Kortspel, körsång och matlagning är tre vitt skilda finlandssvenska traditioner, som lever starkt i Svenskfinland och har förutsättningar att leva vidare länge ännu.

Det är spelkväll i Nämpnäs by i Närpes. Varje tisdag kväll samlas herrar i olika åldrar i ungdomsföreningslokalen för att utmana varandra i pidro.

Kortspelet pidro är populärt bland österbottningar. Det är ett anrikt spel, som enligt vissa källor spelades i England redan under 1600-talet. På 1800-talet hämtades spelet till Österbotten av USA-emigranter.

Genom möjligheterna att spela pidro elektroniskt, hoppas man att också barn och unga ska börja spela spelet aktivt. pekplatta med bild av pidrospel applikationer,Närpes,Pidro,Södra Österbotten

Johan Langels är en hängiven pidro-spelare. Lotten har avgjort vem han spelar mot.

- Det är intressant och avkopplande, säger han. Det är ett intressant sällskapsspel. Inga pengar inblandade. Det är ett rent och skärt sällskapsspel.

Johan började spela pidro i högstadiet, men som för många andra aktiva pidrospelare hade han sett föräldrarna spela det hemma. I dag, några tiotal år senare, är han en aktiv spelare.

- Det är så det går, säger Tommy Westlin. I många hushåll sätter man sig ner på fredags- eller lördagskvällar och tar en ”pider”. Äldre och yngre generationer spelar tillsammans.

Tommy Westlin är snart klar med den uppdaterade spelappen för Pidro. man i sitt arbetsutrymme applikationer,kortspel,Pidro,tommy westling

Tommy Westlin utvecklade redan för tio år sen den första digitala pidroversionen. Nu är det dags för en uppdaterad version med spelanvisningar och videor om hur man spelar spelet. Målet är förutom att nå tonåringar att föra spelet vidare till ännu yngre personer.

- Det är en väldigt kulturell grej i Sydösterbotten bland finlandssvenskarna, säger han.

Pidro utgör en stor del av Svenska Österbottens ungdomsförbunds verksamhet. Förbundets representanter åker runt i skolor och lär ut spelet och det ordnas också världsmästerskap i spelet.

Alla bidrag är välkomna

Bakgrunden till jakten på ett levande kulturarv i Svenskfinland är att Finland för tre år sedan ratificerade Unescos lista över immateriellt kulturarv som behöver få ett särskilt omnämnande. Unesco är FNs organisation för fostran, vetenskap och kultur.

Med ett levande kulturarv menas traditioner och färdigheter som är närvarande i vardagen och förmedlas vidare från generation till generation. Julfirande, påsktraditioner, sommarteater och bärplockning är exempel på sådana.

Katriina Siivonen vid Åbo Univesitet hoppas att föreningarna är aktiva. Hon välkomnar allt från kunskapen att sticka tröjor till att bygga träbåtar och dansa runt midsommartången i registret. Katriina Siivonen i en vävsal Bild: Yle/Maud Stolpe nb katriina siivonen

Varje land får högst en tradition per år med på Unescos lista. Finland har ännu ingenting på listan.

Förutsättningen är nämligen att landet först har en nationell lista över sitt levande kulturarv. Det är den listan som Museiverket håller på att göra upp.

För att hitta underlag för listan gör Museiverket upp ett Wiki-register. I det kan organisationer, föreningar och samfund fritt skriva in lokala traditioner och seder.

Bland de finlandssvenska bidragen på listan finns artiklar om hur man stickar korsnäströjor, bygger klinkbyggda träbåtar båtar och dansar runt midsommarstången. Många fler traditioner skulle rymmas med i registret.

Katriina Siivonen från Åbo Universitet uppmanar finlandssvenska föreningar och organisationer att vara aktiva.

- Pidrospel, körsång och mattraditioner skulle passa väldigt bra i wiki-registret, säger hon.

Museiverket väljer sedan bland de traditioner och färdigheter som ingår i wiki-registret vilka som föreslås för den nationella förteckningen.

"Amatörerna håller liv i körsången"

Ett annat finlandssvenskt kulturarv som skulle kunna platsa på den nationella listan är körverksamheten.

Finlandssvenskarna är ett körsjungande folk. Det finns omkring 360 körer i Svenskfinland utöver kyrko- och skolkörerna.

Maarit Seppäläinen är aktiv i damkören Eviva i Helsingfors.

- Kören är mitt andningshål, den är ett avbrott från vardagen. Den gör veckorna värda att leva. Ibland känns det faktiskt så, säger Seppäläinen.

Hanna Kronqvist med damkören Eviva. Dirigent Hanna Kronqvist och damkören Eviva. Bild: Yle/Mira Myllyniemi damkören eviva,eviva,evivakören,hanna kronqvist,närbild foton

Evivas dirigent, Hanna Kronqvist, gjorde en kartläggning av finlandssvenska körer för ett par år sedan. Den sociala gemenskapen och glädjen att få sjunga tillsammans är viktiga orsaker till att körsången har ett så starkt fotfäste i Svenskfinland.

- En annan aspekt är ju förstås att körsången i Svenskfinland av tradition är väldigt språkpolitiskt bunden, säger hon.

Evivakören förbereder sig för konsertsäsongen. Damer sjunger i kör. evivakören,körsång

De finlandssvenska fondernas och stiftelsernas betydelse för körverksamheten ska inte heller underskattas.

- Vi kan verkligen finansiera vettig verksamhet, säger Kronqvist. Vi kan avlöna dirigenter samt ordna konserter och resor på ett helt annat sätt än man kan i finska Finland.

Det som Kronqvist ändå saknar är en professionell körverksamhet, både i Svenskfinland och landet i övrigt. Hon nämner Key Ensemble och Helsingin kamarikuoro som exempel på körer som håller professionell standard, men som inte avlönas som de skulle förtjäna.

- När vi jämför med orkestersidan eller teatersidan så finns det både institutionsorkestrar och -teatrar samt amatörverksamhet. På vokalsidan är det amatörerna som helt och hållet upprätthåller hela fältet.

Kronqvist önskar också en större satsning på klassiskt material i körerna.

- Vår bekvämlighetszon i dag är populärmusiken. Det skapar en allt större tom fläck på körkartan när allt färre körer sjunger klassiskt material.

Musikskolorna avgör körsångens framtid

Ett kriterium för att ha en chans att platsa på den nationella listan över det levande kulturarvet är att traditionen förs vidare till nästa generation. Det gäller alltså att få ungdomar engagerade i det finlandssvenska körlivet. Det är en utmaning.

