Kimitoöns kommun kommer inte att anställa en ny vårdchef. Det beslöt kommunstyrelsen på torsdagen.

Styrelsen skulle välja en ny vårdchef på sitt möte, men valde inte någon av de kandidater som sökte posten. Istället fortsätter Carmela Färm-Kaaja som tf vårdchef.

Enligt styrelsens ordförande Wilhelm Liljeqvist (SFP) var den stundande social- och hälsovårdsreformen och oklarheterna kring det en av orsakerna till beslutet. Dessutom fungerar det nuvarande systemet på ett bra sätt och det var en annan orsak till beslutet, säger Liljeqvist.

Beslutet var enhälligt.

Kimitoöns kommun har sökt ny vårdchef i två omgångar. Kommunen valde en ny vårdchef i början av sommaren, men personen som valdes tackade nej till tjänsten. Efter det lediganslogs tjänsten på nytt och nu valde kommunstyrelsen alltså att inte tillsätta tjänsten.

Kommunstyrelsen tog också del av budgeten och investeringarna för 2017 samt ekonomiplanen för 2017-2019. Budgeten bordlades och kommer att tas till ny behandling på nästa möte.

Det senaste året har man vid centralköket i Houtskär satsat extra mycket på råvaror från orten. Satsningen på närproducerat har varit mycket lyckad tycker både kökspersonalen och kostchefen.

Vid centralköket i Houtskär har man fullt upp och arbetet med dagens lunch är i full gång. Här tillreds lunch för ungefär 80 personer.

Maten transporteras till Träsk skola och till daghemmet i Houtskär. De som bor på Fridhem äter dagens mål på äldreboendet. Dessutom är det flera äldre runt om i byarna som får sin mat levererad från köket. Då Yle Åboland är på besök bjuds det på potatismos och gäddfärs till lunch och både potatisen och fisken kommer från Houtskär.

Moset är tillverkat från potatis från Houtskär och också gäddan är fångad av lokala fiskare. Lunchen är klar att serveras vid cenralköket i Houtskär. Bild: Yle/Johanna Ventus centralkök,kosthåll,kök,mat

Hösten 2015 startade kosthållet i Pargas ett försök i Houtskär och målet är att använda så mycket närproducerade råvaror som möjligt. Satsningen har varit mycket lyckad om man frågar kostchef Niina Isberg.

- Jag tycker det har varit en jättebra satsning. Kunderna är nöjda och personalen är motiverad så också jag är mer än nöjd, säger Isberg.

Fisk och potatis från Houtskär och kött från Korpo

Listan på råvaror i köket som kommer från orten är lång. Förutom fisk och potatis har man ett lager av bland annat tomater, dill, persilja och vetemjöl som täcker behovet året om. Köttet får man från Korpo och då till exempel ortens morötter och gurka tar slut satsar man på att köpa inhemskt. Exempelvis har man bytt ut ris mot inhemskt korn.

- Målet är att kunna använda närproducerade livsmedel i matlagningen så långt som möjligt och därefter använder vi endast inhemska livsmedel. Måste vi använda utländska varor så ser vi till att de är rättvisemärkta eller ekologiska som till exempel kaffe, säger Maria Dahlqvist som är kosthållsförman vid centralköket i Houtskär.

Kökspersonalen ger satsningen på närproducerade råvaror tummen upp. Här Maria Dahlqvist och och Paulina Öhman I Houtskär satsar man på närproducerad mat i centralköket. Bild: Yle/Johanna Ventus centralköket i houtskär,houtskär,kosthåll,kök,köket i houtskär,närproducerad mat,närproducerat

Att släpa varor över halva världen känns fel då vi har så fina produkter på nära håll. Det känns också bra att kunna främja lokala företagare.

Bakom satsningen i Houtskär finns en motion om att främja användningen av närproducerad mat som De grönas Helena Särkijärvi lämnade in för ett par år sedan. Att man valde att satsa på närmat i just Houtskär beror på att intresset från personalens sida var så stort, berättar Isberg.

- Personalen i Houtskär var väldigt intresserad av att göra mat av närproducerade livsmedel och vi tänkte att det skadar ju inte att pröva, säger Isberg.

Och visst finns det fortsättningsvis ett stort engagemang bland personalen. Maria Dahlqvist lyfter fram att alla som jobbar i köket är väldigt inspirerade och att alla jobbar hårt för att det ska fungera.

- Det känns meningsfullt. Att släpa varor över halva världen känns fel då vi har så fina produkter på nära håll. Det känns också bra att kunna främja lokala företagare och den lokala ekonomin genom att satsa på närproducerat, säger Dahlqvist.

Jobbar hårt för att hålla kostnaderna nere

Engagemanget behövs för förändringen att ta in mer närproducerade råvaror kräver ett hårt jobb från personalens sida. Inte minst då kravet från kosthållet var att livsmedelskostnaderna inte fick öka. För att hålla kostnaderna nere bakar man nu sitt eget bröd och har valt att en till två luncher per vecka ska vara vegetariska. Här lyfter Maria Dahlqvist fram att satsningen på mer vegetarisk mat också är ett sätt att bidra till en mer hållbar utveckling med tanke på miljön.

I köket bakar man varje dag. Den här dagen bjuds det på bullar till kaffet. Bullar bakade vid centralköket i Houtskär Bild: Yle/Johanna Ventus bullar,Bulle,Fika,Houtskär,Kanelbulle,kök

Personalen har också ändrat sitt sätt att jobba i köket. Numera tillverkar man maten från grunden och undviker hel- och halvfabrikat. Till exempel kokar man sin egen buljong och gör sin egen dressing och yoghurt. Det hela bygger på att alla är med på noterna.

- Det är ett teamarbete från början till slut. Satsningen på närproducerat har krävt att vi ändrat vårt sätt att jobba i köket men det känns meningsfullt så vi vill definitivt fortsätta, säger Dahlqvist.

Vad tycker då de som äter maten, är de nöjda?

- Vi har fått mycket bra respons och folk verkar nöjda, säger Dahlqvist.

- Folk är jättenöjda. Jag har bara fått positiv feedback och också de som får sin mat från Pargasområdet vill ha mera närproducerat, säger Isberg.

"Svårt att satsa på närmat i större kök"

Satsningen i Houtskär är ett pilotprojekt men det kan dröja innan alla som får mat från centralköket i Pargas stad får äta närproducerat. I Houtskär har man lyckats hålla kostnaderna nere men i större kök blir det enligt Niina Isberg svårare.

- Det är inte bara i Houtskär som vi använder närproducerat, i hela Pargasområdet är ofta någon råvara lokalt producerad. Till exempel kommer nästan 80 procent av potatisen från närområdet. I Nagu och Korpo använder man närproducerade gurkor och tomater året om men till köket i Pargas kommundel behöver vi så stora mängder att enbart närproducerat inte är möjligt, säger Isberg.

Kostchef Niina Isberg är mycket nöjd med satsningen på närmat i Houtskär och säger att försöket får en fortsättning. Niina Isberg, kostchef i Pargas. Bild: Yle/Johanna Ventus kosthåll,niina isberg,niina isberg kostchef i pargas

Men att man kommer att fortsätta att satsa på närproducerad mat i Houtskär står klart.

- I Houtskär finns det ingenting som tyder på att vi ska sluta, men med resten av Pargas får vi helt enkelt ta ett steg i taget. Vi har nu potatis från närområdet och så får vi se om det går att utöka. Det kommer inte att bli så att det hela tiden finns något närproducerat på matlistan men då det är möjligt ska vi definitivt ha det, säger Isberg.

Den största spänningen som nyheten om att Valmet Automotive rekryterar tusen nya arbetstagare till Nystad skapade verkar ha lagt sig. Lugnet har infunnit sig på stadens gator.

Invånarna i Nystad säger att ämnet nog till viss del har diskuterats på gatorna, men inte i någon större utsträckning.

- Visst har det pratats lite utanför den lokala kiosken eller på torget, men inte annars, säger Timo Laakso.

Invånarna som Yle Åboland har pratat med är positivt inställda till att tusen ny arbetsplatser nu skapas på fabriken. Just nu rekryteras 250 arbetstagare aktivt till fabriken och inom nio månader är det tänkt att alla tusen ska börja arbeta där.

- Även om inte alla nyanställda bosätter sig i just Nystad kommer nog de nya arbetsplatserna att innebära att staden blir lite livligare och också rikare eftersom tusen nya skattebetalare bosätter sig här, säger Matti Jokinen. Staden skulle nog vara en spökstad utan bilfabriken.

