De senaste arbetslöshetssifforna är glädjande läsning för Egentliga Finland.
Antalet arbetslösa i regionen fortsätter att minska och i slutet av oktober fanns 27 600 arbetslösa vid Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå. Jämfört med samma tid förra året har antalet arbetslösa minskat med 3,2 procent eller 900 personer.
27 600 arbetslösa motsvarar 12,1 procent, viket är en arbetslöshetsgrad som är något lägre än för hela landet som har 12,5 procent.
Flest arbetslösa i Egentliga Finland finns i Åbo stad och Salo. Åbo stad noterades för 15,4 procent och Salo hade 14,6 procent. Den lägsta arbetslöshetsgraden, 7,7 procent, finns i Åboland.
Kimitoön hade i oktober en arbetslöshetsgrad på 9,2 procent, Pargas 7 procent och S:t Karins 9 procent.
De tre män som misstänks ligga bakom skottlossningen i Lundo i början av oktober har släppts på fri fot av polisen.
Enligt polisen är förundersökningen på slutrakan och fallet går vidare till åtalsprövning före årsskiftet.
En person skadades i samband med skottlossningen på industriområdet Tuulissuo den 8 oktober.
Två personer häktades för grov utpressning och vapenbrott och den tredje för dråpförsök och vapenbrott. Åtminstone en av de häktade har anknytningar till kriminella motorcykelgänget Cannonball.
Trä- och papperskemi vid Åbo Akademi är ett av tre stycken laboratorier som i dag ingår i helheten naturmaterialteknik tillsammans med fiber- och cellulosatekonologi och pappersförädling.
Traditionellt har ämnet jobbat med skogsindustrin, berättar professor Stefan Willför. Det innebär att man arbetar med den nuvarande industrin för att lösa en del problem som kan förekomma på till exempel pappers- och massabruken, men också med kemiindustrin. För tillfället satsar man särskilt på att hitta nya hållbara lösningar, processer och produkter för att kunna utnyttja skogen på olika sätt.
- En spännande grej som vi gör just nu är att vi använder olika fraktioner av trädet, det vill säga cellulosa, hemicellulosa och lignin. Vi har jobbat flera år med processerna för att fraktionera dem och nu används de här rena fraktionerna i 3-D bioprintning, speciellt för kontrollerad läkemedelsutlösning och sårbehandling, förklarar Willför.
Skogen mycket mer än papper
Det att ämnet också har en så konkret koppling både till industrin och produkter i vår vardag fascinerar både Frida Sjögren och Stefan Willför.
- Det som jag tycker att är häftigt är då man inser hur mycket av den här typens produkter som Finlands industri producerar som vi som konsumenter inte ser. Hur mycket förpackningsmaterial det rör sig om bara inom industrin, hur mycket saker vi producerar bara för att en annan process ska gå enklare. Ett exempel är releasepapper, papper som du kan limma klisterbilder på som lossnar, som används för etiketter inom industrin, förklarar Sjögren.
- Jag tycker det är fantastiskt när man inser hur mycket av de grejer som vi har i vårt vardagliga liv som kommer från skogsindustrin. Du kan använda det som födoämnen, nedbrytbara materialplaster, speciellt med den här 3 D-printningen, som jag tror kommer att vara en stor grej om några år. Det är ju fantastiskt om du kan göra saker och ting själv med någonting som kommer från skogen, tillägger Willför.
Efterfrågan på kunnigt folk inom skogsindustrin är stor
Det är också det täta samarbetet med industrin som gör studierna intressanta, berättar Frida Sjögren som är inne på femte året av sina studier.
- En av de bästa sakerna är att laboratoriet gör en poäng av att inkludera också gästföreläsare från industrin för att berätta hur de saker vi pratar om på kurserna hanteras i arbetslivet eller inom företagen.
Arbetsplatserna för dem som har en examen i trä- och papperskemi finns främst inom industrin och det är också dit Frida Sjögren troligen söker sig efter avslutade studier. Att pappersindustrin skulle hålla på att dö ut i Finland, skriver Sjögren inte under, det finns en stor efterfrågan på kunnigt folk i branschen.
- Jag tycker att det är jätteviktigt att vi fortsätter utnyttja de resurser vi har i Finland, vilket är vårt trä. Jag vill veta vad vi kan använda träet till och jobba med det. Det finns mycket potential här. Vad jag kommer att jobba med vet jag ännu inte, men jag kunde se mig på ett pappers- eller massabruk, pappersföretag eller analysbolag.
Praktiska tillämpningar av vetenskap
Kemitekniken vid Åbo Akademi har förut haft ett rykte om sig att håva in stora summor i extern finansiering - Men det här har varit svårare under senare år. Fakulteten för naturvetenskaper och teknik har också drabbats hårt i de senaste samarbetsförhandlingarna som hållits vid Åbo Akademi, och här har man varit tvungen att anpassa verksamheten. Men nu verkar det som om intresset från industrins sida håller på att öka igen.