- Svenskfinland har i dag en ganska stor brist på både barn- och ungdomskörer, säger Kronqvist. Det kunde finnas betydligt fler, speciellt mot det mera ambitiösa hållet.

Hon ser orsaken till att det har blivit så i musikundervisningen i skolorna och i musikinstitutens inriktning. Musikundervisningen är numera mera spel- än sångbetonad

- Jag skulle vilja skicka en brandfackla till musikinstituten i Svenskfinland att grunda körer, säger hon. De har ett fint elevmaterial och en stor kompetens bland lärarna, så att jag upplever nog att det är musikinstitutens uppgift att utbilda nya körsångare. Det lyckas väldigt väl på finskt håll, så jag kan inte säga att det inte skulle lyckas också i Svenskfinland i dag.

Klimpsoppa och sylt välkomnas i registret

Fördelarna för föreningar och organisationer som skriver in sig på wiki-registret "immateriellt kulturarv" är att det höjer självförtroendet och ger synlighet för det man håller på med.

Bland kategorierna i registret finns bland annat matkultur. Mathantverk är ett exempel på det.

Margot Wikström kokar prisbelönta sylter och safter. Mathantverkare Margot Wikström kokar sylt Bild: Yle/Maud Stolpe nb margot wikström

Begreppet mathantverk är relativt nytt hos oss. I korthet handlar det om att människans hand och kunnande är med i hela processen, samt om produkter som kan spåras till sitt ursprung. Ofta handlar det om att ta tillvara gammal matkunskap.

- Mathantverk är ett sätt att förädla, det är alltid frågan om en förädlad produkt, förklarar Margot Wikström, som är aktiv mathantverkare i Nagu. Man förädlar i huvudsak produkter från sin egen gård vidare till ett format som ger längre försäljningstid och lång hållbarhet.

Wikströms produkter är främst sylter, geléer, marmelader och safter. De framställs enligt traditionella metoder, men har en hållbarhet som motsvarar dagens krav.

- Vi använder inga tillsatsämnen eller konserveringsmedel utan bara råvarorna rakt av som de är. Med den kunskap vi har inom hygien och kokkunskap får vi en hållbar produkt helt utan tillsatsämnen, förklarar hon.

Margot har vunnit flera priser för sina produkter båda i Sverige och i Finland. Trots det fortsätter hon att utveckla sina recept och sitt kunnande hela tiden.

Mathantverket kategoriseras i fem kategorier. De är bär, frukt och grönsaker; fisk och fiskprodukter; kött och charkuteriprodukter; mejeriprodukter samt spannmålsprodukter, alltså bröd och bakverk.

Producenterna väljer en eller flera branscher som de jobbar inom. De får sedan lära sig om råvaran, tillredningsmetoderna, hygien, hållbarhet, mikrobiologi samt försäljningstekniska detaljer som etikettering och livsmedelslokaler.

Margot Wikström tror att trenden med mathantverk har kommit för att stanna.

- Vi håller på att söka oss tillbaka till de rena, ursprungliga produkterna bort från de processade produkterna man får köpa i butiken, säger hon. Det skulle vara jätteroligt om mathantverket kunde komma med på Unescos lista.

Den nationella förteckningen över det levande kulturarvet publiceras år 2017.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar sedan vad som tas med i den nationella listan och vad som nomineras till Unescos lista.

Se programmet här:

Sänds även i Yle Fem, måndag 21.11.2016 kl 20.00 samt tisdag 22.11.2016 kl. 17.25.

Från och med nästa sommar ska det finnas ungdomsfullmäktige i alla kommuner. I dag finns det ungdomsfullmäktige i cirka 230 kommuner, vilket betyder att det saknas ungdomsfullmäktige i ungefär 70.

Att skapa ungdomsfullmäktige är ändå inte den största utmaningen, säger Kimi Uosukainen ordförande för Finlands ungdomsfullmäktiges förbund.

- Den största utmaningen utgörs av beslutsfattarnas inställning till unga som vill vara delaktiga i det kommunala beslutsfattandet, slår Uosukainen fast.

Tanken med ungdomsfullmäktige är nämligen att de unga ska ha reella möjligheter att påverka och delta i beslutsgången.

Kimitoön ett praktexempel

Kimitoöns kommun hör till de kommuner som haft ett ungdomsparlament ända sedan 2009 då kommunerna på Kimitoön gick samman.

Röstning i Islaparlamentet i fjol. Islaparamentet röstar Bild: Yle/Monica Forssell islaparlament 2015

Alla öns högstadium samt gymnasiet är representerade i parlamentet, möten hålls ungefär en gång i månaden och utöver möten ordnar man olika slag av evenemang, avger utlåtanden och sist men inte minst håller ungdomsparlamentet i trådarna för Islaparlamentet, barnens och ungdomarnas egen årliga kongress på Kimitoön. På kongressen avgörs hur 10 000 euro fördelas mellan olika projekt som gagnar barns och ungas trivsel i kommunen.

I Kimitoön har ungdomarna också närvaro- och yttranderätt i alla kommunens nämnder samt kommunstyrelsen.

I fjol beslöt Islaparlamentet att bland annat satsa på gitarrer, trivsammare elevutrymmen i skolor och idrottsredskap.

Islaparlamentet besluter om egen budget

I år samlas barn och unga på Kimitoön till Islaparlament på måndagen den 21.11 och inför årets kongress har det skickats in uppemot 60 projektansökningar.

3D pennor, en motorbåt åt sjöscouterna, klättervägg, böcker och caféverksamhet i skolorna är några exempel på vad barn och unga på Kimitoön i år vill satsa pengar på.

På frågan vad som är avgörande för hur väl ett ungdomsfullmäktige fungerar, svarar ordförande Peppi Wilson att vuxnas engagemang är mycket viktigt.

- Det måste finnas vuxna som fungerar som handledare och samlar ihop gänget som sen ska hålla i gång ungdomsparlamentet. Och det behövs också äldre ungdomar som drar kälken och lär de yngre hur man gör.

"Man lär sig genom att lyssna och iaktta"

Wilson har själv varit aktiv i Kimitoöns ungdomsfullmäktige i fem år och säger att de äldre ledamöternas engagemang var viktigt för henne.

- När jag gick på sjuan hade jag kanske inte så mycket att säga men man lär sig genom att lyssna och iaktta och en dag kanske man vågar säga lite mera och sen mitt i allt kanske man märker att man är ganska intresserad och vill vara med och besluta om saker, förklarar Wilson.

Överlag verkar intresset för att delta i Kimitoöns ungdomsparlament vara hyfsat stort på ön.

