Kimitoöns kommun säger inte upp avtal med banken Nordea.

Efter uppgifter om Nordeas inblandning i den så kallade Panamaaffären i maj 2016 lämnade Ingmar Forne (SDP) med flera in en motion om att Kimitoöns kommun borde upphöra med att vara kund hos Nordea.

På måndagens möte röstade fullmäktige om saken men kom med rösterna 18-6 (3 personer röstade blankt) till att kommunen inte bör säga upp avtalet med banken.

Enligt bankens svar till kommunen har Nordeas enheter i Finland inte varken grundat eller förvaltat bolag i Panama.

Om Salo stadssjukhus läkarjour inte har någon skyldighet att erbjuda sina patienter service på svenska, bör allt samarbete gällande jourverksamheten upphöra och patienter från Kimitoön bör hänvisas till samjouren vid Åbo universitets centralsjukhus i stället.

Det anser Svenska folkpartiets Niclas Guseff med flera i en motion som presenterades på Kimitoöns kommunfullmäktigemöte på måndag.

I motionen uppmanas också Kimitoöns ledande läkare att tillsammans med omsorgens ledande tjänstemän att omgående reda ut vilka rättigheter patienter har då det gäller vård på svenska vid läkarjouren i Salo.

Efter att Hitisbon Sune fromholz inte fick tala svenska på sjukhuset i Salo har det förekommit olika uppgifter om Salojourens skyldigheter att erbjuda vård på svenska samt hur samarbetet mellan Kimitoön och Salo ser ut.

Planerna för den nya bron över Rävsundet mellan Pargas och S:t Karins förevisades på NTM-centralens informationstillfälle på måndag kväll. Den nuvarande bron närmar sig slutet och väntas ha en livstid på 10-15 år till.

Den nya bron ska placeras öster om den nuvarande och blir en blandning av två sorters broar. En stålbalkskonstruktion mot Pargashållet och en snedkabelkonstruktion mot S:t Karins, där djupet är större. Kostnaderna beräknas till 40 miljoner för själva bron och 11 miljoner för vägbyggen, rivningsarbeten och bullerskydd.

Bron ska enligt planen vara 670 meter lång och ha en fri höjd på 16 meter. Pylonerna blir 72 meter höga.

Sami Niemelä från ingenjörsbyrån WSP som jobbat med bron berättar att brotypen valdes dels för utseendets skull.

- Med de höga pylonerna blir det ett landmärke, en port till skärgården.

Eftersom bron flyttas måste vägen dras om. Det här innebär att en ändring i delgeneralplanen för Kirjala måste göras.

- Det är ingen bromskloss utan bara något som måste klubbas igenom, berättar Heidi Saaristo-Levin, planläggningschef på Pargas stad.

På S:t Karins sida finns det sedan tidigare planer på en omfartsväg förbi centrum, men bron planeras utgående från den befintliga vägen.

Skiss, ny Rävsundsbron. Bild: WSP Finland nya rävsundsbron,rävsundsbron

Tidtabellen knapp

Ännu är det ändå länge till byggstart. Projektchef Matti Kiljunen på NTM-centralen hoppas på att spaden kan sättas i jorden om åtta år.

- Väg- och detaljplanen ska vara färdig om fem år, så kan vi påbörja själva brobyggandet tre år efter det.

Bron trafikeras av 11 000 fordon i dygnet, av vilka 700 är tunga fordon. Trots att bron är sliten är Kiljunen inte oroad över att den ska gå samma öde till mötes som Kvarnbron i Åbo.

- Den övervakas hela tiden, så det är ingen panik. Men om den blir i sämre skick måste vi begränsa trafiken på bron ännu mer.

Diskussionsvillig publik

Bland de cirka 40 åhörarna var responsen i allmänhet god, även om det fanns en hel del att diskutera. En av frågorna handlade om vad som kommer hända med det gamla brofästet.

- Det är inte säkert, men en idé är att göra det till utsiktsplats, svarade Matti Kiljunen.

Vissa av åhörarna hade personligt intresse som markägare.

- Brohelheten såg mycket bra ut, särskilt med gångtunneln. Men som markägare är det vissa saker vi skulle vilja ändra, berättar en av dem.

Skiss, ny Rävsundsbron. Bild: WSP Finland nya rävsundsbron,rävsundsbron

Fyrfilig väg efterlystes

Alla var inte heller nöjda med att bron planeras bli tvåfilig. Med tanke på trafiken ansåg vissa att det på sikt behövs en fyrfilig väg ända in till Pargas och att man borde planera bron med det i åtanke.

Enligt Sami Niemelä är det inte vettigt.

- Vägen på båda sidor är tvåfilig, och om det ändras i framtiden kan man bygga ut bron då.

Planerna för Rävsundsbron finns till allmän beskådan här.

Folk samlades i Pargas fullmäktigesal. Folk i Pargas fullmäktigesal Bild: Yle/Fredrik Häggman pargas stadshus,rävsundsbron

Måndagens match i fotbollsligan mellan FC Inter och HIFK slutade oavgjort, 0-0.

Matchen präglades av nervöst spel och stundvis hårda tag från bägge lagen.

Inter fick spela matchens sista dryga halvtimme med en man mindre, då Bajram Nehibi fick rött kort efter 55 minuters spel.

Inter ligger fortfarande nästsist i ligan med samma poäng som HIFK men Helsingforslaget har en bättre målskillnad.

Nästa hemmamatch infaller redan på fredag, då Inter möter HJK på Kuppis.

Vår oro för framtiden gör att vi vänder oss inåt, är rädda för att vi ska falla mellan stolarna och hamna utanför samhället. Den här oron, och ilskan som den leder till, kunde också användas för att få stopp på den här samhällsutvecklingen. Ett gemensamt nej, vi vill ha lite lugn och ro nu, tack.

