Timo Esko som leder Åbo hovrätt föreslås bli ny president, det vill säga ordförande, för Högsta domstolen. Statsrådet kommer imorgon, fredag, att föreslå utnämningen för republikens president Sauli Niinistö.
Timo Esko har fungerat som ordförande för Åbo hovrätt sedan 2012.
Högsta domstolens nuvarande president Pauliine Koskelo blir Europeiska människorättsdomstolens nästa finländska domare efter årsskiftet.
En demonstration mot regeringens nedskärningar inom utbildningen ordnas i Åbo den första december. Bakom demonstrationen står gruppen "Utbildningsstrejk i Åbo".
Demonstrationen samlar studerande och personal från olika områden inom utbildningssektorn till en gemensam front för jämlikhet, tillräckliga resurser och ett självständigt forskningsväsen.
Arrangörerna för demonstrationen anser att regeringen svikit sina vallöften och arbetet med fostring och undervisning samt jämlika studiemöjligheter nu är hotade.
Demonstrationståget samlas klockan 12 utanför Konstmuseet i Åbo och klockan 13 inleds marschen mot universitetsbacken.
Demonstrationen är öppen för alla.
Pargas stad borde överklaga domstolsbeslutet gällande delgeneralplanen för Ålön. Det förslaget ges åt stadsstyrelsen i Pargas, som behandlar frågan på sitt möte nästa vecka.
Delgeneralplanen för Ålö förkastades av Åbo förvaltningsdomstol, som ansåg att planen var lagstridig.
Planläggningsenheten vid Pargas stad anser ändå att delgeneralplanen uppfyller landskapsplanens bestämmelser och kraven i markanvändnings- och bygglagen. Därför vill staden föra ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen.
Att bära någon på ryggen, vad heter det egentligen? Det var frågan Succémorgon ställde åt Svenskfinland, och meddelanden regnade in. Nu har vi alla svaren på kartan.
Reppuselkä, kålakassa, påsataka och kasibacka. Kärt barn har många namn.
Vi använde de meddelanden som Succémorgon fick in och gjorde några fina kartor åt dig. Nu kan du se vilka ord människor i Svenskfinland använder när de vill säga att de bär någon på ryggen. Vad skulle du säga?
Reppari och reppuselkä är vanliga i huvudstadsregionen. Borgå är helt ensam med sin kasabacka.
Sjundeå och Ingå kan inte komma överens om hur man placerar orden taka och påsa.
Kontta eller konta tycks vara populära alternativ i Österbotten.
Sen har vi stackars Bosund i Larsmo med kom på tuntta.
Reppare och reppuselkä vinner också i Åbo, ingen överraskning där.
Åland däremot har en helt egen grej på gång med kunkkipåse.
Vad tycker du? Skriv gärna in i kommentarsfältet varifrån du kommer och vilket ord du skulle använda.
Salo meddelar att de inte får de 22 miljoner euro av staten, som det rapporterades om tidigare. Det meddelar staden i ett pressmeddelande på sin webbplats.
Arbets- och näringsministeriet beviljar totalt 22 miljoner euro i ett försök att liva upp ekonomin och locka företagare bland annat till Salo.
Enligt Salo stad delas pengarna ut av flera instanser. Pengarna delas inte heller ut direkt till Salo stad utan till olika aktörer i Salotrakten.
Av summan betalas 10 miljoner ut via ett Tekes- projekt. Med hjälp av projektet kan företag anställa en person för att utveckla digitala tjänster. De här pengarna kan sökas av alla små- och medelstora företag i Finland.
Den andra delen av summan, 10 miljoner euro, beviljas av Närings-, trafik- och miljöcentralen. Fem miljoner riktas direkt till Salo, resten av pengarna delas ut till alla orter i Finland där Microsoft har verksamhet. Pengarna beviljas åt företag bland annat för investeringar.
Två miljoner euro delas ut av Finpros Invest In Finland. Projektet marknadsför Salo och Finland till utländska företag.