- Nog finns det intresse. Man måste bara hitta just de unga som vill vara med och påverka.

Att alla unga ändå inte är intresserade av att försöka påverka sin närmiljö genom att engagera sig kommunalt är ändå klart.

- Istället för att sitta på sidan om och klaga borde man faktiskt försöka göra något då det finns möjligheter att påverka, säger Wilson.

I Pargas har det varit en utmaning att engagera unga från alla gamla kommundelar. Nu hoppas man att öppna ungdomsforum ska bryta trenden.

Från och med nästa år ska det finnas ungdomsfullmäktige i alla kommuner. Till skillnad från Kimitoön som sedan sammanslagningen 2009 har haft ett ungdomsparlament har det i Pargas varit svårt att få igång ett organ där ungdomarna själva kan besluta om frågor som rör dem.

- Målet har sedan kommunsammanslagningen varit att det i varje kommundel ska finnas en ungdomsstyrelse med invalda ungdomar från den orten. Två ungdomar från varje styrelse skulle sedan väljas till ett ungdomsråd. På så sätt skulle det finnas representanter från varje tidigare kommundel i rådet men så blev det inte, säger Joel Kronqvist som är fritidsledare i Nagu.

Joel Kronqvist hoppas öppna ungdomsforum ska engagera ungdomarna i Pargas. Joel Kronqvist på plats vid ungdomsgården Lyan i Nagu. Bild: Yle/Johanna Ventus joel kronqvist,nagu,ungdomar,ungdomsgård,ungdomsgård i nagu,ungdomsgården lyan i nagu,ungdomsledare

Svårt att engagera ungdomar i alla kommundelar

De senaste åren har det funnits fungerande ungdomsstyrelser i Nagu, Korpo och Iniö, men i Pargas och Houtskär har intresset bland ungdomarna varit för lågt för att få en styrelse till stånd.

- Att jobba med ungdomar är alltid en utmaning och deltagandet går i trender. Ibland finns det en stor grupp aktiva ungdomar, andra gånger är det svårt att hitta ungdomar som vill vara med, säger Kronqvist.

Något enkelt svar på varför intresset för att sitta med i ungdomsparlamentet i Kimitoön varit så stort då det samtidigt varit svårt att locka ungdomar i Pargas har Joel Kronqvist inte. Men han tror det handlar om att det är svårt att bryta invanda mönster.

- Där verkar man ha fått det att fungera från början vilket ger ringar på vattnet. De har nu haft ungdomsparlament en lång tid och nya ungdomar som kommer in kan ta exempel av äldre på ett sätt som inte fungerar här då vi haft några mindre aktiva år.

Nya lag kräver att alla kommuner ska ha ett ungdomsfullmäktige

Den nya kommunallagen förutsätter att alla kommuner senaste efter kommunalvalet 2017 ska ha ungdomsfullmäktige. I Pargas jobbar man nu för att öka intresset. Joel Kronqvist är optimistisk och tror att det kommer att lyckas.

- Vi kommer att få det att fungera, det finns inga alternativ. Lagen kräver att ungdomarna ska höras i frågor som rör dem och det duger inte att säga att vi försökte och det inte gick.

Därför testar man nu i Pargas ett nytt koncept för att väcka intresset bland ungdomarna. Man ordnar nu regelbundet så kallade öppna ungdomsforum där tanken är att ungdomarna själva ska få komma med idéer som de vill förverkliga. Till skillnad från ungdomsstyrelserna ordnas det inte några val för att få vara med, utan målet är att det ska vara en mycket låg tröskel att komma med en idé.

- Vi hjälper förstås till men strävar till att det är ungdomarna själva som förverkligar sina idéer, säger Joel Kronqvist.

I Nagu ordnar de unga själva en konsert

Fyra ungdomar som kom med en idé de nu jobbar för att se bli verklighet är Willjam Henriksson, Robin Tapio, Christian Fagerholm och Alfrons Leham från Nagu. De spelar alla någon form av instrument och ville se fler konserter i Nagu. De har nu tagit saken i egna händer och fredagen den 2 december blir det konsert vid Framnäs i Nagu med band som The Community från Åbo, Pargasbandet Another Wasted Night och Nagus egna Skrain Hallux.

Robin Tapio, Alfons Leham, Christian Fagerholm och Willjam Henriksson hoppas konserten i Nagu blir lyckad. Ungdomar på plats vid ungdomsgården Lyan i Pargas. Bild: Yle/Johanna Ventus alfons leham,christian fagerholm,nagu,robin tapio,ungdomar,ungdomsgård,willjam henriksson

- Det har varit ganska mycket jobb. Det är mycket som ska göras inför en konsert, säger Robin Tapio.

- Eller egentligen är det inte så mycket som ska göras, bara vi tog oss tid att göra det, säger Christian Fagerholm.

Vad allt är det så som ska göras?

- Det ska ordnas med polistillstånd, man ska söka pengar och få ut reklam om konserten, säger Willjam Henriksson.

Jobbet med att boka band gick bra säger Alfons Leham.

- Det var inte så svårt. Vi kände många av dem från förut och då ungdomsledaren kände några så det fixade sig ganska lätt.

Hoppas det ska inspirera att se sin idé bli verklighet

Joel Kronqvist hoppas de ungdomar som får se sin idé bli verklighet ska fatta tycke för att delta i till exempel ett framtida ungdomsfullmäktige och fortsätta påverka frågor som rör ungdomar där.

- Det är lätt att skriva i en kommunallag att det måste finnas ett organ för ungdomar men frågan är hur man ska göra det. Jag tror på en personlig kontakt och att man hittar nyckelpersoner och inspirerar dem att påverka. Att vara med på ett öppet ungdomsforum och förverkliga sina egna idéer hoppas jag ska vara ett sätt att inspirera, säger Kronqvist.

Fotnot: I dag finns det ungdomsfullmältige i cirka 230 kommuner, vilket betyder att det saknas ungdomsfullmäktige i ungefär 70 kommuner.

Den 1 april 2017 införs passageraravgifter igen på försök på förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet och Finska viken. På Åland har man redan länge haft avgifter på förbindelsefärjorna i skärgården. Minister Mika Nordberg tycker systemet fungerar, företagare Otto Hojar håller inte med.

Mika Nordberg, minister som ansvarar för infrastruktur- och trafikfrågor vid Ålands landskapsregering, säger att när avgifterna infördes stötte man på ett motstånd.

- Men vi stod inför valet att införa avgifter eller skära ner på trafiken. Skärgårdsborna förstod att så var fallet och sa till och med själva att de hellre betalar en liten summa för att trafiken inte ska skäras ner, säger han.

