Julbelysningen längs Universitetsgatan i Åbo tänds på lördag. Också i Pargas tänds ljusen medan man i Kimitoön håller sig ännu en vecka.
Programmet på gågatan börjar klockan tolv. På Salutorget finns försäljningsstånd och musikföreställningar för torgflanörer under hela eftermiddagen. Julbelysningen tänds av Michael Monroe.
Affärernas julfönster öppnar klockan 13.30. Dagen kulminerar i en julparad som anländer till Universitetsgatan klockan 16.30.
Den traditionella julmarknaden på Gamla stortorget inleds också på lördag. Marknaden pågår under fyra helger innan jul. Marknaden är öppen klockan 11-17 under lördagar och söndagar.
I Pargas tänds julbelysningen på gågatan klockan 12 till tonerna av en fanfar. Jultomten har lovat att dyka upp då och får sällskap av några ponnyer. I Kimitoön väntar man en vecka med julljusen. Den 27.11 är det dags för julöppning i Dalsbruk med marknad och kvällsöppet i affärerna till klockan 20. Efter det drar marknaden vidare och turnerar omkring i Kimitoön i december.
Ett antal konstverk pryder nu väggarna i den nyaste Åboskolan. Motiven anknyter till den barocka greven.
Ett par handskar pryder garderoben. Per Brahes stövlar och hatt pryder korridor och matrum. I allaktivitetsrummet susar två barnfigurer fram på cykel och på kickboard. Konstverken i plasmaskuret stål är skapade av Åbokonstnären Panu Thusberg.
De övriga konstverk är skapade av Elina Ruohonen, Jasmin Anoschkin och André Peterdi.
Skolan stod färdig för ett år sedan, men den officiella invigningen avklarades nu på fredag. Elever uppträdde med sång och de fick berätta varför de trivs i sin skola. Efter några tal fick konstnärerna presentera sina verk. Konstverken är en del av Åbo stads procentkonstprogram.
Ett nytt finskt rekord har satts i Åbohallen. Matchen mellan TPS och SPV uppvisade nämligen en imponerande publiksiffra på 5 280 ögonpar – vilket är nytt grundserierekord i innebandyligan.
TPS-innebandyn firade 20-årsjubileum genom att tillfälligt flytta till Åbohallen, där TPS ishockeylag vanligtvis håller till. Det renderade i ett nytt publikrekord i den inhemska innebandyligans grundserie.
5 280 åskådare följde med när TPS mötte SPV på fredagskvällen. Det tidigare rekordet från matchen mellan Oilers och TPS i Esbo för sex år sedan löd 3 214.
TPS kunde inte förgylla kvällen med en seger. Hemmalaget ledde matchen halvvägs men sedan kom Seinäjokigästerna både ikapp och förbi.
Ledda av tvåmålsskytten Mikko Kohonen vann SPV den historiska kampen med siffrorna 5-2.
Happee nu ensam ledare
I kvällens tidigare matcher ryckte Happee upp en liten lucka till Classic i toppen.
Happee krossade SalBa i Raumo med 14-5 efter bland annat fem poäng var av Veli-Matti Hynynen och Peter Kotilainen, medan Classic föll borta mot Oilers med 6-7.
Jyväskylälaget toppar nu tabellen med två poängs marginal till Classic, som spelat en match färre. Oilers ligger trea, en poäng bakom Classic som åkte på säsongens första förlust.
De asylsökande på flyktingförläggningen Raasepori Resort i Karis har ännu inte fått någon mottagningspenning. Orsaken är att Migrationsverkets register är överbelastat och långsamt.
Många av asylsökandena på Raasepori Resort har kommit från en nödinkvartering i Åbo där också beslutet om att de får mottagningspenning fattades. För en del av dem gäller beslutet fram till årets slut.
Innan mottagningscentralen i Åbo annulerar sitt beslut och det har registrerats kan inte ett nytt beslut om att betala ut mottagningspenning i Raseborg fattas.
Medan den här byråkratiska processen pågår får de asylsökande vid Raasepori Resort inte några pengar alls.
Alla får vänta på pengar
Problemet gäller inte alla som bor på Raasepori Resort, men Röda Korset har ändå bestämt att ingen invånare får någon mottagningspenning innan problemet är löst.
- Vi tror att det väcker mindre upprörda känslor om alla är tvungna att vänta, säger Petri Kaukiainen, som är Röda Korsets distrikschef i Helsingfors och Nyland.
Enligt honom är det här ett typexempel på de problem som kan uppstå när så här många mänskor anländer till Finland på så kort tid.
- Det här problemet är på väg att lösa sig och vi hoppas att vi kan betala ut mottagningspenningen så snabbt som möjligt. Pengarna betalas ut retroaktivt, så ingen går miste om något.
Viktigast med tak och mat
Pertri Kaukiainen säger att alla invånare på flyktingförläggningen har informerats om situationen och han förstår att de inte är nöjda med den.
Han menar samtidigt att det viktigaste är att alla asylsökande så snabbt som möjligt får ett tryggt ställe att bo på och att de får mat och kläder.