Matti Jokinen. Matti Jokinen i Nystad Bild: Yle/Christoffer Kaski matti jokinen,nystad

Laakso påminner också om att arbetslösa i staden kan få jobb på fabriken.

- Men jag skulle gissa att ungefär 70 procent av de nya arbetarna som kommer till fabriken kommer att bosätta på någon annan ort inom ett år.

Sari Kuusisto tror däremot att många kommer att bosätta sig i staden och är därför rädd för hur man ska hitta bostäder åt alla de nyanställda.

- De är nog lite för många, säger hon.

Men Kuusisto tycker också att det är bra att det kommer nya invånare till staden.

- Flera arbetare kräver större serviceutbud och det skapar i sin tur ännu fler arbetsplatser. Det gör att allt börjar rulla på, säger hon.

bilfabriken i Nystad. Valmet Automotives fabrik i Nystad, bilden är en flygbild. Bild: Valmet Automotive Inc automotive,fabriken,nystad,valmet,valmet automotive

Jokinen säger också att medelåldern i staden är ganska hög.

- Vi får hoppas att de nya arbetarna sänker den höga medelåldern något, säger han med ett skratt.

Ungdomarna Rasmus Ali-Mattila och Roope Vähätupa säger att de nya jobben är bra för hela Nystadsområdet. Ali-Mattila skulle själv kunna tänka sig att möjligen arbeta på Valmet Automotive i framtiden.

- Det skulle vara roligt att prova på hur det är att jobba där, säger han.

Här publicerar vi namnen på dem som avlagt studentexamen från de svenskspråkiga gymnasierna hösten 2016. Svenska Yle gratulerar!

Du kan filtrera studentlistorna per kommun. Listorna är sorterade i alfabetisk ordning enligt studentens namn.

Det går också att göra namnsökningar på studenternas för- eller efternamn. Namnsökningen görs inom den valda filtreringen.

Från Borgå gymnasium, Gymnasiet i Petalax, Kotka svenska samskola, Kristinestads gymnasium, Lovisa gymnasium, Närpes gymnasium, Pargas svenska gymnasium, Steinerskolan i Helsingfors, Svenska samskolan i Tammerfors och Virkby gymnasium utexaminerades inga studenter denna höst.

((vis: 1134564))

Läs mera:

Felet i studentexamensreslutat korrigerat

I dag publicerades resultaten från höstens studentskrivningar. Ett fel i studentexamensnämndens datasystem gjorde att de blivande studenterna fick vänta en stund på att få sina resultat elektroniskt.

Den odlade siken finns nu med i Världsnaturfonden WWF:s fiskguide. Fiskguiden är en konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur.

En bidragande orsak till att den odlade siken nu anses miljövänlig är att det foder som siken matas med är miljövänligare än tidigare. Det här beror bland annat på att fodret tillverkas av fiskmjöl på strömming och vassbuk som fångats i Östersjön.

I ett pressmeddelande från WWF säger WWF:s programchef Sampsa Vilhunen att man hoppas att den finländska fiskodlingen i framtiden kan använda enbart lokala råvaror eller råvaror som härstammar från Östersjön eller Östersjöns avrinningsområde. På det här sättet tillför man inte överlopps näringsämnen i form av foder till Östersjön.

Finlands hittills enda fiskmjölsfabrik finns i Kasnäs på Kimitoön. Fabriken använder vassbuk och strömming som fiskats i Östersjön.

Enligt ett pressmeddelande från Raisioaqua, utgör siknyheten också ett erkännande för Resobaserade Raisioaqua eftersom företaget jobbat mycket med att utveckla både utfodringsteknik samt sikfoder.

Raisoaqua utnyttjar bland annat fiskmjöl och fiskolja som tillverkas i Kasnäs.

Den 24-åriga fotbollsmålvakten Walter Viitala väljer att inte fortsätta för de regerande ligamästarna i IFK Mariehamn. Målet är spel utomlands nästa säsong.

– Ja, IFK finns inte längre i mina planer för säsongen 2017. Jag har några konkreta anbud från klubbar utomlands och det ena är väldigt lockande, sade Viitala till Nya Åland.

IFK Mariehamn har lyckats hålla kvar en hel del guldhjältar i laget men får nu se sig om efter en ny förstamålvakt.

Viitala höll nollan i 18 av de 33 ligamatcherna i IFK den gångna säsongen. Han flyttade till Åland från Honka. Målvakten har också spelat för HIFK.

Vart Viitala är på väg är ännu oklart.

– Det kan jag så klart inte säga innan något kontrakt är påskrivet och allt är officiellt. Men det är ingen finländsk klubb i alla fall.

Viitala togs också ut till landslagstruppen i kvalmatchen mot Ukraina nyligen.

I slutet av september firades taklagsöl i Skäbböle skolans nya utrymmen. I oktober skulle entreprenören lämna över skolan till Pargas stad. Bygget har nu stött på patrull. Stadens kontrollmätningar visar att det finns fuktskador i nybygget.

Fuktskadorna upptäcktes enligt fastighetschef Seppo Pihl i samband med stadens egna kontrollmätningar i byggnaden. Mätningarna visade att betongen under en plastmatta i aulan och ett av klassrummen inte hade torkat ordentligt. Sedan upptäcktes en ny fuktskada i ytterligare ett klassrum.

Enligt fastighetschefen handlar det inte om samma betongproblem som nu är aktuella i Åbo, där alla byggplatser som betongtillverkaren Rudus levererat betong åt ska granskas. Fuktskadorna i skolan beror enligt Pihl på att entreprenören lagt mattorna för tidigt och att man inte gjort tillräckligt med fuktmätningar

- Det är beklagligt att det här kommer fram i ett så sent skede. Det är viktigt att problemen nu blir åtgärdade ordentligt. Utan åtgärder kan fuktskadorna utgöra en hälsorisk och vi kommer inte att riskera elevers och lärares hälsa även om det betyder att bygget nu drar ut på tiden, säger Pihl.

Fastighetschef Seppo Pihl. Fastighetschef Seppo Pihl i Pargas Bild: Yle/Johanna Ventus fastighetschef seppo phil,seppo phil,seppo pihl

Mattan har nu rivits upp och en fläkt har satts in för att blåsa varmluft i klassrummen så att betongen ska torka. Hur länge det dröjer innan skolan kan börja använda tillbyggnaden är ännu oklart.

Det här är inte första gången Pargas stad har fuktproblem i sina fastigheter. För ett par år sedan ledde fuktproblem vid Våno skola till att elever och lärare tvingades flytta ut ur byggnaden och efter omfattande problem i Koivuhan koulu sa staden upp kontraktet med entreprenören PSK-building.

Då det gäller Skräbböle skola är huvudentreprenör Rakennusliike Tikakoski. Tidigare har samma entreprenör skött renoveringen av Sagoängens daghem i Pargas. Där har man inte enligt Seppo Pihl uppmärksammat några problem.

Kommer staden att anlita samma entreprenör i framtiden ?

- Konkurrensutsättningen är öppen och det är fritt fram för alla entreprenörer att lämna anbud i framtiden. Vi tar förstås tidigare erfarenheter i beaktande. Förutom problemet med den fuktiga betongen har jag varit nöjd med bygget, säger Pihl.

Åbo Underrättelser var först ut med nyheten om fuktproblemen i Skräbböle skola.

På grund av säkerhetsskäl har NTM-centralen beslutat att stänga trafiken på den gamla stenbron i centrum av Påmark.

Stenvalvsbron från början av 1900-talett har redan under en längre tid varit under noggrann granskning på grund av att stenarna i valvbron rört på sig. Under våren förvärrades situationen och i april fick bron en viktbegränsning på tre ton. Begränsingen skärptes ytterligare i maj till två ton.

Nu har NTM-centralen konstaterat att stenblocken i bron rör på sig så pass mycket så man inte längre kan garantera att det är säkert att använda bron.

Trafiken dirrigeras tillfälligt till riksväg 23 där hastighetsbegränsingen sänkts till 60 km/h vid Påmark. Fotgängare och cykliser kan fortsättningsvis använda den parallella bron för lätt trafik.

Nu utreder kommunen ifall det är möjligt att ordna en tillfällig bro för trafikförbindelsen över ån i Påmark.

Polisen ber om tips av allmänheten gällande en äldre man, som försvann från T-sjukhuset vid Åbo universitetscentralsjukhus på fredagen.