- Skogen och skogsindustrin kommer inte att försvinna någonstans. Många företag söker nya lösningar. Industrin gör inte heller längre intern analysservice och därför gör vi en hel del analysservice åt mer traditionella företag. Här har vi en mångårig erfarenhet inom till exempel extraktivämnesproblematiken inom skogsindustrin.
Det var Frida Sjögrens pappa som gav henne ett tidningsurklipp som handlade om naturmaterialtekniken på Åbo Akademi, vilket väckte intesse för ämnet.
- Jag kände inte alls till kemiteknik, men var intresserad av kemi, matematik och biologi. Då jag kom in på både kemiteknik och biokemi, valde jag kemiteknik. Jag har aldrig ångrat det.
Studerande Frida Sjögren och professor Stefan Willför.Frida Sjögren och Stefan WillförBild: Yle/Nina Bergmanfrida sjögren,plugga vid åa,stefan willför,åbo akademi
Vem borde söka sig till ämnet?
- Det passar för sådana som vill jobba med praktiskt tillämpad vetenskap. Alla som tycker om matematik, fysik och kemi, och som vill utnyttja sin kunskap praktiskt. Den här praktiska biten är inte heller så svår att förstå - det är ganska lätt att komma in i det. Förstås måste man vara intresserad, säger Sjögren.
- De som är intresserade av utnyttja naturresurser och har ett intresse för kemi. Man ska vara lite nyfiken också, eftersom vi jobbar med att nya lösningar. Och så ska man vara intresserad av problemlösning, fortsätter Willför.
Den legendariska studerandefesten Glöggrundan är tillbaka nästa torsdag, i år mer episk än någonsin eftersom den görs i samarbete med Svenska Talande Klubben.
Klockan 15:00 på torsdag den 1 december invaderas Åbo av 2700 halarbeklädda glöggentusiaster för att delta i en av Svenskfinlands största barrundor. Som i år dessutom är totalt slutsåld!
Tack och lov så sänder Radio X3M Svenska talande Klubben live från Börs Night Club i Åbo. Om inte du lyckades roffa åt dig en biljett eller inte känner för att betala multum för dyra andrahandsbiljetter så kan du värma din egen glögg där hemma och följa med evenemanget från klockan 21 och framåt via Radio X3M.
Radiosändningen håller på från klockan 21 till 01, streamen från spelningen börjar klockan 00 och slutar 01. Streamen hittar du här på X3M:s hemsida och delar av kvällen kommer också att sändas live på X3M:s facebooksida.
Nause på Börs streamas
Svenska DJ- och Houseduon Nause avslutar kvällen på topp med sina klubbhittar du säkert dansat till många gånger tidigare. Nu har du chansen att göra det live! Vid midnatt drar de igång sin spelning på Börs Night Club.
Nause består av Jacob Criborn och Leonard Scheja, de slog genom 2011 med ”Made Of” och har sen dess släppt flera singlar. ”Hungry Hearts” från 2012 låg etta på Spotifys topplista.
Freddy Kalas på Monkey
Den norska festprissen Freddy Kalas som tagit Norge med storm med sin glada partyallsång uppträder också vid midnatt på Monkey.
Freddy Kalas fick sitt genombrott som soloartist 2014 med låten ”Pinne for landet” och har sedan dess gett ut flera populära singlar. I februari 2016 blev han fjärde i den norska Eurovisionsuttagningen Melodi Grand Prix med låten ”Feel da Rush”.
Freddy Kalas känner kanske någon igen från norska duon DJ Broiler som han samarbetat med. Hans bror Simen Auke är en av medlemmarna.
Hann du få biljett till Glöggrundan och Svenska talande klubben?
Företagarna i Egentliga Finland ryter till om regeringens planer på att återinföra avgifter inom förbindelsebåtstrafiken.
Enligt företagarföreningen borde företagstransporter och företagarnas arbetsresor befrias från avgifter. Dessutom anser föreningen att förutsättningarna att bo ute i skärgården inte får försvåras.
Regeringen föreslår att avgifter införs igen på försök på förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet mellan 2017 och 2018. Förslaget har väckt förtret i skärgården.
Förbindelsebåtstrafiken var avgiftsbelagd fram till september 2009.
EU:s trafikkommissionär Violeta Bulc besöker Lojo på måndag (28.11) för att diskutera den planerade snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, det så kallade entimmeståget. Mötet är öppet för allmänheten och hålls på engelska.
Det pågår ett aktivt lobbande i Lojo för att få en ny järnväg från Salo via Lojo och direkt till Helsingfors. Den här järnvägssträckan skulle vara 40 kilometer kortare än kustbanan som går via Karis. Samtidigt skulle avsnittet mellan Åbo och Salo bli tvåspårigt.
- Det är därför viktigt att kommissionen är på kartan med projektet och hur det framskrider. EU stöder de här transportnäten med betydande andelar, man kan till exempel få 50-procentig EU-finansiering för de 40 miljoner euro som nu har beviljats för planering.