Jag tror jag inte är ensam om att vakna någon gång på småtimmarna och oroa mig över arbete och ekonomi. Kanske har jag gjort felaktiga och dumma livsval som jag nu får sota för. Kanske är jag redan nu är för gammal, har sumpat mina chanser. Tänk om jag hamnar utanför allt, utanför arbetsmarknaden? Jag känner på riktigt ångest över det där, att bli utslagen. Trots att jag, just nu, lever ett både bekvämt och på en mängd sätt privilegierat liv.

Jag och mina bekymmer

Det jag tänker på sedan, när ångesten lagt sig lite, är hur otroligt självcentrerade mina bekymmer är. Allt handlar om MIG, MIG, MIG. Hur mitt liv ska gå ihop, hur jag ska fixa saker, hur jag ska välja, hur jag ska trygga en utkomst. Det jag ligger och hoppas innerligt på är att saker ska ordna sig för MIG, att min livssituation ska stabilisera sig, så att JAG kan pusta ut.

Det jag märker när jag snackar med många av mina bekanta är hur trötta de är (en del är akademiker, andra inte). Trötta på att vara strategiska, trötta på att tänka på livet som en bana där det gäller att hålla huvudet ovanför vattenytan, trött på att vara en som kanske kan förlora, bli en förlorare, en sådan som fattat tokiga beslut och som nu får betala för det.

Slutar klaga och börjar tänka strategiskt

Många har vant sig vid att försöka leva med en situation som kräver uppoffringar – där livet bökas om eftersom dagens arbetsliv kräver det. Många har också lärt sig tänka att det här är alldeles normalt, det är så det måste vara i dagens Finland där den ekonomiska krisen aldrig tycks ta slut. Arbete är inte något som serveras bara sådär. Den som klagar är bara bortskämd och har orealistiska förväntningar. Det gäller att välja smart och att inte göra misstag eller felbedömningar.

Det där strategiska tänkandet förvandlar mig till min egna lilla livscoach där jag försöker klura ut hur jag ska försöka att inte ställa till det för mig (och de mina).

Kanske har du valt en utbildning som inte är attraktiv på arbetsmarknaden. Kanske har du skaffat barn. Kanske har du gamla och sjuka föräldrar. Kanske har du varit arbetslös länge och försöker få något slags sysselsättning. Kanske tog du ett mellanår. Kanske bytte du bransch. Kanske jobbade du med det som fanns tillgängligt just då, och nu är det dags att söka sig till något annat, om det går.

Sedan blir jag min egen livscoach

Det där strategiska tänkandet förvandlar mig till min egna lilla livscoach där jag försöker klura ut hur jag ska försöka att inte ställa till det för mig (och de mina). Jag börjar titta på mitt liv utifrån, utifrån manövrerandet, att hålla mig flytande, på banan och kanske samtidigt göra just det som jag vill göra, som jag drömmer om.

Tänk på hur de som vågat satsa på sin dröm, som det heter, oavsett om det är en ny utbildning eller ett eget företag, bemöts med en ytterst begriplig beundran: tänk att du vågade, tänk att du satsade! Men det finns också de som satsade, och där det sket sig: utbildningen som inte ledde till något, företaget som inte gick runt, det nya, spännande jobbet som visade sig vara en mardröm.

Problem heter numera utmaning

Ett rådande tankesätt nu är att varje form av livstrassel ska ses som en positiv utmaning. Frustration kan du alltid lära sig något av, växa av, utvinna personliga livskompetenser ur. Det som glöms då är att människor emellanåt går sönder i sin trötthet. Blir förhärdade, cyniska. Några ger upp helt och hållet.

Men visst är det positiva tänkandet bättre än att misslyckanden skambeläggs och tystas ner. Visst är det bra att tänka att en motgång kan vara en utmaning, speciellt om motgångarna inte slätas över. Och om det finns strukturer som gör att fallet, om du misslyckas, inte blir så hårt.

Många övertygar också sig själva att för mycket arbete, för lite arbete, inget arbete alls, osäkert arbete är ett rent personligt öde där det gäller att bita ihop. Ständigt, ständigt påminna sig själv om att du åtminstone DRÖMMER stort. Att du är hungrig, motiverad, passionerad, driven – att du åtminstone är med, att du har potential.

Tanken om potential är, också den, begriplig. En känsla av maktlöshet som många bär på – att ditt liv stakas ut enligt hur det ekonomiska läget ser ut just nu eller enligt marknadens nycker – vänds ofta till en önskan att åtminstone ta makten över sitt eget liv. Att jag ska kunna navigera bland omständigheterna och förverkliga mig själv, gör det jag vill och utveckla mig själv. Och därför måste jag vara smart.

Vill bara ha lite lugn och ro

Vårt samhälle: individualiserade drömmar, individualiserad oro.

Det snackas mycket om bubblor nuförtiden. Men frågan är om det inte är de här bubblorna vi ska vara riktigt oroliga för. Bubblorna där verkligheten och vardagen krymper ihop till mitt eget överlevnadsprojekt, Överlevnad Ab. Mitt liv som jag ska försöka krafsa ihop medel till på något vis. Och helst drömma stort på vägen, vara passionerad.

Tröttheten som jag ser hos många, inklusive mig själv (en trötthet som blandas med iver att ta itu med specifika saker som är meningsfulla), hänger i många fall ihop med en önskan om att bara få en lite lugnare period, lite andrum, lite trygghet och utrymme att tänka över vart en är på väg. Ett ögonblicks lugn och ro där paniken inte ligger omedelbart på lur.

En jobbsmula är bättre än ingen smula alls.

Jag skulle också säga så här: Det är denna önskan om lite trygghet som gör oss sårbara idag. Ja, till och med, exploaterbara som arbetskraft (och konsumenter). Vad gör jag inte för att få ett lite stabilare arbetskontrakt, en lön jag kan leva på eller ett vikariat som åtminstone kanske öppnar några nya dörrar? Eller ja till och med ett litet inhopp där staten betalar arbetsgivaren för att hålla mig sysselsatt är bättre än ingenting, möjligen öppnas en dörrspringa. En jobbsmula är bättre än ingen smula alls. Tänker vi.