Mannen, född 1944, lider av en minnessjukdom. Han heter Eero och rör sig med en röd rollator som är från sjukhuset eller med hjälp av käppar. Han är normalt byggd, har skägg och är klädd i en grön jacka och en brungrå keps.

Den som ser honom ombeds kontakta nödnumret 112.

Kryssningsfartyget Silja Europa återvänder inte till Åbo. Fartyget körde länge mellan Åbo och Stockholm och togs i bruk 1993.

Från och med hösten 2014 var hon i Oceanien och återvände till Östersjön i början av året. Trots förhoppningar om att fartyget skulle återvända till Åbo, kommer Silja Europa att fortsätta på sin nuvarande rutt.

Silja Europa ligger just nu i hamn i Estland där fartyget genomgår omfattande renoveringar för 16 miljoner euro.

Ilta-Sanomat var först ute med nyheten.

Text: Yle Åboland/ Lina Frisk

Landslagsuppehållet gjorde onekligen gott för TPS. Efter det har Åbolaget sopat rent i ligaspelet. Fjärde raka segern kom mot HIFK.

Före EHT-turneringen i Helsingfors i början av november hade TPS tagit två segrar på åtta matcher. Efter en stark säsongsstart hade Åbolaget kommit in i en djup svacka.

Nu har det profilfyllda gänget verkligen hittat storformen. Förra veckan slog man JYP och Kärpät. Den här veckan har Sport och HIFK fått ge sig.

I fredagens ligaomgång hade TPS tagit sig till Helsingfors. Det blev en dust där TPS gick bestämt till verket och kröp upp i en 3–1-ledning innan de första tjugo minuterna var spelade.

"Krävdes mycket jobb"

I den andra perioden stod en TPS-spelare för en rejäl indianare som bjöd HIFK:s Corey Elkins på öppet läge och han satte en reducering. Det gav nerv inför den tredje akten, men där punkterade gästerna matchen i powerplay.

HIFK:s Joe Finley satt på botbänken när Jasper Lindsten skickade in slutresultatet 4–2. Finley åkte en stund senare i duschen tillsammans med Jonne Virtanen efter ett slagsmål.

– Vi spelade riktigt bra. Det krävdes mycket jobb i dag, men vi var redo att göra det, säger TPS-tränaren Ari-Pekka Selin i en tv-intervju.

Efter fyra raka segrar har TPS parkerat på tredjeplatsen i tabellen. HIFK ligger åtta just nu, men i fredagens match gjorde åtminstone Juhamatti Aaltonen och Arttu Luttinen comeback i uppställningen.

– Vi spelade inte på den nivå som vi ska vara på här hemma, säger besvikna HIFK-tränaren Antti Törmänen.

Stark vändning i Vasa

I Vasa var det desto muntrare miner. Sport låg under med två mål efter en period mot KooKoo, men Vasalaget åt sig in i matchen.

I den tredje perioden klämde Tuomas Vänttinen först in 2–2 i boxplay och med endast två sekunder på klockan frälste Tommi Tikka hemmapubliken med det avgörandet målet.

Lika glada tongångar var det nog i Raumo. Jumbon Lukko, som hade vunnit en av sina sex senaste matcher, tog i ordentligt och slog Pelicans med 4–1 på bortais. Trots segern ligger Lukko fortfarande sist.

Resultat:

HIFK–TPS 2–4 (1–3, 1–0, 0–1)
Mål: 0–1 Erik Thorell (Dave Spina), 1–1 Miro Heiskanen (Roope Hintz, Juhamatti Aaltonen), 1–2 Eric Perrin (Jani Forsström, Tomi Kallio), 1–3 Henrik Tallinder (Elmeri Eronen, Jonne Virtanen), 2–3 Corey Elkins (Tomi Tuomisto), 2–4 Jasper Lindsten (Ilkka Heikkinen, Jani Forsström).

Pelicans–Lukko 1–4 (1–0, 0–2, 0–2)
Mål: 1–0 Marko Pöyhönen (Antti Erkinjuntti, Pasi Puistola), 1–1 Aaron Gagnon (Jesse Virtanen, Ilmari Pitkänen), 1–2 Peter Tiivola (Sami Lähteenmäki, Ilmari Pitkänen), 1–3 Valentin Claireaux (Ville Vahalahti), 1–4 Steven Seigo.

Sport–KooKoo 3–2 (0–2, 1–0, 2–0)
Mål: 0–1 Juha-Pekka Haataja, 0–2 Juha-Pekka Haataja (Mika Koivisto, Mikko Virtanen), 1–2 Olavi Vauhkonen (Markus Nenonen, Joonas Komulainen), 2–2 Tuomas Vänttinen, 3–2 Tommi Tikka (Filip Riska, Robin Salo).

Verksamhetsledaren för Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland, Janina Andersson, längtar inte tillbaka till riksdagen. Men sexton år i granitborgen var den bästa tänkbara skolan för det jobb hon gör idag.

Janina Andersson blev känd för den stora allmänheten då hon som tjugofyra år gammal debuterande riksdagskvinna ammade sitt barn på jobbet. Efter det blev det sammanlagt sexton år i riksdagen för den gröna ledamoten från Åbo, därefter också några år på en kommunikationsbyrå. Idag är hon verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland, en uppgift som hon tycker är den mest meningsfulla i hennes liv hittills.

Riksdagen – den bästa skolan

Att komma dit där hon är idag krävde en hel del erfarenhet. Andersson beskriver tiden i riksdagen som den absolut bästa skolan för det hon gör idag. Hon visste det inte då, men har insett det nu.

– Som 24-åring kunde jag inte alltid avgöra vad som var viktigt att fokusera på och jag satte mycket energi på små detaljer som inte var viktiga, minns Andersson.

Med stora energireserver, men med bristande erfarenhet gjorde Andersson mycket, men det tog samtidigt länge att få saker till stånd i riksdagsarbetet. Och det hon gjorde i riksdagen fick inte alltid det gehör som hon hade önskat sig. Under ett av Anderssons första tal som handlade om barn var det hon själv och en annan ledamot närvarande i plenisalen.

Det betyder ändå inte att hon skulle upplevt arbetet i riksdagen som meningslöst. Orsaken till att hon inte ställde upp i riksdagsvalet år 2011 var att familjen kändes viktigare. Efter sexton år i riksdagen hade barnens uppväxt nästan gått henne helt förbi.

– Min son var sexton år gammal. Hade jag fortsatt fyra år till i riksdagen hade han varit tjugo år gammal och jag skulle inte haft något barn längre.

Hittat sin grej

Idag är Janina Andersson mycket nöjd som verksamhetsledare på Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland. Det är nu hon känner att hon kan utnyttja alla sina tidigare erfarenheter optimalt.

– Det har varit en livets process man gått igenom och jag har aldrig känt mig lika nyttig som nu.

Bland annat har hon haft en stor nytta av det omfattande kontaktnätverk som skapades – på sätt och vis av misstag – under hennes tid som riksdagsledamot. Hon vet vilka behov olika aktörer har och kan lätt skapa samarbeten med ömsesidig nytta för båda parterna, saker som hon hade haft svårt att få till stånd som 24-åring.

Andersson upplever sitt nuvarande arbete mera meningsfullt än någonsin. Hon vet vilka saker hon ska fokusera på och hon ser att det ger snabba resultat. Hon kan greppa helheten och sitter inte fast med att slipa små detaljer.

Meningen i livet

Andersson har hunnit med mycket, men om hon frågar sina barn verkar de inte imponerade. Enligt dem borde hon göra något mera och något häftigare. Men en sak har hon lärt sig:

– Man ska åtminstone kunna se sina barn rakt i ögonen då man berättar för dem vad man gjort i livet. Man ska kunna stå för det man gjort.

När det kommer till vad själva meningen är i livet minns Andersson något som hon snappat upp av någon filosof.

– Det var väl så att man ska göra något som hjälper andra människor, samtidigt som man känner att man är bra på det man gör och att det känns meningsfullt för en själv.

Längtar inte till riksdagen

Någon comeback till riksdagen är inte aktuell för Andersson den närmaste tiden.

– Jag längtar inte dit. Dessutom verkar det inte vara särskilt trevligt där för tillfället. Det gäller politiken överhuvudtaget just nu. Jag undviker att allt för mycket följa med vad som händer i världen och fokuserar hellre på mitt jobb, säger Andersson medan hon formar skygglappar med händerna.