Bulcs besök i Lojo på måndag har ordnats enligt hennes tidtabell.
- Lojo har ordnat sin egen tidtabell enligt kommissionärens besöksprogram, förklarar Sivula. Han tänker på måndagens träff förklara vad entimmeståget skulle betyda för Lojo och förklara att staden är redo att satsa stort för att banan blir verklighet.
Mötet i Lojo stadshus Monkola är öppet för vem som helst att besöka. Det hålls mellan klockan 15 och 17. Då presenteras det så kallade entimmeståget och dess inverkan på stadsplaneringen och nya jobb.
Järnvägen skapar nya jobb
Lojos och Åbos stadsdirektörer Mika Sivula och Aleksi Randell, Esbos tekniska direktör Olli Isotalo samt direktören för Tavastlands förbund Anna-Mari Ahonen håller anföranden.
Ordföranden för regionernas kommitté i EU, Markku Markkula, deltar också i besöket tillsammans med trafikkommissionär Violeta Bulc. De kommer också att bekanta sig med trafikarrangemangen i huvudstadsregionen.
Förslaget till prisförhöjningar inom skärgårdstrafiken väcker upprörda känslor bland skärgårdsborna. Många hoppas nu att Skärgårdsdelegationen ska komma till undsättning.
Delegationens ordförande Hanna Kosonen (C) är kritisk mot partiets egen kommunikationsminister Anne Berner.
- Det är en långvarig tradition att trafiken är avgiftsfri och det här är onekligen en väldigt stor förändring inom hela skärgårdspolitiken, säger Kosonen.
Skärgårdsdelegationen är enligt Kosonen enig i sin kritik mot förslaget om höjda avgifter.
Riksdagsledamoten och medlemmen i Skärgårdsdelegationen Stefan Wallin (SFP) delar Kosonens uppfattning om en enig delegation. Han säger att delegationen kommer att göra ett kritisk och konstruktivt uttalande om förslaget vid sitt möte om några veckor.
Wallin säger att Egentliga Finlands landskapsförbunds styrelse där han sitter i går gjorde ett ganska starkt och enhälligt ställningstagande mot förslaget.
"Förödande för skärgården"
Wallins uppfattning är att avgifterna försvann på 1970-talet för de fast bosatta och för sju år sedan också för fritidsboende och sommargäster. Nu skulle de införas för alla på en gång. Wallin betecknar förslaget som ett dråpslag. Till exempel varutransporterna skulle kosta nästan tusen euro per ton.
- Det är alldeles klart att avgifter av det här slaget inte kommer att kunna införas utan förödande konsekvenser för skärgården.
- Det finns inte en året runt fungerande marknad i skärgårdstrafiken. Det finns inte de volymer som skulle möjliggöra att det här experimentet kunde lyckas.
Wallin frågar sig hur många turistföretagare, lantbruksföretagare och andra företagare man kommer att ta kål på under det ett och ett halv år långa experimentet. Han anser att det är uppenbart att Kommunikationsministeriet måste retirera från förslaget.
Samlingspartisten Ilkka Kanerva kräver att förslaget om prisförhöjningarna för förbindelsebåtarna i skärgården dras tillbaka.
- Det är fullständigt byggt på lösan sand, det dödar levnadsvillkoren och företagsverksamheten i skärgården, säger Kanerva, som är ordförande för Landskapstyrelsen i Egentliga Finland.
Veteranpolitikern Ilkka Kanerva säger att kommunikationsminister Anne Berners (C) förslag visar att varken ministern eller tjänstemännen på ministeriet känner till förhållandena i skärgården om de tror att marknadsekonomi med avgifter förbättrar tjänsterna.
- Jag stöder marknadsekonomi, men här kommer det inte att fungera. Det bor få människor i skärgården, och de är glest utspridda. Här uppstår ingen marknad. Ingen gör miljoninvesteringar bara med tanke på sommarmånaderna, säger Ilkka Kanerva.
Varsågod och bli företagare i den åboländska skärgården och se vilken vinstmarginalen är. Med sådana här tilläggskostnader finns det bara en sak att göra. Släck ljuset!
Misstag av historiska mått
Minister Anne Berner har betonat vikten av jämlikhet. Hon kallar priserna skäliga och säger att ingen kollektivtrafik är gratis.
Ilkka Kanerva förstår inte logiken. Han hänvisar till att regeringen som bäst satsar miljonbelopp på spårvagnarna i Tammerfors, och därmed stöder stadens lokaltrafik.
- I skärgården pådyvlas invånarna stora extra utgifter. Dessutom kommer kostnaderna för att administrera prishöjningen att kräva stora belopp.
- Inte vet jag vilken jämlikhetsuppfattning de här tankarna representerar. I alla fall överskrider det mitt förstånd. Det här är ett misstag av historiska mått, säger Kanerva.