Migrationsverkets uppdatering ligger efter
Kaukiainen understryker att det inte är problem med finansieringen utan med uppdateringen av Migrationsverkets register Umarek, som används på förläggningarna.
Enligt honom fungerar utbetalningen av mottagningspenningen på de flesta av Röda Korsets flyktingförläggningar. Förläggningarnas personal får också utbildning så att de använda Migrationsverkets register.
Vuxna ensamstående asylsökande har rätt till en summa på 92,64 euro i månaden då de också serveras mat på förläggningen.
Det råder spänd förväntan i Vårdkasens kök i Västanfjärd. Hundrafemtio portioner av brittisk shepherds pie, svenska raggmunkar, indonesisk laksa och chokladkaka med bär och grädde, väntar.
- Ja, kommer det ingen så har vi mycket mat på lager, skrattar Kati Sandelin.
Restaurangdagen i Västanfjärd 2015Bild: YLE/Monica Forssell
Efterrätt: chokladkaka med bär och grädde.Bricka med chokladkakaBild: Yle/Monica Forssell
Kockarna Kati Sandelin, Åke Sirén, Lisa Roberts och Tri Börman lägger sista handen vid maten och någon minut över elva dyker de första gästerna upp.
De beställer kaka och kaffe att avnjuta direkt och raggmunkar och köttfärspaj som take away. Följande gäster avnjuter lunchen på plats i Vårdkasen.
Mari och Marjatta Leppänen gillar restaurangdagen och har planer på att också själva delta som arrangörer någon gång.Matgäster i Vårdkasen Bild: Yle/Monica Forssell
Idén till att delta i restaurangdagen med en egen liten restaurang föddes då Kati, Lisa och Tri på en kurs i svenska märkte att de hade matlagning som gemensam hobby.
- Vi märkte att vi nästan bara pratade om mat, berättar Kati.
För ett år sedan ordnade kvinnorna sin första pop-restaurang i Vårdkasen. Sedan dess har det blivit fyra pop-up restauranger och i våras var maten så populär att den tog slut och restaurangen måste stänga en timme tidigare än tänkt.
Lisa Roberts tillreder shepherds paj eller köttfärspaj på svenska.LIsa Roberts med köttfärspaj. Bild: Yle/Monica Forssell
- Vi vill dela glädje genom magen, säger Tri Börman som flyttade till Västanfjärd för tre år sedan. Jag är också lite av en ambassadör för Indonesien genom att bjuda på indonesisk mat, fortsätter hon och rör om i den stora kastrullen med soppa bestående av kokosmjölk, lök, citrongräs, laksa-blad och exotiska kryddor.
För ett halvt år sedan flyttade Katis sambo Åke Sirén till Västanfjärd och nu hakar också Åke som har en utbildning som kock i bakfickan, på i köket.
- Det är ett kall att laga mat åt folk!
Svenska raggmunkar serveras med lingon och bacon.Åke Sirén med raggmunkBild: Yle/Monica Forssell
Restaurangdagen är världens största matkarneval och dagen då vem som helst kan ställa till med restaurang. Man behöver inte betala skatt på sina inkomster.
På Kimitoön är restaurangdagen tillsvidare ännu ett rätt okänt begrepp men på andra håll i landet och och andra håll i världen är restaurangdagen ett populärt evenemang,
Den första restaurangdagen ordnades i maj 2011. Sedan dess har matkarnevalen som ordnas fyra ganger om året genererat over 20 000 endagsrestauranger och enligt organisationen Restaurant day har 2,5 miljoner människor i 72 olika länder deltagit i evenemanget.
Restaurangen i Vårdkasen är öppen på lördag kl 11-15.
Dynamo Riihimäki visade framfötterna och spelade jämnt med ligafyran HIFK under lördagens omgång av FM-ligan i handboll. HC West vann över Sjundeå IF med 25-20 i Grankulla.
Vid halvtidspausen i Riihimäki ledde ännu bortalaget från Helsingfors med två fullträffar. Men matchen var ytterst jämn.
Dynamo fick jaga ur underläge så gott som hela matchen och kvitterade till slut matchen för den sista och avgörande gången 34 sekunder före slutsummern.
Vili Mattila och Niko Leikama agerade storhjältar för hemmalaget. Duon stod för 18 av lagets fullträffar.
Dominanta prestationer i Grankulla och Karis
I Grankulla var det HC West som visade vägen genom hela matchen. Hemmalaget inledde målskyttet och gav upp ledningen endast en gång efter det. Slutsiffrorna alltså 25-20 till Grankullaklubben.
Richard Sundberg var där den främsta målskytten. Sundberg noterades för totalt sju mål i matchen.
Dagens mest klara seger gick till Karisklubben BK-46 som vann över Åbo IFK med hela 25-18. Ännu vid halvtidspausen ledde hemmalaget med 13-10 i Karis men rev sedan upp en ordentlig ledning som varade matchen ut.