Ungefär 15 miljoner finns budgeterat för färjtrafiken på Åland, så största delen finansieras med skattemedel, även om inkomsterna från avgifterna bidrar med dryga en miljon euro.

Nordberg säger att man på landskapsregeringen har ett helhetstänk när det gäller skärgårdstrafiken.

- Om företagarna i skärgården upplever att det inte längre är lönsamt att driva sin verksamhet där förlorar alla på det. Då försvinner arbetsmöjligheter vilket gör att också skärgårdsborna lider av det. Därför håller vi avgifterna på en rimlig nivå, säger han.

Otto Hojar, som driver en stugby på Föglö i den åländska skärgården, säger däremot att avgifterna har höjts varje år.

- Avgifterna höjs med mer än inflationen kräver. I början såg jag att det var skäligt att betala en liten kostnad för trafiken, men nu har avgifterna höjts. Det börjar snart bli ett stort problem för vår verksamhet, säger han.

För tillfället betalar fordonslösa passagerare ingen avgift på färjorna. För man ombord ett fordon varierar avgifterna. Cyklar är billiga men ju större ekipaget är desto dyrare blir det. I vissa fall kan det vara fråga om en engångsavgift på över hundra euro.

Ålänningar som har en fast adress i skärgården har möjlighet att köpa ett årskort som gäller hela kalenderåret och kostar 105 euro. Ålänningar som är bosatta på fasta Åland, finländare och svenskar har möjlighet att köpa ett årskort för 158 euro. Då får man åka gratis hela året.

För de som använder färjorna dagligen är det en liten avgift. Men Hojar säger att hans kunder i stugbyn och också eventuella reparatörer betalar väldigt höga engångssummor.

Delade åsikter om rimliga kostnader

Företag som transporterar varor till skärgården med paketbil kan köpa ett årskort och transporterar man med en större lastbil benämns det som nyttotrafik och då är engångssumman 26,50 euro.

Nordberg säger att sett till de totala utgifterna som transport ut till skärgården kräver är färjavgiften en ganska del.

- Det är frågan om ett projekt som tar halva eller till och med hela dagen, så en färjavgift på 26,50 euro är en försvinnande liten del av hela utgiften.

Hojar däremot menar att tilläggskostnaden gör att konkurrenskraften påverkas negativt.

- Om man lägger till alla kostnader för hur länge det tar att ta sig ut till skärgården och ännu färjavgiften till på köpet blir en reparation plötsligt väldigt mycket dyrare här ute än i till exempel Mariehamn, säger han.

Turismen klarar sig trots avgifter

Nordberg säger att turismen på Åland inte lidit trots avgiftsbelagda skärgårdsfärjor.

- Det finns inte belägg för att säga att det skulle vara avgifter på färjorna som gör att vi inte skulle ha turister på Åland.

- Folk som reser runt i Norden är beredda att betala för den service de får. De blir snarare positivt överraskade över att vi inte tar betalt för passagerare utan fordon.

Nordberg säger att det har diskuterats att införa avgifter även för passagerare men att för tillfället gäller avgifterna endast fordon.

Rauman Lukkos ligasäsong 2016-2017 har gått totalt i moll och efter den urusla första tredjedelen på säsongen byter jumbolaget tränare.

Samma dag som KooKoo meddelat om sitt tränarbyte i Kouvola går även Lukko på sin webbplats ut med nyheten om en förändring på tränarfronten.

Juha Vuoris sejour vid bänken i Raumo blev 22 matcher lång och han ersätts omgående av den 58-årige ligaräven Kari Heikkilä. Heikkilä tar över omedelbart och leder Raumo-laget i tisdagens hemmamatch mot hans gamla arbetsgivare Kärpät.

– Med den här lösningen siktar vi framförallt på att bli ett vinnande hockeylag igen och vi vill också ge oss in i kampen om en slutspelsplats nästa vår, säger VD:n Timo Rajala på klubbens webbplats.

Heikkiläs CV är onekligen imponerande. I ligan har han lotsat Kärpät, HPK, Blues och Ilves och även tränar KHL-klubbarna Dinamo Riga, Dinamo Minsk Metallurg Magnitogorsk, Neftehimik och Lokomotiv Jaroslavl. Under säsongen 2011-2012 var Heikkilä även vitrysk landslagslots.

Kontraktet mellan Lukko och Heikkilä gäller för säsongen 2016-2017.

Kari Heikkilästä Rauman Lukon uusi päävalmentaja!

Hän aloittaa työnsä tänään maanantaina, lue lisää: https://t.co/t2sqSADPtt#Lukko #Liiga pic.twitter.com/5DlgfzHqYM

— Rauman Lukko (@TeamRaumanLukko) November 21, 2016

Telestes personal har på måndagsmorgonen marscherat ut från det Åbobaserade företagets lokaler. Det här skriver tidningen Turun Sanomat.

Anledningen är en konflikt mellan arbetsgivaren och de anställda gällande konkurrenskraftsavtalet.

Arbetsgivaren föreslår en utökning av arbetstiden med 24 timmar, ett förslag som inte direkt går hem hos de anställda.

Eftersom arbetsgivaren enligt huvudförtroendeman Janne Laulumaa inte ens har velat diskutera alternativ så uppstår en konflikt.

Teleste har runt 150 anställda.

Egentliga Finlands landskapsstyrelse är mycket kritisk till de föreslagna avgifterna i förbindelsebåtstrafiken.

Styrelsen godkände ett enhälligt utlåtande där man fördömer försöket med avgifter. De skulle ha mycket stora negativa konsekvenser för invånarna och företagarna i vår skärgård.

I utlåtandet sägs att de föreslagna avgifterna är så höga att de dödar allt företagande och försvårar turismen. Det är svårt att tro att markandsekonomins mekanismer skulle leda till bättre service.

Kommunikationsministeriet meddelade förra veckan att passageraravgifter på försök igen införs på förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet och Finska viken.

Alla passagerare skulle betala en avgift. Försöket pågår från den 1 april 2017 till slutet av 2018. Förslaget är på remissrunda till den 16 december.

Egentliga Finlands landskapsstyrelse säger i dagens utlåtande att skärgårdstrafiken och sevicen behöver förnyas, men det nuvarande förslaget verkar enbart vara att återinföra avgifter på förbindelsebåtarna, de avgifter som avskaffades för sju år sedan efter ett domstolsbeslut.