Släcka ljuset enda alternativet
Ilkka Kanerva säger att han har fått vattentäta uträkningar om vad följderna kan bli för enskilda företagare. De årliga tilläggskostnaderna, utöver de nuvarande levnadskostnaderna, kan stiga till 40 000 euro.
- Varsågod och bli företagare i den åboländska skärgården och se vilken vinstmarginalen är. Med sådana här tilläggskostnader finns det bara en sak att göra. Släck ljuset!
- Det här dödar levnadsvillkoren och företagsverksamheten i skärgården. Förslaget måste omedelbart ses över, säger Kanerva.
Veteranpolitikern stöder inte heller avgifter för alla utom ortsbor.
- Gynnar det turismen? undrar han.
- Men klart är att de fast bosatta måste kunna fortsätta att leva sitt liv. Ingenstans i Finland är förhållandena lika svåra. Och nu försöker statens skattepolitik göra förhållanden ännu svårare, säger han.
Förbindelsebåten är skärgårdens landsväg
Ilkka Kanerva säger att alla som känner till förhållandena vet att förbindelsebåten är skärgårdsbons landsväg.
- Jag hoppas att den insikten finns också bakom mahognyborden i Helsingfors, säger han.
Förslaget går nu ut på en utlåtanderunda. Kanerva utgår ifrån att ministern sedan retirerar. När liknande förslag tidigare har gjorts har de konstaterats vara odugliga.
Passagerartrafiksföretagare i Åbolands skärgård är skeptiska till regeringens planer och tror det blir plattfall för pilotprojektet som inleds den 1 april 2017.
- Fru Berner talar om en marknad men inte finns det någon marknad här ute, säger Henry Melén som kör ut passagerare med båt och svävare i Nagu. Då jag tittar mig omkring här på orten så har de flesta lagt av och det känns som om regeringens planer kommer femton år för sent.
Vintertid då isen har lagt sig byter Henry Melén båten till svävare.Bild: Yle/Linus Hoffmanhenry,henry melén,luftkuddefarkost,melén,svävare
Melén medger att det kan finnas möjlighet för någon företagare att dryga ut kassan sommartid men det behövs också tjänster och service vintertid.
- Vem är beredd att satsa om det är meningen att man ska ta in sitt levebröd i öppet vatten under ett par månader under sommaren, säger Melén.
Taxibåtsföretagare kanske kan vinna på avgifter
En rundringning till de taxibåtsföretagare i Åboland som ännu är verksamma visar att de flesta är negativt inställda till de planerade avgifterna trots att regeringen hoppas att det just är de som ska kunna dra nytta av de nya möjligheterna som ger bättre nya tjänster.
Taxibåtsföretagarna tror att man nog sommartid kan öka passagerarmängderna men inte så markant att det skulle leda till ökade inkomster.
Det finns också en risk att allt fler stugägare köper egen båt då kostnaderna för att komma ut till sin egen stuga blir för höga om man ska använda taxibåt eller förbindelsebåtar. Och då är det slut med verksamheten.
Vintertid omöjligt att få lönsamhet
Daniel Wilson har jobbat som passagerartrafiksföretagare i 17 år och tror sig veta vad som krävs för att få det att gå runt.
- Vi funderar naturligtvis mycket på vad som lönar sig eller inte för det handlar om vårt levebröd och jag kan säga att det för vår del åtminstone inte lönar sig att köra de rutter som nu föreslås bli avgiftsbelagda, säger Wilson. Rutterna är för långa och komplicerade med för få passagerare för att det ska gå att få någon lönsamhet i dem.
Daniel Wilson är oroad vad regeringens planer får för följder på skärgården.Daniel Wilson Bild: Yle/Monica Forsselldaniel wilson
Wilson är bekymrad över regeringens planer för det skulle betyda svåra tider för alla om regeringens planer på avgiftsbelagd skärgårdstrafik blir verklighet.
Än så länge finns det kvar influensavaccin i Åbonejden.
I fjol var influensavaccinet slut redan den här tiden på året i Åbo. I år har hälsovårdsstationerna förberett sig med mer vaccin än tidigare år. I apoteken i Åbo, Pargas och på Kimitoön är det ännu möjligt att köpa influensavaccin för de som inte tillhör riskgruppen. Farmaceuterna Päivi Aalto och Albert Magnusson säger att det är svårt att förutspå hur stor efterfrågan kommer att vara varje år.
- Det är svårt att i förväg veta hur mycket som kommer att gå åt. Vi beställer närmare hundra stycken enheter av influensavaccin per år. Förra året tog lagret slut, men än så länge har det räckt till, säger Päivi Aalto vid apoteket vid Humlegårdsgatan i Åbo.
Stadens avgiftsfria influensavacciner ges endast åt personer vars hälsa äventyras ifall de insjuknar i influensa. De som inte har rätt till gratis vaccinering kan köpa receptbelagt vaccin på apoteket. I apoteket vid Humlegårdsgatan i Åbo har det tillsvidare sålts 30 doser.