Resultat, FM-ligan i handboll:
Dynamo Riihimäki – HIFK 30-30
Bästa målskyttar Dynamo Riihimäki: Mattila 10, Leikama 8, Savinainen 4
HIFK: Protsenko 7, Zujic 6, Ahlgren 6
HC West – SIF 25-20
HC West: Sundberg 7, Koljonen 6, Silfver 4, Toomla 4
SIF: Martin 5, Rehnberg 4, Westerlund 4
Det var målvakternas match då BK-46 och Åbo IFK möttes i FM-ligan i handboll i Karis bollhall på lördag eftermiddag (21.11). Hemmalagets Martin Pråhl och gästernas Axel Lindberg var de stora namnen i matchen.
Matchen slutade 25-18 (13-10).
Utgångsläget var gynnsamt för hemmalaget, eftersom Åbo IFK:s och hela seriens bästa målskytt Topias Laine (64 mål på åtta matcher) saknades. BK hade klar nytta av att Laine var borta, något som också BK-målvakten Martin Pråhl noterade efter matchen.
Pråhl var ändå inte nöjd med sitt lags insats mot ÅIFK.
- Vi fick två poäng, men BK spelade inte bra. Glöden saknades. Vi hade större kämpa-anda mot Cocks fast vi förlorade den matchen med tio mål, sa Pråhl.
Tajt vid ÅIFK:s försvarslinje.Tajt vid ÅIFK-linjen.Bild: Yle/ Patric Westerlund
Han var mycket nöjd med sin egen insats.
- Det var på tiden att jag gjorde en bra match.
Laine viktig spelare
Axel Lindberg, Pråhls kollega i gästernas målbur, skyllde inte förlusten enbart på att Laine var borta.
- Men visst är han en viktig spelare. Han gör över sju mål i snitt per match, sade Lindberg.
Han konstaterade – alldeles riktigt – att ÅIFK:s anfallsspel var råddigt. Lindberg använde ordet ”hulabaloo” då han beskrev det.
- Det här var en match vi ville vinna och borde ha vunnit. Vi hade räknat med att ta två poäng, sade ÅIFK-målvakten.
Tappat onödiga poäng
BK:s Martin Pråhl sade å sin sida att BK också hade räknat med att vinna matchen.
- Vi har tappat poäng i matcher vi borde ha vunnit och därför måste vi nu också vinna över de lag som ligger ovan oss i tabellen, sade han.
Om BK:s kommande motståndare mästarlaget Cocks från Riihimäki hade Pråhl endast varma ord att säga.
- Jag gillar att spela mot Cocks. Cocks är ett systematiskt lag. Och visst är det helt möjligt att ta poäng av dem också, sa han.
BK:s Timmy Thor stoppsa av ÅIFK:s Niklas Manderoos.BK:s Timmy Thor stoppas av ÅIFK:s Niklas Manderoos.Bild: Yle/ Patric Westerlund
BK-46 möter Cocks i Karis bollhall på onsdag (25.11). ÅIFK spelar sin följande match mot Vandalaget Atlas på lördag (28.11). Den matchen spelas i Samppalinna i Åbo.
Många utvisningar
Förutom fina insatser av bägge lagens målvakter, bjöd lördagens drabbning på få handbollsfinesser. Bägge lagen tappade en del enkla bollar och speciellt ÅIFK sjabblade en massa i anfallsspelet.
Publiksiffran i matchen var 315 personer. Domarparet Jan-Erik Leandersson – Mikael Lindroos hade en stram linje. BK fick hela sex, ÅIFK två stycken utvisningar. Bägge lagen tilldömdes också flera sju meters kast, av vilka målvakterna parerade flera.
Serietabellen finns på Yles text-tv sidan 269.
Målgörarna: BK-46: Timmy Thor 4, Oscar Udd 4, Victor Westerlund 4, Nicholas Mavrostomos 3, Albert Lindholm 3, Robin Karlsson 2, Jasper Hellberg 2, Alex Lignell 2, Andre Udd 1. ÅIFK: Andreas Nyström 4, Niklas Manderoos 4, Daniel Eriksson 4, Olli Tamminen 3, Daniel Söderlund 2, Arttu Tamminen 1
HPK satte stopp för sin förlustsvit när man gästade Vasa Sport under ishockeyligaomgången på onsdag. Tavastehusklubben släppte in noll och nätade två gånger i matchen.
Ligajumbon HPK hade förlorat sina sex senaste matcher före drabbningen mot Sport.
Efter en första period satte gästerna in ett mål i både den andra och tredje perioden och får därmed resa hem med tre poäng i bagaget.
HPK befinner sig ännu på en jumboplats i den inhemska ishockeyligan, fyra poäng efter krisklubben Esbo Blues. Sport faller däremot till elva som följd av förlusten.
Ännu ett påhopp i Raumo
I Satakuntaderbyt mellan Björeborgsklubben Ässät och Raumos stolthet Lukko var det inte oklart att det var mycket på spel.
Ässät inledde starkt men pressandet urartade i ett påhopp när Tapio Sammalkangas tacklade Teemu Nurmi rakt i huvudet tio minuter in i den första perioden.
Ässätbjässen blev utkörd och ligans disciplinnämnd får ännu mer arbete efter en redan händelserik höst. Teemu Nurmi skadade sig inte i situationen.
Matchen slutade i Ässäts favör med 4-3 efter straffar.