Och jakten på smulorna sätts kontinuerligt i system, bland annat helt nyligen genom att arbetslöshetsstödet ska göras beroende av att du varit aktiv som arbetssökande genom att arbetslösa ska intervjuas (av konsultföretag) med tre månaders mellanrum. Samtidigt sänks både tiden och summan för det inkomstbundna arbetslöshetsunderstödet. Pressen hårdnar.

Vem som helst kan falla mellan maskorna

Många av oss är oroliga för framtiden. Det som kanske är ännu allvarligare är att många bär på en känsla – eller snarare en riktig erfarenhet – av att vem som helst kan sjunka ner, vem som helst kan förlora. Det här skapar rädsla och framför allt, lydnad. Det är bäst att ställa sig i ledet och försöka göra sig anställningsbar, anpassningsbar och försöka fixa en dräglig situation åt sig och de sina.

Där jag ligger där i sängen under vargtimmen och orosmolnen blommar upp över alla proportioner börjar oron vändas över i ilska. Ilska över att känna sig maktlös, ilska över att känna sig utelämnad. Jag tänker att det kan finnas något produktivt i den ilskan. Kanske kan den vändas till ett försök att förstå och kämpa mot villkoren som gör att vi inte bara känner oss utan också blir maktlösa och utelämnade åt exempelvis vilka jobb som det för tillfället finns efterfrågan på.

"Här är vi igen"

Härom veckan deltog jag i den partipolitiskt obundna folkrörelsen Joukkovoimas demonstration mot regeringens nedskärningspolitik. Demonstrationen syntes inte så mycket i medierna, trots att kring 4000 människor deltog. Nu är det uppenbarligen så, att det knappast är regeringen som skapat den livsoro som jag försökt beskriva. Det är en följd av en lång process av strukturella förändringar och politiska beslut. Men regeringens nedskärningspolitik drar den här oron till sin spets.

...nej, nu räcker det, nu ska livet inte stramas åt mera, nu ska livet inte bli mera osäkert, nu får fattigdomen inte breda ut sig.

I demonstrationen framställdes inga avgörande svar på vad en alternativ väg kunde vara. Avsaknaden av fantasifulla alternativ och kärnfulla krav är visserligen riktigt bekymmersam. Samtidigt är det viktigt att människor ger sig ut på gatorna och gemensamt säger att nej, nu räcker det, nu ska livet inte stramas åt mera, nu ska livet inte bli mera osäkert, nu får fattigdomen inte breda ut sig. Att inga nya alternativ läggs fram tror jag också är ett symptom på just det här att många upplever sig behöva en stunds lugn och ro.

En sådan tid kan också innebära en tid att tillsammans fundera och agera kring vart vi är på väg.

Text: Mari Lindman, filosof.

Trafikskyddet i Finland jobbar hårt för att ouppmärksamhet i trafiken inte ska bli ett lika stort problem som det redan är i många andra länder. Det växande problemet världen över handlar främst om att många använder sina mobiltelefoner samtidigt som de kör bil.

När Trafikskyddet frågade 1000 personer om de använder sina mobiler i trafiken bekräftade 40 procent av bilisterna, som syndat med mobiler under bilkörning, att de någon gång har hamnat i en direkt farlig situation.

Det hela blir inte bättre av att tre dödsfall per år i Finland direkt kan kopplas till att bilister inte kan hålla sig ifrån sina mobiltelefoner.

Enligt Petri Jääskeläinen vid Trafikskyddet i Finland är det lika viktigt att påminna om att även fotgängare och cyklister syndar med mobiler i trafiken, men enligt enkäten hamnar ändå bilisterna lite oftare i farliga situationer.

Jääskeläinen menar att folk inte tänker på att även samtal med handsfree tar bort en del av en förares fokus på vad som händer i trafiken. Skräckexemplet och det mest kritiska är när förarens blick delvis eller helt lämnar vägbanan.

- Det farligaste är att skriva textmeddelanden. Det ökar olycksrisken tio gånger jämfört med att inte använda en mobiltelefon vid bilkörning.

"Pokémon har blivit en trafikfara"

Enligt Petri Jääskeläinen finns också en stor fara med en snabb mobilutveckling. Fler och fler applikationer och funktioner leder enligt honom lätt till fler och fler distraktioner i trafiken.

När Yle Åboland frågar folk på gatan nämns bland annat appen Pokémon snabbt som en ren fara i trafiken.

- När jag nyligen var ute och cyklade fick jag bromsa flera gånger för att folk var mer fokuserade på att leta Pokémons än på trafiken, säger en röst i Åbo.

Men allt går givetvis inte att skylla på Pokémon, i slutändan handlar det om att ändra på sina vanor. Något som säkert är en utmaning för de flesta.

- Det är inte så lätt. För det är ju naturligt att vara nyfiken när det kommer ett ljud från ens mobiltelefon, säger exempelvis samma person som menar att Pokémon har blivit en trafikfara.

FC Inters lots Shefki Kuqi sparade inte på ammunitionen efter krysset i bottenmatchen mot HIFK. Enligt Kuqi var det solklart att ligan med domarna i spetsen gjorde allt för att se till att Inter inte skulle vinna.

Matchen på Kuppis fotbollsstadion slutade 0-0 efter att Inter, som till största del kontrollerat bollinnehavet, fick spela med decimerad trupp i en dryg halvtimme.

Det efter Intermittfältaren Bajram Nebija blev utvisad under smått oklara omständigheter. Samtidigt som Njazi Kuqi höll på att löpa ensam igenom HIFK-försvaret hade domaren sett Nebija knuffa kamraternas Jani Bäckman i samband med en foul av samma spelare.

Domaren Dennis Antamo blåste av spelet och visade Nebija rött kort och gav Inter en frispark från egen planhalva – vilket fick flera spelare och inte minst tränaren att se rött.

