Ekologisk odling ökar varje år i Egentliga Finland, och särskilt antalet ekohöns har ökat kraftigt.
Egentliga Finland har det största antalet ekohöns i Finland, över 100 000 höns. Under de senaste fem åren har det skett en ökning med 78 %.
Jämfört med andra landskap ligger Egentliga Finland i topp också vad gäller odling av ekoråg och ekoärter.
Det finns över 360 ekogårdar i landskapet, av vilka 72 är djurgårdar. Den största spannmålsgrödan som odlas ekologiskt är havre, följt av vete och råg.
Ekologisk potatis odlas på 40 hektar i Egentliga Finland. Av trädgårdsväxterna odlas mest ekoäpplen, på 14,8 hektar, och ekojordgubbar på 12,8 hektar.
Den ekologiska åkerarealen i landskapet är totalt 21 230 hektar, vilket är 7,2 % av totalarealen.
Tänk dig att leva så miljömedvetet och sparsamt att allt ditt skräp ryms i en liten glasburk! Det är precis så som Åbobon Julia Degerth lever.
Julia låter bli att köpa mat, kläder och kosmetik som är förpackade i plast. Allt ska gå att sortera och återanvända. Det lilla som sedan blir kvar och som då är enbart skräp ska rymmas i en glasburk. Den här livsstilen kallas zero waste och Julia har levt enligt de här principerna sedan maj i år.
- Jag har alltid varit miljömedveten och försökt minimera användandet av plast, men jag har som så många andra köpt köttfärs i plastförpackningar och liknande saker.
Nej till plast
I våras fick Julia upp ögonen för Lauren Singer, en ung kvinna bosatt i New York och som under fyra års tid levt ett plastfritt liv. Allt skräp eller avfall som den här amerikanskan har samlat på sig under dessa fyra år ryms i en liten glasburk.
- Ju mer jag läste om hennes liv, desto mer inspirerad blev jag själv. Det här är faktiskt det bästa jag läst.
Livsstilen kallas zero waste, alltså noll skräp och sedan mitten av maj i år (2016) lever Julia Degerth enligt samma principer som Lauren Singer.
Trots att Singer varit aktiv bland annat på You Tube med att sprida sitt budskap är det väldigt få som helt följer livsstilen. Julia har läst om några caféer och affärer i Tyskland som följer zero waste, men vad gäller Finland misstänker Julia att hon tillsvidare är den enda som verkligen försöker hålla sitt avfall nere vid noll.
Men hur fungerar det? Går det verkligen att dra ner på sitt skräp så drastiskt att allt ryms i en glasburk?
Enligt Julia Degerth i Åbo går det att leva ganska nära zero waste.
- Mitt första miljöval var att jag så gott som slutade köpa kött. Grönsaker och frukt går att köpa i lösvikt och då tar jag med en tygkasse till butiken. Jag använder inte plastpåsarna vid frukt- och grönsaksdisken. Jag har också köpt köttfärs i Saluhallen, men då hade jag med en egen burk dit jag bad att få köttet. Det gick hur bra som helst.
Tja till papper
Julia berättar vidare att hon bakar sitt bröd själv. Mjölet finns i papperspåse, men den påsen och övriga papperspåsar återanvänder Julia tills de nästan går i bitar.
- Papperet och all kartong sorterar jag och för till insamling. Ibland köper jag kokosmjölk i konservburk och de här burkarna borde man egentligen återanvända som ljuslyktor och pennställ, men jag har nog fört dem till metallinsamling.
Ja till hemlagad kosmetik
Julia gör också sin tandkräm själv för att undvika plasttuber och således skräp. Detsamma tänker hon göra den dag hennes fuktighetskrämer tar slut. Förpackningarna fanns redan i Julias hem innan hon övergick till zero waste och därför tänker hon med gott samvete använda innehållet i dem till sista droppen, Därefter tänker hon tillverka sina salvor och krämer själv.
- Det finns hundratals olika recept på nätet, säger Julia som för några veckor sedan försökte tillverka sin egen mascara. Det blev däremot ett mindre lyckat experiment. Mascaran blev som stora klimpar på ögonfransarna.
Sådana misslyckanden grämer Julia, men ännu mer bekymrar det henne att all mascara som säljs förpackas i plast.
Återanvänd mera
Julia köper idag väldigt lite kläder. Det mesta hon använder är köpta second hand. Kläderna tvättas med tvättnötter som går att använda om och om igen.
- Tvättnötterna köps i lösvikt och när de sedan har gjort sitt kan man kompostera dem, säger Julia som också berättar att de går att använda som diskmedel och schampo.
Finns det något som Julia köper som är förpackat i plast och således mot zero waste-livsstilen?
- Vårt toalettpapper är förpackat i plast. I USA finns det toalettpapper som har pappersemballage, men att importera toapapper från USA är miljömässigt värre än att köpa våra pappersförpackningar i plast.