TPS tappar mark
TPS jobbiga vecka fick en jobbig fortsättning när man åkte på en 0-3-förlust borta mot liganykomlingen KooKoo. KooKoo, som firade 50 år i samband med matchen inledde målskyttet i den första perioden och utökade ledningen med två mål i den tredje perioden.
I lördagens toppmöte var det HIFK som drog det längre strået. Hemmalaget KalPa fick ge sig med 2-3.
Helsingforsklubben hann redan stiga upp i en 3-0-ledning före KalPa inledde slutspurten i den tredje perioden. Kuopiolaget fick ändå bara två mål till stånd och HIFK får därmed befästa sin plats som trea i ishockeyligan.
Ässätspelaren Josh Grattons syn är i fara efter lieslaget från TPS-målvakten Teemu Lassila, uppger Satakunnan Kansa. Det berättar lagets tränare Pekka Rautakallio till tidningen.
Lassila slog till Gratton med sin klubba och träffade honom i ansiktet, ett par centimeter under forwardens högra öga. Först verkade kanadensaren klara sig med blotta förskräckelsen men nu har det uppdagats ny information om skadan.
Enligt Rautakallio har det samlats ett tryck i Grattons öga, vilket innebär att han inte får röra på huvudet.
– I praktiken får han inte röra på huvudet över huvudtaget. Han kan ännu tappa synen, säger Rautakallio till tidningen.
Den historik som skrivs inför Åbo Akademis hundraårsjubileum 2018 blir inte bara en kronologisk encyklopedi, utan framför allt en djupdykning i olika intressanta fenomen.
Historik i tre delar
Den historik som just nu skrivs inför Åbo Akademis hundraårsjubileum kommer att bestå av tre volymer. En del blir en kronologisk historik medan två delar blir tematiska antologier.
Den ena antologin handlar om Åbo Akademi och samhället medan den andra fokuserar på idé- och lärdomshistoria. I de här delarna blir universitetshistorian mera vetenskaplig och intressant. Här behandlas inte alla ämnen eller ens institutioner och fakulteter, utan här görs djupdykningar i olika fenomen som historikkommittén har funnit intressanta.
Universitetsläraren Laura Hollsten är redaktör för den antologi som berör idé- och lärdomshistorien och hon säger att de inblandade nu ville göra något annorlunda i och med att det här blir den tredje historiken som skrivs om Åbo Akademi.
Hon påpekar att det här i och för sig inte är helt revolutionerande även om det inte är helt vanligt, men så är alla historiker som skrivs barn av sin tid.
Teman i den del Laura Hollsten är redaktör för kommer till exempel att titta närmare på några professorers nätverk och vart de här har riktat sig. I båda antologierna kommer också det svenska starkt fram på ett naturligt sätt, eftersom svenska språket var en orsak till att hela Åbo Akademi grundades.
Internationella nätverk
De professorer som anställdes vid det nya universitetet kom i ganska hög grad från Helsingfors universitet och till en del från Uppsala. De här hade egna färdiga nätverk som de förde med sig till Åbo.
En fallstudie i det här sammanhanget är Edward Westermarck och hans väldigt stora internationella vetenskapliga nätverk. Han lyfts fram dels för att han är den genom tiderna mest kända professorn vid ÅA och dels för att det svenska var så viktigt för honom
Han och flera andra professorer reste mycket och vistades utomlands vid olika universitet i världen och upprätthöll brevväxling med sina kontakter. Inte som nu via e-post vilket historieskrivarna idag är tacksamma för i och med att breven finns kvar.
Vetenskapliga revolutioner vid Åbo Akademi
Ett kapitel kommer också att handla om hur nya stora revolutionerande vetenskapliga teorier har tagits emot vid akademin och här kommer relativitetsteorin, kvantfysiken och den nya matematiken att få en egen plats.
Här lyfts akademins första fysikprofessor, Karl F Lindman fram liksom fysikern Karl-Gustav Fogel och matematikern Boris Sjöberg. Här handlar det om att undersöka hur de nya teorierna tas emot och hur de syns i forskningen, undervisningen och lärdomsproven i de aktuella ämnena.
Här gäller det att komma ihåg att det i forskarvärlden fanns en hel del skepsis mot till exempel relativitetsteorin, både internationellt och vid Åbo Akademi. En av skeptikerna var Karl F Lindman, som korresponderade med utländska kollegor som hade liknande tankar.
Hur snacket vid kaffeborden gick kan man idag tyvärr inte veta, så den inställning som fanns bland andra fysiker vid akademin är nu svår att ana sig till. Men då som nu var professorerna ganska tongivande för sitt eget ämne.
Österhankmo är en liten by 25 km nordväst om Vasa. Inflyttningen har varit kraftig och det är inte bara folk med rötter i byn som har flyttat in.
Förändringen har också gett ungdomsföreningen ny fart. På fredagarna håller man på öppet hus för barn och ungdomar från 6-15 år. Föreningen bjuder också på påskbrasa, arrangerar höst- och julfester och ställer till med Barnens dag. I år bjuder man också på revy för andra året i rad.
