Det går bra för företaget SBA Interior i Svartå i Raseborg. Företaget kan också gynnas av beställningen av lyxkryssare som Åbovarvet har fått. Det kan betyda bättre business och mera jobb även i Svartå.

SBA Interior tillverkar bland annat möbler och paneler till kryssningsfartyg och har tidigare gjort goda affärer med Meyer Turku-varvet i Åbo. Varvets nya beställning på två lyxkryssare är mycket goda nyheter också i Svartå, säger SBA Interiors verkställande direktör Christian Juslin.

- Vi har traditionellt klarat oss mycket bra i konkurrensen när det gäller Åbovarvet. Vi har fördelen att vi är väldigt nära kunden.

Bra business förra gången

Fartygen som nu har beställts och ska byggas i Åbo är i storleksklass med Royal Caribbeans lyxkryssare Oasis of the seas och Allure of the Seas, världens största lyxkryssare. När de här två fartygen byggdes i Åbo så var de affärerna en av de största i SBA Interiors historia, säger Juslin.

Svartåföretaget har levererat produkter för en stor summa pengar till Royal Caribbeans lyxkryssare. Oasis of the seas i Malaga. Bild: Stina Sirén oasis of the seas

Det tar ändå ett par år innan företaget vet hurdana affärer man kan få när de nya lyxkryssarna byggs. Det första fartyget ska vara klart år 2020.

Omsättningen och personalen ökar

SBA Interior hade vind i seglen också innan kryssningsbeställningen blev offentlig. Företaget har under de senaste åren lyckats öka sin omsättning. För två år sedan jobbade drygt 70 personer på fabriken i Svartå, i dag är siffran 92 personer. Av dessa är 20 hyrpersonal.

- För tillfället har vi en riktigt bra arbetssituation. Vi har många trådar ute till andra varv i Europa och det finns en möjlighet för oss att växa också inom den närmaste framtiden.

Det är full rulle i fabriken i Svartå just nu. Fabrikshall vid SBA Interior i Svartå Bild: YLE/ Maria Wasström arbetsplats,fabrik,fabrikshall,hall,lager,permittera,permittering,raseborg,sba,sba interior,svartå,västnyland

Det går riktigt bra på många områden just nu, konstaterar Christian Juslin.

- På kryssningssidan ser det lovande ut. Också på varven i Italien, Tyskland och Frankrike har man en orderstock som sträcker sig flera år framåt. Det finns möjlighet att få en hel del affärer.

Åboland kommer knappast att få fler sorteringsstationer, utan det kan hända att de blir ännu färre.

Finlands Förpackningsåtervinning Rinki har redan nu färre insamlingsplatser i Åbo och i skärgården än då Sydvästra Finlands avfallsservice och kommunerna skötte insamlingen.

- Orsaken är att vi vill ha insamlingen så ekonomisk och så ekologisk som möjligt, säger verkställande direktör Juha-Heikki Tanskanen vid Rinki. Därför borde platserna vara där människor mest rör sig, vid större butikscenter.

I dag har Rinki cirka 200 insamlingsplatser i Åboregionen. Än så länge har dessutom Sydvästra Finlands avfallsservice fortsatt med insamlingsställen för metall och glas, och kompletterar Rinkis insamlingsnätverk med egna platser.

Men de nuvarande platserna behöver inte vara desamma i framtiden. Rinki planerar att dra in insamlingsplatser och istället öppna nya där folk rör sig mera.

Juha-Heikki Tanskanen Juha-Heikki Tanskanen. Bild: Yle/Linus Hoffman juha-heikki tanskanen

Vi ska sortera mera, men i skärgården är mängderna för små

I dag återvinns i Finland redan mer än hälften av förpackningarna. Insamlingen av kartong, glas och metall har redan i flera år fungerat mycket bra, och från och med i år har man börjat samla in plast från hushållen.

Vi åbolänningar är bra på att återanvända och återvinna material, men vi kunde bli ännu bättre. Å andra sidan blir återvinningen mindre lockande om det inte finns sorteringsstationer nära hemmet.

- Jag hoppas att folk skulle spara sina förpackningar, och att de tar dem med sig då de kommer in till super- och hypermarknader, säger Tanskanen. Men om det inte är möjligt så måste man inte sortera. Mängderna är så små i skärgården att man kan slänga bort allt. I så fall bränns det upp och blir energi.

Många har efterlyst fler insamlingsplatser. I dag har Rinki insamlingsplatser bland annat i Rosala, Hitis och Nagu, men inga egna i Korpo, Houtskär eller Iniö. Avstånden är för långa och mängderna för små för att det skulle löna sig med insamling ens sommartid.

I Nagu finns ett insamlingsställe. södra hamnen i nagu Bild: Yle/Johanna Ventus avfall,avfallshantering,sophantering,sopor,södra hamnen,södra hamnen i nagu

- Skulle man kunna tänka sig mobila insamlingsställen i skärgården under sommaren?