Efter Nio om mening, måndag 21 november 2016, kl. 21.00 i Yle Fem och Yle Arenan.

Konturerna till den utdragna och hittills rätt diffusa vårdreformen börjar bli tydligare. Få beslutsfattare i Egentliga Finland tvivlar längre på att social- och hälsovårdsreformen verkligen kommer att träda ikraft – frågan är bara när och hur detaljerna kommer att se ut.

I Åboland funderar kommunerna på att eventuellt låta ett landskapsägt bolag ta över vården den 1 januari 2019. Men vad betyder det i praktiken? Vad menar man med att patienten ska få välja och att pengarna följer kunden?

Kan Åbolands sjukhus ingå i ett åboländskt vårdbolag? Åbolands sjukhus i Åbo Bild: Yle/ Nora Engström kaskisbacken,sjukhus,åbolands,åbolands sjukhus

- Det utkast till lagförslag som vi nu har fått se är ju inte den slutliga versionen, förklarar Antti Parpo. Men sannolikt blir det så att vi får ett nytt landskap - det nya landskapet Egentliga Finland – som får rollen som organisatör. Organisatören producerar inga vårdtjänster. Landskapet ska dra upp strategier och ser till att alla till exempel får vård på rimligt avstånd, säger Parpo. Landskapet får en styrelse och ett fullmäktige som består av förtroendevalda.

Antti Parpo leder arbetet med att anpassa maskineriet i Egentliga Finland till social- och hälsovårdsreformen. Antti Parpo. Bild: Yle/Linus Hoffman antti parpo

Bashälsovården ska skötas av många nya vårdbolag, specialsjukvården av Åucs

Antti Parpo förklarar att man kommer att skilja på sådan vård där patienten i framtiden själv kan välja vem som ska utföra vården och sådan vård där den vårdande enheten är given. Bashälsovård är sådan vård där patienten själv kan välja vem som ska utföra vården och de här tjänsterna ska konkurrensutsättas och skötas av olika vårdbolag. Specialsjukvård och krävande sociala tjänster kommer däremot inte att konkurrensutsättas, de sköts av något som kallas Landskapets serviceinrättning.

Landskapets serviceinrättning är en offentlig tjänsteproducent som själv producerar sådana offentliga tjänster som inte omfattas av valfrihet, i praktiken byggs serviceinrättningen upp kring Åbo universitetscentralsjukhus (=specialsjukvård och krävande socialtjänster).

Landskapets serviceinrättning byggs upp kring Åucs. ÅUCS i vårsol Bild: Yle/Linus Hoffman åucs

- Vissa tjänster blir valbara för patienten och här har regeringen stakat ut att de tjänsterna ska bolagiseras, förklarar Parpo. I praktiken innebär det bashälsovård och i vissa fall specialtjänster. Men regeringens linjer är fortfarande oklara säger Parpo.

Tvåspråkigt vårdbolag "låter vettigt"

De vårdtjänster som blir valbara för patienten ska alltså produceras av bolag. I Åboland funderar man på två alternativ.

Ifall de åboländska kommunerna går inför att redan nu skapa ett vårdbolag så kommer det bolaget att övergå i landskapets ägo när vårdreformen träder ikraft 1.1.2019. Kommunerna får inte äga vårdbolag.

Antti Parpo tycker att det är en alldeles vettig idé att ett av dotterbolagen inom landskapets serviceinrättnings koncernbolag kunde nischa sig så att det kunde sköta vård på två språk.
- Men jag understryker att vi ännu inte har någon som helst konkret plan kring hur ett sådant bolag skulle se ut, säger Parpo.

Det konkreta arbetet med att till exempel bilda bolag startar först efter det att lagen är helt klar och vi vet hurdan valfrihet vi kommer att ha, säger Parpo. Men kommunerna kan förstås göra vad de vill redan nu, det finns inget hinder för det. Om Pargas och Kimitoön vill agera och börja bilda bolag så gör de det, säger Parpo.

Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén informerar förtroendevalda om de olika alternativen under senhösten. Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén Bild: Yle/Daniel Korpela patrik nygrén

När du säger att besluten om vårdbolag ska fattas tillsammans – vem avser du då?

- Jag avser hela Egentliga Finland och de kommuner som ingår i landskapet. Lagutkastet talar ju om att vi skulle få ett tillfälligt beredande organ från nästa juli, 2017. Då skulle det här organet ha någon slags rätt att staka ut strategier. Men än så länge är den beslutande makten hos kommunerna. Om någon kommun börjar göra några stora strategiska beslut redan nu, så skulle det ändå vara bra om vi kunde diskutera dem först tillsammans inom landskapet, säger Parpo.

Det folkvalda landskapsfullmäktige väljs 28.1.2018, och börjar sitt arbete därefter.

Massivt förberedande arbete mal på i det tysta

Denna vecka har olika förberedande arbetsgrupper sammankallats för första gången. De består av tjänstemän från kommunerna, samkommuner, regionala myndigheter och intresseorganisationer. Antti Parpo säger att de tvåspråkiga kommunerna är ganska väl representerade i de förberedande organen. I det här skedet har det inte funnits några åsiktsskillnader inom landskapet kring att man bör ta språket i beaktande i beredningsskedet.

- Jag ser det inte som något troll som tvåspråkiga skulle behöva oroa sig för, säger Parpo.

Vad gör de beredande organen?

Antti Parpo förklarar att arbetsgrupperna ska utföra ett slags förarbete för att senare kunna komma igång med de egentliga förberedelserna inför social- och hälsovårdsreformen.

- Jag understryker att fast man skulle diskutera vad som helst i dessa beredande grupper så är det juridiskt entydigt så att det är kommunerna som har beslutanderätten. De beredande grupperna kan inte trampa över en enda kommun, säger Parpo.
- Därför är beredningen inte så enkel, arbetsgrupperna har ju inget mandat att fatta beslut.

- Men det konkreta förberedande arbetet är egentligen omöjligt att utföra ännu eftersom vi inte vet hur den slutliga lagen kommer att se ut. Det finns en massa öppna frågor. Därför måste man behärskat gå vidare så att man åtminstone inte gör onödigt arbete, säger Parpo.

Vem ska styra det tvåspråkiga vårdbolaget?

Tillbaka till det eventuella Åboländska vårdbolaget som ska sköta vård på två språk. I ett kommande landskapsägt vårdbolag - hur ser styrelsen ut i ett sådant bolag?

- I utkastet till lag sägs det att styrelsen i vårdbolagen ska bestå av personer som är professionella inom social- och hälsovård och ekonomer. Där finns alltså ingen politisk styrning, vilket är intressant.

Det finns alltså ingen politisk styrning, vilket är intressant.― Antti Parpo om vårdbolagen.

Jo, jag är själv också oroad för detta. Det är lätt hänt att det här skapar någonslags ”proffsens sandlåda”. Det är inte nödvändigtvis i skattebetalarnas intresse― Antti Parpo om avsaknaden av politisk styrning.

Ingen politisk styrning - vad betyder det för Åboland?

Många personer som är erfarna inom administration som Yle Åboland har talat med är verkligt oroade över att den politiska styrningen saknas, speciellt för vilka konsekvenser det kommer att få för den åboländska skärgården?

- Jo, jag är själv också oroad för detta. Det är lätt hänt att det här skapar någonslags ”proffsens sandlåda”. Det är inte nödvändigtvis i skattebetalarnas intresse, säger Parpo.

Så bolagen ska fungera på marknadens villkor och styras enligt det. Det här kan man kanske tänka sig att fungerar i Åbo centrum, där kan det finnas en marknad för ett bolag som erbjuder tvåspråkig vård. Men hur kommer det att fungera i små byar i Åbolands skärgård?

- Det här har det frågats mycket om. Pyhäranta är ett annat exempel. Det finns en verklig risk för att producenterna inte lockas dit. Men i lagen sägs att om det uppstår ett tomrum, om inget bolag vill erbjuda vård just där, så kan landskapet ålägga ett offentligt bolag att erbjuda service på en sådan ort. Organisatörens uppgift är att se till att det finns ett tillräckligt jämnt utbud i landskapet. Men jag gissar att tröskeln är hög för att man skulle gå in för detta. Men det är landskapets huvudvärk, som måste reagera.

Kommer Houtskär att få behålla sin hälsostation i framtiden? hälsostationen i Houtskär Bild: Yle/Johanna Ventus houtskär,hälsocentral,hälsostationen i houtskär

- Men trenden är ju sådan – det här är min gissning – att oberoende av om social- och hälsovårdsreformen kommer eller inte, så kommer tjänsterna att centraliseras. Det har redan hänt och trenden fortsätter, säger Parpo.