- Vi vill ha ett hus för byn. Här finns ingen butik, inget dagis och inte heller en skola, säger föreningens viceordförande Ann-Britt Nylund. Byahuset och ungdomsgården är de enda allmänna husen för folk att träffas och umgås i.
Det ska kännas som hemma
Allt från spädbarn till pensionärer tittar in när det ordnas något.
- Vem som helst kan komma hit, tröskeln är låg. Huset är för alla, säger sekreteraren Ulrika Nabb.
Österhankmo Uf lokalBild: Yle/ Malin Hulkki
Österhankmo uf bildades 1925. Hushållen donerade tre stockar per hushål. Om det inte räckte till skaffade man mera nattetid. Nu 90 år senare fungerar alltså huset fortfarande.
Utan hus, ingen verksamhet
I Pargas är man inte lika lyckligt lottad.
Staden hade tidigare en av de aktivaste ungdomsföreningarna i Svenskfinland. På 80-talet ordnade föreningen discon tre gånger i veckan och på veckosluten bjöds det på stora konserter. Den tiden är förbi. Idag står Pargas Malms UF utan hus och verksamheten är nedlagd.
Sakari Heinonen som är ordförande för Pargas Malms UF hoppas ändå på en fortsättning.
- Ungdomarna borde få ha en förening som ordnar tillställningar, säger han.
Ungdomarna borde stödas av ett par vuxna, men själva få ha initiativet och kontrollen.
Orsaken till PargasMalms sorgliga öde började med ett självmord i föreningens lokal, Råttis. Något år efter den här händelsen gjordes försök att få igång föreningen igen, men viljan och krafterna räckte inte till. Då passade Pargas stad på att sälja fastigheten. Staden hade för länge sedan fått huset av Kalkgruvan. Enligt den allmänna uppfattningen bland pargasborna var syftet att huset skulle verka som ungdomslokal för ungdomsföreningen.
Råttis blev restaurang när staden sålde fastigheten.Restaurang Råttis i Pargas.
Styrelsen för ungdomsföreningen har inte träffats på över ett år nu och är villig att ge över makten. Själv har den inte tid att återuppliva verksamheten bland annat på grund av den ökade byråkratin.
Papperskriget tar aldrig slut
Det finns 170 ungdomsföreningar i Svenskfinland och nästan lika många föreningshus.
Medlemmarna är fortfarande till största delen relativt unga. De som sitter i styrelserna är ändå oftast äldre personer som har suttit på sina poster många år. När den äldre generationen inte längre orkar, är det fara värt att föreningarna dör ut.
När man en gång har gjort det fruktansvärda pappersarbetet får man göra om det år efter år.
På många håll börjar situationen vara akut. På Finlands svenska ungdomsförbund är verksamhetsledaren Tomas Järvinen orolig för hur det ska gå.
- Folk som har arbete, familj och hobbyer, varken hinner eller vill dessutom varje kväll fylla i blanketter och försöka hålla en förening och ett föreningshus, säger han.
- Det finns orter och föreningar där folk är ivriga att sitta i styrelsen, men i de flesta är det inte så, säger Tomas. Det står inte precis människor i kö för att få ta del av styrelsearbetet och all byråkrati den för med sig.
Järvinens medicin är att samhället gör skillnad på företagsverksamhet och frivilligt föreningsarbete.
- Samhället borde ta en tänkare på det här att hur man tolkar ideellt arbete De flesta föreningar, inte bara uf-rörelsen, sköter en hel massa samhällsservice. Saker som annars skulle ligga på kommunens ansvar om inte föreningarna skulle fixa det. Allt från eftermiddagsklubbar till annan samlande verksamhet.
I Österhankmo tar de unga över
26-åriga Malin Nyström tog över som ordförande för ett par månader sedan. Stödet från de äldre är viktigt, även om det är hon som svingar ordförandeklubban.
Styrelsemedlemmen Guy Wiklund och ordföranden Malin Nyström har mycket att ge i föreningen.Styrelsemedlemmen Guy Wiklund och ordföranden Malin Nyström.
- Vi är ett jättebra gäng, säger hon. Alla hjälper alla. Vi har jätteroligt på våra möten så det är inget betungande arbete.
- Alla har sitt kunnande och vi hjälps åt för att få det att fungera, säger Ulrika Nabb. Man behöver inte kunna allt när man kommer med utan man kan växa in i föreningen.
Letandet efter ett föreningshus fortsätter
I Pargas finns det flera aktiva föreningar, till exempel idrotts- och teaterföreningar samt olika körer, men ungdomsföreningens verksamhet ligger alltså nere.
Ralf Rappe Ahlbäck hoppas att föreningarna gör gemensam sak så att ungdomsföreningen också ryms någonstans.Rappe Ahlbäck
Ralf Rappe Ahlbäck har varit aktiv i Pargas Malms UF i över 20 år från mitten av sjuttiotalet framåt. Han var med under glansdagarna och drömmer om att uf-verksamheten ska återuppstå. En förutsättning är att föreningen får tag på ett nytt hus. FBK-huset i centrum kunde vara ett alternativ.