Ensam om sin livsstil
Julia har ett sätt att undvika att samla på sig plast. Den plast som finns runt toalettpapperen ger hon till sin pojkvän som använder den som skräppåse. På så sätt återanvänds plastemballaget en gång i alla fall och dessutom hemma hos pojkvännen, inte hos Julia.
Varken pojkvännen eller övriga familjemedlemmar och vänner är helhjärtat med i zero waste, men de hejar på Julia och många har också minskat på sina avfallsmängder.
Julia däremot klarar sig med sin lilla glasburk dit det någon gång sätts ett pyttelitet skräp som inte platsar i komposten eller i insamlingar.
Glad om hon kan inspirera andra
I framtiden när Julia Degerth planer på att starta ett företag där zero waste står i centrum. De här planerna är tillsvidare hemliga eftersom Julia är mitt i sina studier.
Det som däremot är mer aktuellt är att Julia är nominerad i klassen ”Årets inspiratör” i Galan 2016, en blogg- och nöjesgala som ordnas/hölls den 19 november i Vasa. Vill du veta mera om Julia och zero waste kan du leta rätt på hennes blogg som heter Grön i Åbo.
Serviceboendet Solglimten i Hitis verkar att få sitt verksamhetsbidrag på 65 000 euro för 2017, precis som man önskat. Kimitoöns omsorgsnämnd anser att pengarna ska ges, men saken måste ännu godkännas av kommunfullmäktige.
Tjänstemännen har ansett att något verksamhetsbidrag inte ska betalas ut, eftersom Solglimten enligt kommunens tjänstemän är att betrakta som ett privat företag. Politikerna har ändå haft en annan syn på saken och hittills varje år beviljat bidraget.
För en dryg vecka sedan träffades Solglimtens ledning med bland andra Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta och tjänstemän och förtroendevalda från kommunen. Diskussionerna då fördes i god anda.
Då omsorgsnämnden på onsdagen möttes beslutade man att verksamhetsbidraget som servicehemmet begärt ska beviljas, och man anhåller om tilläggsfinansiering av fullmäktige för det.
Nämnden var ändå inte enig, utan man röstade 8-1 om saken. Siw Abrahamsson (SFP) röstade för att anhållan skulle förkastas.
Företaget Suominens Mjölk har blivit valt till Årets ekoföretag 2016.
Den lilla glassfabriken i Aura lanserade Jymy-glassen i slutet av år 2014 av Olli Suominen, Samuli Suominen, Erkki Mikola, Jyrki Sukula och Horst Neumann. De grundade ekoglassfabriken då de inte kunde hitta tillräckligt god handgjord glass i affärernas kyldiskar.
På kort tid lyckades man få sin glass såld till många större ställen.
Suominens Mjölk fick ett hedersomnämnande redan i tävlingen Årets ekoföretag 2015, och Jymy-glassen korades till årets bästa nordiska ekobrand på ekomässan i Malmö 2015.
På Jaakko och Pirkko Suominens ekogård i Aura norr om Åbo finns 120 mjölkkor.
Utmärkelsen Årets ekoföretag 2016 delades på onsdag ut i Åbo i samband med de nationella ekodagarna.
Nästa höst träder den nya studiestödsreformen i kraft. Själva studiestödet minskar med 50-80 euro, medan bostadstillägget slopas och ersätts med det allmänna bostadsbidraget.
Daniel Haglund, Fanny Wikström, Alice Brandt och Otto Lindén är studerande vid Åbo Akademi. De tycker att den praktiska informationen varit bristfällig.
- Egentligen kan jag inte säga att jag vet så jättemycket. Det känns som om man inte har fått så mycket information via skolan eller via nyheter. Kårens syrelseordförande skrev en kort text i vår medlemstidning om reformen. Innan det hade jag inte hört något om de konkreta förändringarna, säger Wikström.
- Efter att ha läst texten förstod jag att det kommer beröra precis alla studerande, säger Haglund.
Beroende på studerandens boendesituation kommer det sammanlagda bidraget att vara olika för alla. Många studerande med stram ekonomi är oroliga för att de måste vända på sina slantar ytterligare nästa höst.
Alice Brandt bor ensam och för henne kan bidraget till och med öka. Men för Otto Lindén som bor med sin sambo kan reformen innebära att han får betydligt lägre bidrag än tidigare.
Alice BrandtAlice Brandt.Bild: Yle/Lina Friskalice brandt
Otto Lindén.Otto Lindén.Bild: Yle/Lina Friskotto lindén
Det går att på FPA:s webbsidor räkna ut vad man kommer att få för studiestöd nästa höst. Wikström och Haglund bor ihop och har räknat ut hur de kommer att påverkas.