- Det är kanske en bra idé, säger Tanskanen, men vi måste se på den i lugn och ro. Vi har haft så lite tid att bygga upp det nät vi nu har.

Av Rinkis drygt 1 850 insamlingsställen finns 400 i glesbygden, en till och med i Kilpisjärvi, så visst finns det möjlighet att sortera och återvinna också på mindre orter. Frågan är bara vem som är villig att betala för den servicen.

Förpackningar behövs, särskilt för livsmedel

Det beräknas att vi i Finland årligen slänger bort 400 miljoner kilo ätbar mat.

- Vi slänger bort mycket, säger verkställande direktör Antro Säilä vid Finska Förpackningsföreningen, men matsvinnet skulle vara ännu större utan bra förpackningar.

Mat som är rätt förpackad utsätts inte för påfrestningar under den långa produktionskedjan. Om maten slängs bort, så har all inverkan på miljön gjorts helt i onödan, allt från produktion, transporter, förvaring och tillagning.

Förpackningarna behövs dessutom för att förenkla transporter och distribution, och de är nödvändiga för att ge produktinformation.

Antro Säilä. Antro Säilä. Bild: Yle/Linus Hoffman antro säilä

- Det sägs att folk i framtiden inte läser papperstidningar, säger Säilä. De enda trycksaker man läser är förpackningars innehållsdeklaration.

Knappt något avfall alls för den som kan och vill sortera

Sedan början av året har hushållen kunnat sortera också plast, förutom pvc-plast (som är märkt med en triangel med siffran 3), och insamlingen har enligt Rinki kommit igång väl.

Åbobon Emma Vironmäki har ännu inte börjat sortera plast, för hon tycker det inte finns utrymme för ytterligare ett sorteringskärl i köket. För Johanna Salenius i Masku har det däremot varit naturligt att börja sortera.

- Jag har gott om utrymme i köket, säger Salenius. Då jag sorterar plast, glas, metall och papper, och vi dessutom har en kompost, så är det väldigt lite som blir över.

Det är alltså stor skillnad var man bor. Bor man i ett område där man kan och vill sortera, så blir det knappt något avfall kvar alls. Den som bor i skärgården och inte har möjlighet att transportera bort sitt avfall uppmanas däremot alltså att slänga bort allt.

Ändå kan var och en enkelt tänka ekologiskt och hållbart.

- Den som vill tänka på miljön, ska tänka på det redan då han gör sina inköp, säger Tanskanen. Behöver jag det här eller inte? Sorteringen och återvinningen är bara ett sätt att förminska konsekvenserna av något som redan har hänt.

Alla Rinkis återvinningsställen med adresser hittas på kartsöktjänsten www.kierratys.info

rinki insamlingskärl Bild: Yle / Peter Karlberg rinki insamlingskärl

Boodi Kabbani kom som flykting från Syrien via Libanon till Finland för två år sedan. I dag bor han i centrum av Helsingfors, studerar svenska och arbetar på en svenskspråkig arbetsplats.

Livet har så småningom börjat återgå till det normala, men i början var det svårt. Trots att han fick hjälp med det praktiska, kände han sig länge utanför och ensam.

- Jag saknade mitt folk, mina vänner och min familj, säger han. Jag saknade också att få känna mig behövd och viktig.

Boodi är utbildad scenograf och under tiden i Libanon jobbade han som administrativ ledare på en teater i Beirut.

Jag såg på gatuskyltarna att man också talade svenska här och beslöt mig för att det skulle bli mitt nya språk.― Boodi Kabbani

När Boodi kom till Finland erbjöds han bara finska som integreringsspråk. Inga andra alternativ gavs. Boodi fick ändå vänta nio månader utan någon som helst språkundervisning. Under den här tiden förstod han att man också talade svenska i vårt land.

- Jag såg på gatuskyltarna att man också talade svenska här och beslöt mig för att det skulle bli mitt nya språk.

Efter en lång kamp med Arbets- och näringsbyrån beviljades Boodi slutligen rätt att ha svenska som integreringsspråk. Via språkkursen på Helsingfors Arbis fick han praktik på bland annat teater Viirus. Det blev startskottet in i arbetslivet. För tillfället jobbar Boodi med nya Viirusprojekt och han har också fått andra teater- och skådespelarjobb, också på finska.

Språk öppnar dörrar

Språket blev nyckeln in i det finländska samhället också för Miragha Sediqi. På grund av talibanväldet måste familjen måste lämna Afganistan. 2011 fick den en fristad i Jakobstad.

Miragha tränar sina nya språk dagligen genom att prata med kunderna. Taxichaufför sitter vid ratten i sin bil. afganier,flykting,Flykting,jakobstad,miragha sediqi,taxichaufför

Jag tänkte att nu när jag är tvåspråkig ska jag hitta jobb.― Miragha Sediqi

Först studerade Miragha finska, men efter det positiva asylbeskedet började han läsa svenska. Att bli tvåspråkig var viktigt.