- De flesta får vaccin direkt från hälsovårdsstationerna, men det finns några som vill köpa själv. Det har än så länge gått åt ganska lite så jag tror vi har tillräckligt i vårt lager, säger Aalto.
- Varje dag köper någon influensavaccin här. Ifall det tar slut kan vi beställa mer via våra partiaffärer. Sedan är det frågan om de har mer på lager eller om de kan få av mer av tillverkaren, säger Albert Magnusson på apoteket vid Universitetsgatan i Åbo.
Lugnt tills influensaepidemin slår till
Även om det ser lugnt ut på vaccinfronten just nu i apoteken och på hälsovårdsstationerna, kan vaccinefterfrågan ännu ta fart när influensaepidemin slår till. Enligt Aalto är Åbobor generellt aktiva med att vaccinera sig, speciellt ifall symtomen för årets influensa ser ut att vara besvärliga.
- När man i media hör att influensaepidemin är på väg att brista ut vill allt fler vaccinera sig. Man är medvetna om riskerna och att det är bra skydd att ta vaccin. De som vet att de ska resa utomlands och abiturienter som tar studenten på våren vaccinerar sig ofta, säger Aalto.
- Jag vill påminna alla om att man måste ha ett recept som är i kraft om man vill köpa vaccin på apoteket. Endast vissa åldersgrupper kan gå direkt till hälsovårdscentralen för att få sitt vaccin. Alla övriga bör ha ett recept, säger Magnusson.
Bra läge i Kimitoön och Pargas
I apoteken på Kimitoön och i Pargas ser vaccinläget också bra ut. Enligt apotekare Janina Kaita på Kimitoön är det så pass många som får gratis influensavaccin via hälsovården att hon tror att vaccinet kommer att räcka. Av tio beställda vaccindoser har de sju doser kvar. I Pargas tog influensavaccinet slut i apoteket år 2014, men i år är nästan hela lagret kvar ännu.
Förra året tog influensavaccinet slut i hela Åbo. Enligt överläkare Jane Marttila är man bättre förberedd i år.
- Det finns fortfarande vaccin kvar. Det tog slut en tid i Åbo förra året, men vi hade möjlighet att beställa till eftersom vaccinet inte var slut i hela landet. Det köps alltid en begränsad mängd vaccin till landet varje år i enlighet med vad behovet var det tidigare året. I år har man ökat mängden vaccin jämfört med förra året. Jag tror nog att det kommer att räcka i år. Ändå är det värt att vaccinera sig i god tid innan influensaepidemin kommer, säger Marttila.
Överläkare Jane Marttila säger att hon är glad över att Åbobor är väldigt aktiva och vaccinerar sig i tid. Även om man inte hör till riskgruppen uppmanar Marttila att man vaccinerar sig. För småbarn är det möjligt att ta vaccinet genom nässpray som ett alternativ till sprutan. Det går att vaccinera sig varje torsdag på hälsovårdsstationerna i Åbo.
Räddningsverket har lyckats släcka branden som bröt ut i ett stort tvåningshus i Loimaa. Eftersläcknings- och röjningsarbetet förväntas pågå i flera timmar.
Mer än 20 enheter från räddningsverket kämpade länge med att släcka branden som bröt ut klockan halv sex på onsdag morgon. Tjock rök har lagt sig över omgivningen.
Två daghem har som en säkerhetsåtgärd evakuerats. Cirka 80 barn har flyttats över till centralskolan i Loimaa. Enligt räddningsverket kommer barnen inte att flyttas tillbaka till daghemmen på grund av den kraftiga rökbildningen i området. Invånare i Loimaa uppmanas undvika området kring brandplatsen på grund av röken.
Enligt Heidi Kauti, som är förman för dagvårdssektorn, behöver föräldrarna inte vara oroliga. Barnen får mat i skolan och föräldrarna behöver inte hämta barnen från dagis.
Det finns inga uppgifter om att någon skulle ha skadats i branden.
Mitt på dagen är det tomt i terminalen och endast några städerskor sveper sina borstar över golvet. Det är under de här lugna timmarna Kim Söderström brukar befinna sig på terminalen.
Söderström, regiondirektör för Tallink Silja i Åbo, berättar att kryssningskulturen på fartygen är speciell.
- Nu är det lugnt, men på morgonen och kvällen är här mycket folk. Trafiken i Åbo skiljer ju sig från andra terminaler på grund av att vi bara har en timmes hamntider. Båtarna kommer in klockan sju och är här en timme innan de åker tillbaka till Stockholm. På kvällarna kommer de in kvart över sju och åkerigen kvart över åtta.
- På veckosluten så är det mycket jobb på terminalen eftersom fartygen är fulla. Vi anpassar personalantalet efter avgångarna så jag vet inte hur stressigt det är. Jag tror att många av våra anställda upplever det som ett trevligt och givande jobb, säger Söderström.