Antti Parpo hoppas att digitala tjänster delvis kan ersätta vissa tjänster som centraliseras.

- Vårdreformen kanske påskyndar processen men trenden finns ju redan. Det är inget nytt, säger Parpo.

Låt oss säga att man går inför att skapa ett bolag som ska sköta den tvåspråkiga vården. Det bolaget ska fungera på marknadens villkor, och har alltså inget moraliskt krav på sig att erbjuda sina tjänster till exempel ute i glesbygden utan kommer att finnas där marknaderna finns?

- Ja, det måste det. Inget bolag kan fungera om den inte får tillräckligt med inkomster, konstaterar Parpo som säger att om icke-ekonomiska principer kommer med i bilden så kan det var en olycklig väg för bolaget.

- Men man kan ju tänka sig att vinsten begränsas, framför allt för offentliga bolag. Men å andra sidan – om ett offentligt ägt bolag gör vinst så kan ju vinsten kanaliseras tillbaka till landskapet och samhället.

Tanken med ett åboländskt vårdbolag är att koncentrera den tvåspråkiga personalen som nu jobbar vid till exempel Kimitoöns hälsostation i ett vårdbolag. Kimito hälsostation Bild: Yle/Monica Forssell hälsocentral,hälsocentraler,hälsostation,kimito hälsostation

Servicehem för äldre är närservice - också i fortsättningen

Skärgårdsborna kan kanske leva med att läkarmottagningen finns på avstånd, men socialtjänster som till exempel åldringsvård – hurdan framtid har de på små orter?

Aftonro i Iniö är närservice som troligtvis kan få bli kvar också på små orter, tror Parpo. Bild: YLE/Niclas Lundqvist aftonro,iniö,servicehem

- Snarare är det specialtjänster för till exempel barnfamiljer, och för personer i arbetsför ålder, som man kan tänka sig att riskerar att försvinna från små orter. Om kunderna är rörliga och kan besöka en vårdproducent på vägen till jobbet till exempel så kan det äta upp den lokala efterfrågan och tjänsten kanske förtvinar på hemorten, tror Parpo.

Så det är alltså vårdbolag som ska sköta socialtjänster som åldringsvård också?

- Så är det, och kunden väljer var den vill bli vårdad. Kunden tar så att säga pengarna med sig. Om kommuninvånarna använder de lokala tjänsterna så finns de kvar. Precis som närbutiken, säger Parpo.

Antti Parpo förklarar vad det betyder att ”kunden tar pengarna med sig”.

Kan kunderna i fortsättningen köpa en plats på till exempel Solglimten med en kundsedel? Serviceboendet Solglimten i Hitis. En byggand i trä med buskar i förgrunden. Bild: Yle/Monica Forssell solglimten

Vem beviljar kundsedlar?

- Det är inte klart ännu. Bara myndigheter kan besluta detta sägs det, och det betyder att det måste göras av landskapets serviceinrättning. Men det är styvt system. Då blir det så att kunden först ska besöka sin vårdcentral, eller ”sote-central” som det också kallas (nuvarande hälsocentraler) som gör en första utvärdering, efter det ska kunden besöka landskapets serviceinrättning och först efter det kan man få sin kundsedel, säger Parpo.

Kunden registrerar sig - vårdbolagen får skattemedel

Vem betalar?

Parpo förklarar att skattemedlen kanaliseras via staten till landskapen. Kommunerna mister i och med reformen 12,3 procentenheter av sin kommunalskatt och den överförs till staten. Staten delar ut pengarna till landskapen som organiserar vården som i sin tur delar ut pengarna till producenterna, alltså till bolagen. Det är öppet hur det i detalj ska förverkligas, säger Parpo.

Till exempel förlossningar sköts av landskapets serviceinrättning, alltså nuvarande Åucs. Förlossningsavdelningen vid ÅUCS Bild: Yle/ Nora Engström baby,bb,förlossning,förlossningar,förlossningsavdelning,nyfödda,sockor,åbo universitets centralsjukhus,åucs

- Men gällande vårdbolagen är det öppet. Det finns en livlig diskussion om att organisatören landskapet direkt borde ge pengar till vårdbolagen, säger Parpo som förklarar vidare:

I Pargas kanske det dyker upp flera vårdcentraler: en offentlig, en som drivs av Mehiläinen, en som drivs av Terveystalo? Kunden väljer vem hon vill bli vårdad av. Mehiläinen Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle hälsovård,Mehiläinen,sjukvård

Finns det alls någon kontroll över pengarna längre?

Om vårdcentralen inte kan vårda kunden själv kan den styra kunden till landskapets serviceinrättning. Vårdcentralerna borde fungera som en portvakt till specialsjukvården men det är oklart om den kan vara det. Ett vårdbolag kan inte utöva myndighetsmakt, säger Parpo.

Frågan är hur man kan se till att patienter som vårdas av vårdbolagen och remitteras vidare till specialsjukvården inte vårdas för lite och inte heller för mycket?

Vårdbolagen remitterar till specialsjukvården - men hur garantera att patienten inte vårdas för lite, och inte för mycket? Vem ska agera portvakt? ÅUCS, T-sjukhuset Bild: Yle/ Nora Engström sjukhus,t-sjukhus,t-sjukhuset,åbo,åbo universitets centralsjukhus,åucs

- Därför är det här jättesvårt. För att det här skulle kunna fungera fullt ut så det kräver flera år av systemutveckling. Bara it-lösningarna kräver tid. Vi har ett långt arbete framför oss, säger Parpo.

Också de privata vårdbolagen får alltså finansiering från landskapen. Landskapen beviljar alltså vårdbolagen ett tillstånd att få vårda, en slags vårdlicens som inbegriper vissa kvalitetskriterier och målsättningar. Om vårdbolaget uppfyller dessa krav kan de få börja producera vårdtjänster, förklarar Antti Parpo.

- I Sverige gick det så att det dök upp en massa olika producenter när det blev fritt fram för patienten att själv välja vårdproducent, alltså vem man valde att bli vårdad av. Men efter en tid börjar bolagen falla bort. Jag antar att det kommer att gå så i Finland också, säger Parpo.

Professor emeritus i offentlig förvaltning Krister Stålberg undrade hur planerna på att dela ut offentliga medel till både offentliga och privata vårdbolag ska klara konkurrensregelverket?

- Jag tror inte det är ett problem, för alla bolag behandlas lika oberoende om det är frågan om ett offentligt eller privat vårdbolag. Kunden tar pengarna med sig, här finns ingen egentlig offentlig upphandling, säger Parpo.

Regeringen ska på våren ge sitt slutliga lagförslag till social- och hälsovårdsreform. Inom november ska ett lagutkast om valfrihetslagen skickas ut för en första utlåtanderunda.

För några dagar sedan skrev Iltasanomat att Shefki Kuqi och FC Inter kommit överens om en förlängning. Nu kommer Åbo Underrättelser med nya uppgifter.

Shefki Kuqi inledde förra säsongen i PK-35 men tog över i FC Inter halvvägs in i säsongen med målet att hålla laget kvar i ligan.

Det lyckades han med och ännu på måndag såg det ut som om Kuqi skulle fortsätta i Åbo i ytterligare två säsonger.

– Vi är nog överens. Den sista detaljen som fattas är namnen på kontraktspappren, men det lutar nog mot att jobbet här fortsätter, sade Shefki Kuqi till IS.

Men enligt ÅU ska Åboklubben ha anlitat Jan de Jonge som ny chefstränare och att kontraktet offentliggörs på måndag.

De Jonge kommer närmast från Vfl Bochum där han fungerat som assisterande tränare under Gertjan Verbeek.

Vid 14-tiden på fredag påträffade polisen på Dragsfjärdsvägen på Kimitoön en skåpbilsförare som var berusad.

Rattfylleristen, en man född 1967, blåste resultatet 0.28 mg/l i alkometern.

Chauffören försattes i temporärt körförbud, meddelar polisen.

Allt går som på räls på för TPS i ishockeyligan just nu. Fyra effektiva minuter i början av matchen mot Ilves avgjorde och laget kunde ta sin femte raka seger.

JYP, Kärpät, Sport, HIFK och nu Ilves. Där är lagen som fått känna på TPS starka form under de senaste veckorna. Sedan landslagsuppehållet tog slut har laget tagit 15 poäng.