Diskussionen om hur bashälsovården ska skötas i skärgården är aktuell igen i Pargas. Nu ska politikerna ta ställning till tre förslag om hur nivån för bashälsovården ska se ut i Iniö, Nagu, Korpo och Houtskär.
I det första alternativet koncentreras all bashälsovård till ett ställe, hälsostationen i Korpo. Det här alternativet sparar bland annat pengar eftersom mängden fastigheter minskar. Det skulle ändå behövas utrymmen för provtagningar och en mottagning för hälsovårdaren på alla orter. Om det här alternativet väljs behövs det också flera mottagningsrum på hälsocentralen i Pargas.
Enligt det andra alternativet behåller orterna i skärgården sin hälsostation. Då har invånarna nära till hälsostationen men tjänsterna på hälsostationen är begränsade. Enligt det här alternativet skulle kostnaderna varken öka eller minska. En stor del av läkarens arbete sker på distans.
I det tredje alternativet satsar Pargas stad på mobila hälsostationer, alltså hälsostationer på hjul. De här hälsostationerna besöker skärgården regelbundet och i så fall säljs hälsostationerna. Kostnaderna för fastigheterna minskar, men det kostar en hel del att köpa de mobila hälsostationerna.
De här tre alternativen presenteras av en arbetsgrupp som har utrett hur nivån på bashälsovården i skärgården ska se ut.
Arbetsgruppens rapport behandlades i social- och hälsovårdsnämnden i Pargas på torsdagen. Rapporten skickas nu till områdesnämnderna i Iniö, Nagu, Korpo och Houtskär samt till handikapp- och äldrerådet. De här instanserna ska ta ställning till frågan senast i januari och efter det behandlas frågan på nytt i social- och hälsovårdsnämnden.
Hälsovården i skärgården har väckt mycket debatt. Bland annat har Houtskärsborna varit oroade för hur framtiden ska ut med deras hälsostation.
Vill man bo bra på äldre dar måste man vara beredd på att öppna plånboken. Den slutsatsen drar konsult Marcus Henricson som undersökt hur pensionärslivet förväntas utvecklas fram till år 2024.
På onsdag ordnade pensionärsföreningen Festingarna och Pargas stad seminariet ”Bo bra på äldre dar” vid Framnäs i Nagu.
Ett av målet med seminariet var at väcka liv diskussionen om att det behövs fler lägenheter anpassade för äldre i Nagu centrum.
För deltidsboende Rune Franzén som är född i Nagu var det självklart att han ville flytta tillbaka den dagen han blir pensionär. Den dagen är nu här och Franzén bor året runt i Nagu. Men att hitta en lämplig bostad visade sig vara svårare än han trott och den som söker en lägenhet anpassad för äldre i centrum kan bli tvungen att söka länge. 
Rune Franzén
Rune Franzén
Bild: Yle/ Johanna Ventus
När Pro Nagu tidigare skickade ut en enkät till personer över 65 år visade det sig att många var intresserade av att flytta närmare centrum till ett mer bekvämt boende. Inom föreningen fanns planer på att med privata medel bygga ett boende för äldre som på egen hand eller med hjälp av köptjänster kan sköta sitt eget hushåll men planerna strandade då för få var villiga att investera.
Målet med onsdagens möte var att ytterligare informera hur ett dylikt boende kunde se ut och på så sätt väcka liv i planerna på ett seniorboende igen. Rune Franzén presenterade själv teorier om vad folk vill ha ut av ett seniorboende.
- Vi pensionärer har jobbat hårt och länge och nu förtjänar vi att bo bra. Men med rättigheter följer också ansvar och vi måste själva ta ansvar över vårt boende vilket bland annat betyder att vi måste fatta beslut i god tid.
- Vi har också rätt att bo tryggt i lägenheter som är anpassade för våra behov och nära service. Vi borde också bo nära varandra för tillsammans är vi starka och kan se efter varandra.