- Enligt det jag kollade upp kommer vi inte att påverkas så mycket av reformen. Vi började studera före 2013 så vårt studiestöd är ungefär 475 euro efter skatt varje månad. Vårt allmänna bostadsbidrag ändras bara någon euro från det vi får nu. Jag tror att skillnaden blir större för de som börjat studera tidigare och som haft högre studiestöd, säger Wikström.
Den nya studiereformen har förargat och oroat många studerande
Fanny Wikström och Daniel Haglund tycker ändå att det finns ett par positiva saker värda att lyfta upp.
- Det som är positivt är att man får bostadsstöd också på sommaren. Det har vi tidigare inte fått. Tyvärr är vi i det skedet av studierna att vi inte kommer att ha någon nytta av det. Men det är en positiv sak, eftersom det är många studerande som stressar över att ha råd med sin lägenhet på sommaren, säger Wikström.
- Studerande kommer att få ta mera lån, vilket innebär att vi har mer pengar att leva med, säger Haglund.
Varken Haglund eller Wikström tror att de nya sparåtgärderna kommer att bidra till att studerande blir snabbare färdiga - snarare tvärtom.
- Den här pressen som ställs på studerande gör bara det att man kanske måste söka jobb vid sidan av studierna. Då är det studieprestationerna som lider, säger Haglund.
Närings-, trafik- och miljöcentralens beräkningar visar att det inom fem år kommer att behövas 15 000 nya industriarbetare i Egentliga Finland. Det säger NTM-centralens överdirektör Kimmo Puolitaival.
- Det betyder att vi fyller den svacka som uppstod i samband med den globala lågkonjunkturen som inleddes 2009, säger Puolitaival. Situationen är väldigt positiv och vändningen skedde redan i början av 2016, vilket betyder att vi nu står inför ett accelererande behov av arbetskraft.
Landskapet står inför nya utmaningar
I slutet av september var 12,4 procent av den arbetsföra befolkningen arbetslös i Egentliga Finland visar siffror från arbets- och näringsbyrån.
Överdirektör Kimmo Puolitaival medger att det också nu finns utmaningar, men att rekryteringar är goda nyheter för hela landet.kimmo puolitaivalBild: Yle/Johanna Ventuskimmo puolitaival
Nu har två stora industriföretag på kort tid meddelat om nyrekryteringar, vilket betyder att landskapet snart kan vara i en motsatt situation med arbetskraftsbrist som följd.
Trots att många fått sparken under lågkonjunkturen, så har många också skolat om sig och jobbar nu inom helt andra branscher. Därför kan det åtminstone på kort sikt bli utmanande att hitta all den personal som nu kommer att behövas.
- Vi kommer att behöva hela landets hjälp för att hjälpa till med den positiva utmaning vi står inför, säger Puolitaival. Dessutom kommer vi att aktivera yrkesutbildningsorganisationer från allt mellan andra stadiet och högskolenivå.
Stort behov av utbildad personal
På lång sikt tror Puolitaival att landskapet nog kommer att lyckas hitta alla de svetsare, plåtslagare, elektriker, ingenjörer och diplomingenjörer verkstadsindustrin har behov av de kommande åren.
- Jag ser det som så att vi har en positiv utmaning på gång inom sydvästra Finland för tillfället, säger Puolitaival. Vi har mött ganska många negativa utmaningar hittills under den här lågkonjunkturen, så vi kommer inte att måla pessimism nu utan optimism.
Puolitaival ser redan att intresset för den här branschen igen har börjat öka, och han hoppas att allt fler ungdomar skulle se möjligheterna och inte bara problemen.
Att pojkar får lägre vitsord i modersmålet än flickor på Kimitoön framgår ur en färsk undersökning som Svenska kulturfonden sponsrat.
Det är kanadensiska forskaren Satya Brink, som inom ramen för ett projekt kallat Feedback och feed forward, granskat vitsorden i matematik och modersmålet i klasserna 5 till gymnasiets sista klass i tolv kommuner i Svenskfinland.
Projektet Feedback och feed forward genomfördes 2015-2016 och handlade om att hitta nya verktyg för skolorna att förbättra elevernas kunskapsutveckling.
Könsskillnader sticker ut på Kimitoön
Det som sticker ut för Kimitoöns del är att det finns tydliga skillnader mellan könen. Flickor har klart högre vitsord både i matematik och modersmålet än pojkar, och i modersmålet är skillnaden i vitsorden större än i matematik.
Bland de årgångar (elever födda 1994-1996) som undersöktes fanns det exempel på att pojkarna i genomsnitt i en klass fått hela två vitsord lägre än flickorna.
Är det ett problem att pojkar får lägre vitsord i modersmålet än flickor, bildningschef Mats Johansson?