- Jag tänkte att nu när jag är tvåspråkig ska jag hitta jobb, säger han. Jag fick jobb på socialbyrån som tolk och handledare. Det var bara en kort tid, men det var starten för mig.

Efter det hittade Miragha andra jobb. Numera kör han taxi.

- Språket är en nyckel. Annars kan man inte hitta sig i samhället och komma igång, slår Miragha fast. När man lär sig språket får man många bekanta och vänner i samhället. Man blir integrerad och det blir lättare att hitta jobb.

Konkreta råd och handledning saknas

Informationscentret Luckan gjorde tillsammans med bland annat Arbis i Helsingfors en kartläggning för fyra år sedan över hur finlandssvenska företag och föreningar, samt den svenska dagvården och äldreomsorgen, anställer nyfinländare.

Åland och Sydösterbotten som kan erbjuda jobb i växthus och på äppelgårdarna anställer ivrigt, säger Liselott Sundbäck. Damansikte i helbild. Bild: Yle. flyktingkoordinator,kommunförbundet,liselott sundbäck

Utredningen visade tydligt att språket är den största tröskeln också för arbetsgivarna. Många av de arbetsgivare som svarade på enkäten efterlyste språkstöd och handledning för de nyanlända.

- Det är tidskrävande och kostar en del, men betalar tillbaka sig snabbt, säger flyktingkoordinatorn Liselott Sundbäck på Kommunförbundet. Hon var med och gjorde kartläggningen.

Här behövs handledare och mentorer som förutom att stödja i arbetet också kan stöda språket.― Liselott Sundbäck, flyktingkoordinator

Företagen efterlyste också vägledning i hur man gör med byråkratin när man anställer en invandrare.

- Speciellt i Nyland är man ganska ovan att sysselsätta på svenska. Här behövs handledare och mentorer som förutom att stödja i arbetet också kan stöda språket, säger Liselott.

Byråkratin passiverar

En asylsökande har rätt att jobba i Finland efter tre månader om man har papper, och efter sex månader om man är papperslös.

Gaiht Al-tale kom till Finland ifjol höstas med den stora flyktingströmmen från Irak.

Gaith Al-tale studerade juridik innan han tvingades lämna Irak. Ung iraksik man. Bild: Yle. asylsökande,gaith al-tale,vasa,Vasa

Gaith blev efter en tid erbjuden ett jobb, men det visade sig nästan omöjligt för honom att ta emot anställningen.

Arbetsgivaren kunde nämligen inte göra arbetsavtal med Gaith innan han hade bankkonto och skattekort. Bankkonto kunde han bara öppna om han hade en finsk personbeteckning. Personbeteckning kunde han få först efter beviljad asyl.

Tack vare Gaiths stödperson lyckades han till slut öppna ett konto med hjälp av sitt giltiga irakiska pass.

Svårigheterna tog ändå inte slut här. Gaith behövde också ett skattekort. På skattebyrån krävdes ett arbetsavtal innan man kunde skriva ut skattekortet. Arbetsgivaren krävde å sin sida ett skattekort innan man kunde skriva ut ett arbetsavtalet.
Slutligen lyckades Gaith få ett skattekort och han kunde gå till jobbet, som varade två veckor.

Jag är beredd att ta emot ett hurudant jobb som helst, säger han. Jag kan inte sitta ensam i min lägenhet och inte ha någonting att göra.― Gaith Al-tale

Nu letar han efter ett nytt jobb igen.

- Jag är beredd att ta emot ett hurudant jobb som helst, säger han. Jag kan inte sitta ensam i min lägenhet och inte ha någonting att göra. Två timmar språkundervisning i veckan är för lite.

"Det går att anställa om man vill"

I höst ska Kommunförbundet uppdatera kartläggningen av hur Svenskfinland sysselsätter invandrare. Syftet är att visa att man kan jobba på svenska.

- Många undrar om det går att få jobb på svenska och var arbetsplatserna i så fall finns. Vi vill lyfta fram de arbetsplatser och det arbete man har gjort där med att rekrytera en mångfald, säger Liselott Sundbäck.

En sådan arbetsplats är restaurang Airisto Strand i Pargas.

Tommy Gråhn har bara gott att säga om sina asylsökande arbetstagare. Här är han tillsammans med Anwar Okab Dulaimi Tommy Gråhn och Anwer Okab Dulami Bild: Yle/Maud Stolpe nb flyktingar tommy gråhn och anwer okab dulaimi

Köksmästaren Tommy Gråhn har under sommaren haft två av de flyktingar som kom till Nagu förra hösten, anställda i köket.

- Vi skulle ha haft chansen att ta dom på praktik, sysselsätta dem eller någonting, men vi ville anställa dem som vilken finländare som helst. De får lön enligt kollektivavtalet och har fått skattekort och allting, säger han.

Till vintern stänger restaurangen, men nästa sommar har Anwar och Ahmed säkert jobb hos Tommy Gråhn igen.