– Kanske han (Antamo) tyckte att anfallet var för farligt. Han måste tydligen hitta på något, sade Kuqi under en presskonferens efter matchen.

"Helsingfors måste få ha sina derbymatcher"

Enligt Kuqi står det nu klart att ligan vill se till att HIFK inte behöver kvala om sin ligaplats.

– Jag har länge misstänkt att alla vill att HIFK stannar i ligan. Det är uppenbart, fräste Interlotsen.

– Helsingfors måste få ha sina derbymatcher så att publiksiffrorna ser bättre ut och deras inkomster stiger. Det är helt solklart att det är så här ligan vill ha det, fortsätter Kuqi.

Nöjd med spelarnas insats trots händelsefattig match

Under de 55 minuterna som lagen spelade med elva mot elva lyckades ändå inte varken FC Inter eller HIFK dominera spelet. Trots det är åtminstone Kuqi nöjd med det som spelarna visade upp på planen på måndagskvällen.

– Jag är nöjd med hur vi spelade. Det var den bästa matchen som vi gjort under min tid här, sade Kuqi under presskonferensen.

– Om vi kämpar på samma sätt också under de sista omgångarna så kommer vi att klara oss, oberoende om domarna jobbar emot oss eller inte. Det här är fotboll och jag vill att mina killar ska kämpa, fortsätter Kuqi.

Matchen mellan FC Inter och HIFK slutade 0-0.

Bottenstriden i fotbollsligan

* straff på -6 poäng på grund av att inte ha betalat ut löner i tid.

Kakeltavla, skrivbord, mahogny segelbåt, verktyg för träbåtsbygge, jordgubbsplantor, telefaxpapper, luftmadrass och bastudörr den här veckan.

• Gerd i Nagu har en kakeltavla (95 x 125 cm) som föreställer ett segelfartyg (se bild) som hon byter mot två kaffepaket. Ring 0400 534 915.
• Yngve i Nagu byter bort ett skrivbord med fyra lådor. Ring 0400 579 706 (se bild).
• Tage har en klassisk mahognysegelbåt (9,85 x 1,80 m) med glasfibertäckt skrov och blyköl (djupgående 1,1 m). Båten skänkes till någon som har ekonomiska resurser, tid och händighet att renovera den. Skrovet är sjödugligt, men masten är skadad i toppen efter en påkörning på upplagsplatsen och reparationskostnaderna är minst 2000 €. Båten har bra segel, fock, storsegel, spinnaker, fungerande 5 hk, utombordare med få driftstimmar. Löpande och stående rigg till största delen rostfri. Bra ankare. Viss dokumentation finns från byggåret 1937 och framåt. Tag kontakt med Tage på tfn 02 466 1475.
• Mike har börjat studera träbåtsbygge vid Livia i Pargas och efterlyser lämpliga verktyg för träbåtsbygge, han är intresserad av hyvlar, stämjärn, skruvtvingor och liknande. Ring 040 745 4549.
• Torborg i S:t Karins har en bastudörr med fönster och karm som han gärna byter mot något lämpligt. Ring 050 5959 728.
• Gunnar i Västanfjärd vill bli av med ett 50-tal Polka jordgubbsplantor. Ring 0400 932 957.
• Tore på Björkö i Houtskär har 5 telefaxrullar som kan vara svåra att få tag på, han tag gärna kaffe i utbyte. Om du behöver såna ring 02 463 3510.
• Marianne i Korpo byter en tvåpersoners luftmadrass (hög, som en säng) till en enpersons luftmadrass, en elpump finns, Ring 040 726 6947.

Skrivbordet finns i Nagu Skrivbord i Bytesbörsen Bild: Yle Åboland bytesbörsen,skrivbord

Brottsutredningen kring olyckan, där en snabbgående båt kolliderade med klaffbron vid Lillholmen i Pargas, har nu avslutats.

De inblandade har nu hörts. Polisen konstaterar att olyckan orsakades av en missbedömning som bottnade i allt för hög hastighet, högt vattenstånd och oaktsamhet. Föraren hade alkohol i blodet, men promillehalten översteg inte den tillåtna.

Föraren var misstänkt för grovt äventyrande av trafiksäkerheten och vållande av kroppsskada, men den utredningen lades ner då föraren avled några dagar efter olyckan. De övriga ombord skadades lindrigt.

De sista förhören har nu avklarats och olyckan är slutbehandlad för polisens del.

Olyckan inträffade i slutet av augusti. Föraren försökte köra den sju meter långa motorbåten under klaffbron vid Lillholmen i Skräbböle trots att bron inte var öppen. Båten höll väldigt hög fart, uppskattningsvis 20-30 knop. Samtliga ombordvarande var ortsbor i åldern 40-50 år.

Arbetet med att bygga en ny hälsostation i Houtskär har inletts den här veckan. Hälsostationen ska byggas invid äldreboendet Fridhem.

Enligt Seppo Pihl, fastighetschef vid Pargas stad, ska hälsostationen stå färdig i april 2017.

Hälsostationen byggs i anslutning till Fridhem. Fridhems serviceboende i Houtskär Bild: YLE/Åboland fridhem,houtskär,serviceboende,vård,vårdhem

Byggarbetet kostar totalt drygt 600 000 euro. Utbyggnaden är drygt 100 kvadratmeter stor.

Hälsogården i Houtskär är i dåligt skick och bland annat har problem med inomhusluften uppdagats i fastigheten. Staden planerar att sälja fastigheten efter att verksamheten har flyttat ut.

Ett företag vill bygga ett nytt vårdhem för seniorer i Kimito. Hemmet ska ha 32 platser och vara färdigt i slutet av nästa sommar.

Initiativtagare är Åbobaserade företaget Hoivaneliö. En tomt har reserverats för ändamålet söder om Skolvägen i Kimito centrum.