För småföretagare i skärgården blir det orimliga tilläggskostnader, som kan leda till konkurs. För en jordbrukare, som regelbundet behöver djur-, foder- och mjölktransporter, innebär det ökade utgifter på tiotals tusen euro.

Enligt förslaget kan skärgårdskommunerna ge subventioner åt den fast bosatta befolkningen, om man tycker det behövs, men i dessa tuffa ekonomiska tider kan man redan i förväg gissa hur villiga kommunerna är, säger styrelsen.

Egentliga Finlands förbund kommer att uttala sig en gång till i samband med att den ger sitt officiella svar i utlåtanderundan.

- Då kommer följande kanonad från oss, säger Stefan Wallin (SFP).

November var månaden då farfar ”avsluta”, något som tog hårt på Papp. Ann-Sophie och Peter Sandström minns all skit som hänt under olika höstar, ofta familjerelaterad sådan.

Det har varit cancer och arbete som upphört och Ann-Sophie råkar dessutom veta att en människas liv är sämst då hon är 46 år gammal.

För henne har livet efter 46 ”blivit bättre fast det är fittigt ändå”.

Mitt i det annalkande novembermörkret sitter alltså syskonen och poddar men dagen lyses upp av att en kompis, Eva-Maria Björk, hälsar på med sin pudel.

Det blir samtal om hur det är att vara barn då föräldrarna är ute på krogen och man själv ligger hemma och oroar sig, och om att inse att man inte kommer att ärva annat än psykiskt illamående.

Dålig julstämning blir det då Eva-Maria delar med sig av det relationstips hon själv fått under en partnerfri jul; uppmaningen att ändra på hur hon själv är för att slippa vara ensam.

Nya katter Tre kattungar på filt Bild: Ann-Sophie Sandström. Privat arkiv. Kattungar

I Ann-Sophies hus växer dessutom en kull kattungar upp och en av dem hittas plötsligt i en stekpanna.

- Lägg på plattan, ropar Peter.

Inga djur skadades under inspelningen av Sandströms glada ångestpodd.

Kimitoöns Musikfestspel gjorde ekonomisk vinst under 2016 och besökarantalet uppgick till drygt 2 000, vilket är ungefär som året innan. I de här siffrorna har man också räknat med musiklägret.

Evenemanget fick uppmärksamhet också genom två konserter som Yle Vega bandade och sände.

Planeringen av nästa år har redan hunnit långt. Nästan alla artister är bokade och en blåskvintett kommer att uruppföra ett beställningsverk av Kimmo Hakola.

Kimitoöns Musikfestspel består också nästa år av 16 konserter under sju dagar 10-16.7.2017, det vill säga genast efter Baltic Jazz.

I helgen gick Åbo Underrättelser ut med uppgiften att FC Inter ratar Shefki Kuqi. Nu svarar Åboklubben. På sin hemsida meddelar Inter att Kuqi fortsätter leda laget nästa säsong.

Det var i fredags som ÅU – tvärtemot tidigare uppgifter från Ilta-Sanomat – skrev att FC Inter har valt att rata Shefki Kuqi som tränare.

Kuqi räddade kvar Inter i fotbollsligan efter ett ångestladdat kval mot lokalrivalen TPS, men enligt ÅU skulle klubbledningen ha fallit för nederländaren Jan de Jonge.

På måndagen gav Inter svar på tränarfrågan. Klubben publicerade en bild på när Kuqi skriver på ett kontrakt. Det gäller för nästa säsong och dessutom finns en option för 2018.

– Att få till ett kontrakt tar alltid lite tid, men jag är väldigt nöjd nu. Jag får fortsätta jobba med ett lag som har stora målsättningar och vilja att lyckas. Nu får jag vara med och bygga laget från grunden. Det blir ett stort och intressant arbete, säger Kuqi till Inters hemsida.

Njazi Kuqi. FC Inter-anfallaren Njazi Kuqi. Bild: All Over Press FC Inter Åbo,fotboll,fotbollsligan,Njazi Kuqi,tipsligan

"Kämpar i toppen"

Kuqi kom mitt under pågående säsong till Åbo och han hade med sig sin lillebror Njazi Kuqi. På måndagen blev det också klart att anfallaren spelar för Inter i fortsättningen.

Kuqi skrev på ett tvåårskontrakt. I och med det har Inter säkrat en av ligans bästa målskyttar, i fjol gjorde han sexton mål.

– Det blir kul att få spela här från första början. Jag tror att det blir en roligare säsong och att vi kämpar i toppen.

Forskaren Kaisa Matomäki från Åbo universitet har fått årets akademipris för vetenskapligt kurage.

Matomäki har vågat forska inom helt nya områden om primtalstvillingar.

- Primtalens fördelning är ett öppet, svårt problem, konstaterar Matomäki. Finns det till exempel oändligt många primtalspar med skillnaden två? Till exempel 11 och 13 samt 17 och 19 är primtalspar med skillnaden två. I den berömda primtalstvillingförmodan finns det oändligt många sådana par, men ingen har ännu kunnat bevisa detta.

Matomäki är 31 år, men har redan publicerat mycket. Hennes publikationer har fört många respekterade talteoretikers tidigare arbeten ett väsentligt steg framåt, sägs det i ett pressmeddelande från Finlands Akademi.

Primtal utnyttjas inom till exempel kryptografi och Matomäki tänker sig att hennes forskning i framtiden kunde utnyttjas också i det sammanhanget.

Finlands Akademis akademipris är ett konstverk av handblåst glas, Ögonblick, av Miia Liesegang.

Kaisa Matomäki. Kaisa Matomäki. Bild: Finlands Akademi/Jari Mäkinen Kaisa Matomäki

Säkerhets- och kemikalieverket Tukes utreder de kvalitetsproblem som förekommit med den betong som använts på vissa byggarbetsplatser.

Tukes meddelar att verket utreder ärendet självständigt och i samarbete med bland annat byggherrar och byggnadsinspektionen.

Kvaliteten på den betong som betongtillverkaren Rudus levererat har väckt frågor bland annat i Åbo och Kemijärvi.

I Kemijärvi ledde bristerna till rivningsarbeten vid ett brobygge och i Åbo konstaterades brister både vid bygget av en parkeringshall och vid ÅUCS sjukhusbygge.

I Tammerfors där Finlands längsta landsvägstunnel öppnades för en vecka sedan har man däremot inte haft problem med kvaliteten.

Rudus har levererat tiotusentals kubikmeter betong till bygget.

Kyrkoherde Jouni Lehikoinen vid Mikaels församling i Åbo hoppas att man kan lita på inrikesminister Paula Risikkos ord om att kyrkan kan fortsätta som tidigare med kyrkoasylen.