- Om vi är så lyckligt lottade att de får stanna i landet så försöker jag via mina kontakter hitta jobb åt dem till dess under vintern också, säger han.

Se hela programmet här:

Närbild i Yle Fem, måndag 12.9.2016 kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 13.9.2016 kl. 17.25

Efter en paus på 19 år spelades det igen herrligahandboll i Pargas, då Pargas IF tog sig an BK-46 i säsongsöppningen.

Matchen började bra för värdarna då Samuel Alexandersson fick äran att göra Piffens första mål för säsongen och det första ligamålet i Pargas på 19 år.

Men det blev spelmässigt den största glädjestunden för Pargaslaget. BK-46, förstärkta med landslagsspelare och en av medaljfavoriteran i årets handbollsliga, drog snabbt upp en lucka på fyra mål och vid halvtid ledde Karislaget med 11-18.

I andra halvlek kämpade Piffen bra och försökte hålla siffrorna nere, men BK-46:s rutin vägde mest och laget vann matchen med 25-35. Bästa målskytt i hemmalaget var Fredrik Lunden med 8 mål, medan Oscar Kihlstedt noterades för lika många mål i bortalaget.

Fullt hus i Pargas -Paraisilla täysi tupa #liiga #käsipallo #handboll @PargasIF @kanariefaglarna @finnhandball @bk46handboll

— Heidi Nieminen (@Handismamma) September 11, 2016

PIF - BK-46 25-35 (11-18)

PIF: Lunden 8 mål, Alexandersson 4, Gestranius 3, Fagerlund 3, Kettunen 3, Söderlund 2, Silen 1, Timgren 1
BK-46: Kihlstedt 8 mål, Udd 5, Lindholm 5, Weber 4, Lindberg 3, Rönnberg 2, Dahlberg 2, Westerlund 2, Sjöman 2, Lignell 1, Mattsson 1

Vaccinmotståndet är litet i Åboland, och den absoluta majoriteten litar på hälsomyndigheternas vaccinrekommendationer.

I delar av Österbotten har motståndet i flera år varit starkt, och på de ställen där det fått mest spridning är bara omkring 60% av vaccinerade. Det har lett till att åtgärder vidtas. Kritikerna hävdar att riskerna med vaccinen är större än fördelarna.

Det var värre på 90-talet

Terhi Vörlund-Wallenius är hälsocentralläkare i Åbo och säger sig inte ha märkt någon förändring i antalet som vägrar vaccinera sina barn.

- På 1990-talet var det färre som vaccinerade sig, men nu för tiden lyssnar folk i allmänhet när vi säger att själva sjukdomen är värre än eventuella biverkningar. Det är inte nån skillnad mellan språkgrupperna heller, trots att svenskspråkiga i allmänhet reagerar snabbare på trender i Sverige.

Vörlund-Wallenius berättar att de gånger motståndet har blossat upp har det berott på uppmärksammade fall utomlands.

- Svininfluensavaccinet fick folk att bli misstänksamma, och så var det en hel del uppmärksamhet då en förfalskad studie om sambandet mellan autism och vaccin spreds.

- Kritikerna lyfter ofta upp biverkningar som uppkommit då vaccin har getts åt personer som inte tål det, men det händer ytterst sällan. För att ett vaccin ska fungera måste tillräckligt många vara vaccinerade så man ska ha starka belägg om man väljer att inte ta det.

Många vaccinkritiker har en stark misstro till myndigheter, hur bemöter man det?

- Det är nog svårt. Vi läkare får ju inte mer pengar för att folk vaccinerar sig, så vi har ju personligen inget att vinna. Läkemedelsföretagen tjänar förstås pengar men de måste de ju göra för att nån ska utveckla vaccin, säger Vörlund-Wallenius.

Vörlund-Wallenius tror själv att den debatt som nu och då blossar upp beror på att vi inte minns själva sjukdomarna.

- Vaccin tas mot sjukdomar som inte finns längre, men ännu på 30-talet dog många finländare i barnsjukdomar. Motståndarna glömmer hur farliga de sjukdomarna faktiskt var.

Terhi Vörlund-Wallenius Terhi Vörlund-Wallenius Bild: Yle/Fredrik Häggman terhi vörlund wallenius

I början av september fick Per i Åbo ett kravbrev från advokatfirman Hedman Partners för att han olagligt hade delat en tv-serie: Betala 1 200 euro eller så blir det domstolssak.

- Jag blev lite förundrad. Jag är oskyldig, säger Per. Jag har tittat helt lagligt, men tydligen är de ute och jagar igen.

Han är en av många finländare som de senaste dagarna fått brev för att de misstänks ha spridit piratserien Black Sails. Serien är populär men den finns på betalkanaler, så rättsinnehavaren Crystalis Entertainment UG har gett advokatföretag i flera länder i uppdrag att spåra upp fildelare och andra som illegalt delat serien.

- Vi avslöjar inte hur många brev som har skickats, säger advokat Joni Hatanmaa från Hedman Partners, men om du illegalt tittar på filmer eller tv-serier så är sannolikheten större att du kommer att få ett brev än att du blir utan.