Tanken är att hemmet ska anställa ett tjugotal personer inom vårdbranschen. Alla som bor på hemmet kommer att få ett eget rum med toalett.

Hoivaneliö uppskattar att byggprojektet kostar cirka tre miljoner euro.

I november öppnar nättjänsten Taiko där konstnärer kan sälja sina konstverk direkt till kunden. Konstnärerna hurrar då byråkratin minskar och pappersarbetet underlättas.

- Det finns rätt så få kanaler i Finland idag som fokuserar på konstförsäljning och förmedling av konstverk, säger fotografen Sade Kahra. Gallerierna förmedlar naturligtvis konstverk men många av dem är ickevinstdrivande så de binder dem lite och gör att de inte helhjärtat kan syssla bara med försäljning.

Idag är det endast ett fåtal konstnärer som är representerade via de kommersiella gallerierna och kan ställa ut och sälja sin konst via dem.

Konstnären Sade Kahra välkomnar webbtjänsten och ser den som ett komplement till de nuvarande gallerierna. Sade Kahra Bild: Yle/Nina Bergman sade kahra

- Om man inte får utställningstid på inhemska gallerier åker de flesta som jag vet utomlands eller så säljer man sin konst direkt till kunderna men det betyder mycket byråkrati, säger Kahra. Därför är det mycket välkommet med en ny aktör på marknaden som underlättar pappersarbetet.

Gemensam plattform

Patrik Edman står bakom webbtjänsten Taiko som öppnar i november och berättar att idén kläcktes då han fick höra om hur svårt det är för konstnärer att sälja sin konst.

- Vi fick den här idén i våras då vi talade med en konstnär som var frustrerad att hon inte hade en kanal att sälja sina alster, säger Edman. Det visade sig att det inte finns en liknande tjänst som den vi utvecklat som skulle sälja bildkonst i Finland.

Patrik Edman tror hårt på att webbtjänsten Taiko också ska kunna göra finländsk konst mer känd utanför Finlands gränser. Patrik Edman Bild: Yle/Nina Bergman patrik edman,taiko

Idag finns det liknande regionala sajter men Taiko är en samlingsplats för flera olika konstverk och erbjuder ett lätt sätt att sälja sin konst genom att erbjuda flera olika betalningsmedel samt ett snabbt logistiksystem som förbättrar kundupplevelsen.

Hundratals konstnärer intresserade

- Över 700 konstnärer har visat intresse och kommer att börja sälja sin konst via oss, säger Edman. Det är sporrande att höra att systemet vi har skapat fungerar och många är glada att vi har skapat en marknadsplats där konstnärerna kan marknadsföra och sälja sin konst.

Kahri håller med Edman för det är inte alltid en självklarhet att man som konstnär också är intresserad av att sälja och marknadsföra sin konst.

- Vi vill skapa konst men då det gäller att sälja konsten blir det svårare för ibland kan vi konstnärer ha attityden att det kommersiella är något dåligt, säger Kahra. Men Taiko är annorlunda och det är bra att konstnärerna får nya inkomstmöjligheter för stipendierna blir ju inte fler.

Finländare kan tänka sig att köpa konst

Enligt Edman visar en undersökning från ifjol att hälften av alla finländare kunde tänka sig att köpa konst via nätet men att endast fyra procent har gjort det.

- Jag tror att det finns en marknadsnisch som vi kan utnyttja, säger Edman. Konstnärerna lägger själva ut och prissätter sina konstverk och vi får provision för varje sålt verk.

Taiko söker nu också så kallad gräsrotsfinansiering. Det innebär, att vem som helst kan delta med en liten slant och på det sättet bidra till att Taiko kan genomföras. I ersättning får man bland annat äkta konst, T-skjortor, rabatter och sitt namn på Taikos Hall of Fame.

- Vi bjuder in alla intresserade att delta i att göra Taiko verkligt. Vi är väldigt tacksamma över allt stöd, säger Edman.

Förvaltningsdomstolen i Åbo låter bli att behandla en del av de besvär som riktats mot torgparkeringen i Åbo. Besvären gäller Åbo stadsfullmäktiges beslut att godkänna planerna för torgparkeringen.

Enligt förvaltningsdomstolen har föreningen Vårt Åbo inte rätt att besvära sig mot fullmäktiges beslut gällande Salutorgets allmänna områden och gatuplaner. Gällande Salutorgets trafikplan så går det inte att besvära sig eftersom besväret riktar sig mot beredningen av ärendet, konstaterar förvaltningsdomstolen.

Vårt Åbo anser att de fattade besluten strider mot markanvändnings- och bygglagen.

Vårt Åbo har också besvärat sig över stadens hyravtal med företaget Turun Toriparkki gällande den underjordiska delen av Salutorget. Föreningen anser att årshyran på 70 000 euro för det underjordiska markområdet är under marknadspris och kan uppfattas som gynnande av enskilt företag.

På den här punkten fortsätter ärendets behandling i domstolen. Staden ska lämna in en förklaring till förvaltningsdomstolen inom september.

Åbo stadsfullmäktige godkände hyresavtalet för parkeringshuset i maj.

Parkeringsbolaget Turun Toriparkki avser att bygga ett parkeringshus för 600 bilar under Salutorget och söker om bygglov senare i år.

Höghusbranden på Ursinsgatan 14 i Åbo centrum den andra januari i år leder till åtalsprövning, meddelar Åbopolisen.

Brottsrubriceringen är grovt sabotage.

Den misstänkte är en medelålders man i Åbo. Han greps i början av utredningen och försattes i reseförbud.

Mannen i fråga misstänks också för sabotage samt tre försök till sabotage, vilka ägt rum tidigare.

Den misstänkte erkände de tidigare brotten i samband med förundersökningen, men drog sedan tillbaka sitt erkännande.

De materiella skador som orsakades av branden på Ursinsgatan är omfattande.

FC Inters ordförande Stefan Håkans upplevde inte tränaren Shefki Kuqis beskyllningar om att fotbollsligans domare gynnar HIFK som särskilt grova.