- De FBK-aktiva har signalerat att deras krafter inte räcker till att hålla på med räddningsverksamhet och renoveringsverksamhet av ett gammalt hus, säger han. Alla som ville rädda Föreningshuset i tiderna skulle nu kunna sätta in krafterna på att rädda Brandkårshuset tillsammans med FBK och få det till föreningshus.
När Tomi Kallio spräckte TPS-nollan under den andra perioden mot Lukko på söndagen började det regna in teddybjörnar på isen. Vad är det riktigt frågan om?
För att besvara den frågan vänder vi oss till Cassandra Lehmus, som står och bär på en påse full med teddybjörnar och andra kramdjur i Åbohallens korridorer efter matchen.
– Vi studerar restonomi vid Yrkeshögskolan Novia för det första året och vi kom på idén att vi skulle ordna en så kallad ”teddy bear toss”, berättar Lehmus.
Kvintetten bakom jippot, Lehmus, Jakob Sundqvist, Sofia Klemetti, Heidi Sjöberg och Jessica Björses, hade alltså bestämt sig för att hämta ett nytt välgörenhetsfenomen till Åbo.
Västkustderbyt mellan TPS och Lukko i den inhemska ishockeyligan blev en jämn kamp. Efter ett ouppmärksammat mål av Tomi Kallio tog sig Åboklubben till slut till vinst.
Både TPS och Lukko hade tuffa matcher också på lördag kväll. TPS föll tungt med 0-3 mot KooKoo medan Lukko fick ge sig efter straffar mot Satakuntarivalen Ässät.
I den första perioden märktes det ändå inte av någon trötthet. Matchen gick tätt och jämnt till de båda ändorna, men bortalaget kunde hålla sig bättre framme. Bägge lagen fick testa på spel i powerplay, utan framgång.
Istället var det Janne Lahti som förde upp bortalaget till en 1-0-ledning när dryga tre minuter återstod av den första perioden.
Kvittering resulterade i teddybjörnsregn
Lukko kom också bättre förberedda till den andra perioden. Raumoklubben pressade hårt och kunde också tvinga fram en TPS-utvisning. Det numerära överläget resulterade inte nu heller i mål utan det var TPS som gjorde en helvändning nästan direkt efter den avtjänade tvåminutaren.
Båda lagen bjöd på fysiskt spel i Åbohallen.TacklingBild: Yle / Mattias Simonsen
Tomi Kallio smällde ett hårt handledsskott från en så gott som nollvinkel och hela hallen, inklusive tre av domarna trodde att pucken gick över sargen via stolpen. Huvuddomaren var ändå på sin vakt och visade att pucken faktiskt låg över mållinjen och kvitteringen var ett faktum.
Efter hemmalagets första mål regnade det in teddybjörnar på isen. Det är frågan om ett jippo som ordnats av studerande vid Yrkeshögskolan Novia, läs mera om det här!
Spina och Tallinder säkrade tre poäng för TPS
Dave Spina förde TPS upp till en 2-1-ledning ännu under den andra perioden och det reste sig aldrig Lukko från.
Henrik Tallinder utökade ledningen till 3-1 med ett lyckoartat mål från den egna zonen rakt in i ett tomt Lukkomål under den sextionde spelminuten.
I TPS-leden tog man segern emot med lugn.
– Det är en otroligt skön känsla. Vi har varit väldigt besvikna hur vi förlorat de två senaste matcherna, säger målskytten Tomi Kallio till Yle Sporten efter matchen.
"Vi offrade oss på isen"
Varför vann då TPS idag?
– Vi offrade oss på isen idag. I den andra perioden började vi också spela bättre med pucken och lyckades skapa lägen. Ett riktigt bra ”team effort”, konstaterar Kallio.
TPS-kaptenen Tomi Kallio målskytt mot Lukko.Tomi KallioBild: Yle / Mattias Simonsen
I Raumoleden var det en tydligt dystrare tongång.
– Äh, det var en bra match. Publikvänlig. Vi spelade bra, de spelade bra. Två bra lag och så här slutade det idag, säger Lukkoforwarden Filip Riska till Yle Sporten.
"Idag ville vi vinna"
Varför vann TPS?
– Vi hade båda målchanser och de gjorde ett mål mer. Om man bortser målet i det tomma målet, säger Riska.
Matchen var ett litet västkustderby mellan Åboklubben TPS och Raumoklubben Lukko. Tomi Kallio säger att det alltid betyder lite extra för den svartvita truppen.
– Förstås så är det lite spännande att möta ett lag som är så nära ifrån som Lukko. Men idag ville vi nog vinna, säger Kallio.
Derby efter derby
Riska däremot börjar tröttna på att tala om ”derbyn”.
– Känns som att jag bara spelar derbyn nuförtiden. I Åbo, i Vasa och mot Ässät, säger Riska.
Filip Riska tror ännu på framgång för Lukko.Filip RiskaBild: Yle / Mattias Simonsen
Stämningen i Raumotruppen har ändå inte dämpats trots nu fyra förluster på raken.
– Nej, det har varit marginalspel. Vi vet ännu att vi kan vinna, säger Riska.