TPS femte raka seger kom på bortaplan mot Ilves på lördagen och det var en urstark inledning på matchen som avgjorde.

Erik Thorell gjorde sitt elfte mål för säsongen när han satte 1–0 i power play redan efter en dryg minut och 3.58 in i matchen ökade Otto Nieminen på till 2–0.

Det målet blev matchavgörande. Ilves fick till en reducering i början av den andra perioden men närmare än så kom man inte.

Jonne Virtanen och Ilkka Pikkarainen utökade TPS ledning i mitten av matchen och laget vann till slut med 5–1.

TPS är kvar på tredje plats i tabellen och har nu fyra poäng upp till Tappara och KalPa i täten.

Tungt för HIFK

Ett skadedrabbat HIFK förlorade sin andra match på två dagar. På fredagen var det TPS som var starkare och nu fick laget också ge sig mot HPK på bortaplan.

Joonas Lehtivuori gav HPK ledningen i början av matchen men Juhamatti Aaltonen kvitterade då sex minuter återstod av den första perioden.

Segermålet kom i början av den andra perioden och det var Severi Sillanpää som avgjorde för HPK.

HIFK har bara vunnit en av sin sex senaste matcher.

Resultat:

HPK – HIFK 2–1

Ilves – TPS 1–5

KalPa – Tappara 3–2

JYP – Ässät 3–2

Kärpät – KooKoo 2–1 e.fö

Lukko – Jukurit 1–7

SaiPa – Pelicans 1–2

Karislaget BK-46:s starka andra halvlek räckte till för att knäcka Åbo IFK i damernas FM-serie i handboll. BK-46 vann i hemmahallen med en marginal på två mål på lördag (19.11) eftermiddag.

Slutresultatet blev 32-30 (15-19).

Matchen första 25 minuterna var jämna ända tills Åbodamerna ryckte i från. ÅIFK gick till pausvila med en ledning på fyra mål.

Hemmalaget kom väldigt starkt till andra halvlek och då tio minuter av halvleken var spelade ledde BK med 24-20. BK hade alltså gjort nio mål medan gästerna endast lyckades överlista hemmamålvakten Linda Österholm en gång.

Matchens sista 20 minuter gick precis så som BK-46 önskade. Åbo IFK:s slutspurt uteblev och seriepoängen stannade i Karis.

Början av andra halvleken avgjorde

ÅIFK:s Carolina Pettersson medgav efter matchen att lagets svaga andra halvlek orsakade förlusten.

- Vi sov i början av andra halvleken. Vi måste förbättra vårt försvarsspel och förstås göra mål på våra lägen, sade Pettersson.

BK-46:s Emilia Holmberg, 18 år, är inne i sin verkliga genombrottssäsong. Hon konstaterade att försvaret läckte i hemmalaget i första halvleken.

- I början av andra halvleken täppte vi till vårt försvar och jobbade ihop som ett lag. Vi lyckades också med målskyttet, sade hon.

Vi har haft problem hela säsongen med mittförsvaret och det hade vi också i dag, tillade Holmberg.

ÅIFK hade scoutat BK-46

- Vi har ju sett BK-46 spela den här säsongen och visste att mittförsvaret är deras svaga punkt, konstaterade Carolina Pettersson. Hon gjorde flertalet av sina åtta mål i matchen genom att bryta sig igenom BK:s mittförsvar.

ÅIFK:s Anna Harri gjorde sammanlagt nio mål i matchen, samtliga från mitten.

I BK-46 var Sirja Lassinharju den dominerande målskytten i första halvleken medan ansvaret för målskyttet i den andra halvleken fördelades jämnare mellan andra spelare i laget. Pamela Degerman och Emilia Holmberg gjorde sju mål i matchen och var BK:s effektivaste spelare framåt.

Hanna Lehto och Timo Rima dömde inför 75 åskådare.

I serietabellen steg BK-46 till fjärde plats. ÅIFK ligger på sjätte plats. Bägge lagen har spelat åtta matcher.

Serietabell, spelade och kommande matcher finns på Handbollsförbundets webbplats.

ÅIFK spelar sin följande match hemma mot Sjundeå IF 9.12. Dagen där på reser BK-46 till Grankulla för att möta GrIFK.

Målskyttarna:
BK-46: Pamela Degerman 7, Emilia Holmberg 7, Elin Löf 6, Sirja Lassinharju 6, Linda Sjöblom 4, Lina Lundqvist 1, Jannica Kullberg 1.
ÅIFK: Anna Harri 9, Carolina Pettersson 7+1, Elin Symes 4, Sara Pettersson 3, Ellen Norrgrann 2, Emilia Skön 2, Emilia Dahl 1, Daniela Kunzig 1.

Sveriges polis vill förebygga våldtäkter och misshandel på färjorna i Östersjön, och vill stoppa supande och slarvig alkoholförsäljning ombord, rapporterar SVT. Här hemma intygar Viking Line att utskänkningspolicyn är ansvarsfull ombord.

Den svenska polisen är bekymrad över våldtäkter och andra våldsbrott ombord på färjor i Östersjön. För att få kontroll över situationen vill Sveriges polis att svensk alkohollag ska gälla på färjor med svensk flagg.

– Jag anser att färjebolagen inte vidtar tillräckligt med åtgärder, utan de fortsätter ju att överservera sina gäster. De borde arbeta mer med att kontrollera utskänkning av alkohol och den förebyggande biten i sin verksamhet, säger Olof Bratthall till Svt Nyheter.

Ombord på färjorna gäller nu internationell sjölag trots fartygen är svenskregistrerade och kan ha en stor andel svenska gäster.

Polisen ser att direkt samband mellan alkohol och våldsbrott. Alkoholflaskor bakom disken på en bar. Bild: Yle/ Frida Lönnroos alkohol,alkoholdrycker,alkoholer,Baileys Union Park,Detaljhandel av alkohol- och andra drycker,flaskor

Rederierna slarvar

Om svensk alkohollag gällde ombord skulle polisen polisen få rätt att ingripa i alkoholförsäljning som spårat ur.

– Då får de söka utskänkningstillstånd precis som vilken restaurang på land som helst. Då kan vi också bedriva tillsyn ombord på båtarna. Om det skulle visa sig att de överserverar berusade gäster kan vi dra in tillståndet vilket betyder att ingen längre vill åka med dem, säger Olof Bratthall.

Sveriges polis har vänt sig till regeringen i Sverige för att få stopp på rederiernas slarviga kontroll av alkoholförsäljningen.

Polisens rättsavdelning har redan tidigare lämnat in en skrivelse och polisen har påmint om att både estnisk, finsk och åländsk polis har påpekat alkoholslarvet för rederierna i flera år.

Vikinglines Cinderella är den andra färjan som polisen pekar ut för fler våldtäkter. Bild: Viking Line båt,cinderella,fartyg,kryssning,kryssningsfartyg,line,viking,viking cinderella,viking line

Flest våldtäkter på Cinderella och Galaxy

Finsk och estnisk lagstiftning innebär strängare övervakning av alkoholserveringen ombord på fartyg registrerade i dessa länder.

Flest våldtäkter sker på Tallink Siljas Galaxy och Viking lines Cinderella som båda seglar under svensk flagg, uppger polisen.

Tallink Silja är ett finskt bolag i en estniskt koncern. Viking line är ett finskt bolag, närmare sagt åländskt.

Kryssningsfartyget Cinderella trafikerar rutten Stockholm Mariehamn medan Galaxy åker mellan Stockholm, Mariehamn och Åbo.

Viking lines skyddsinspektör Juri Jalava välkomnar förslaget i en kommentar till P4 Jämtland som var först ute med nyheten.

– Det skulle underlätta övervakningen. Det gagnar oss att det kommer fram om vi har problem eller om vi inte har problem, säger Juri Jalava till P4 Jämtland.

Viking line: "Ingen större skillnad"

Viking lines informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström säger till Yle Nyheter att det knappast skulle innebära någon större skillnad i praktiken om Cinderella lydde under svensk alkohollagstiftning.

Johanna Boijer-Svahnström Johanna Boijer-Svahnström Bild: Ålands Radio johanna boijer-svahnström

Hon tror inte att den svenska polisens kritik är riktad specifikt mot Viking Line.