På plats i Nagu var också konsult Marcus Henricson. Han presenterade sin rapport ”Guldåldern – men inte för alla” där han redogör för hur pensionärslivet väntas utvecklas fram till år 2024. 
Marcus Henricson
Marcus Henricson
Bild: Yle/ Johanna Ventus
Redan nu finns flera tydliga trender konstaterade Henricson. En tydlig trend är att den statliga ekonomin sviktar. En annan att folk lever allt längre.
- Att vi lever längre är förstås en positiv utveckling men då det samtidigt föds allt färre barn betyder det att allt färre i arbetsför ålder ska finansiera tillvaron för allt fler äldre. Det betyder att kommunernas resurser minskar samtidigt som behovet för äldrevård ökar vilket är en ekvation som är svår att lösa rent ekonomiskt, säger Henricson.
Den här utvecklingen leder till att pensionärerna kommer att bli tvungna att ta ett allt större ansvar för sitt boende.
- Vi finländare är vana att tänka att vi ska äga vår bostad. Vi köper eller bygger ett hus och så betalar vi bort lånet. Fastigheten går sedan i arv men det här kommer att förändras. Vi kommer att få lov att använda den egendom vi har för att finansiera vårt boende på äldre dar annars går ekvationen inte ihop.
En sjutton meter lång segelbåt av stål har i natt förstörts i en brand vid Sandösundet, i Houtskär.
Båten låg för ankar i en vik femtio meter från stranden.
Båtägaren var inte ombord då branden fick sin början. Han upptäckte branden från land och rodde ut till båten för att försöka släcka branden.
I samband med släckningsarbetet föll ägaren i vattnet, men han lyckades ta sig i land för att larma hjälp.
Släckningsarbetet pågick till tidig morgon. Sjöbevakningen varnade för att rökbildningen kunde vara kraftig. Man ska ännu för säkerhets skull ännu sätta ut oljebommar.
Artikeln är uppdaterad 20.11.2015 kl.06:51 med att båten var av stål. I den ursprungliga artikeln stod det av den vara av glasfiber.
Ett ordkrig har blossat upp mellan två byggentreprenörer i Åbo. Det gäller kampen om vem som får bygga den nya bollhallen, som staden sagt ja till i våras efter många år av planering.
Det är projektledare Jori Salama från sammanslutningen Sijoittajaryhmä Salama, en av kandidaterna till miljonprojektet, som riktar anklagelser mot konkurrenten Turun Teknologiakiinteistöt.
-Turun Teknologiakiinteistöt försökte köpa ut oss ur projektet i januari 2014, efter att samtliga offerter lämnats in till staden, säger Salama.
Enligt Salama ska Mikko Lehtinen, vd för Turun Teknologiakiinteistöt, ha erbjudit sig att köpa anbudet och samtliga planer i anslutningen till bollhallsprojektet av Salama och hans affärskompanjoner (då med i anbudstävlingen som en del av konsortiet Metsä-Salama).
Erbjudandet ska enligt Salama ha framförts under en lunchträff mellan honom själv och Lehtinen i slutet av januari 2014.
Villkoret var att Metsä-Salama skulle dra tillbaka ett besvär till marknadsdomstolen, som om det behandlats hade kunnat fördröja processen och hela bollhallsbygget avsevärt, påstår Salama.
Vid den tidpunkten hade Åbo stad nyligen förkastat Metsä-Salamas offert, vilket betydde att konsortiet såg ut att hamna utanför kampen om byggprojektet. Metsä-Salama hade då besvärat sig över stadens beslut till marknadsdomstolen.
-Hur svarade du på Lehtinens erbjudande?
-Jag svarade att jag inte är rätt person att ge ett svar på frågan nu. Att saken först måste diskuteras på en högra nivå inom företaget.
Men du avböjde inte förslaget direkt?
-Nej, det gjorde jag inte. Jag lyssnade. Vi diskuterade inga exakta summor.
Är det vanligt inom branschen att ett företag försöker köpa ut ett annat medan en anbudstävling pågår?
-Nej, det är enligt min erfarenhet mycket ovanligt.