Enligt Söderström är besökarna ganska långt de samma som förr - det vill säga en brokig skara människor.
- Det skiljer sig inte så hemskt mycket från tidigare. Det är barnfamiljer, pensionärer och människor i medelåldern som reser. Dessutom har vi en hel del konferens-, företags- och föreningsgäster också. Det som eventuellt skiljer Åbo från andra rutter är att en ganska stor andel av passagerarna är behovsresenärer, fraktkunder och transportresenärer .
Söderström säger att inte heller själva kryssningskulturen har ändrat så mycket.
- De flesta åker fortfarande på kryssning för att ha roligt. Beroende på livssituation har alla passagerare lite egna önskemål. Men enligt våra egna undersökningar är det viktigaste att underhållningen och restaurangerna är bra. Dessutom är shoppingen viktig.
Just nu pågår en debatt som inleddes med att den svenska polisen vill se strängare regler för alkoholbruket ombord.
Vilka regler har terminalpersonalen när det gäller att granska passagerarna som ska gå ombord?
- Som grundregel har vi att man inte får ta med egna alkoholdrycker ombord och det granskar vi i terminalen. Det är inte bara vi som granskar passagerarna utan det är också myndigheterna som vi har ett tätt samarbete med. Vi samarbetar med till exempel polis, tull, gränsbevakning och trafiksäkerhetsverket. Det är en grundförutsättning för den här verksamheten.
Förutom att man inte får ha med sig egna alkoholhaltiga drycker ombord, får man inte heller stiga på båten ifall man är märkbart berusad.
- Man måste tänka på att vi har cirka 1,5 miljoner passagerare varje år och det är klart att det då kan uppstå allt möjligt. Men jag har inte upplevt att berusade passagerare är ett stort problem. Vi jobbar hårt för att förebygga de möjliga problem som de berusade personerna skulle kunna orsaka, till exempel att någon uppträder hotfullt. Ifall någon ombord inte kan bete sig så kommer våra vakter och tar hand om dem. Vi har dessutom möjligheten att avlägsna personen från fartyget i följande hamn.
- Jag har inte sett någon märkbar förändring under mina år i branschen. Jag tycker vi har lärt oss att hantera de här problemen jättebra, ifall jag själv får säga det.
Under sina år i branschen har Kim Söderström upplevt många minnesvärda stunder.
- Det som ligger färskast i minnet är när vårt kommande nybygge blev döpt och president Tarja Halonen blev gudmor för fartyget. Det var en fin och minnesvärd tillställning. Det som jag personligen värdesätter från alla de här åren i den här branschen är att man får träffa jättemycket människor, speciellt att man får träffa svenskspråkiga från både Sverige och Finland.
Rederiet Viking Line väntas i dag berätta om en ny fartygsbeställning. Bolaget har kallat till presskonferens på förmiddagen - Ålands radio berättade nyligen att Viking Line har ritningarna för en ny båt klara.
För ett par veckor sedan berättade Viking Lines vd Jan Hanses för Ålands radio att Viking Line har ritningar på ett nytt, miljövänligt passagerarfartyg för rutten Åbo-Stockholm.
Konstruerat för att minska stranderosionen
Hanses avslöjade i intervjun också att det planerade fartyget är konstruerat för att minska stranderosionen i Östersjön. Han sade att den ska ha en vågbrytande bulb, som minskar de negativa är konsekvenserna av fartygets svallvågor på stränderna.
Ritningarna har tagits fram med EU-bidrag inom ramen för projektet Motorways of The Seas. Fartyget är tänkt att ersätta Amorella, som går mellan Åbo och Stockholm.
Om Viking Line går in för fartygsbygget är det sannolikt att beställningen går till ett utländskt varv, säger Jan Hanses. Åbovarvet har som känt orderlistan full fram till 2024.
Viking Line beställer ett nytt passagerarfartyg från Kina. Bolaget har ingått ett intentionsavtal med det kinesiska varvet Xiamen Shipbuilding Industry Co. Ltd.
Fartyget ska enligt planerna levereras våren 2020. Ett slutligt avtal ska undertecknas i vår. Investeringen är värd cirka 190 miljoner euro och avtalet innehåller även en option på ytterligare ett fartyg.
Det är frågan om ett samarbetsprojekt mellan flera finländska och europeiska leverantörer, säger Viking Line i sitt pressmeddelande. Hit hör bland andra Deltamarin, Wärtsilä och ABB Marine samt flera andra.
Nybygget ska trafikera rutten Åbo-Stockholm
Fartygets längd är 218 meter med ett BRT på 63 000 ton. Passagerarkapaciteten är 2 800 passagerare och fraktfilernas längd är 1500 meter.
Det nya fartyget har planerats för trafik på linjen Åbo-Åland-Stockholm.
För inredningen kommer Viking Line att anlita skandinaviska arkitekter.
Fartyget ska i likhet med m/s Viking Grace drivas med naturvänlig LNG-gas.