- Vi har just fört en dialog med den här myndigheten och jag tyckte att den diskussion vi hade med dem var bra och vi berättade vad vi gör. Man måste komma ihåg hur mycket folk det rör sig på fartygen, det här är ju ett samhällsproblem överlag, inte är det så att det skulle ske mera våldsbrott på fartygen än vad det sker i land, säger Boijer-Svahnström.

Åbolands skärgård kunde locka tusentals natur- och kulturturister i form av vandrare längs pilgrimsleden St Olav Waterway. Eller åtminstone några vandrare till en början.

- Det största problemet med det här projektet är ivern, säger projektledaren Nina Söderlund. Folk har varit ivriga att vandra leden redan i vår, och har redan börjat öva. Jag kan ju inte säga åt dem att den är färdig först om tre år, att kom tillbaka då, utan alla är välkomna.

Målet är att skapa St Olav Waterway, en rutt på cirka 625 kilometer från Åbo, genom Åbolands skärgård och Kökar, via Åland till Hudiksvall. Man börjar med den service som finns, samordnar den, och bygger på med mer så småningom.

Det enades de 70-tal intresserade om, då de på lördagen träffades i Korpo för inledningsseminariet till pilgrimsvandringsleden St Olav Waterway.

Det som behöver göras är att samla och paketera den service som finns i form av alternativa rutter, matställen, övernattningsmöjligheter, båttransporter, samt att märka ut historiska platser och sevärdheter. Och marknadsföring.

- Jag tror att det här kommer att öka synligheten i hela skärgården, och det blir ett bättre nätverk mellan alla företagare, trodde Emanuel Jhutti från Backaro på Nötö efter seminariet. Nu erbjuder vi hela skärgården åt turisterna.

Intresset var stort på pilgrimsledens inspirationsseminarium i Korpoström. Ett 70-tal personer deltog i inspirationsseminariet i Korpoström om pilgrimsleder. Bild: Yle/Linus Hoffman Nidarosvägarna,pilgrimer,Pilgrimsled,Sankt Olof,st olav waterway,vandringsleder

Allt fler vandrar på pilgrimsleder

Sedan 1980-talet har intresset för pilgrimsvandringar kraftigt ökat i Europa, särskilt till Santiago de Compostela i Spanien.

- År 1984 började den spanska prästen Elias Valiña måla gula pilar längs leden, skrev en enkel guidebok och såg till att det började forskas kring leden, och då ökade antalet vandrare snabbt., berättar Elisabeth Andersson från föreningen Pilgrimstid Sverige. Tre år senare utnämndes Caminon (leden) till den första av Europas kulturvägar. I fjol lockade den drygt 260 000 vandrare med pilgrimspass. Enligt den officiella statistiken gick 898 finländare leden år 2015.

Men också i Norden ökar antalet vandrare. I Norden vandrade man tidigare till S:t Olofs (Olav den heliges) grav i Nidaros, det vill säga Trondheim i dag. Den lättaste vägen till Trondheim gick naturligtvis över havet, men en sann pilgrim skulle vandra till fots, som Kristus till Golgata.

Elisabeth Andersson. Elisabeth Andersson. Bild: Yle/Linus Hoffman elisabeth andersson

I Norden förbjöds pilgrimsfärder i samband med reformationen, och vandringarna till Trondheim var förbjudna i nästan 500 år, tills det i början av 2000-talet spontant började göras vandringar igen. Nu är rutterna till Trondheim också erkända europeiska pilgrimsleder. Vandringen har blivit den snabbast växande turismsektorn i norra Norge. Men ännu är det inte lika många som hittat till Trondheim som till Santiago de Compostela. År 2015 gick nio finländare till Trondheim.

Nidaros-Nagu-Novgorod blir en lång helgonled

Det som gör St Olav Waterway i Åbolands och Ålands skärgård unik är att den också går över vatten. Här är svalare än i Spanien, och det är inte lika trångt på vandringslederna och på övernattningsställena. Det här är saker man hoppas gör leden intressant för vandrare från hela Europa.

Vågskvalp eller stormigt hav? Kan det ha en lugnande effekt på vandrare? solen tittar fram över öar i skärgården, men det är mörka moln och stormigt väder i november. Bild: Yle/Linus Hoffman höst i skärgården,Korpoström,Skärgård,åbolands skärgård

- Pilgrimsleden från Åbo binds sedan samman med andra leder som redan finns i Sverige och Norge, förklarar Aaro Söderlund, som är Finlands kontaktperson i det skandinaviska S:t Olavs nätverket. I förlängningen ska man kunna vandra hela vägen Novgorod (Holmgård)-Trondheim (Nidaros), samma väg som S:t Olof kom från 1000 år sedan. I början av 2017 inleds ett annat projekt för att skapa vandringsleden från Åbo österut.

Det kommer att finnas många alternativ, både att vandra, att rida, längs vägar eller stigar, med kanot, med segelbåt. Och man ska kunna ta sig fram olika rutter. Också Santiago de Compostela-rutten är egentligen åtta olika rutter man kan vandra. En viktig sak är att erbjuda olika alternativ både i fråga om rutter och servicenivå.

- En del vandrare vill ha det väldigt enkelt, medan andra njuter av mat och gästfrihet, förklarar Cina Kedvall från föreningen Pilgrimstid Sverige. Det är svårt att hitta en produkt för alla. En grupp tyska turister som vandrade helgonleden från Sverige till Trondheim tyckte det var alltför lyxigt.

De flesta som vandrar Camino är 30-60 år gamla, men många vandrar efter att de fyllt 80. Alla vandrare har inte religiösa motiv, utan många vandrar för att söka stillhet och ro. Så var det exempelvis för Korpobon Tom Fredriksson. Han har gjort många vandringar, men den till Santiago de Compostela var speciell.

Snäckor hänger vid pilgrimsleden till Santiago de Compostela. Snäckor hänger vid pilgrimsleden till Santiago de Compostela. Bild: Airi Forssell santiago de compostela

- Det bästa är känslan. Känslan är speciell, att man är i rörelse. Människan är nog gjord för att röra på sig, anser Fredriksson.

- Det värsta med vandringarna är skoskav och myggor, sekunderar Kedvall.

- Och bland det värsta som finns är att komma fram, att det inte finnas något spännande kvar, säger Andersson. En del brukar gå långsammare och långsammare mot slutet.

Vandringsleden bli nog av, men vilken service ska finnas?

Några testvandringar har redan gjorts, och de fortsätter våren 2017. Helst skulle man redan innan sommaren slå fast var rutten eller rutterna genom västra Åboland ska gå. Det ska göras studieresor och det ordnas flera regionala träffar och seminarier.

På inspirationsseminariet diskuterade man i grupper om de konkreta behov och önskemål som vandrare kan ha, och hur företagen och lokalbefolkningen kan möta de önskemålen.

Maten borde vara lokalproducerad, och gärna enkel mat. Pilgrimsmåltider säljs på andra ställen för 5-10 euro, och där ingår drycker. Egentligen är det sådan mat som i dag erbjuds i Åboland.

Det borde finnas ett gemensamt bokningssystem, för förhandsbokning är mycket viktig. Det är viktigt både för företagare att veta när det kommer vandrare, men också för att kunna ge information om ändrade planer, om någon exempelvis har fått skoskav och vandrar långsammare eller till och med bestämmer sig för att avbryta.

Bed & breakfast eller tent & toast?

Ett förslag var att man kunde ha vandringsveckor då man speciellt lockar folk, hellre än att det kommer enstaka vandrare nu och då.

Borde pilgrimslederna ledas förbi solnedgångar i skärgården? Vågor färgas rosa då de slår mot en klippa i solnedgången. Bild: Yle/Linus Hoffman Bottenhavet,Bottenhavets nationalpark,Enskär,Skärgård,Solnedgång

Å andra sidan kommer allt fler turister enskilt, utan någon grupp. Cyklister eller kanotister kan nöja sig med att sova i skogen, fastän alla inte vet var man får. Då kunde företagare kanske erbjuda något som är lite enklare än bed & breakfast, kanske tent & toast, där du får en tältplats eller ett enkelt tak över huvudet och ett enkelt morgonmål.

En samlande portal behöver inte erbjuda all service på en gång. Den kan utvecklas med tiden. Huvudsaken är att den är uppdaterad och att det inte blir överraskningar för vandraren att något ställe har stängt just då man kommer vandrande.

Man ska kunna boka andra tjänster. Det är bra med en grundrutt med ett grundpaket, men sedan kunde företagare erbjuda tilläggstjänster med båtresor till Nötö, Aspö och andra öar, med guidningar, upplevelser, massage. De tjänsterna behöver kanske inte ges året om, bara vandraren kan lita på att de uppgifter som finns på portalen faktiskt stämmer.