På måndag kan det klarna vilket företag som får ta sig an byggandet av en ny bollhall för innesporter i Åbo. Samtidigt får staden hård kritik för sitt hanterande av hela frågan.
- Det ska inte ta fem år att konkurrensutsätta en enda bollhall, säger projektledare Jori Salama på familjeföretaget Rakennus-Salama i Åbo.
Salama och hans affärskompanjoner är ett av tre företag som är med på slutrakan och tävlar om projektet. De två övriga är Turun Teknologiakiinteistöt och fastighetsbolaget Kiinteistö OY Kaarinantie 700. Enligt Salama har staden inte gjort det lätt för företagen som är intresserade av att bygga hallen.
- Stadens krav på hur hallen ska vara har förändrats gång på gång. Kriterierna har också varit otydliga och ofta överdrivet detaljerade, säger Salama.
Enligt Salama är det också beklagligt att staden gjort det omöjligt för mindre lokala företag att tävla om projektet, genom att ställa höga krav på till exempel företagets omsättning. Det leder till att endast ett fåtal aktörer kan vara med i processen och tävla.
- Det är synd. Man skulle ju tro att det också samhällsekonomiskt skulle vara klokt att ställa kritierier som också öppnade dörren för till exempel mindre lokala aktörer.
Salama har hamnat i ordkrig med vd Mikko Lehtinen vid konkurrenten Turun Teknologiakiinteistöt, efter anklagelser om ohederligt spel i samband mede anbudstävlingen för snart två år sedan. Företagarna förenas ändå i kritiken mot stadens sätt att leda anbudstävlingen.
-Det har varit en tung process som pågått sedan 2011. Knappast har någon inom staden avsiktligt gjort det så krångligt, men inte skulle det ju ta så här länge, säger Lehtinen.
Staden avvisar kritiken
Biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen är fåordig då han hör om kritiken mot staden.
- Projektet har från stadens sida genomförts enligt alla de lagar och bestämmelser som gäller i samband med en dylik process.
Den första anbudstävlingen varade i nästan två år och blåstes av i mars 2014 efter att den aviserade tomten intill Kuppis fotbollsstadion visade sig vara för trång. Efter en ändring av detaljplanen kommer hallen nu att byggas på Lemminkäinengatan 32a i närheten av Datacity.
Biträdande stadsdirektör Jarkko VirtanenÅbo stads biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen hösten 2015 Bild: Yle/ Nora Engström
Virtanen är beredd att erkänna att staden kunde ha gjort bättre ifrån sig i planeringen.
- Under den första anbudstävlingen lyckades vi inte riktigt som vi hoppades.
Byggentreprenören klarnar
Åbo stadsstyrelse har behandlat de olika offerterna till bollhallsbygget vid sitt möte som ett hemligt ärende vid mötena åtminstone den 18 maj och senast den 26 oktober. Hemlighetsmakeriet beror på att anbudstävlingen omfattar affärshemligheter som inte kan offentliggöras innan det blir klart vem som får byggprojektet.
Enligt Yle Åbolands uppgifter kommer frågan igen att finnas med på mötet i dag, måndag. Då kan det också bli klart vilket av de tre byggentreprenörerna väljs.
Bollhallsbygget beräknas kosta omkring 12 miljoner euro. Staden har förbundit sig till att hyra hallen i 25 år. Årshyran ska enligt uppgifter ligga mellan 1 och 1,5 miljoner euro.
Polisens hårdbevakning av julfesttrafiken under veckoslutet gav ett dystert resultat. Sammanlagt påträffades över 30 rattfyllerister i sydvästra Finland mellan fredagen och söndagen. Drygt hälften av fallen klassas som grova.
Två bilister försökte dessutom smita iväg från polisen.
Polisen tackar alla medtrafikanter som anmält onyktra bilister och påpekar att det här kan ha räddat liv i trafiken.
Natten till söndag inträffade en trafikolycka i korsningen av Lielaxvägen och Bollbölevägen i Pargas. En personbil körde av Lielaxvägen och törnade mot en lyktstolpe. Bilen framfördes av en 15 årig chaufför som avlägsnade sig från olycksplatsen, men han påträffades senare. Pojken hade tagit i bruk personbilen olovligt.
I övrigt har polisen sysselsatts av misshandelsfall på olika håll i landskapet.
På söndagen påträffades en död person i Patis å nära Korois udde i Åbo. Polisen har identifierat personen och man misstänker inget brott. Dödsorsaken ska nu utredas.
Keramias tegelfabrik i Mjösund i Kimito kommer att göra ett uppehåll i produktionen från början av december.
Uppehållet beror på att fabrikens lager är fulla.
Under stoppet kommer det att utföras underhållsarbeten vid fabriken, som varit i gång utan uppehåll de senaste 20 åren.
Orderstocken är klart bättre än förra året, trots att man går in i en viloperiod för byggandets del, men ett lugnare år har satt sina spår. Fabrikens verkställande direktör Heikki Ryöppy ser ingen större dramatik i det hela.
- Det här är första gången på tjugo år som brännugnen får ta en paus och vi kan göra underhållsarbeten. Vi producerar ett brett sortiment av produkter och verksamheten är ur den synvinkeln konkurrenskraftig.