Kravbrev har skickats ut också tidigare, bland annat på uppdrag av filmbolaget Scanbox Entertainment för illegalt delade filmer. En del har betalat. Andra har ansett det vara utpressningsbrev och vägrat gå med på det.

- Vi har fört 14 fall till Marknadsdomstolen, berättar Hatanmaa, och vi har flera till som vi förbereder för att föra till domstol. Efter Marknadsdomstolens utslag i juli vet vi vilken rättens linje är.

Piratdelning av piratserie är olagligt

Marknadsdomstolen gav i somras sitt allra första utslag i ett fall om illegal delning av filer. En man åtalades för att genom Bittorrent-nätverk ha delat tio avsnitt av tv-serien Black Sails samt filmen A Walk Among the Tombstones.

Domstolen ansåg att det fanns tillräckligt mycket bevis för åtalet och den dömde mannen att betala 32 362 euro i ersättningar. Största delen av summan var visserligen rättegångskostnader, medan ersättningen för att han illegalt spridit filmer var 600 euro.

Marknadsdomstolen kan besluta att en teleoperatör måste ge ut misstänkta fildelares IP-adresser, och företag som övervakar copyright och upphovsrätter har allt oftare börjat begära IP-adresser.

År 2015 fick Marknadsdomstolen 220 ansökningar om att ge ut IP-adresser, jämfört med 50-70 ansökningar årligen innan det. Varje begäran kan innehålla tiotals eller hundratals IP-adresser.

Det är därför Per har fått ett brev. Enligt teleoperatören Elisa har en bittorrent använts av den IP-adress som Per har, och via den har första säsongen av tv-serien Black Sails spridits.

Black Sails Bild: Starz Black Sails

- Jag har använt Netflix, säger Per. Men jag har bara mitt ord på det. Det är säkert deras sak att bevisa att jag skulle ha delat något därifrån. Men det har jag inte gjort.

Per studerar i Åbo, där han har använt sig av familjens Netflix-konto, vilket man får. Han säger sig också ha använt ett helt krypterat nätverk, så den enda möjligheten är att någon hackare skulle ha kommit åt hans lösenord, men inte ens det verkar troligt. Så hur ska han kunna bevisa sin oskuld?

- Jag har skickat e-mail till Hedman Partners att jag har använt Netflix, berättar Per, och att om de fortsätter med sina krav så skickar jag till polisen in en brottsanmälan om utpressning.

Per fick tipset av sina studiekompisar, fast ingen av dem har fått något sådant här brev. Och ingen av dem laddar heller ner eller delar filmer illegalt, såvitt Per vet.

- Jag tänker nog fortsätta titta på tv-serier, säger Per, bara de finns på Netflix.

Artikel (på finska) om att en man dömdes att betala över 32 000 euro i ersättningar.
Artikel (på finska) om domstolsfallet som ses som ett prejudikat.
Artikel (på finska) om att man kan bli åtalad för att ha laddat ner gratis filmer.

Läs mera:

Låt inte andra ta över ditt nät!

Kravbrev från företag som vill ha pengar för att du har laddat ner illegalt har dykt upp här och var i Finland. Trots att du kanske inte är den som stått för nedladdandet utan grannen som ”lånat” ditt nätverk. Som du trodde att du hade lösenordsskyddat.

Pargas herrligalag i handboll får två nya spelare.

Den här veckan kommer Piffen att presentera två nya, utländska förstärkningar.

Laget är ungt och kommer på det här sättet att få mer stabilitet, berättar Jan "Bambu" Eriksson, ordförande för Piffens handbollssektion.

- Jag tror årets serie blir jämn. Piffen siktar på att bli ett av de sex bästa lagen. Efter gårdagens match är premiärnerverna borta och nu är det hårt jobb som gäller. Det ser bra ut, säger Eriksson.

Då Ann-Sophie Sandström jobbade i affär och männen köpte porrblaskor inslagna i dagstidningar kunde hon högt fråga sin kollega om de hade tidningen Jallu till specialpris.

Peter Sandström minns hur han inte riktigt kom in i finansvärlden – han jobbade nämligen med att sopa gatan utanför banken i Nykarleby.

I sin podd Sandström talar syskonen, inspirerade av trenden på facebook att lista sina första jobb, om arbete och arbetsplatser.

Att jobba på kansli var ”easy money” och att vara radioredaktör innebar att rapportera om fårskötsel i Bennäs på 1980-talet.

Men i podden berättar Ann-Sophie också om hur det angstar till att hitta ”systern” i böcker som Peter skrivit.

Katten, kotten och estetik Katten, kotten och estetik Bild: Ann-Sophie Sandström kattdjur

Litteraturrecensioner, kulturredaktioner, katten, kotten och landets tillstånd hinner också avhandlas i den åttonde delen av Sandström. Lyssna själv:

Den 8 oktober intar de här tio finalisterna MGP-scenen. Redan nu kan du lyssna på deras låtar. Artisterna sjunger sina egna låtar om allt från mopeder, förälskelse till hur viktigt det är att vara närvarande i stunden.