Varför gick ni inte ut med den här informationen när det skedde?
-Vi nämnde händelsen i vår överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), efter att Marknadsdomstolens tolkning var att de inte var behöriga att behandla vårt besvär.
Att en part under pågående anbudstävling för en offentlig upphandling försöka köpa ut en konkurrent, strider mot konkurrenslagstiftningen. Att utbyta information om priser mellan de olika parterna i en dylik tävling är också förbjudet.
I december 2013 förkastade Åbo stad Mestä-Salamas anbud som briställigt, bland annat på grund av brister i placeringen av parkeringsplatser. Metsä-Salama reagerade alltså med att besvära sig till marknadsdomstolen och senare överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) efter att marknadsdomstolen saknat behörighet att behandla frågan.
I mars 2014 blåste staden av hela den första anbudstävlingen, genom att förkasta samtliga offerter. Den främsta orsaken var att tomten som staden planerat för bollhallen visade sig vara otillräcklig och trång. Samtidigt förlorade också Metsä-Salamas överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen sin relevans.
Men enligt Salama kom erbjudandet från Mikko Lehtinen medan tävlingen ännu pågick.
Hur fortsatte kontakten mellan Lehtinen och dig efter lunchmötet i slutet av januari 2014?
-Kontakten upphörde nästan genast. Staden slopade ju sedan strax efteråt alla anbud och då var vi alla tillbaka i ruta ett.
När vd Mikko Lehtinen på Turun Teknologiakiinteistöt konfronteras med Salamas påståenden om ett köperbjudande vid ett lunchmöte i januari 2014 blir han överraskad.
- Det är första gången jag hör om något sådant som Salama påstår, säger Lehtinen.
Stämmer det att du har erbjudit dig att köpa Metsä-Salamas projekt i syfte att få dem att dra tillbaka sitt besvär och hamna utanför anbudstävlingen?
-Nej, det stämmer inte. Vi har lunchat med Jori Salama flera gånger och allmänt talat om hur Åbo ska utvecklas. Men att vi skulle ha erbjudit oss att köpa ut dem ur anbudstävlingen är struntprat.
Hur förhåller du dig till de påståenden som riktas mot dig och som också nämns i besväret som Metsä-Salama har skickat till marknadsdomstolen?
-Det får du fråga Jori Salama. Den här typen av agerande som han talar om står i total konflikt med våra etiska regler och representerar inte god affärssed. Om sådana påståenden förekommer så får jag kanske ta upp saken med vår styrelse för att se hur vi reagerar, säger Lehtinen.
Ögonblicket senare tillägger ännu följande:
-Så mycket kan jag säga att jag nog frågat Jori Salama varför han och hans företag över huvudtaget besvärade sig till domstolen över stadens beslut att förkasta deras bollhallsanbud i första anbudsrundan. I mina ögon handlade det endast om illvilja, eftersom alla kunde se att deras anbud var bristfälligt. Vilket var deras motiv då, frågar jag mig? Och om det här påstådda erbjudandet nu skulle ha kommit från mig, så varför ledde det inte till någon affär? Ville dom inte sälja eller var summan för liten?
-Kanske är det så, att vi får fortsätta den här diskussionen med Salama i någon större sal istället, avslutar Lehtinen.
I början av i juni i år inledde staden en ny offertrunda för att hitta en lämplig entreprenör till bollhallsbygget. Vid sitt möte 26.10.2015 har stadsstyrelsen behandlat frågan som ett hemligt ärende och ska då enligt Yle Åbolands uppgifter ha förkastat samtliga tre offerter på grund av brister i planerna.
Förhandlingar med samma tre anbudsgivare har ändå fortsatt genom ett så kallat förhandlat förfarande som upphandlingslagen ger möjlighet till.
Det betyder att någon av de tre anbudsgivarna, Turun Teknologiakiinteistöt, sammanslutningen Sijoittajaryhmä Salama och fastighetsbolaget Kaarinantie 700, med stor sannolikhet får ta sig an bollhallsbygget.
