finlandssvenskan skiljer sig från det svenska standardspråket och sedan själva väljer vad vi vill hålla oss till.

I vissa fall är det helt acceptabelt att använda sig av finlandismer men sådana som talar professionellt kan gärna hålla sig till de riktiga formuleingarna. Förutom journalister, översättare, informatörer och tjänstemän borde alla våra lärare i olika ämnen inse sitt ansvar och använda en riktig svenska.

Olika uttryck i Finland och Sverige

Om vi vill använda sådana uttryck som att lyfta katten på bordet eller att ha en egen ko i diket måste vi komma ihåg att förklara dem om vi riktar oss till en rikssvensk publik. Enklare kommer vi undan om vi håller oss till vedertagna uttryck som att inte gå som katten runt het gröt och att tala för sin sjuka mor.

Ibland uppfattar rikssvenskar att vi talar någon vacker gammal svenska från 1700-talet och det är kanske inte det vi vill. Det som sist och slutligen är det viktiga är att vår finlandssvenska svenska ska utvecklas i samma takt som svenskan i Sverige.

Bilister uppmanas ta det lugnt i trafiken i dag fredag, då väglaget i Egentliga Finland och Satakunta är väldigt dåligt på grund av snöfall eller snöblandat regn, meddelar Meteorologiska institutet.

Bland annat har en lastbil tidigt under fredagsmorgonen kört av vägen i Bjärnå.

Som tur var gick allt bra både för chauffören och lastbilen, men brandmästaren Jukka Hänninen har ändå ett tydligt budskap:

- Stressa inte fram i trakfiken, utan ta det i stället lugnt och försiktigt.

Dåligt före på vägarna
Varning för högt vattenstånd igen

Väglaget har varit dåligt i stora delar av södra och mellersta Finland under morgonen och det har inträffat några mindre olyckor. Föret väntas bli bättre under eftermiddagen, men Trafikverket uppmanar till fortsatt försiktighet i trafiken.

- Föret är nog väldigt dåligt, konstaterar äldre konstapel Jeanette Rönnqvist när Yle Nyheter ringde upp henne strax före klockan 8. Hon befann sig då i Masku, lite nordväst om Åbo.

- De plogar så mycket de hinner här, men det är slask och blöt snö som är till och med 5-10 centimeter här mellan körfilerna, längs med kanten. Körbanorna är i gott skick, men mellan filerna är det värre. Omkörningar ska man definitivt undvika just nu.

Vad väntar ni er under morgontimmarna?

- När jag började jobba klockan 6 i morse så hade vi flera kollisioner och dikeskörningar som vi var tvungna att ta hand om. Patruller har nu haft fullt upp med olika trafikuppdrag nu på morgontimmarna. Och det ser nog ut att fortsätta så här.

"Uselt före"

Också Jarno Nyholm som har trafikjour på Trafikverket varnar för de hala vägarna.

- Ganska uselt före verkar det vara på vägarna i dag. och det har redan skett några små olyckor, innan rusningstiden började, säger Nyholm.

Ett område med blöt snö kom från väst och rör sig över Finland österut. Enligt Trafikverket var föret dåligt i stora delar av södra och mellersta Finland på fredagsmorgonen.

Nyholm har en rekommendation till de som ska köra på vägarna.

- Det gäller att bege sig iväg lite tidigare och att köra försiktigt. Då är man bättre förberedd om det blir trafikstockningar till följd av trafikolyckor eller rikliga mängder snö på vägarna.

Polisen påminner dessutom om vikten av att hålla tillräckliga säkerhetsavstånd.

Högt vattenstånd och storm

Förutom att det är dåligt före så blåser det också kraftigt och havsvattenståndet är högt eller mycket högt på många håll.

Meteorologiska institutet har utfärdat en stormvarning som gäller Norra Östersjön, Ålands hav, Skärgårdshavet och Bottenhavet. Där kan vinden blåsa upp till 21 meter i sekunden.

På andra sjödistrikt gäller en varning för hård vind.

Jarkko Nieminen får möta Andrey Gobulev från Kazakstan i den första omgången av årets första Grand Slam-turnering i tennis, Australian Open.

Nieminen och Gobulev har mötts en gång tidigare. I Bratislava 2009 var Gobulev bättre med setsiffrorna 2-1 (1-6, 6-3, 6-2). Gobulev ligger på en 72:a plats i världsrankingen, medan Nieminen rankas några placeringar högre på en 70:e plats.

- Jag kan inte klaga på schemat. Nu när jag inte mera är seedad i turneringen, så skulle det vara en helt annan sak om jag skulle börja med match mot Federer eller Djokovic, säger Nieminen.

- Golubev är också oseedad, så matchen är mer i mina egna händer. Jag har bra chanser.

Vinnaren får i andra omgången antingen möta Pablo Cuevas från Uruguay eller hans motståndare, som klarnar efter kvalet.