Här kommer alla artister i alfabetisk ordning:

Aina - Hem med mopeden

Aina Andersson är 10 år gammal och kommer från Eckerö, Åland.

Isabel - Du å jag, ingen annan

Isabel Rautamo är 11 år gammal och kommer från Vasa.

Kika - Framför dig

Erica Snårbacka är 14 år gammal och kommer från Esse, Pedersöre.

Linnea - Bråttom

Linnea Sundström är 13 år gammal och kommer från Karleby.

Lotta Björklund - Min låt

Charlotta Björklund är 12 år och kommer från Åbo.

Mya Höglund - Vi är nu

Mya Höglund är 11 år gammal och kommer från Bobäck i Kyrkslätt.

Saara Bettina - Tiden går

Saara Nicola Bettina Numelin är 15 år gammal och kommer från Borgå.

Saga - Hand i hand

Saga Korkeamäki är 12 år gammal och kommer från Esbo.

The Puffets - Se mig

Gruppen består av Lucas Norrholm, Julius Långbacka, Zacharias Olin, Viktor Westerlund och Oliver Granberg. Alla i gruppen kommer från Åbo och är 12 år gamla.

Unicovers - Niin kuin aurinko

Gruppen Unicovers består av Lauriina Lahtinen, Maija Lappalainen, Linda Pohto och Hanna Turunen.
Alla i gruppen är 13 år gamla och kommer från Helsingfors.

Lyssna redan nu och bestäm vem du ska rösta på under finalen den 8 oktober 2016 klockan 19.50. MGP-finalen sänds direkt i Yle Fem och på Yle Arenan.

Den 8 oktober släpper humorgruppen sitt tredje album "Kom ti byin" och redan två veckor senare den 21 oktober kickstartar turnén "KAJ Komber ti byin".

- Vi har länge jobbat mot ett nytt album. Det är två år sedan vårt senaste album men ganska snart började det kännas gammalt och då började vi fila på nya idéer. Här emellan kom vi ut med singeln "Pa to ta na kako" och den kommer också att finnas på nya skivan, säger Axel Åhman.

Gruppen har skrivit mera och skrotat flera låtar på kortare tid än någonsin tidigare.

- Man känner ganska snabbt om något fungerar eller inte. Visst kan det svida ibland men håller låten inte måttet så är det bara att gå vidare. Oftast brukar vi vara överens om vad som fungerar och inte fungerar, säger Åhman.

Klassisk KAJ-humor på scenen

Åhman vågar påstå att den kommande turnén blir den bästa hittills.

- Bra stämning och nya låtar förstås. Men den bästa hittills.

Det blir en show i två akter baserad på låtar från det nya albumet och nyskrivet material. Musik, komik och halvdan dans utlovas.

I oktober uppträder KAJ i Borgå och Ingå. I november i Ekenäs, Kimito, Helsingfors och Åbo. I december går turnén till Stockholm.

Den senare föreställningen på Lilla Teatern i Helsingfors är slutsåld.

I januari fortsätter turnén i Jakobstad och Mariehamn.

Redan nu är föreställningarna på Wasa teater i mars slutsålda.

I april spelar humorgruppen i Närpes och i Nykarleby.

En ny metod gör det lättare att diagnosticera cancer i äggstockarna och följa med sjukdomsförloppet. Metoden för att upptäcka tumörmarkörer i blodprov har utvecklats i Åbo.

Med hjälp av metoden blir det lättare att upptäcka cancer i äggstockarna, eftersom det går att skilja på markörer orsakade av godartad och elakartad vävnad.

Metoden gör det också lättare att följa med hur behandlingarna framskrider och att förutse återfall.

I undersökningen använde man sig av teknologikunnande vid Åbo universitets biotekniska institution och av blodprov som samlats in vid ÅUCS kvinnoklinik.

Blodtestet utvecklades som ett samarbetsprojekt mellan Åbo universitets biotekniska och patologiska enheter, ÅUCS kvinnoklinik och forskare vid Vrije Universiteit i Amsterdam.

Mera om upptäckten i tidsskriften Clinical Chemistry: A nanoparticle-lectin-immunoassay improves discrimination of serum CA125 from malignant and benign sources

Planerna för Rävsundsbron presenteras för allmänheten på måndag kväll i Pargas stadshus.

Under tillfället presenteras även de ändringar av Kirjalaöns delgeneralplan som är nödvändiga för att den nya bron ska kunna byggas.

Alla markägare och invånare i området samt övriga väganvändare och intresserade är välkomna på mötet där deltagarna har möjlighet att diskutera med projektets planerare.

På mötet närvarar också representanter för NTM-centralen, Pargas stad och S:t Karins stad.

Mötet kör i gång kl. 18.00 på adressen Strandvägen 28. Utkastet till broplanerna kan man bekanta sig med på projektets nätsida.