Vem det blir kan bli klart redan kommande måndag den 23 november då Åbo stadsstyrelse väntas behandla frågan.
Yle Åboland har tagit del av besväret som företaget Rakennus-Salama OY inlämnat till marknadsdomstolen 8.1.2014 och som senare efter överklagan behandladats av Högsta förvaltningsdomstolen (diarienummer 2341/3/14).
Följande utdrag är från Rakennus-Salama OY:s bilaga till besväret (på finska): "...Samoin, tämän 3 kuukauden odottelujakson aikana, Teknologiakiinteistöt tarjoutuivat "ostamaan" "Metsä-Salaman suunnitelmat.."
Pargas stad hissar i år igen flaggorna på fredag, som är dagen för barnens rättigheter.
I Pargas kommer de olika dagvårdsplatserna att fira dagen med olika program; på Villa Kamomilla kommer man till exempel att ha dockteater med tyngdpunkt på barnens rättigheter.
I Kimitoön samlas barn och unga till Islaparlament i dag, barnens egen kongress alltså. Ungdomarna får bestämma över hur tiotusen euro fördelas mellan olika projekt som främjar ungdomars trivsel på ön.I fjol kom det in över fyrtio förslag på hur ungdomarnas trivsel i kommunen kunde förbättras.
Dagen för barnens rättigheter är ingen officiell flaggdag, men inrikesministeriet har sedan 2013 rekommenderat allmän flaggning denna dag, som firas för att FN:s barnkonvention trädde i kraft 20.11.1989.
De officiella flaggdagarna i Finland är sex varje år och de övriga flaggdagarna är tretton. Inrikesministeriet tar årligen emot några förslag till nya flaggdagar.
FN:s barnkonvention är den mest utbredda konventionen om mänskliga rättigheter och den garanterar samma grundläggande rättigheter för alla världens barn.
TPS-burväktaren Teemu Lassila har fått sin dom för sitt påhopp på Josh Gratton. I NHL fick Marty McSorley ett betydligt hårdare straff för ett liknande anfall.
Lassila slog Ässätspelaren Josh Gratton i ansiktet med sin klubba under ishockeyligamötet mellan klubbarna på onsdagen.
Ishockeyligans disciplinära chef Sampo Liusjärvi gav TPS-målvakten en sju matcher lång avstängning.
Det överraskande påhoppet har också noterats utomlands. Förutom svensk media har också ”ishockeybibeln” The Hockey News lyft fram Lassilas slag.
För 15 år sedan var ett liknande fall på tapeten i NHL. Wayne Gretzkys ökände försvarare Marty McSorley spelade då för Boston Bruins och hade hamnat in i en spiral av hämnd tillsammans med Donald Brashear.
I en match i februari mellan Boston och Brashears Vancouver drämde McSorley till med klubban på ett bekant sätt då endast sekunder återstod av matchen.
McSorley blev då avstängd för resten av NHL-säsongen, totalt 23 matcher, men blev också dömd för misshandel med dödligt vapen. Slagkämpen fick inte fängelsestraff men påhoppet satte punkt för McSorleys NHL-karriär.
Till veckoslutet väntas rikligt snöfall på många håll i landet, men det går ännu inte att säga i vilka alla områden det kommer att snöa.
- Det är möjligt att det snöar till och med i Helsingfors, fast inte helt i centrum, säger Yles meteorolog Henri Nyman.
På kusten och i sydost regnar det för tillfället, men i norr är regnet redan delvis snö.
Regnen kommer på många håll att förvandlas till snö under kvällen och natten.
Enligt prognosen kommer det att snöa mest i mellersta Finland och i mellersta Österbotten, där det kan kan komma över 20 centimeter snö.
Det kommer att vara minusgrader i hela landet under veckoslutet, förutom i kustområdena.
Vägarna kommer på många håll att vara hala, så bilister bör se upp.
Astrid Holm från Kimitoön har valts till årets medlem 2015 av styrelsen för Finlands svenska 4H.