- Nybyggnadsprojektet har föregåtts av ett mångårigt planeringsarbete knutet till EU-projektet Motorways of the Seas, berättar Viking Lines vd Jan Hanses.
Arbetet med att bygga den nya omfartsvägen öster om Salo är inne på slutrakan. Målsättningen är att vägen kan öppnas för trafik före årsskiftet.
Avsnittet längs Karjaskylänkatu öppnas för trafik nu på fredag.
Den nya vägen gör trafiken längs Bjärnåvägen (stamväg 52) både säkrare och smidigare, då all genomfartstrafik styrs bort från stadens centrum.
Omfartsvägen runt Salo blir 7,5 kilometer lång, arbetet med att bygga vägen inleddes 2015. Arbetet görs som ett samarbete mellan Trafikverket och Salo stad. Huvudentreprenör är TelaSteel.
En fusion planeras inom hälsovårdsbranschen i Finland. Diacor ska bli en del av vårdjätten Terveystalo.
Det är Helsingfors diakonissanstalt som äger största delen av Diacor, i samband med fusionen får diakonissanstalten betalt i aktier i Terveystalo.
- Med det här arrangemanget får vi en inhemsk ankarägare. På så sätt får vi en viktig inhemsk och långsiktig stiftelseägare i Diacor, säger Terveystalos vd Yrjö Närhinen.
LähiTapiola har också varit ägare i Diacor, men de säljer hela sin andel till Terveystalo.
Närhinen avslöjar inga detaljer om ägarandelarna men säger att den nordiska kapitalplaceringsföretaget EQT är största ägare. Också arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och företagets ledning hör till de större ägarna.
"Bättre service och lägre priser"
Genom sammanslagningen stärker Terveystalo sin ställning i speciellt Helsingfors. Men Yrjö Närhinen väntar sig att konkurrensen hålls på en hög nivå, även efter sammanslagningen.
- Marknaden är mycket dynamisk. Det har kommit flera nya aktörer till på kort tid. Och därför gäller det för bolagen att hållas intressanta och relevanta för att hållas konkurrenskraftiga. Så jag tror att ur konsumenternas synvinkel kommer servicen att bli bättre och jag hoppas att priserna blir lägre, säger vd:n.
Terveystalo finns på 170 olika ställen i Finland och har en personal på 6 800 personer, medan betydligt mindre Diacor har omkring 700 anställda och verksamhet på 13 platser i Helsingfors och en plats i Åbo. Genom sammanslagningen uppstår en hälsovårdsjätte med över 7 000 anställda.
På Diacor, som väntas fortsätta som en aktiv delägare, säger vd:n Olli Holmberg att fusionen ger tillgång till en nationell marknad. Dessutom vill Diacor birdra med spetskunnande som ska leda till synnergieffekter.
- Diacor har utvecklat många olika områden under senare år - framför allt digitala tjänster. Och Terveystalo erbjuder nu oss en plattform för dem, säger Holmberg.
Investeringar ska höja nivån
Affären ska också godkännas av konkurrensmyndigheter. Men innan myndigheterna har gett grönt ljus, vill varkendera bolaget uttala sig dess mera om framtiden. På Diacor säger Olli Holmberg att man vill bibehålla den prägel som den stiftelseägda vården stått för. Och som ägare tänker man hålla fast vid sin profil.
- När konkurrensverket gett grönt ljus, kan vi börja fundera på bränd och image, men det är för tidigt att säga något ännu.
Trots att sammanslagningen kan leda till överlappningar och effektivering kan behövas, vill man på Terveystalo inte sia om personalminskningar eller nedständning av verksamhetspunkter.
- Jag förväntar mig hellre att vi kommer att investera och kan ge en bättre service i framtiden, säger Yrjö Närhinen.
Hela Åbo öppnar dörrarna till julen under den första adventhelgen nu på veckoslutet. Den stora säsongsöppningen bjuder på många juliga evenemang runtom i staden.
Rikets främsta julgran framför Domkyrkan får sin julbelysning i samband med ett evenemang som inleds klockan 16 på lördag. Julgransljusen tänds till ackompanjemang av allsång samt Konservatoriets flickkör Sigynellas toner utanför Domkyrkan.
Efter att granens ljus tänts fortsätter programmet på Gamla Stortorgets julmarknad. Efter att marknaden stängts ordnas den Sagolika julöppningen på gågatan i centrum. Publiken får delta i en parad som startar vid Lilltorget cirka klockan 17. Åtåget Jokke leder paraden till gågatan och med finns bland annat julgubben och julgumman, Åbo snödrottning samt kyrkråttorna Hulda och Tilda.
Julparaden anländer till gågatan via Salutorget klockan 17.30, och därefter inleds programmet med akrobater och sagofigurer. Jippot kulminerar i att julbelysningen tänds. I år är det popstjärnan Robin som får äran att tända julbelysningen.