Alla finländska lag som deltar i årets Champions Hockey League avancerade till slutspelet. De första slutspelsparen lottades på måndagen i Helsingfors. Där hittar vi bland andra TPS mot HIFK samt SaiPa mot Tappara.

Åtta finländska lag deltar i årets CHL – och alla åtta fortsätter också efter gruppspelet. TPS och HIFK drabbar samman i den första slutspelsomgången, liksom SaiPa och Tappara. JYP möter Skellefteå, Kalpa tar sig an Djurgården, Lukko kämpar mot HV71 medan Kärpät slåss mot Sparta.

Matchparen i den första slutspelsomgången i CHL:

Färjestad Karlstad (SVE) – Bili Tygri Liberec (TJE)
Zürich Lions (SCH) – Grizzlys Wolfsburg (TYS)
TPS Åbo (FIN) – HIFK Helsingfors (FIN)
SC Bern (SCH) – Red Bull Salzburg (ÖST)

HK Nitra (SLO) – Vitkovice Ostrava (TJE)
HC Lugano (SCH) – HC Pilsen (TJE)
Linköping HC (SVE) – HC Davos (SCH)
Skellefteå (SVE) – JYP Jyväskylä (FIN)

Djurgården Stockholm (SVE) – KalPa Kuopio (FIN)
SaiPa Villmanstrand (FIN) – Tappara Tammerfors (FIN)
EV Zug (SCH) – Eisbären Berlin (TYS)
HV71 Jönköping (SVE) – Lukko Raumo (FIN)

Fribourg-Gottéron (SCH) – HK Kosice (SLO)
Växjö Lakers (SVE) – Red Bull München (TYS)
Frölunda Göteborg (SVE) – Yunost Minsk (VIT)
Kärpät Uleåborg (FIN) – Sparta Prag (TJE)

Here is the #CHL #RoadtoFinal ! pic.twitter.com/MIzxXrw9L0

— Champs Hockey League (@championshockey) September 12, 2016

Tvisten om den tunga trafiken på Bangårdsgatan i Åbo fortsätter.

Tvisten gäller Åbo stads beslut att begränsa den tunga trafiken på Bangårdsgatan. Två besvär har lämnats in av intresseorganisationerna för transportföretagarna i regionen.

Intresseorganisationerna yrkade på att förbudet upphävs tills domstolsbeslutet har kommit. Förvaltningsdomstolen förkastade ändå kravet och det betyder att förbudet kvarstår tills domstolen tagit ställning till besvären.

Direktionen för fastighetsaffärsverket beslöt i april att införa ett förbud på Bangårdsgatan för långtradare som är över 15 meter långa. Syftet är att öka på trivseln och trafiksäkerheten på området.

De som lämnat in besväret anser att förbudet är orättvist och försvårar affärsverksamheten för transportföretagarna.

Yle har kommit överens med Elisa och Ishockeyförbundet om att visa Mestismatcher på sina kanaler under säsongen 2016-2017. Den första matchen som visas är Hokki – Jokipojat fredagen den 16 september.

Yle kommer att visa en match från den näst högsta serienivån, det vill säga Mestis, under så gott som alla fredagar under grundseriens lopp. Matcherna visas i allmänhet på Yle Arenan. Dessutom kommer åtta grundseriematcher att visas på TV2, samt de avgörande playoffmatcherna.

– Vi har fått mycket tack för att vi visar de inhemska bollsportsserierna på våra kanaler. Nu har vi expanderat så att vi också kan visa landets mest populära idrottsgren, ishockey. Mestis är en av vårt lands mest följda serier, säger chefen för Yle Urheilu Panu Pokkinen.

– Jag är glad att vi har möjligheten att erbjuda liveidrott på fria kanaler åt finländarna på fredagarna.

Tidtabell för Mestismatcherna som visas av Yle:

16.9. Hokki – Jokipojat (Yle Arenan)


23.9. EU – TUTO (Yle Arenan)


30.9. Peliitat – KeuPa (Yle Arenan)


7.10. K-Vantaa – JYP-A (Yle Arenan)


14.10. SaPKo – TUTO (Yle TV2)


21.10. K-Vantaa – Hokki (Yle TV2)


28.10. Hokki – LeKi (Yle TV2)


11.11. Peliitat – IPK (Yle Arenan)


18.11. RoKi – Hermes (Yle Arenan)


25.11. JYP-A – Jokipojat (Yle Arenan)


2.12. Hermes – Jokipojat (Yle TV2)


9.12. Hermes – K-Vantaa (Yle Arenan)


16.12. KeuPa – SaPKo (Yle Arenan)


30.12. EU – TUTO (Yle TV2)


6.1. JYP-A – KeuPa (Yle TV2)


13.1. TUTO – LeKi (Yle Arenan)


20.1. RoKi – Peliitat (Yle TV2)


27.1. IPK – K-Vantaa (Yle Arenan)


3.2. TUTO – IPK (Yle TV2)


17.2. EU – Hokki (Yle Arenan)


24.2. KeuPa – IPK (Yle Arenan)


3.3. LeKi – Hokki (Yle Arenan)


10.3. RoKi – TUTO (Yle Arenan)

En rattfyllerist sysselsatte polisen i Lielax i Pargas på lördagskvällen. Mannen körde en skåpbil med hög fart längs vägen och passerade också flera fotgängare innan han körde ner i diket.