- Det är klart att det är ett problem. Inte vitsordet i sig, men modersmålet är viktigt för all annan inlärning. Om det sedan är historia, fysik eller kemi. Har du inte ett gott modersmålet har du svårt att ta in den kunskapen också. Och har du inte ett starkt modersmål har du också svårt att lära dig ett främmande språk. Så det är klart att kunskaper i modersmålet hänger ihop med hur det går i skolan i övrigt för pojkarna, förklarar Johansson.
”Pojkar vill skruva – inte läsa”
Bildningschef Mats Johansson har för Kimitoöns del kontrollerat resultatet i Satya Brinks undersökning genom att granska vitsorden också för de elever som inte gått i Kimitoöns gymnasium utan fortsatt till andra skolor efter grundskolan, och enligt Johansson håller trenden streck, också om den inte är riktigt lika markant som Brinks undersökning visar.
Bildningschef Mats Johansson tycker att man bör fundera på varför pojkarna presterar sämre i modersmålet än flickorna.Bildningschef Mats Johansson vid sitt skrivbord. Bild: Yle/Monica Forssellbildningschef,mats johansson
- Vad kan vi göra? Jag utgår från att pojkarna inte år efter år är mindre begåvade. Det måste vara andra faktorer som påverkar vitsordet. Det kan vara allt från socioekonomiska orsaker till intresse för ämnet och förstås undervisningen. Men inte tror jag att undervisningen är dålig eftersom vi också har höga vitsord, säger Johansson och resonerar vidare så här:
- Här på landet är modersmålet kanske inte av tradition något som intresserar pojkar. Man har andra intressen och ett annorlunda språk än vad man har i en stad. Det handlar om att skruva mopeder eller köra traktorer, teknik. Pojkarna har så annorlunda intressen än vad skolan tar upp och det tror jag att ganska långt påverkar intresset för att lära sig ett korrekt språk.
Lärare: Inte ett stort problem
Heidi Ramstedt, som undervisar i modersmålet i klasserna 7,8 och 9 i Kimitonejdens skola är inne på samma spår som Johansson.
- Det finns nog många pojkar som är mera intresserade av att skruva och köra moped och traktor än att läsa och skriva, säger Ramstedt men fortsätter sedan: Och de kommer att klara sig långt också med det i framtiden.
Ramstedt tycker inte att det är ett stort problem att flickorna klarar sig bättre i modersmålet än pojkarna.
- Visst kan man ha det i bakhuvudet och fundera på det, men inte tycker jag att man behöver sätta alltför mycket tid och resurser på det, säger Ramstedt.
Är det möjligt att lärare bedömer olika beroende på elevernas kön?
- Nej, det tror jag inte. Vi är professionella och bedömer elevernas prestationer.
Den som läser mycket har ofta ett gott språk, säger modersmålslärare Heidi Ramstedt.Modersmålslärare Heidi Ramstedt. Bild: Yle/Monica Forssellheidi ramstedt
Ramstedt påminner också om att inte alla flickor får höga vitsord i modersmål.
- Det finns flickor som inte tycker om att läsa, inte gillar att skriva, men däremot kanske de anpassar sig lite bättre. Här finns nog en könsskillnad. Flickorna försöker och gör det man ber dem om att göra, medan pojkarna oftare sätter emot om de inte är intresserade.
Läsning är nyckeln
Att pojkarna klarar sig sämre i modersmålet än flickorna är en trend som syns också i andra kommuner, och inte bara i Kimitoön - också om trenden verkar vara extra tydlig just i Kimitoöns kommun.
Heidi Ramstedt tror att orsaken till att pojkarna presterar sämre i modersmålet åtminstone delvis kan handla om intresse för läsning.
- De som läser mycket har oftast ett gott språk, och traditionellt är det så att flickor, trots att de kanske inte mera läser så mycket i högstadiet, tidigare har läst mera än pojkar.
Eleverna i Kimitonejdens skola får själva välja vad de läser. Huvudsaken är att de läser.Glasögon vilar på gammal upplaga av Topelius Boken om vårt land. Bild: Yle/Rolf Granqvistboken om vårt land,gammal bok,glasögon,litteratur,läsning,zacharias topelius
Ramstedt jobbar själv en hel del med att få alla elever att intressera sig för modermålet och framför allt läsning.
Det betyder att man i Kimitonejdens skola läser en hel timme i veckan, hela läsåret. Eleverna ska också läsa lite hemma mellan lektionerna.
Att inte bara fokusera på de skönlitterära klassikerna är viktigt, tror Ramstedt, och bland hennes elever finns det sådana som hellre väljer att läsa om till exempel jakt eller historia, istället för skönlitterära klassiker.
- Ju mer man läser, desto bättre, säger Ramstedt, och påpekar att man nog förstås också går igenom klassikerna, men på ett annat sätt.
För att höja pojkarnas intresse för modersmål skulle det också behövas fler manliga modeller, anser Ramstedt.