- Jag hoppas att inrikesministerns ord inte är bara ord utan också betyder handlingar, säger Lehikoinen. Att inrikesministeriet verkligen förstår att kyrkan har en egen roll i det hela.

Jag hoppas att man kan lita på inrikesministerns ord.― Jouni Lehikoinen

Lehikoinen är väl medveten om kyrkans tidigare förhandlingar och diskussioner med Migrationsverket som inte har lett till annat än prat.

- Vi har fört många diskussioner med Migrationsverket men det har inte lett till några konkreta förändringar så jag hoppas att man kan lita på inrikesministerns ord, säger Lehikoinen. Om det blir något konkret så tror jag att fler asylsökande tar kontakt med kyrkan för att be om hjälp.

Mikaels församling redo att hjälpa ännu mer

Enligt Lehikoinen har Mikaels församling i Åbo varit aktiva med kyrkoasyl och har redan nu flera personer som man hjälper.

- Vi är redo att ta emot fler asylsökande men måste reservera mer resurser för den här sortens arbete inom församlingen, säger Lehikoinen. Vi måste utvidga vårt arbete med asylsökande och vi vill hjälpa fler.

Inrikesministeriet betonar öppenhet och samarbete

Lehikoinen ser inte inrikesministeriets önskan på öppenhet och samarbete som problematiskt och anser inte att det skulle ha varit ett problem tidigare.

Vi gömmer inte asylsökande, det har vi aldrig gjort.― Jouni Lehikoinen

- Vi har nu tillsvidare varit öppna i myndigheternas riktning och jag ser ingen orsak varför vi inte kan vara det också i fortsättningen, säger Lehikoinen. Vi har exempelvis god kontakt med utlänningspolisen och ser inga problem med det.

Lehikoinen påminner om att kyrkan inte gömmer asylsökande.

- Vi gömmer inte, det har vi aldrig gjort och öppenhet har varit ett ledord för kyrkoasylen från första början.

Förslaget till prisförhöjningar för förbindelsebåtarna har slagit ned som en bomb bland skärgårdsbefolkningen. Hittills har såväl personer som varor kunnat röra sig gratis från fastlandet till skärgården men nu är det slut.

Nya avgifter föreslås. Tio euro ska man betala för en resa upp till tio sjömil. Ska man åka en längre sträcka kostar det femton euro.

Framförallt varutransporterna kommer att bli dyra. Om man till exempel vill transportera ett ton ved är kostnaden 960 euro.

En mjölkproducent i skärgården får en extra nota på hundra euro bara för att mjölkbilen kommer ut efter mjölken. Då bilen ska tillbaka blir det hundra euro till.

"Vi vill utveckla tjänsterna i skärgården"

Jag träffar kommunikationsminister Anne Berner då hon inviger en robotikmässa i Helsingfors. Berner är övertygad om att de höjda priserna kommer att ge bättre tjänster.

- Vi vill utveckla tjänsterna. Gör vi ingenting nu blir det hela tiden sämre och färre tjänster och det gynnar inte någon - varken företagen eller dem som bor i skärgården..

Om man nu betalar 960 euro för att få ett ton varor transporterade med förbindelsebåt så skapar man väl knappast förutsättningar för företagande i skärgården, eller hur?

- Vi kommer att utveckla det hela genom att göra ett försök. Vi vill ännu se till hur kostnaderna fördelas, hur de som bor i skärgården ska ha nytta av att det blir bättre tjänster. Därför ska vi se om det först uppstår en marknad - finns det tillräcklig användning blir tjänsterna bättre.

- Alla de här kalkylerna ska ännu gås igenom, om det behövs stöd för att skapa tjänster till rimligt pris ska vi stöda dem som bor där och inte företagarna.

Är prisnivån rimlig?

Jag förstår inte riktigt, om en mjölkproducent betalar tvåhundra euro dagligen för att få mjölken skickad till mejeriet - är det rimligt?

- Det är rimligt att det blir bättre tjänster!

Men kostnadsnivån då - är den rimlig?

- Då det blir bättre tjänster kommer också kostnadsnivån att påverkas. Nu ska vi låta det här utvecklas. Vi har inte gjort kalkyler utan marknaden måste bestämma hur höga kostnaderna ska bli.

Men i ministeriets promemoria framgår det klart att kostnaden för en lastbilstransport är 100 euro.

- Det här är ett exempel på hur det kan bli, men sist och slutligen talar vi om en marknadsenlig lösning som företagen kommer överens om. Vi har velat vara öppna och berätta att det kan gå så här. Men samtidigt är det viktigt med jämlikhet. Ingen kollektivtrafik är ju gratis.

Renoveringskostnaderna för stadsteatern i Åbo stiger ytterligare med nästan 3 miljoner euro, till nästan 40 miljoner totalt.

Stadsstyrelsen i Åbo godkände igår kväll en försnabbad tidtabell för renoveringen, som gör att teatern ska kunna tas i bruk åtminstone delvis i semtember 2017.

Samtidigt uppskattas kostnaderna alltså öka ytterligare till drygt 39 miljoner euro. Då renoveringen planerades år 2012 uppskattades kostnaden bli 25 miljoner euro.

Styrelsens beslut togs efter omröstning, där Centerns och Sannfinländaras representanter motsatte sig en ytterligare ökning av budgeten, vilket hade kunnat sättta stopp för hela renoveringen.

-Det är en olycklig utveckling att den ursprungliga budgeten överskridits så mycket. Men vi ansåg att det ändå är ett bättre alternativ att slutföra arbetet än att äventyra hela projektet, säger stadsstyrelsens andra viceordförande Elina Rantanen (Gröna).

Förslaget går nu vidare till Åbo stadstullmäktige, som tar det slutgiltiga beslutet i frågan.

Det är inte rimligt att Pargas stad skulle kompensera skärgårdsbor för eventuella avgifter i skärgårdstrafiken, till exempel genom skärgårdstillägget.

Det säger Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén.

-Staten verkar ha en vana av att hela tiden försöka flytta över kostnader för vägunderhållning på kommunerna. Det är en chimär att tro att man blir av med problem genom att bolla över dem på kommunerna,

Nygrén ger inte heller i övrigt mycket för kommunikationsministeriets förslag att avgiftsbelägga skärgårdsbåtstrafiken.

-Det handlar om två helt olika sätt att se på verkligheten. Ministeriet kallar skärgårdstrafiken för en serviceform, medan det för skärgårdsborna i själv verket är en helt vanlig vägförbindelse. Och det hör inte till kommunens uppgifter att ansvara för statliga vägar.