19-åriga Holm har varit medlem i organisationen i 13 år och har aktivt deltagit i olika aktiviteter, allt från klubbar och kurser till internationella aktiviteter, skriver 4H. Trots att hon för tillfället studerar utomlands håller hon fortfarande kontakt med 4H och hjälper till då hon kan.
- Astrid är så otroligt duktig på allt hon företar sig. Astrid har verkligen varit en inspirerande och uppskattad medlem i 4H. En verklig förebild för både unga och vuxna, säger Kimitoöns 4H:s verksamhetsledare Clara Bergström i ett pressmeddelande.
Utmärkelsen årets medlem delas nu ut för 54:e gången. Årets medlem utsågs första gången år 1962.
HK Scan installerar övervakningskameror i en del av sina slakterier. Det berättar bolaget i en intervju för Yle Uutiset.
Övervakningskamerorna installeras i bolagets enheter i Eura, Outokumpu, Mellilä och Forssa.
Orsaken till att kamerorna installeras är uppgifter om missförhållanden på en del slakterier, vilka presenterades i Yles granskande program MOT. Yle fick ta del av material som organisationen Djurens Rätt hade smygfilmat på slakterierna. Filmerna visade att slaktdjuren åsamkades onödigt lidande. I programmet kan man bland annat se hur djuren blir slagna och att de får rikligt med stötar av elpiskor.
Ett av slakterierna som prickades var HK Scans slakteri i Pemar.
Livsmedelsverket Evira meddelar att de är nöjda med bolagets beslut och hoppas att andra slakterier följer HK Scans exempel.
Den första april börjar lågprisbolaget Onnibus köra buss genom Österbotten.
Onnibus sätter in två nya bussar i Finlandstrafiken i vår. De går mellan Åbo och Uleåborg och varje dygn avgår två bussar i vardera riktningen.
Bussarna stannar i Närpes, i Vasa, i Oravais och Karleby samt utanför Jakobstad, längs riksväg åtta. 
Pekka Möttö, vd på Onnibus.
Pekka Möttö, vd för Onnibus
Bild: YLE/Johannes Tabermann
Pekka Möttö, vd för Onnibus, säger att man har noterar att den nya linjen behövs.
- Det syns direkt att det finns en vit fläck på våra kartor, längs kusten.
En anledning till att Onnibus bygger upp den här nya linjen är för att bygga ihop sitt nätverk av busslinjer över landet.
- Men visst hoppas vi också att den här linjen ska locka nya passagerare, säger Möttö.
Onnibus inledde sin verksamhet år 2012, men har det fortfarande tufft ekonomiskt. Enligt en artikel i Taloussanomat i oktober gick företaget back med 1,1 miljoner euro under räkenskapsåret som tog slut för knappt ett år sedan.
Men vd Pekka Möttö säger att det går bättre nu, och att man i nästa bokslut mycket väl kan redovisa en vinst, och att det beror på hur mycket Onnibus investerar.
- Vi har en väldigt god omsättning. Jämfört med andra bussbolag är vår omsättning fyra gånger så stor per buss, säger Pekka Möttö som säger att det beror på att deras bussar ofta har flera passagerare än andra.
Kenneth Svanbäck, vd på bussbolaget Ingves & Svanbäcks, har redan förberett sig för utökad konkurrens.
- Vi har redan gjort effektiveringar i våra busslinjer, säger Svanbäck som avser de linjer som blev en del av bolagets i samband med köpet av Haldin&Rose.
Svanbäck berättar att passagerarna gärna kunde vara fler, men att de precis räcker för de linjer som bolaget har.
- Det finns inte stort utrymme att dela med sig, nej. Men jag ser ändå positivt på att det kommer en ny aktör. Jag hoppas att det här ska ge fler kunder totalt, att fler helt ska välja bort bilen, säger Kenneth Svanbäck.
Onnibus har lämnat in en ansökan om tillstånd för den nya busslinjen.