Nieminen förberedde sig för Australian Open med att träna med världstvåan Roger Federer på torsdag. Turneringen kör i gång på måndag.

Roger hit with Jarkko Nieminen for 3 hours today.He's ready to go! pic.twitter.com/dvyqMyv3jX

— Roger Federer Link (@RF_link) January 15, 2015

Havsvattnet på Hirvensalo i Åbo har stigit och skapat rejäla översvämningar, vilket i sin tur påverkar trafiken och inte minst kollektivtrafiken. Det här medför att busslinjerna nummer 50 och 51 åtminstone i dag kör enligt tillfälliga rutter.

Linje 50 kör fram till Tammistokorsningen, alltså precis som normalt, men sedan går linjen via rondellen i Haarla tillbaka längs linje nummer 51:s rutt till Moikois.

Linje 51 går precis som vanligt ända fram till Maanpäkorsningen, för att sedan svänga och fortsätta längs linje 50:s rutt tillbaka till Moikois.

Ett lastbilssläp lastat med fisk kanade i diket vid Söderlångviksvägen, mellan vägskälet till Purunpäävägen och vägskälet till Dalsbruk under fredag förmiddag.

Räddningsverket jobbade hela dagen med att tömma släpet, för att sedan kunna lyfta upp det på vägen igen. Arbetet beräknades vara klart till kvällen.

Ingen person skadades.

På grund av olyckan har en fil på Söderlångviksvägen varit avstängd. Tung trafik ombads köra via Dalsbruk och Dalsbruksvägen.

Artikeln uppdaterad på fredag kl. 16:45.

I går torsdag inträffade en biljakt i Salo. Det hela inleddes när en polispatrull i Salo centrum fick syn på en personbil som tidigare hade anmälts stulen.

När föraren, en man född 1985 och sedan tidigare känd av polisen, upptäckte poliserna satte han full fart och försökte köra ifrån polispatrullen.

Mannen körde därefter mot rött, i fel körfil och även längs gång- och cykelvägar. Vansinneskörningen ledde också till att flera bilar tvingades väja för att undvika en krock.

Körningen ledde till slut till att mannen körandes på en gångväg körde på en flicka. Flickan skadades lindrigt.

Strax därefter lämnade mannen bilen och lyckades sedan fly från polisen.

Polisen letar fortfarande efter mannen som bland annat misstänks för grovt äventyrande av trafiksäkerheten.

Nyårslöften, Charlie Hebdo och Åbo som idrottsstad diskuterades i årets första Morgonparlament.

Jerry Wahlforss, skådespelare vid Åbo svenska teater och Carina Gräsbeck, planerare vid Centret för livslångt lärande har bägge slutat med åtminstone de storslagna, spontana nyårslöftena.

- Det blir så drastiskt, eftersom det ofta handlar om så stora saker, säger Carina, jag ska sluta röka, sluta dricka, sluta äta socker... Sådana går inte att ändra på "sådär bara" med ett nyårslöfte.

- Speciellt inte då man är mitt i det där ruset vid tolvslaget, har ätiti för mycket, druckit skumpa, tillägger Jerry.

Men, nyårsplanering, det kanske funkar bättre. Både Carina och Jerry fyller jämna år i år, och under morgonparlamentet listar de några saker de vill få gjort under 2015.

Satirtidningen Charlie Hebdo var från förr helt obekant för parlamentarikerna, men förra veckans oerhört tragiska händelser har väckt många tankar.

- Det kunde vara bra att se lite vad tidningen går ut på, resonerar Carina. Men jag är jättekluven till att gå ut med yttringar som "Je suis Charlie" trots att det som helt är fruktansvärt det som hänt.

- Kanske man borde sätta sig i kön för ett exemplar då tidningen säljs i Åbo, funderar Jerry.

- Om allt som hänt kring det här leder till att vi förstår vikten av yttrandefrihet och pressfrihet, då får får det gärna tutas ut överallt, men här är den egna uppfattningen viktig, man kan ha en åsikt först då man satt sig in i saken. Då kan det leda till diskussion och dialog, säger Jerry och får medhåll av Carina.

Att Åbo skulle vara den sämsta bollsportstaden i Finland, det är smörja, menar Jerry, som gärna följer sport. Det här är nästan någon slags marknadsföring känns det som.

Carina delar inte samma intresse för sport. - Och jag är ju inte ens från Åbo! Men jag förstår att det är viktigt för många andra Åbobor.

-Åbo är full av berömda profiler, bröderna Koivu och deras pappa, Juhani Tamminen och andra förebilder inom sporten, det finns ingen orsak att vara något annat än stolt, avrundar Jerry.

I årets första Morgonparlmantet finns också en felsägning som har potential att bli en klassiker - lyssna så vet du!