En ny storm har blossat upp kring Shefki Kuqi.

Efter måndagskvällens 0–0-match i Åbo mot nedflyttningskonkurrenten Helsingfors IFK sade FC Inter-tränaren att ligan och domarna gynnar huvudstadsklubben.

Framför allt situationen där hemmalagets Bajram Nebija visades ut förargade Kuqi, som ansåg att domaren Dennis Antamo handlade fel.

– Jag har redan länge misstänkt att alla vill att HIFK stannar i ligan, däribland domarna. Det är helt uppenbart, konstaterade en upprörd Kuqi på presskonferensens efter kampen.

Också Håkans vill ha IFK i ligan

FC Inters ordförande Stefan Håkans var på plats på presskonferensen – och han tolkade inte Kuqis beskyllningar som särskilt allvarliga. Han anser inte att Kuqi syftade på att Inter medvetet missgynnas.

– Han sa allmänt att man vill ha kvar Helsingfors IFK i ligan. Jag upplevde det inte som alternativt (att man vill ha ut Inter, red. anm). I så fall skulle jag ha reagerat, men jag tolkade det inte så, säger Håkans till Yle Sporten.

– En stor del av Helsingforsområdet vill ju ha kvar IFK, det har helt klart uttalats såna önskemål. Och också jag tycker att det är bra att HIFK är tillbaka i ligan, inte har jag något emot det.

Inte genomtänkt

Toppdomaren Mattias Gestranius säger till Ilta-Sanomat att han är oroad över Kuqis formulering att han länge misstänkt att domarna gynnar HIFK. Håkans tror däremot att Kuqis beskyllning – trots formuleringen – kom i stridens hetta.

– Han ansåg bara att IFK favoriserats av domarna. Det var en reaktion efter vad han upplevde som förlorade poäng. Och då det dessutom var andra gången på raken, syftar Håkans på att Inter fick en spelare utvisad också i föregående match mot SJK.

– Många tränare har temperament, men en del har ännu mera. Job Dragtsma (Inters tränare 2007-2016) har precis lika het när det gällde domare. Jag vill inte ta någon i försvar, men tränare säger ibland vad spottet för i mun utan att tänka tanken så långt. Det var inte så övervägt.

Men Kuqi sade att han redan länge misstänkt det här?

– Han tänker nog inte så långt i såna här fall. Jag har hört så mycket ur tränarnas mun att jag inte vet hur allvarligt man ska tolka det här. Jag kommer ihåg att Pertti Lundell (Inters tränare 2001-2002) brukade skrika ”ai sää oot vetänyt Pitkävetoa vai?” åt domarna. Man hör sånt hela tiden på alla serienivåer.

Håkans meddelar att ärendet inte kommer att behandlas desto mer inom klubben. Däremot har Kuqi fått samma uppmaning som Dragtsma i tiderna fick.

– Efter ett par år kom vi med Job överens om att vi inte ska kommentera domslut. Man får ingenting ut av det, förutom att man hamnar upp på läktaren. De är ju heliga de där domarna.

Nöjd med Kuqis arbete

Inter har under Shefki Kuqis ledning samlat sex poäng på sju matcher och ligger nästjumbo i serien på samma poäng (22) som HIFK strax ovanför. Kuqis ex-klubb PK-35 är redan avsågat i botten, medan antingen Inter eller HIFK får kvala om förnyat kontrakt.

Håkans är nöjd med Kuqis sejour hittills och berättar att den tidigare landslagsanfallaren finns med när nästa säsongs tränare i sinom tid förhandlas fram.

– Han har nog fått till en uppryckning, menar Håkans. Spelmässigt har det helt klart gått åt det bättre hållet. Inget ont om de gamla, men om de varit med så länge klubben existerat så kanske det blir lite dammigt. Nog är det lite annan fart och attityd nu.

Vägarbete på Bangårdsgatan och Helsingforsgatan i Åbo centrum stör trafiken mellan torsdag och lördag.

Arbetet pågår mellan klockan 9 och 15 på avsnittet mellan Brahegatan och Ketarantie.

Körfiler stängs stundvis av i båda färdriktningarna.

- Det känns väldigt bra! Så kommenterar Houtskärspolitikern Christer Friis (SFP) nyheten att staden nu inleder bygget av den nya hälsostationen i Houtskär.

Den nya hälsostationen ska byggas i anslutning till äldreboendet Fridhem. Enligt den nuvarande tidtabellen ska hälsostationen stå färdig i april 2017. Projektet kostar drygt 600 000 euro.

- Det har varit en långdans kring det här projektet. Men nu äntligen har arbetena påbörjats! Det här är en väldigt bra dag, säger Friis.

hälsostationen i Houtskär Bild: Yle/Johanna Ventus houtskär,hälsocentral,hälsostationen i houtskär

Framtiden för hälsovården i Houtskär har väckt oro bland invånarna i flera år. Pargas stad har haft problem med att hitta vikarier till hälsostationen, beredskapen under veckosluten drogs in i fjol och för ett par år sedan kom förslaget att Houtskärsborna ska besöka läkaren i Korpo i framtiden, ett förslag som ändå inte godkändes.

"Viktig signal av staden"

Bygget av en ny hälsostation är en fin signal från stadens sida, konstaterar Friis.

- Det här är en väldigt viktig signal. Vi har haft en hel del diskussioner kring hälsovården i Houtskär. Nu har vi kommit på rätt väg, fortsätter Friis.

Den gamla hälsostationen i Houtskär. Hälsogården i Houtskär. Bild: Yle/Johanna Ventus houtskär,hälsocentral,hälsocentral houtskär,hälsogård,hälsogården i houtskär

Friis är nöjd med läget för hälsovården i Houtskär. I nuläget har hälsostationen två sjukskötare och regelbundna besök av en läkare. Det enda negativa är att det inte kommer att finnas utrymmen för en tandläkare i den nya hälsostationen, trots invånarnas önskemål, säger Friis.