Uppdaterad 20/11 kl 15:47 med en kommentar av Kenneth Svanbäck.
Kimitoön kommer att satsa på bland annat nya gitarrer i skolan i Västanfjärd, ett litet gym i aulan utanför Skolcentrets gymnastiksal, fotbollsplank, spindelgunga i Dalsbruks skola, besök till ryttaren Anna von Wendts stall i Björkboda och öppet för elever i årskurserna 4-6 i ungdomsgården Banan i Kimito.
Sammanlagt godkände Islaparlamentet fjorton idéer för hur Kimitoön kan göras ännu trivsammare för barn och unga.
Dessa idéer fick tummen upp:
Islaparlamentet är barns och ungas årliga kongress på Kimitoön.
Varje skola har representanter i parlamentet och inför kongressen har alla skolelever på ön möjlighet att bidra med olika förslag hur barns och ungas trivsel kan förbättras på ön.
I år kom det in 36 idéer. En arbetsgrupp inom Ungdomsparlamentet gick igenom idéerna, kontrollerade att förslagen var realistiska och på Islaparlamentet presenterades sedan sammanlagt 19 förslag.
Genom röstning vaskades de fjorton bästa förslagen fram och de ska under nästa år förverkligas.
Jim Ekman och Oscar Lönnroth föreslog ny innebandyutrustning till Amosparkens skola och var efter mötet glada över att ha fått grönt ljus.
Många av de önskemål som ungdomarna på Kimitoön har handlar om motion, sammanfattar Linus Guseff, ordförande för Kimitoöns ungdomsparlament. Han är glad över att också allt fler lågstadieelever vågat komma med förslag.
Inger Wretdal, som också leder Kimitoöns kommunfullmäktige fungerar som ordförande för Islaparlamentet.
Hon är stolt över hur Ungdomsparlamentet och kongressen Islaparlamentet utvecklats.
- Ungdomsparlamentet tar ansvar för att alla skolor inkluderas, de sprider kunskap och inspiration i skolorna om hur man kan påverka, säger Wretdal.
- Det är viktigt att man lär sig hur beslutsfattandet går till i en demokrati. De här ungdomarna kan redan mycket, berömmer Wretdal vidare och hoppas att andra kommuner och städer tar modell av Kimitoön.
Myndigheterna inleder en granskning av Kårkulla efter att Yle berättat om vanvård vid Kårkulla i Pargas. Det bekräftar Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland och samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt för Yle Åboland.
Yle Åboland berättade i början av veckan att personer med funktionsnedsättningar utsatts för psykiskt våld och vanvård vid Kårkulla i Pargas. Två anonyma vårdare berättade om flera fall där brukare behandlats illa.
Regionförvaltningsverket har begärt en skriftlig utredning, där det ska framkomma hur Kårkulla sköter klientsäkerheten. Samkommunen ska också redogöra för hur liknande händelser ska förebyggas i framtiden. Kårkulla har nu fyra veckor på sig att skicka utredningen till myndigheterna. Därefter fattar Regionförvaltningsverket beslut om eventuella åtgärder.
Enligt Regionförvaltningsverket har man inte tagit emot anmälningar gällande Kårkulla i Pargas, utan utredningen baserar sig på de uppgifter som har framkommit i media.
Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt anser att det är bra att saken utreds ordentligt.
Regionförvaltningsverket är den övervakande myndigheten när det gäller vårdfrågor.
TPS-målvakten Teemu Lassila stängs av i sju matcher för sitt slag i ansiktet på Josh Gratton under ishockeyligamatchen mellan TPS och Ässät. Många frågar sig om det är tillräckligt.
Ishockeyligan meddelade om avstängningen på fredagen. I sitt beslut säger ligan att man ansåg Lassilas försvar om att han inte menade att träffa huvudet i lindrande.
Enligt ligan tog man också faktumet att det förekommit kontakt mellan Gratton och Lassila före målvakten slog till med klubban i beaktelse.