Nu finns det ett förslag från ministeriet på hur skärgårdstrafiken borde finansieras i framtiden - hur kommer ni inom staden att bemöta förslaget?

Vi för diskussioner och vi kommer att koordinera dem med andra kommuner som berörs av ärendet. Vi har en ganska långt unison syn på saken vilket säkert också kommer att märkas i våra kommande utlåtanden.

I Houtskär är glädjen stor över att tillbyggnaden av Fridhem nu är i full gång. Redan till våren är det tänkt att hälsovården ska flytta in i sina nya utrymmen. Samtidigt är oron stor för vad vårdreformen kommer att betyda för verksamheten i framtiden.

Arbetet med att bygga en ny hälsostation i Houtskär drog igång i september och hittills har allt gått som planerat enligt fastighetschef Seppo Pihl. Utbyggnaden vid äldreboendet Fridhemska blir drygt 100 kvadratmeter och totalt ska bygget kosta drygt 600 000 euro. Att man nu bygger ut vid Fridhem beror på att nuvarande hälsogård är i dåligt skick och där har man bland annat haft problem med inomhusluften.

Hälsovården ska flytta från nuvarande fastighet till Fridhem. Hälsocentralen i Houtskär Bild: Yle/Johanna Ventus Houtskär,hälsocentral,hälsocentralen i houtskär,hälsocentraler,hälsostation,hälsovård,vård (skötsel),vård i skärgården

"Bygget blev av i grevens tid"

Att se bygget köra igång är en fröjd för ögat konstaterar lokalpolitikern Christer Friis. Hälsovård har länge varit på tapeten. Tidigare hade staden problem att hitta vikarier till hälsostationen, beredskapen under veckoslut drogs in i fjol och för ett par sedan kom ett förslag om att Houtskärsborna skulle bli tvungna att åka till Korpo för att träffa läkare, ett förslag som inte godkändes. Som läget är nu tycker Friis att nivån på vården är bra.

- Vi har en väldigt bra nivå på servicen nu. Vi har två hälsovårdare, en på heltid och en på deltid och vi får regelbundet besök av läkare.

Under fjolårets budgetmöte godkändes planerna på att bygga ut Fridhem så att hälsovårdens verksamhet kunde flytta in dit. Det beslutet kom i grevens tid säger Friis.

- Vi har väntat på det här i många år och det är verkligen i sista stund som bygget blir av. Om social- och hälsovårdsreformen framskrider som det nu ser ut är jag rädd att nybygget av hälsovårdsutrymmena här i Houtskär aldrig skulle ha blivit av om beslutet skjutits fram ens ett år. Jag är väldigt glad att bygget är igång.

Christer Friis är glad att bygget vid Fridhem är igång. SFP:s Christer Friis från Houtskär Bild: Yle/Johanna Ventus christer friis,christer friis sfp,Houtskär,lokalpolitiker

Nybygget klar till våren men vad händer sedan?

Planen är att bygget kommer att stå färdigt våren 2017 men frågan är vilken verksamhet som i framtiden kommer att finnas i fastigheten. Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén är en av många som varnat för att skärgården riskerar att bli utan service i och med vårdreformen. Reformen bygger bland annat på att det ska uppstå en konkurrens mellan flera olika vårdproducenter och att patienten ska kunna välja det bästa. I staden utlåtande till regeringen om reformen tar Nygrén upp att ett sådant system säkert kan fungera i tätt befolkade områden som till exempel Åbo, där det sannolikt kommer att finnas en marknad och ett serviceutbud som skapar konkurrens– men i skärgården och glesbygden är läget ett annat.

Hur kommer vården i skärgården att fungera efter vårdreformen? hälsocentralen i pargas Bild: Yle/Johanna Ventus hvc i pargas,hälsocentral,hälsocentral i pargas

Lagen sägs att om det uppstår ett tomrum, om inget bolag vill erbjuda vård just där, då kan landskapet ålägga ett offentligt bolag att erbjuda service på en sådan ort

I Åboland funderar kommunerna nu på att eventuellt låta ett landskapsägt bolag ta över vården från och med den första januari 2019. Antti Parpo, som är Egentliga Finlands förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen fick nyligen frågan om hur systemet med bolag ska fungera i små byar i Åbolands skärgård. Han konstaterar då att det finns en risk att vårdproducenterna inte lockas av glesbygden.

- Men i lagen sägs att om det uppstår ett tomrum, om inget bolag vill erbjuda vård just där, då kan landskapet ålägga ett offentligt bolag att erbjuda service på en sådan ort, säger Parpo.

Egentliga Finlands förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen Antti Parpo. Antti Parpo. Bild: Yle/Linus Hoffman antti parpo

Samtidigt konstaterar Parpo att trenden, oavsett om social- och hälsovårdsreformen förverkligas eller inte, är att tjänsterna centraliseras.

- Det har redan hänt och trenden kommer att fortsätta, säger Parpo.

Svårt att som lokalpolitiker kunna påverka

Den här utvecklingen oroar lokalpolitikern Christer Friis.

- Det här med valbarhet och konkurrens är något som kommer att drabba hela glesbygden i Finland. Det finns inga kommersiella aktörer som är intresserade av att sköta vården i glesbygden. Det finns helt enkelt för få patienter för att det ska vara lönsamt. För att det ska fungera måste i så fall företaget ägas av samhället, kommunen eller något motsvarande, säger Friis.

Det som också oroar är hur man som lokalpolitiker i framtiden ska kunna påverka vårdfrågor.

- Så som reformen ser ut att förverkligas så kommer det lokala inflytandet att vara minimalt. Om det blir så att det skapas ett landskapsfullmäktige är det fråga om Åbolands röster kommer att räcka till för att ens få några stycken invalda i fullmäktige. Den nya reformen innebär ett jättestort demokratiunderskott och det kommer att behövas helt nya metoder för att väcka uppmärksamhet kring vårdfrågor i glesbygden.

Nu är nybygget vid Fridhem i full gång och bygget ska stå klart till våren. Med tanke på reformen, hur ser du på framtiden och möjligheterna att bevara också verksamheten i fastigheten?

- De som nu jobbar vid hälsovården bor båda på orten. Det skulle vara mycket tokigt att flytta dem någon annanstans. Att bevara nivån vi nu har på servicen är något vi måste kämpa för på alla tänkbara sätt. Det måste bevaras för vi kan inte ha ett levande samhälle utan tillgång till hälsovård.