Stig i skogen med bruna löv och en vattenpöl efter regnet. Bild: Yle/Linus Hoffman Nidarosvägarna,Pilgrimsled,st olav waterway,vandringsleder

Man ska inte behöva vandra överallt. Kajaker, roddbåtar och cyklar kunde hyras på ett ställe och lämnas på nästa. Det fungerar redan nu på vissa ställen, men det måste göras tydligt var det gäller.

Nästa höst kommer man att göra testseglingar med storbåtar mellan Åboland, Kökar och Sottunga. Kyrkbåtar och allmogebåtar kanske passar enbart för grupper, men kunde testas.

Lokala smågrupper kunde samlas för att tillsammans lösa problem

- Det är jättebra att vi skapar ett samarbete, tycker Ida Wulff från Backaro på Nötö, att vi kan rekommendera varandra och andra företag och service.

Ida Wulff och Emanuel Jhutti. Ida Wulff och Emanuel Jhutti. Bild: Yle/Linus Hoffman emanuel jhutti,ida wulff

Rutten kunde marknadsföras åt båda hållen, så att vandrare kommer österut med.

Det ska skapas ett vandringspass, som lockar vandrare att besöka kyrkor och andra intressanta platser. Men kyrkorna måste vara öppna. Man ska inte behöva jaga stämplar. Alla företagare som är med får ha en egen stämpel.

En dam tittar igenom ett häfte med stämplar som samlats under pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela. En dam tittar igenom ett häfte med stämplar som samlats under pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela. Bild: Yle/Linus Hoffman Pilgrimsled,Santiago de Compostela,stämplar (märken),vandringsleder

Ett officiellt pilgrimsmärke ska tas i bruk, och 2018 kan leden börja märkas ut. Då kunde man också sätta upp skyltar med till exempel hur många kilometer det är till nästa färja eller kanot, hur långt det är tills du nästa gång får fylla på din vattenflaska, och var du kan tvätta kläder.

Redan om två år kunde pilgrimsleden alltså vara i användning. Projektet pågår till 30.11.2019.

Vem var S:t Olof?

Olof (på norska Olav) Haraldsson var en framgångsrik viking i början av det förra seklet. Han härjade i stora delar av Europa, innan han blev kristen, återvände till Norge och var kung där 1015-1028.

Efter stridigheter kördes han bort från Norge, men återvände från Novgorod 1030. Hans mannar kom med båtar genom den åboländska och åländska skärgården. De seglade, rodde, vandrade och drog båtarna över Sverige, men Olof dog i strider i Stiklestad utanför Nidaros den 29 juli 1030.

Efter att Olof stupat dröjde det inte länge förrän underverk skedde med dem som fått hans blod på sig, eller med personer som besökt hans grav. Han blev Nordens första helgon och hans reliker förvarades i domkyrkan Nidarosdomen i Trondheim.

Den helige Olof eller S:t Olof har gett namn bland annat åt S:t Olofs kyrka i Nagu och i Jomala, S:t Olofsklostret och S:t Olofsskolan i Åbo, staden Ulvsby, Olofsborg, S:t Olofs torn på Viborgs slott. Den 29 juli firades länge som Olofsmäss, i Nagu har man firat Olofsmarknad, och Olof har namnsdag den 29 juli.

Ett par hundra kyrkor med hans namn har grundats i de nordiska länderna och Olofskyrkor finns i bland annat London och Novgorod. Till och med i Konstantinopel och i Betlehem har det funnits kyrkor helgade åt Olof.

S:t Olofsskolan i Åbo har fått sitt namn efter Den helige Olof Bild: YLE/Linus Hoffman elev,elever,elever i aula,s:t olofsskolan,sankt olofsskolan,skola

Nagu kyrka är tillägnad S:t Olof. Nagu kyrka Bild: Yle/ Marina Saanila gråstenskyrka,kyrka,nagu,nagu kyrka

Den finlandssvenska bloggeliten samlades till Blogg- och nöjesgalan 2016 på lördag kväll. Prisregnet föll också över Svenska Yle då Ted & Kaj fick utmärkelsen årets podd.

Huvudpriset gick till Ellen Strömberg, 28, från Jakobstad som skriver bloggen Blejk, fejt och fab. Publiken har valt hennes blogg till årets blogg 2016.

- Det känns bra så klart, men lite förvirrande med all uppmärksamhet. Hade inte räknat med att vinna och hade inte räknat med all uppståndelse efteråt, skriver Ellen Strömberg till Svenska Yle.

Vad är en bra blogg?

- Jag tycker en bra blogg speglar den som skriver den oavsett om man då är trädgårdsintresserad, kock eller går i skolan än. Sen är den ödmjuk och ärlig. Och lite rolig ibland.

Ellen Strömberg beskriver sitt bloggande så här: "Jag försöker titt som tätt skriva något klokare än vanligt, för jag har en massa åsikter, men jag orkar inte alltid. Dessutom tycker jag Youtube-klipp och musiktips är precis lika viktigt som att skriva om feminism, gemenskap, snällhet och det viktiga i att försöka tycka om sig själv, oavsett om man drar storlek XXL och är blek som Voldemorts röv (alltså jag)."

Ellen Strömbergs blogg Blejk, fejt och fab blev utnämnd till årets blogg 2016. Bild: Skärmdump Blejk, fejt och fab blejk, fejt och fab,bloggalan 2016,ellen strömberg

Blejk, fejt och fab har behandlat flera svåra ämnen. Ellen har skrivit bland annat om hur det känns att få höra att man kanske aldrig kan få barn och om att känna avund mot vänner som blir gravida.

Hon har också lyft upp omgivningens attityder mot övervikt och uppmanat folk att sluta tala om kroppar.

- Jag tycker inte jag har varit speciellt modig faktiskt. Jag har bara skrivit om sånt jag själv hade velat läsa om, skriver Ellen Strömberg till Svenska Yle.

De två andra nominerade till årets blogg var Carola Ekman och Daniela Skoglund som skriver bloggen Danielas Dagbok.

Artikeln fortsätter under bildserien.

Se bilder från Galan här:

Jeppisbloggare klarade sig bra

Galans huvudprogram är prisutdelningen till bloggare och nöjespersonligheter som allmänheten har fått rösta fram. Sammanlagt finns utnämningar i 14 kategorier.

Fjolårets bloggdrottning Carola Ekman som blev utnämnd till årets blogg 2015 bor precis som Ellen Strömberg i Jakobstad. I år blev bloggen carolaekman.fi vald till årets familjeblogg.

Titeln Årets hälsoblogg gick till Lina Björkskog som är född i Jakobstad och bosatt i Helsingfors.

Linn Ljung som bor i Vasa och skriver Mama’s got the magic blev utnämnd till årets bloggveteran.

Ted och Kaj årets podd

Skärmdump av Ted & Kajs podd på Yle arenan. galan 2016,Kaj Korkea-aho,ted & kaj,Ted Forsström,årets podd 2016

Svenska Yles podd Ted & Kaj utnämndes till årets podd 2016. Den görs av journalisten och x3m-profilen Ted Forsström och författaren Kaj Korkea-aho.

- Tack till alla som lyssnat, nominerat och röstat!, skrev Kaj Korkea-aho på Instagram.

Här är alla kvällens vinnare!

Årets blogg
Blejk, fejt & fab

Årets personliga blogg
Caroline

Årets blogginlägg
Karolinas Kaos

Årets familjeblogg
Carola Ekman

Årets hälsoblogg
Linas blogg om träning

Årets mode- och skönhetsblogg
Sandra Emilia

Årets kreativa blogg
Lindas Lantliga

Årets fotoblogg
Jarina

Årets bloggveteran
Linn Jung

Årets nykomling
Cake and beans

Årets inspiratör
Amanda Audas-Kass

Årets podcast
Ted & Kaj

Årets youtuber
Chevelle Ekström

Årets instagrammare
@sirisofiaa

Omröstningen om det bästa finlandssvenska blogg- och nöjesinnehållet sker i två omgångar. Från den 17.10-28.10 kunde publiken nominera sina favoriter. De tre kandidater som fick flest nomineringar i varje kategori gick vidare till en andra omgång. Vinnarna röstades fram 31.10-11.11.2016.

Artikeln uppdaterad 20.11.2016 klockan 12:50 med citat av Ellen Strömberg.