"Byggstart i grevens tid"

Enligt fastighetschef Seppo Pihl vid Pargas stad var det viktigt att inleda bygget innan social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. Pihl får medhåll av Friis.

- Det är i grevens tid. Hade bygget fördröjts med en till ett och ett halvt år så skulle vi nog ha se i månen efter en ny hälsostation. Man vet inte vad det nya för med sig och om vi då skulle ha haft gamla utrymmen hade risken varit stor för att vi skulle ha fått nöja oss med något minimalt. Det är nog i sista ögonblicket som det här byggs, säger Friis.

Hälsostationen byggs vid Fridhem. Fridhems serviceboende i Houtskär Bild: YLE/Åboland fridhem,houtskär,serviceboende,vård,vårdhem

Den nuvarande Hälsogården i Näsby är i dåligt skick och staden planerar att sälja huset efter att verksamheten flyttat ut. Det ideala skulle vara att bygga bostäder i huset för att locka inflyttare, säger Friis.

- Det enklaste är om Väståbolands Hyreshus Ab, alltså stadens bolag för hyresbostäder, tar över huset. Men om det här inte lyckas så hoppas jag att det hittas initiativkraftiga personer som är villiga att starta ett bostadsaktiebolag. Jag hoppas att huset inte blir en semesterbostad utan att huset används som bostäder för inflyttare, säger Friis.

Byggnämnden i Pargas vill ha utrett i vilken utsträckning en husägare kan hyra ut sitt hem till utomstående utan att verksamheten kan betraktas som inkvartering.

Man får låna ut eller hyra sitt hus åt andra, men om det är en konstant och yrkesmässig verksamhet med kortvariga gäster så gäller andra regler, särskilt om området inte är planerat för turistanläggningar.

- Byggnämnden jobbar hela tiden med en balans mellan fastighetsägarens rättigheter och skyldigheter, gentemot grannarnas rättigheter och skyldigheter, förklarar stadsjuristen Monica Avellan. Därför vill vi nu ha ett avgörande av Högsta förvaltningsdomstolen om vad som är rätt när det gäller uthyrning och inkvartering.

Byggnadstillsynen har fått flera anmälningar om att Villa Eeva i Nagu marknadsförs som och används för inkvarteringsverksamhet. I generalplanen finns huset däremot på ett planeområde för bostadsområde, med planmärkningen A, och bygglovet är likaså beviljat för ett småhus. Grannarna har klagat på att huset ändå konstant använts för inkvartering av utomstående.

Byggnämnden beslutade i april 2015 att husägaren omedelbart skulle sluta med inkvarteringsverksamheten, och man utfärdade ett vite som blev större för varje vecka som den olagliga verksamheten fortsatte.

Domstolen gav husägaren rätt

Men ärendet gick vidare till Åbo förvaltningsdomstol, som trodde på husägarens ståndpunkt, enligt vilken uthyrningen skedde i väldigt liten skala. Boendet kunde enligt domstolen jämställas med normalt boende, så uthyrningsverksamheten har fått fortsätta.

Pargas har nu anfört besvär över beslutet, och man vill att Högsta förvaltningsdomstolen avgör tvisten. Det finns ett liknande fall från Kotka 2013, där Högsta förvaltningsdomstolen tog fasta på att inkvarteringsverksamheten i ett bostadsområde ändrade på hela sättet att bo.

- Om du kommer och bor 1-2 dagar i ett hus, så bor du på ett annat sätt än de andra i bostadsområdet, säger Avellan. Det blir sämre social kontroll och det blir oroligare än vad planläggningen hade tänkt. Så resonerade Högsta förvaltningsdomstolen.

Den som flyttar till ett planeområde för bostadshus eller sommarstugor ska alltså kunna skapa ett socialt nätverk med andra som flyttat dit av samma orsak. Det gör man inte på ett område för turistanläggningar, med planmärkningen RM. Där byts grannarna varje vecka, det ordnas svensexor och nakna män springer runt på tomten, eller där festas hela veckan utan att man bryr sig om några grannar.

- Det är i och för sig inte förbjudet att ha inkvartering, men då ska man tänka på om det är möjligt i det planeområdet och om det funkar på området.

Enligt lagen (Lag om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet) är inkvarteringsverksamhet "yrkesmässigt tillhandahållande av möblerade rum eller andra inkvarteringslokaler för kunder som behöver tillfällig inkvartering". De orden ger utrymme för tolkningar. Vad betyder yrkesmässigt? Vad är en tillfällig inkvartering?

Andra liknande fall väntar på avgörande

Stadsjuristen Monica Avellan poängterar ändå att det här fallet endast gäller planerat område. Man får gärna syssla med lantbruksturism och med att hyra ut stugor i skärgården, men om ett område är planerat för ett visst syfte så borde det användas enligt de planerna.

Och Villa Eeva är inte det enda fallet i Pargas. Byggnämnden har redan tidigare fått ta ställning till om hus på Airisto Sandviken i Västermälö kunde hyras ut, fastän fritidsbostadsområdet byggdes för åretruntboende och för sommarstugor. Där sade nämnden nej, för ett område för turistanläggningar ställer helt andra krav på trafikarrangemang, sophämtning, men framför allt på vad man lovat de andra grannarna.

- Det handlar om tilltrosskyddet, säger Avellan. Då du köper en fastighet måste du lita på att det du ser i planen också håller streck, att ditt hus är byggt i rätt område.

Avellan har dessutom fått påringning om ett annat hus i Nagu där det likaså förekommer uthyrningsverksamhet, men nämnden har valt att vänta med det ärendet tills man vet vilken domstolens tolkning är.

Högsta förvaltningsdomstolen kommer att behandla ärendet med Villa Eeva i sinom tid. Man har fått handlingar och genmälen av både husägaren och av Pargas stad, men ett beslut är att vänta först nästa år.