Chauffören blåste 0,93 mg/l i polisens alkometer. Han förlorade tillfälligt sitt körkort.

Samma kväll åkte en ung bilist fast för fortkörning på Dalsbruksvägen på Kimitoön. Mannen, född 1998, körde 120 kilometer i timmen på ett område med en hastighetsbegränsning på 60 kilometer i timmen.

Även den här bilisten förlorade sitt körkort till polisen.

Natten till söndagen åkte också en ung mopedist, född 2000, fast för att ha kört med en trimmad moped på Kolabacksvägen i Dalsbruk.

Mopedisten körde med en hastighet som gjorde att mopeden klassades som en lätt motorcykel.

Pojken hade dock endast tillstånd att köra moped och sattes i tillfälligt körförbud.

Det finns två sannolika orsaker till branden i Innamo i Nagu i slutet av augusti, meddelar polisen.

Antingen handlade det om ett levande stearinljus eller på inomhusrökning, berättar kommissarie Jan Storing i Pargas.

-Vi har fått det bekräftat att det brann stearinljus i huset när branden bröt ut. Vi vet också att husägaren hade för vana att röka inomhus ibland.

En person avled som en följd av branden, medan den andra personen som räddades ur huset klarade sig med lindriga skador.

Kimitoön tar emot ny grupp syriska kvotflyktingar.

Kimitoön kommer att ta emot en till grupp på cirka 20 arabisktalande kvotflyktingar från Syrien under slutet av det här året eller i början av nästa år.

Kommunen tog emot tjugo syriska kvotflyktingar i början av detta år.

Kommunfullmäktige behandlade frågan på sitt möte på måndag eftermiddag.

Fri samverkan föreslog att frågan bordläggs och tas upp igen i mars 2017 men efter en omröstning där Vänsterförbundet och Fri samverkan röstade för en bordläggning och resten av fullmäktigeförsamlingen röstade för fortsatt behandling, godkände man styrelsens förslag om att ta emot 4-5 nya familjer kring årsskiftet.

Fri samverkans gruppordförande Rune Friman ville vänta med beslutet för att samla mer erfarenhet och information om till exempel hur mottagandet av flyktingarna påverkar kommunens ekonomi. Enligt Friman klarar den finska skolan i Dalsbruk inte heller av att ta emot fler flyktingbarn.

Bildningschef Mats Johansson gav Friman rätt i att skolan inte just nu klarar av att ta emot fler flyktingbarn men därför planerar man att låta de nya syriska eleverna delta i förberedande undervisning till en början och först nästa höst integreras barnen i den normala undervisningen i Taalintehtaan koulu.

De cirka tjugo nya syriska kvotflyktingarna integreras på finska i Kimitoöns kommun.

Svenska folkpartiets ledamot Brita Drugge anmälde att hon är jävig och avlägsnade sig från sin plats i fullmäktige då delgeneralplanen för Nordanå-Lövböle vindkraftspark behandlades i december 2014. Tjänstemännen Roger Hakalax och Lars Nummelin, som också var jäviga, lämnade däremot inte sina platser.

Hakalax, som då var infrachef i kommunen satt på en stol i den del av fullmäktigesalen som är reserverad för publiken och Lars Nummelin, dåvarande teknisk chef i kommunen, satt på en stol i den del av salen som är reserverad för politikerna.

Bland annat det här framgår ur Kimitoöns utlåtande till Åbo förvaltningsdomstol.

På grund av ett besvär har domstolen begärt att kommunen redogör för var berörda tjänstemän och politiker satt under behandlingen av vinkraftsärendet.

Enligt förvaltningslagen får tjänstemän och politiker inte delta i behandlingen av ett ärende som de är jäviga i.

Kimitoöns kommun anser ändå att tjänstemännen inte var närvarande på mötet för att delta i behandlingen utan bara för att följa med diskussionen på mötet. Exakt vart Brita Drugge förflyttade sig framgår inte ur handlingarna men enligt protokollet "lämnade hon mötet".

Utlåtandet godkändes utan diskussion i Kimitoöns kommunfullmäktige på måndag och skickas nu vidare till Åbo förvaltningsdomstol.

Greger Lindholm har valts till ny teknisk chef i Kimitoöns kommun.

Lindholm har fungerat som t f teknisk chef efter att Lars Nummelin gick i pension i våras. Tjänsten söktes av tio personer varav tre kallades till intervju.

Kimitoöns kommunfullmäktige godkände valet av ny teknisk chef på sitt möte på måndag.