Jul på Gamla Stortorget och Salutorget
Gamla Stortorgets mycket traditionella julmarknad håller öppet klockan 11–17 varje lördag och söndag under adventhelgerna fram till den 18 december. I Stortorgets vimmel kan man förutom hantverk, juliga läckerheter och dofter även träffa på julgubben i hans verkstad. Julskådespelet, som visas tre gånger per dag, för med sig marknadsbesökarna till julen 1903.
Under adventhelgerna klockan 11–17 öppnar dessutom företagarna i Gamla Stortorgets Magasin på Klostermellangatan sina bodar med temat Magasinens jul.
Från och med lördag betjänar Salutorgets jultorg med sina hantverkarstugor klockan 12–18. Jultorgets stugor har öppet klockan 10–19 på vardagar och klockan 12–18 på veckosluten.
Även Saluhallen förbereder sig för julen från och med första advent. I hallens julöppning ingår smakprover, erbjudanden och program. Julgubben och karaktärer från Stadsteaterns julskådespel besöker hallen klockan 12–14.
Sagobroarna nytt inslag i Åbo
Julöppningen fortsätter på söndag då Åbo stads julklapp till stadsborna öppnas. Sagobroarna är en ny, stämningsfull helhet som för med sig ljus, ett stämningsfullt ljudlandskap och sagans magi under hela jultiden fram till trettondagen.
Biblioteksbrons helhet, som innehåller ljud och ljus, öppnas klockan 16.30, och därefter fortsätter programmet på Teaterbron. På bron, som öppnas klockan 17, har man skapat en upplevelserik sagoskog särskilt för barnen med ljus, dekorationer och ljud.
Mycket program fram till trettondagen
Under jultiden finns det också mycket annat att göra i staden. Klosterbackens hantverkare inleder julförberedelserna under den första adventhelgen och innan jul får man beundra juldukningar i både Klosterbackens hantverksmuseum, i Apoteksmuseet, i huset Qwensel och i Åbo slott.
Under december kan man delta i julpyssel på Kurala bybacke och Klosterbacken samt i Vimmas och Äventyrsparkens verkstäder. På tomtegubben bjuder på program i Åbo slott för både små och stora.
Julen syns också på huvudbiblioteket som bjuder på julpyssel och dockteater för de minsta i familjen.
I simhallarna i Impivaara och Petrelius kan man innan julen ta del av stämningsfulla simturer i skenet av levande ljus.
Traditionellt program på julafton och nyår
Temat för evenemanget Ekumenisk jul i Åbo är i år orden ”Var inte rädda”, som är bekanta från julevangeliet, samt frågor om krig och fred, våld och rädsla. Den ekumeniska julens humanitära budskap sprids i Domkyrkan den 15 december klockan 18. President Tarja Halonen har bjudits in för att sprida budskapet, och kvällens solist är Camilla Nylund.
Åbo utlyser julfreden från Gamla Stortorget på julafton klockan 12. Julfreden utlyses av protokollchef Mika Akkanen.
Jubileumsåret Finland 100 inleds på nyårsafton. Förutom andaktsstunden i Domkyrkan bjuds det även på barnens nyår i Kuppis. Åbo stads ordnar fyrverkeri på Samppalinnabacken.
Jultiden avslutas med skridskoåkning på Barkplan på trettondagen den 6 januari.
Hela Åbo stads jul och jultidens evenemang fram till trettondagen finns Åbo stads webbplats.
Viking Lines vd Jan Hanses beklagar att bolaget inte lyckades ge beställningen på en ny passagerarfärja till ett inhemskt varv. Det här beror bland annat på att Meyer-varvet i Åbo har orderboken full i många år framöver.
I förmiddags kom beskedet att Viking Line har ingått ett intentionsavtal om att beställa ett nytt fartyg av i ett varv i Kina. Hanses säger att det kinesiska varvet gav mycket goda finansieringsvillkor, vilket blev avgörande.
Under byggnadsskedet behöver Viking Line endast stå för 20 procent av kostnaderna - resten ska erläggas då fartyget är klart.
Affären är värd 190 miljoner euro. Då m/s Viking Grace byggdes kostade fartyget 240 miljoner euro. Enligt Hanses kunde inget inhemskt varv erbjuda ett lägre pris än det.
- Det var de goda finansieringsvillkoren som avgjorde saken.
Kina vill samarbeta med Norden
På frågan om det har blivit en trend att kinesiska företag samarbetar med Finland säger Jan Hanses att man säkert kommer att se fler kineser här.
- Kina samarbetar gärna med Finland och Norden. Byggandet av en kryssningsfartyg för de nordiska vattnen kan säkert öka de kinesiska turisternas intresse för de här delarna av världe.
Hanses konstaterar att beställningen kommer att ge underleverantörer i Finland jobb. Finländska företag i den här branschen är mycket kvalificerade, säger han.
Jah Hanses påpekar ändå att intentionsavtalet stipulerar att 40 procent av byggandet ska vara kinesiskt.