- Män borde visa att språket är viktigt och att det är viktigt att kunna uttrycka sig väl.
Bildningschef Mats Johansson hoppas att skolan och lärarna i framtiden fokuserar mera på individerna och den unika sammansättning av människor som varje klass utgör.
- Hur ska jag få just de här som nu finns i klassen intresserade? Alla är olika, sammanfattar Johansson.
Fotnot: Satya Brinks undersökning visade på en skillnad mellan vitsorden i Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola. I den ena skolan var skillnaden mellan vitsord och kön mera framträdande än i den andra. Ur undersökningen framgår ändå inte vilken av skolorna det gäller. Modersmålslärarna i både Dalsbruks skola och Kimitonejdens skola erbjöds möjlighet att medverka i artikeln.
Byggföretaget NCC har beslutat att avbryta bygget av en parkeringshall i Harpunkvarteret invid Åbo slott på grund av kvalitetsproblem med den betong som har levererats skriver Turun Sanomat.
Betongen har visat sig ha samma problem som den betong som har levererats till T3 sjukhusets byggplats. Enligt preliminära rapporter har betongen stora hållfasthetsproblem.
Det är betongföretaget Rudus Oy som har levererat betongen till båda byggplatserna.
- Harpunkvarteret är det enda byggprojektet i Åbo där NCC har använt sig av betong från Rudus fabrik, säger regionchef Esa Lehmusvuori vid NCC i Egentliga Finland, till TS. Då vi hörde om problemen vid T3 sjukhuset valde vi också att göra egna kvalitetstest på betongen och de visade att vi har problem.
Parkeringshallens grund och en del av den bärande konstruktionen har redan gjutits. Testerna som gjordes förra veckan visar att betongens hållfasthet ligger 70 procent under de krav som har ställts.
- Det mesta pekar på att det är fel på betongen, säger Lehmusvuori. Visst kan det också röra sig om ett arbetsmisstag men inget som uppdagats tyder på det.
Plácido Domingo, den världsberömda operasångaren och ordföranden för kulturarvsorganisationen Europa Nostra, kommer till Finland den 13 maj 2017. Domingo delar ut Europeiska unionens och Europa Nostras gemensamma priser för kulturarv. Finland deltar i tävlingen med nio förslag.
Europeiska unionens högsta ledning samt cirka 300-400 representanter av europeiska kulturarvsorganisationer förväntas delta i evenemanget i Åbo.
Prisutdelningen hör till det stora kulturarvsevenemanget European Heritage Congress, som anordnas i Åbo 10-14 maj 2017, och som är en del av programmet för Finlands självständighets jubileumsår.
Finland har nominerat nio förslag att tävla för dessa kulturarvspriser.
Alla byggplatser som betongtillverkaren Rudus har levererat betong åt ska granskas. Det säger Reima Ojala som är direktör för byggnadsinspektionen i Åbo efter att NCC meddelat att man avbryter bygget av en parkeringshall i Harpunkvarteret invid Åbo slott.
- NCC meddelade mig på onsdagskvällen om att deras egna granskningar visar att det finns stora problem med betongens hållfasthet, säger Ojala.
Betongen har levererats av Rudus som också levererat betongen till T3 sjukhusbygget. Enligt Ojala är ett problem kanske ett misstag men då samma problem uppstår två gånger kan man redan prata om en trend som måste granskas noggrannt.
- Vi kommer nu att kontakta Rudus för att granska all den betong som levererats till byggplatserna i Åbo, säger Ojala.
Enligt Ojala är ett problem kanske ett misstag men då samma problem uppstår två gånger kan man redan prata om en trend som måste granskas noggrannt.
- Det finns förstås skäl att misstänka att betongproblemen finns i hela landet så vi kontaktar också miljöministeriet som får börja utreda saken, säger Ojala.
Ingen akut rasrisk
Ojala vill i det här skedet inte tala om någon akut rasrisk ifall det visar sig att det finns fler byggplatser i Åbo dit Rudus har levererat betong.
- Vi granskar situationen men då man bygger hus så finns det många olika säkerhetsanordningar och betongen är nog ganska hård trots att den inte håller måttet, säger Ojala.
Rudus samarbetar med myndigheterna
Rudus har följt de kvalitetskriterier som finns i Finland och Europa och enligt företagets egna kvalitetskontroller har det inte varit något problem med betongen som har levererats.
- Vi samarbetar naturligtvis med myndigheterna och de berörda byggplatserna för att reda ut vad problemen kan bero på, säger regionchef Jari Lehtonen vid Rudus. Vi följer de föreskrifter som alla andra betongtillverkare följer och enligt våra utredningar så borde det inte finnas några problem med den betong som levererats till byggplatserna.