Det är tuffa tider inom byggbranschen i Finland och det här syns också i eftefrågan på tegel. Dessvärre är heller inga större förändringar att vänta på den fronten, säger Ryöppy.
För fabriken del gäller det därför att anpassa sig till situationen. Det gäller att utveckla nya produkter och hitta nya marknader, till exempel i Sverige och Norge, där det byggs mera just nu. Också resten av Europa behöver byggmaterial.
Rysslands betydelse har däremot klart förändrats på grund av det dystra ekonomiska läget i landet.
Uppehållet pågår i högst 90 dagar. Fabriken har 40 anställda som kommer att permitteras under produktionsstoppet.
Timo Aro som är doktor i statsvetenskap tror att Salos chanser att ta sig upp på fötter är goda. Entimmeståget det har varit tal om mellan Åbo och Helsingfors skulle ha stor inverkan.
- Den snabba tågförbindelsen och motorvägen är avgörande. I områden som har både en snabb motorvägsförbindelse och en snabb tågförbindelse är tillväxten extra stark. För Saloregionen skulle det vara livsviktigt att entimmeståget såg dagens ljus, säger Aro som forskar i flyttströmmar och regionutveckling.
Helsingfors påverkningsområde kommer att växa 20-25 km under de närmaste tio åren. Det här kommer Salo att kunna dra nytta av om förbindelserna är bra.
Stödmiljonerna inte avgörande
Salos framgång påverkas inte av stödmiljonerna eller nationella stödåtgärder. Nej, enligt Aro ligger nyckeln till framgång i viljan att förnya sig.
- Om Salo har viljan och förmågan att gå vidare och skapa nya möjligheter och ny sysselsättning kommer staden att klara sig också ur den här krisen, säger Aro.
Nina Källberg har valts till ny ordförande för föreningen för Kimitoöns Musikfestspel.
De övriga styrelsemedlemmarna är Janina Kaita, Helena Laakkonen, Gabriella Lindblom, Vesa Mäkeläinen,Teijo Pitkäranta och Marianne Sundroos. Suppleanter är Kurt Andersson, Maj-Britt Reinikainen och Silja Pettersson.
Rabbe Bergström har fungerat som ordförande för föreningen sedan den grundades men ger alltså nu över åt Nina Källberg som annars arbetar som biträdande rektor för Musikinstitutet Arkipelag.
Slakterierna som prickades av djurrättsaktivister har nu granskats av livsmedelssäkerhetsverket Evira.
Djurrättsaktivisternas smygfilmer visades i Yles program Mot i slutet av oktober. På filmerna blir djuren slagna och får rikligt med stötar med elpiskor. I många fall misslyckades också nedsövningen av djuren.
Filmerna ledde till att slakterierna polisanmäldes.
Eviras granskning visade brister vid alla de prickade slakterierna, men de gällde främst standardrutiner, bokföring och saknade kompetensbevis. I behandlingen av djuren märktes inga brister vid granskningarna.
Granskningarna gjordes av Eviras besiktningsveterinärer i samarbete med regionförvaltningsverkets länsveterinärer.
Alla slakterier ska granskas
Enligt Evira hade slakterierna självmant flyttat en del av arbetarna som behandlade djur illa på smygfilmerna till andra uppgifter.
Evira säger sig ha vidtagit åtgärder för att se till så djurskyddssituationen vid de utpekade slakterierna blir lagenlig. Dessutom ska Evira granska också Finlands övriga slakterier. Det här sker i början av nästa år.
Handledningen och utbildningen av de myndigheter som granskar slakterierna ska bli bättre. Evira framhåller ändå att det är slakterierna själva som har nyckeln till djurens välfärd, och uppmanar slakterierna att så snart som möjligt ordna tilläggsutbildning för sina anställda.
En bråkdel av djuren behandlades dåligt
Djurrättsorganisationen Djurens Rätt har skickat en sammanställning av sitt videomaterial till Evira.
På basis av det har Evira sammanställt ett expertutlåtande för polisens förundersökning kring det misstänkta djurplågeriet.
- Det var en lättnad att konstatera att det bara fanns ungefär 20 minuter graverande material i videosammanställningen, trots att fotograferingen vid slakterierna hade pågått i 300 timmar, säger Jaana Mikkola, sektionschef vid Eviras sektion för djurens välfärd och identifiering, i ett pressmeddelande.
Alla 173 lågstadier i sydvästra Finland har utmanats att minska på mängden mat som går i soporna. Bakom utmaningen står avfallsbolaget Sydvästra Finlands Avfallsservice.
Kampanjen Inget spill! inleddes i dag, måndag, och pågår i en vecka.
Kampanjens mål är att uppmuntra eleverna att endast ta så mycket mat som de äter upp. De skolor som deltar i kampanjen följer under en vecka med mängden matavfall från elevernas tallrikar.
Genom att minska på matspillet sparar vi både pengar och naturresurser, påminner Sydvästra Finlands Avfallsservice i ett pressmeddelande. Om maten går direkt från tallriken i soporna har de utsläpp som uppkommit av matproduktionen uppkommit helt i onödan.