Båda lägenheterna i Villa Eeva är just nu till salu, både den där inkvartering ordnas och grannlägenheten som har lidit av verksamheten.

Artikeln har uppdaterats 14.9.2016: Ingressen har preciserats.

Finlands Viltcentral har fel när de i ett färskt uttalande framhåller att fästingar sprider sig oberoende av hjortdjuren, säger Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet.

-Dom säger att det inte tycks finnas något samband. Dom verkar lite osäkra, och det är bra det, för det är inte sant det dom säger.

Jaenson hänvisar till ett flertal forskningsresultat från USA som visar ett samband mellan vitsvanshjorten och förekomsten av borreliainfekterade fästingar.
Han anser att Viltcentralens egna siffror inte håller för en vetenskaplig granskning.

-Det är ju ingen vetenskaplig rapport utan en mer populärt hållen text. Det finns stora brister i den statistiska analysen och undersökningsmetodiken vad gäller den data som Viltcentralen presenterar.

En av bristerna gäller tidsaspekten, säger Jaenson.

-Dom har helt eliminerat tiden i sin analys och ser endast på medelvärden. Man har inte beaktat andra faktorer, såsom andra värddjursarter, temperaturen och övriga klimatfaktorer.

Också avsaknaden av Åland i Viltcentralens analys kritiseras av Jaenson.

-Åland har visserligen inte vitsvanshjort men där finns en extremt hög population av rådjur och Åland är ju känt för att ha bland de högsta borreliosincidenserna i världen. Min uppfattning är att det beror på att man planterat in rådjur där och att stammen nu blivit så talrik.

Du menar alltså att det skulle minska antalet fall av TBE och borrelia, om antalet hjortdjur skulle minska?

-Ja, man måste minska antalet hjortdjur väldigt drastiskt, tyvärr är det så. Det har flera undersökningar i USA visat. Inte beträffande TBE, som inte förekommer i USA, men nog beträffande borrelios. För att få en effekt på borreliaförekomsten bland människor, så måste man reducera vitsvanshjortstammen till en väldigt låg nivå.

Det ser ljusare ut än tidigare inom byggbranschen. Enligt byggnadsindustrins prognos från i våras skulle byggandet öka med 3,5 % i år men i augusti uppskattade man att byggandet ökar med hela 6,5%.

Att det byggs mera hus än på länge i Finland märks också inom industrin på Kimitoön.

Låsen går åt

Efterfrågan på lås har ökat och ser ut vara större än i fjol, säger Jouni Haapaniemi, fabrikschef vid Assa Abloys låsfabrik i Björkboda.

- Att det går åt mer låsprodukter under sommaren är normalt, men efterfrågan på lås verkar vara större än för ett år sedan också nu på hösten, säger Haapaniemi.

På fabriken är stämningen ändå allt annat än glad. I samband med samarbetsförhandlingarna 2014 beslöts att fabrikens verksamhet ska ses över, och det beslutet gäller än i dag.

Stämningen på fabriken i Björkboda är dyster. På bilden Metalls huvudförtoendeman Kenneth Lindblom och fabrikschef Jouni Haapaniemi. Kenneth Lindblom och Jouni Haapaniemi vid Bjrökboda lås. Bild: Yle/Monica Forssell björkboda lås,jouni haapaniemi,kenneth lindblom

Kenneth Lindblom är Metalls huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig på fabriken.

- Inte är stämningen så bra. Jag har tänkt att det blir en tuff höst och det ser det nog ut att bli.

Tillverkningen vid fabriken kommer att minska och istället köper man in färdiga produkter och komponenter av underleverantörer.

Vackra byggnader i Björkboda lås Bild: Yle/Anna Savonius björkboda,björkboda lås,dalsbruk,låsfabrik,åboland

- Vi kommer att fortsätta med en ny typ av verksamhet i framtiden, förklarar Jouni Haapaniemi och påpekar att beslutet inte fattats i Björkboda utan av Assa Abloys ledning.

I den nya verksamheten ingår hopsättning, inkommande och utgående lagerföring, produktutveckling, ordercentral och inköp.

Tegel och spännlina går också åt

Också vid tegelfabriken i Mjösund och Dalwire som tillverkar spännlina i Dalsbruk märks det att det igen byggs mer än tidigare i landet.

I fjol vintras var personalen vid tegelfabriken permitterad över två månader men för tillfället finns inga dylika planer.

Bild: Yle/Monica Forssell keramia,tegel,tegelproduktion,tiileri

Och i Dalsbruk är Dalwires fabrik igen i gång varje dag, dygnet runt. Tidigare stod fabriken en dag i veckan.

Inte heller vid Dalwire behöver personalen just nu bekymra sig över jobben men behovet av att göra inbesparingar kvarstår.

- Det finns efterfrågan på spännlina men eftersom våra kostnader är alltför höga måste vi fortfarande spara. Konkurrenterna gör samma produkter som vi, men billigare, förklarar vd Arto Mustonen.

Dalwires fabrik i Dalsbruk. Bild: Yle/Monica Forssell dalwire

I våras blev det klart att Dalwire måste spara nästan en halv miljon euro ännu i år. Det kravet kvarstår.

Tack vare pensioneringar och några uppsägningar tidigare i år är ytterligare personalminskningar ändå inte aktuella vid Dalwire mera i år.

Dalwire för som bäst förhandlingar med Kimitoöns kommun om att inte behöva betala för överlopps fjärrvärme. Fjärrvärmeröret till Dalwires fabrik går genom fastigheter som tillhör FNsteels konkursbo och enligt vd Arto Mustonen kunde företaget spara en hel del om Kimitoöns värme debiterade enbart för den värme som Dalwire de facto använder i sin fastighet, men tillsvidare har man inte nått någon överenskommelse.

Att igen få tillgång till hamnen i Dalsbruk skulle också vara en stor lättnad för Dalwire, men tillsvidare har FNsteels konkursbo, som äger hamnen, inte varit villig att öppna hamnen.