Lehtonen anser att då betongen gjuts finns det tre skeden som är viktiga. Det första är att betongen håller måttet, det andra att byggföretaget gjuter enligt föreskrifterna och det tredje att vädret är rätt för arbetet.
- Nu måste vi utreda och se var i kedjan det har uppstått problem för det är naturligtvis mycket viktigt att betongen inte är för svag, säger Lehtonen.
Det svenska fastighetsbolaget Hemsö har köpt universitetsfastigheten Academill i Vasa. Huvudsaklig hyresgäst i fastigheten är Åbo Akademi.
Köpesumman uppgår till 35,5 miljoner euro.
Säljare är Stiftelsen för Åbo Akademi tillsammans med Harry Schaumans stiftelse, de har ägt hälften var.
Enligt Harry Schaumans stiftelses vd Tom Westermark har fastighetsbolaget varit belånat till ungefär halva köpesumman, kvar i kontanta medel blir knappt nio miljoner euro per säljare.
- Vi har för avsikt att investera medlen vidare i andra fastigheter och fastighetsprojekt. Vi säkerställer att medlen ger avkastning också i framtiden, säger Westermark.
Fastighetens uthyrningsbara yta uppgår till cirka 18 500 kvadratmeter och den återstående hyreskontraktstiden är cirka tolv år.
- Vi tog i tiden initiativ till Academill-projektet för att skapa resurser och ökade förutsättningar för den högre utbildningen i Österbotten. Nu när ÅA har verkat i Academill i tolv år är det uppdraget fullföljt, och det är dags att blicka framåt, säger Harry Schaumans Stiftelses styrelseordförande Stefan Wikman i ett pressmeddelande.
Verksamheten påverkas inte
- Vi och vår verksamhet kommer inte att påverkas av att fastigheterna får nya ägare, säger Åbo Akademis rektor Mikko Hupa.
Enligt Hupa kommer Åbo Akademis hyreskontrakt att fortsätta oförändrat.
- Finland är en viktig marknad för Hemsö och vi vill gärna växa inom utbildningssegmentet. Detta är vår första universitetsfastighet i Finland och ett värdefullt tillskott till de utbildningsfastigheter vi redan äger sedan tidigare, säger Jarkko Leinonen, Hemsös landschef i Finland.
För tillfället finns inga planer på varken renoveringar eller utbyggnader men det kan bli aktuellt i framtiden.
- Fastigheten är i gott skick och det finns inga brådskande investeringar för tillfället, säger Leinonen.
Hemsö äger redan ett trettiotal fastigheter i Finland inom segmenten utbildning och äldreboenden. Bolaget äger redan Mehiläinens Villa Storviken i Vasa.
- Vi vill förstärka vår närvaro Österbotten eftersom vi tror starkt på landskapet.
Seriös och långsiktig köpare
- Det har varit viktigt för oss att veta att det är en seriös och långsiktig köpare som har för avsikt att förvalta det på samma sätt som vi själva tycker att vi har gjort det på ett bra sätt, säger Westermark.
Harry Schaumans stiftelse och Stiftelsen för Åbo Akademi har fört diskussioner med Hemsö om en försäljning under det senaste året.
- Det är svårt att säga varifrån initiativet kom, det har varit ömsesidiga diskussioner och förfrågningar. Det har också funnits andra intressenter, säger Westermark.
I Academill finns fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier och fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi.
Köpebrevet undertecknades på torsdagen den 17 november och Hemsö tillträder fastigheten omedelbart.
Dava Foods Finland, som har sin äggpackningsenhet i Piispanristi i S:t Karins, sparkar sin vd Jan Lähde.
Enligt företagets pressmeddelande har konkurrensen i äggpackningsbranschen hårdnat och marginalerna har blivit mindre.
Så glad var Jan Lähde tidigare i år då företaget berättade om goda resultat.Jan Lähde, dava foodsBild: Yle / Peter Karlbergjan lähde
I en sådan situation är det viktigt att effektivera verksamheten och Dava Foods Finlands styrelse har därför beslutat att säga upp bolagets nuvarande vd, Jan Lähde, meddelar företaget. Jakten på en ny verkställande direktör inleds omedelbart.
Enligt bolaget har Lähde arbetat målmedvetet och genomfört stora rationaliseringsprogram genom att slå ihop hela företagets packningstjänster till enheten i Piispanristi i S:t Karins.
Bolagets styrelse tycker ändå inte att de här nedskärningarna har räckt till för att nå den lönsamhet man har velat och därför avslutar man nu samarbetet med Lähde.
Från den 1 april 2017 införs passageraravgifter igen på försök på förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet och Finska viken. Det är meningen att alla passagerare ska betala en "rimlig" avgift. Försöket pågår till slutet av 2018.
Kommunikationsministeriet har redan länge planerat stora omorganiseringar av skärgårdstrafiken, eftersom trafiken är dyr och man därför vill sporra privata företagare att erbjuda transporttjänster i skärgården.