Liusjärvi sanoo päätöksessään, että koska Lassila ei omien sanojensa mukaan yrittänyt osua kasvoihin, tuomio on lievempi. Voi hyvää päivää!
— Tuomas Nyholm (@TuomasNyholm) November 20, 2015
#Liiga otti huomioon Lassilan vastineen, jossa totesi, ettei ollut tarkoitus lyödä juuri päähän. Ehh...
— JuhavaltteriSalminen (@jvsalminen) November 20, 2015
Ur disciplinnämndens beslut: Eftersom Lassila säger att han inte slog Gratton med flit i ansiktet måste det vara sant. #liiga #twittpuck
— Filip Saxén (@FilipSaxen) November 20, 2015
Hur tycker du? Är det ett passligt eller för lindrigt straff? Kommentera artikeln och diskutera!
En praovecka kan innebära att klippa korvar eller att landa flygplan. Morgonparlamentet i Yle Åboland den 20 november diskuterade också terroristdåden i Paris och om att folk får tipsa anonymt.
Parlamentarister denna vecka var Nina Kivinen och Dan Lolax, tillsammans med praoeleverna Emma Sauso och Ville Ahlskog.
Kivinen och Lolax minns mycket väl då de själva hade arbetspraktik på något företag.
- Jag var på Åbo flygplats, och det var jätteroligt, mindes Kivinen, för jag satt i två dagar uppe i flygledartornet. Då det inte fanns flyg i luften hade de tid att berätta om jobbet, tekniken, att tänka i tre dimensioner, så jag var helt begeistrad.
- Jag jobbade på när-tv i Jakobstad, berättade Lolax. Jag klippte ihop ett band från Höstmarknaden, där min uppgift var att samla alla scener där folk åt korv. Jag kommer inte ihåg vad jag annars lärde mig på åttan i skolan, men det kommer jag ihåg.
Emma Sauso och Ville Ahlskog säger sig ha haft en lugn praovecka på Yle Åboland, lugnare än de hade trott.
- Jag trodde det skulle vara mer hysteriskt och mer spring hit och dit, sade Sauso. Det har varit lite lugnare än jag hade tänkt mig.
- Jag trodde också att det skulle vara mer ljud här, sade Ahlskog, för det är ju ändå en radio. Men tydligen inte.
Terroristattackerna i Paris förra veckan har förstås varit ett stort samtalsämne i Åboland, men Lolax hade också reflekterat över att alla förutsätts ha en åsikt om allt som händer.
Kivinen höll med om att man tvingas ta ställning till en massa saker, särskilt om man är aktiv på sociala medier.
- När det är komplicerade frågor så vill man ju ha en åsikt som bygger på kunskap och fakta innan man uttrycker den, tyckte Nina Kivinen. Men nu känns det som att man måste gå med i ett flöde, för om man inte säger någonting så antas man vara emot saken.
Parlamentaristerna tyckte också det var viktigt med att folk anonymt får tipsa media om missförhållanden, utan att personerna som går ut med det ska behöva råka illa ut.
- Samma gäller för mig som forskar med frågor om arbete och arbetsplatser, sade Kivinen. En viktig del av forskningen är att man lovar anonymitet för dem man intervjuar, och anonymiteten betyder inte att det skulle vara slarvigt gjort. Tvärtom är det en styrka att vi kan intervjua människor om känsliga saker.
- Det handlar ju om tillit, förklarade Lolax, att den redaktion som går ut med en sådan här nyhet har gjort sitt jobb, kontrollerat källorna, och därmed är också källskyddet avgörande.
Postens nya logistikcentral i Lundo svämmar över av försändelser på grund av den pågående poststrejken.
Logistikcentralen i Lundo behandlar exempelvis en stor del av de paket som beställs via webben. Centralen i Lundo behandlar dagligen cirka 25 000 försändelser.
Men nu då postanställda inte sorterar och transporterar försändelserna, så kommer väggarna snabbt emot. Enligt Posten måste man snart skaffa extra utrymmen för alla paket.
Postens anställda inledde en strejk på torsdagseftermiddagen.