Nybygget vid Fridhem ska stå klart till våren. Nybygge vid Fridhem i Houtskär. Bild: Yle/Johanna Ventus bygge,fridhem,houtskär,nybygge vid fridhem i houtskär

Svensk polis vill stoppa supandet och skärpa alkoholförsäljningen på kryssningsfartygen för att förebygga våldtäkter och andra våldsdåd. För att råda bot på supandet vill den svenska polisen att svensk alkohollagstiftning ska gälla på färjor med svensk flagg.

Förslaget tas ändå emot med en viss skepsis bland människor Yle Åboland intervjuat på gatorna i Åbo.

- Jag bryr mig inte om ifall andra människor super. Det stör inte mig, säger Ilmo Rapala.

Det kvittar mig om andra dricker ombord, säger Ilmo Rapala. Åbobob kommenterar alkoholkultur ombord på kryssningsfartyg. Bild: YLE/Lina Frisk ilmo rapala

Susanna Rinne är inne på samma linje, men tycker att drickandet i hytterna kunde övervakas noggrannare.

- Jag upplever att människor åker på kryssning för att dricka alkohol, speciellt unga, men också folk i medelåldern dricker gärna på båten.

Jag tycker att det största problemet är att människor dricker så mycket i hytterna. Om det är möjligt, skulle det vara bra med fler väktare i hyttkorridorerna.

Jaakko Manelius tro inte heller på begränsningar.

- Under veckosluten är många ganska fulla men under veckodagarna är det mest äldre människor som åker båt och de är sällan berusade. Jag tror inte att det är någon idé att försöka begränsa alkoholkonsumtionen eller skärpa övervakningen. De som vill dricka gör det ändå, det spelar ingen roll om det finns 20 eller 50 väktare.

Men vi träffar också dem som har förståelse för en moderatare alkoholkultur ombord.

- Det dricks för mycket på fartygen, tycker Henna Kuru. Åbobon Henna Kuru om alkoholkultur på sverigefärjor. Bild: YLE/Lina Frisk henna kuru

- Jag tycker att man dricker för mycket på båtarna. Det är säkert ganska svårt att begränsa alkoholkonsumtionen ombord, men det vore bra, säger Henna Kuru.

- Jag tycker att det är på en bra nivå. Mängden behöver inte öka, men jag tycker att läget är bra just nu. Ibland ser man att allt för berusade människor får köpa alkohol sent på kvällen och alla dricker i hytterna trots att det är förbjudet, säger Juha Enqvist.

Redaktör: Lina Frisk

• Ulla i Pargas efterlyser en sk."Vatukälka", sådan man skuffar, någorlunda skick duger, behövs för att köra ved ut ur skogen. Byte kan diskuteras. Ring 040 847 9880.
• Markus i Kimito skänker bort ett svart soffbord, mått 1x1 m svartmålat, material spånskiva. Ring 0400 524 441.
• Majgret i Korpo har ett gammalt hus från 1901 med en murad köksspis där pliten spruckit och söker nu en sådan plit för en Högfors nr 4-spis. Längd 83 cm, bredd 42,5 cm i gjutjärn med två ställen med hällringar (de behövs inte nödvändigtvis). Byte kan diskuteras. Ring 040 581 1324.
• Bengt i Pargas skänker bort en Rocky-bäddsoffa i gott skick och har ett stort bord (2 meter långt och 1,1 m brett) som han kan byta ut. Ring 0400 617 750.
• Tomas i Pargas har ca 20 stycken 1 kg:s runda yoghurtburkar med handtag som han byter mot kaffepaket. Ring 0400 223 313.
• Yrsa i Pargas efterlyser en cd-spelare (bordspelare), lyssnar gärna till ljudböcker. Byte kan diskuteras. Ring 0400 896 193.
• Bergman i Dragsfjärd efterlyser ett struvjärn och en knölkavel. Ring 040 539 2560.

Pias tv gick genast åt och Gunnel har också fått en resesäng för barn!

På tisdagen fortsatte arbetena med att försöka lyfta bogserbåten Lauri vid den gamla servicestationen nära gästhamnen i Pargas.

Bogserbåten har använts vid arbetena med Pargas-Nagu färjefästen, och den hade under veckoslutet varit förtöjd vid bensinbryggan.

På söndag kväll upptäcktes att den tagit in vatten och sjunkit, troligen på grund av att vindar och vågor har legat på från havet. Kommandobryggan är ovanför vattenlinjen, men genom de öppna dörrarna ser man brännolja som flyter omkring inne i fartyget.

Ägaren finns på plats och arbetar med att få upp fartyget igen, men den gamla kajkanten är i dåligt skick, så det går inte att ta en lyftkran ända fram till kanten. Under tisdagen har man försökt pumpa bort vatten och olja med en sugbil för att göra fartyget lättare, så att man sedan kan lyfta det.

Enligt Pargas miljövårdschef Carl-Sture Österman finns en del lätt brännolja i vattnet. Flytande oljebommar finns utplacerade runt Lauri, men det råder ingen akut risk för nedsmutsning.

Bogserbåten Lauri har sjunkit i Pargas Bild: Yle/Johan Nordström bogserbåt,bogserbåten lauri,hans langh,pargas,Pargas

Skumma fartyg kan bli problematiska för staden

Enligt Österman är det problematiskt med fartyg som förtöjer utan alla tillstånd, och om något händer är det svårt att få tag på ägaren.

- Det kan bli långvariga problem, för kommunen har inte rätt att röra en båt förrän situationen är riktigt akut. Brandkåren kan lägga ut oljebommar och sköta det akuta, men i Pargas händer det emellanåt att skumma fartyg lämnas åt sitt öde.

Den här gången är det ändå inget skrotfärdigt fartyg som har sjunkit, och ägaren kom snabbt på plats för att försöka lösa situationen.

Kommunen har alltid det sista ansvaret, om ägaren inte påträffas eller har ekonomiska möjligheter att sköta ett fartyg. Men kommunen kan inte genast rycka ut och göra stora insatser, eftersom fartygen är privat egendom. Pargas har till och med fått ersättningskrav efter att man försökt flytta fartyg.

- Inte är det ju riktigt bra sätt att använda allmänna skattemedel på sådant, så därför har vi alltid först försökt få tag på ägarna.

Kommunen har också en skyldighet att sköta eftervården och se till att allting blir ordentligt uppstädat. Den lätta brännoljan från bogserbåten Lauri flyter på vattenytan, och vinden ligger på mot land, så den borde inte ha någon inverkan på simstränder.

- Här finns lite olja nu i hamnbassängen. Vi får se om den avdunstar eller om vi måste be sugbilen att samla in lite av oljan från ytan.