I nuläget är det inte alltid lönsamt eller ekonomiskt möjligt för privata företag att ordna transporter för personer och varor i skärgården, då staten erbjuder samma service gratis. En avgift skulle öka de privata aktörernas chanser och öppna marknaden för ny typ av trafik, tror ministeriet.
Förbindelsefartygstrafiken anlitas dagligen av cirka 500 fast bosatta invånare i skärgården. Kostnaderna uppgår årligen till cirka 17,5 miljoner euro. Avgifterna väntas minska statens kostnader med cirka 4 miljoner euro.
Kommunikationsministeriet har skickat på remiss två förordningsutkast där grunderna för avgifterna fastställs. Erfarenheterna kommer att utnyttjas också i andra glest bosatta områden i Finland.
I ett pressmeddelande skriver ministeriet att "syftet med försöket är att ta fram sådana transporttjänster i skärgården som säkerställer att den bofasta befolkningen, företag, deltidsboende och turister har tillgång till de resor och transporter de behöver. När de offentliga finanserna stramas åt och antalet fast bosatta invånare i skärgården minskar blir också de statligt finansierade förbindelsefartygstjänsterna färre. Samfärdseln i skärgården kan inte säkras utan tjänster som fungerar på marknadens villkor. I försöket utnyttjas de möjligheter som digitaliseringen erbjuder för att utveckla trafik- och transporttjänster".
Förbindelsebåtstrafiken i skärgården har varit avgiftsfri sedan 1.9.2009.
Fotbollslaget TPS har redan skrivit 18 spelarkontrakt för damlaget för nästa säsong. Truppen, som i år vann FM-silver, hålls nästan intakt.
Dessutom återvänder Julia Tunturi till TPS efter två säsonger med Åland United.
- Julia är en välkommen och bekant återflyttare, som kommer att tillföra ett stort bollkunnande, säger TPS chefstränare Sami Haltia.
Tunturi får sällskap av en annan Pargasbo, då också Wilma Spets fortsätter i TPS.
TPS damlag vann silver i FM-ligan 2016.TPS damlag poserar efter att ha vunnit silver i FM-ligan 2016. Bild: TPStps damer
Ria Öling fortsätter en fjärde säsong med Åbolaget, men hon har en klausul i kontraktet som gör det möjligt att flytta till en klubb utomlands. Under sina tre säsonger i TPS har hon gjort 49 ligamål.
Milla-Maj Majasaari, som studerar vid Katedralskolan i Åbo, har också skrivit på som en av de tre målvakterna i laget.
Däremot slutar Terhi Ristolainen sin karriär efter nio ligasäsonger med Åbolaget.
Damlaget inledde denna vecka träningarna för nästa säsong.
Nya vindar blåser i Landshövdingens magasin vid Åbo domkyrka. Ett nytt galleri för nutidskonst öppnar i huset fredag 18 november. Galleriet finns i de tidigare lager- och garagelokalerna.
Det är galleristen Frej Forsblom som öppnar galleriet i sin hemstad. Forsblom snubblade över lokalen av en tillfällighet.
- Det var en överraskning. Jag körde förbi och tänkte att byggnaden skulle passa för ett galleri så jag ringde till Turun Yliopistosäätio och det visade sig att de inte hade någon hyresgäst.
Projektet kom igång och museiverket kopplades in. Fyra stall blev ett galleri med mycket ljus och högt i tak.
Den första utställningen presenterar nutidskonst av 9 konstnärer eller konstnärsgrupper: Keltie Ferris, Luis Gispert, Jacob Hashimoto, IC-98, Tiina Itkonen, Rashid Johnson, Klaus Kopu, Heikki Marila och Tiina Elina Nurminen.
Frej Forsblom tillsammans med konstnärerna som medverkar i Makasiini Contemporarys första utställning.Frej Forsblom tillsammans med konstnärerna som medverkar i Makasiini Contemporarys första utställning.Bild: Yle/Lotta Sundströmfrej forsblom,makasiini contemporary
Meningen är att sju olika utställningar presenteras årligen i galleriet.
Den historiskt värdefulla byggnaden har restaurerats i samarbete med Turun Yliopistosäätiö. Byggnaden ägs av Åbo universitet och universitetets stiftelse. Den äldre delen av huset är från 1829 och ritades av Charles Bassi medan den nyare delen, som är ritad av Jac Ahrenberg, byggdes åren 1909-1910.
Detalj ur Jacob Hashimotos installation.Detalj ur Jacob Hashimotos installation.Bild: Yle/Lotta Sundströmjacob hashimoto
Det är orättvist att införa avgifter på förbindelsebåtar, särskilt för fastbosatta företagare i skärgården. Det anser mjölkproducenten Sonja Ek-Johansson på Heisala i Pargas skärgård.
- Vi bor här ute. Det betyder att vi är tvungna att betala varje gång som vi åker till fastlandet. Varje gång vi ska till läkaren, varje gång våra barn ska till dagis.
- Vi har en mjölkgård här på Heisala. Det kommer att kosta få mjölken levererad till mejeriet, att få foder ut hit, att få djur härifrån - allt kommer att kosta. Och det här är kostnader som inte finns någon annanstans i landet. Så det är väldigt orättvist, säger Ek-Johansson.
Stora konsekvenser om mjölkproducenter betalar för varje transport
Förbindelsetrafiken i skärgården blir avgiftsbelagd den första april. Försöket pågår fram till slutet av 2018.
Enligt Ek-Johansson är konsekvenserna för mjölkgården stora om de blir tvungna att betala för varje transport. Kommunikationsministeriet föreslår en avgift på 100 euro på tungtransport plus fem euro per ton.
- Nu när vi har en mjölkbil som kommer hit varannan dag, så kan ju var och en räkna ut vad det kostar för oss om det är 100 euro per gång. Jag vet inte varifrån de pengarna ska tas, fortsätter Ek-Johansson.
arkivbildBild: Yle / Carmela Johanssonheisala,kalvar,pargas
Förslaget är att en enkel resa kostar 10 euro för kortare sträckor under 10 sjömil, och 15 euro för längre sträckor än det. En bil kostar 35 euro och en husvagn 50 euro.
Vad anser du, vad är en rimlig avgift?
- Ja, 100 euro är inte en rimlig avgift för tungtransporter. Mitt förslag är att fast bosatta betalar en klumpsumma i året för personbilarna. Och sedan en annan klumpsumma för företagens transporter. Jag är inte övertygad om att det är rätt att företagen måste betala, men om det är så så tycker jag att det är rimligt att vi betalar en klumpsumma, menar Ek-Johansson.
"Väldigt svårt att verka i skärgården"
Avgifterna oroar också Nagubon Jan-Erik Karlsson (SFP), ordförande för utskärsdelegationen.
- Nu är man ju rädd att det här tar livet av mångas näring, om näringsidkare ska betala för varje kilo som man fraktar. Nu blir det ju väldigt svårt att verka i skärgården, menar Karlsson.
Enligt Karlsson fraktas det mycket till butiker och restauranger på somrarna. Många turister besöker också Åbolands skärgård.
- Det är mycket varor som ska komma ut. Ska man börja betala för alla kilon, så känns det nog som att man är tvungen att fundera gällande sin egen verksamhet, konstaterar Karlsson.
Karlssons största farhåga är att många företagare hinner sätta lapp på luckan innan försöket är avslutat och man vet om avgifterna är lönsamma eller inte.
- I värsta fall hamnar vi lägga ut en massa pengar och så ser man att försöket kanske inte heller är så lyckat och man hinner ta livet av företag. Det är ju det absolut värsta, om det går så.
Utskärsdelegationen tar ställning till frågan i början av december.
- Jag hoppas att man tar sitt förnuft till fånga. Vi har tid på oss att ge ett genmäle och vi ska försöka förklara hurudan användning vi har av förbindelsebåtstrafiken, att de förstår, fortsätter Karlsson.
Enligt trafikråd Eeva Linkama vid Kommunikationsministeriet ska avgifterna vara jämlika.
- Nog betalar man ju överallt på landsbygden för transporterna, säger Linkama.
Enligt Linkama är avgifterna en ytterst aktuell fråga. Förslaget har skickats ut på remiss till kommuner, organisationer och andra berörda just för att de ska få säga sin åsikt om vad som är hemult.
- I förslaget ingår en mängdrabatt, exempelvis för fast bosatta som dagligen reser med förbindelsebåten. Kanske man kunde tänka sig att avtala om rimliga avgifter, kanske en mängdrabatt också för transporter, säger Linkama.
Renoveringen av stadsteatern i Åbo ser ut att dra ut på tiden. Förseningarna oroar styrelsen för stadsteatern, som nu vädjar till Åbo stad.
Meningen var att teatern skulle tas i bruk i mitten av september nästa år. Nu ser det ut som om det här skjuts upp till december. I så fall skulle alla de planerade produktionerna ställas in och permitteringar kunde också bli aktuella. För att undvika det här har entreprenörerna och stadsteatern förhandlat ett avtal om en slutspurt, som skulle göra det möjligt att ta teatern i bruk trots att renoveringen inte är klar. För att kunna göra en sådan slutspurt behövs tilläggspengar på upp till en miljon euro.
Budgeten för renoveringen har överskridits redan tidigare. I nuläget kommer projektet att kosta drygt 38 miljoner euro, den nyaste överskridningen är inte inräknad i summan.
Stadsstyrelsen i Åbo tar ställning till avtalet på måndag.
