Fyra män bosatta i Salo misstänks ha hållit en kvinnan fången i en lägenhet och utnyttjat kvinnan sexuellt. Det skriver tidningen Salon seudun sanomat (SSS).

Männen åtalas för grov människohandel. Enligt SSS ska männen inte bara själva ha utnyttjat offret sexuellt, de har också tillåtit andra göra det mot betalning.

Människohandel betraktas som grov till exempel då offret kan anses ha en nedsatt förmåga att försvara sig. Offret är en ung kvinna bosatt på servicehem i Åbo.

Rättegången skulle ha ägt rum i Salo under midsommarveckan men har nu enligt Salon seudun sanomats uppgifter skjutits upp, eftersom en av de svarande är försvunnen och efterlyst.

Rättegången kommer att ske bakom lyckta dörrar för att skydda offret. Straffskalan för grov människohandel är fängelse i minst två och högst tio år.

Det var upplagt för motsättningar under den första dagen av Finlandsarenan, när Sannfinländarna och utbrytargruppen Blå framtid i tur och ordningen intog rådhusparkens scen i Björneborg.

Något gemensamt uppträdande fanns ändå inte på agendan. Man uppträdde inom ramen för ett eget program med diskussion, med ett kort avbrott emellan.

Sannfinländarna var först ut och representerades av partiordförande Jussi Halla-Aho, politiska planeraren Riika Purra och Matias Turkkila som är chefredaktör för partiets nättidning Suomen Uutiset.

Sannfinländarna på Finlandsarenan Sannfinländarna på Rådhusscenen under SuomiAreena i Björneborg Sannfinländarna,SuomiAreena

- Det finns problem som länge grott och vuxit inom Sannfinländarna. Partiet hade blivit en organisation som betjänat enskilda partimedlemmars intressen, och det märktes också i de beslut som togs på partimötet i Jyväskylä, sade Halla-Aho. Han syftade på det omdiskuterade ordförandevalet som några dagar senare kulminerade i en splittring av hela partiet.

- Över en halv miljon väljare röstade på oss i senaste riksdagsval. De gjorde det inte på grund av att vi ser bra ut eller för att vi erbjuder syltburkar för enskilda partimedlemmar, utan för att de upplevde bekymmer över saker som berörde deras egna liv, formulerade Halla-Aho.

Blå framtid en grupp på jakt efter egen politisk identitet?

Sannfinländarnas diskussion åtföljdes av att sex riksdagsledamöter från utbrytargruppen Blå framtid intog scenen, med Timo Soini i spetsen.

Soini hade sällskap av gruppordförande Simon Elo samt Ari Jalonen, Lea Mäkipää, Pirkko Mattila och färske riksdagsledamoten Matti Torvinen som kom in i riksdagen i stället för Hanna Mäntylä.

Gruppen Blå framtid Blå framtid på rådhusscenen under Suomiareena i Björneborg. SuomiAreena,Blå framtid

Nurmi ställde den väl motiverade frågan: vad står Blå framtid för?

Svaren varierade en del beroende på vem som tog till orda och de konkreta budskapen var få.

"En människonära politik som representerar medelklassen och låginkomsttagare", beskrev Mattila, medan Ari Jalonen talade om att Blå framtid ska stå för en "positiv populism".

Gruppens ordförande Simon Elo bjöd på definitionen "en oberonde förändringskraft som kan samarbeta".

Alla sex svarade jakande, då de fick svara på frågan om Blå framtid ska vara en EU-kritisk aktör.

En stund senare betonar Timo Soini att det är viktigt att Finland är med och samarbetar i samtliga, internationella institutioner.

-Vi ska driva Finlands intressen, men inte dra oss ur internationellt samarbete.

Sammanfattningsvis ger Blå framtid i Björneborg en bild av sig som gruppering som fortfarande letar efter sin egen identitet.

Att man är på väg att bilda eget parti står ändå klart.

-Vi har redan samlat in över 1 000 namn, närmare 2 000. Det behövs 5 000 för att grunda ett parti, så vi är på god väg, säger Simon Elo.

Den här sommaren har Björneborg satsat på nya sätt att marknadsföra staden. Nu kan man vinna en dejt med staden för två, ladda ner stadens egna typsnitt och handla kläder med Björneborg-tryck.

I måndags öppnade sidan rakastuporiin.fi (förälska dig i Björneborg). Genom att på webbsidan använda en slags skämtsam dejtingapp som fått namnet Porinder kan man vinna en drömdejt för två personer i staden.

- Användaren får se bilder på platser och saker förknippade med livsstilen i Björneborg och ge dem ett kryss eller ett hjärta, berättar informationschef Salla Rajala.

Utgående från dessa val skräddarsys sedan vinnarens dejt med Björneborg. På sidan finns också info om livet i Björneborg.
Skip Instagram post

Font och tygkassar populära

Förra veckan lanserades Björneborgs egna typsnitt, Pori Sans. På en vecka laddades fonten ner över 300 gånger från staden webbsida.

Enligt staden har fonten fått ett varmt mottagande bland Björneborgare. Vanligast är att fonten används på sociala medier, till exempel som en del av profil- och omslagsbild på Facebook. Staden använder fonten i sin logga och i Visit Poris logga samt i tryck på nya Björneborg-produkter.

Det är Miika Kumpulainen som skapat fonten. Fonten är av typen sans serif och har enligt staden inspirerats av industristadens historia. För kommersiellt bruk krävs ett skriftligt tillstånd av staden.

Också de Björneborg-produkter som lanserats har varit populära. En del av produkterna har redan blivit slutsålda. En skärmmössa med bokstaven P och en tygkasse med björntryck har varit klara favoriter.
Skip Instagram post

Den här veckan pågår både Suomiareena och Pori Jazz i Björneborg, en mycket lämplig vecka för att visa upp stadens nya visuella uttryck för tusentals besökare.

- Vi har skickat t-skjortor med den nya fonten till en hel del kända personer och vi hoppas att de kommer att synas i gatubilden, berättar Anna Kyhä, vd för Visit Pori.

På grund av den sena våren är ytvattnet kallare än normalt. På Caribia i Åbo har man märkt ett ökat antal badgäster som flyr det instabila sommarvädret.

Juni månad har varit svalare än vanligt. Den sena våren har även bidragit till att ytvattnet är kallare än normalt.

Kirsi-Marja Rossi jobbar som skiftledare på Caribias spaanläggning konstaterar att vädret har påverkat antalet badgäster.

- Vi märker ju att när det till exempel regnar så kommer det fler besökare och eftersom vattnet vid sjöar och hav fortfarande är kallt så då är det ju skönt att komma in och bada i varmt vatten.

Förutom regelbundna besökare som pensionärer och vattengymnaster kommer även många andra Åbobor beroende på vädret, berättar Kirsi-Marja Rossi.

- När skolorna slutar är det tydligt att de yngre kommer och badar. På kvällarna brukar även barnfamiljer komma då föräldrarna slutar på jobbet. Från skärgården och grannkommuner kommer det badgäster som oftast stannar en hel dag.

En av dem som besöker Caribia idag är Anders Ingman med familj från Stockholm.

- Vi har sommarstuga i Pargas och kommer gärna hit när det är dåligt väder. Om vädret skulle vara varmare skulle vi antagligen åka mer båt och bada ute i havsvattnet.

Väderprognosen påverkar

För tillfället har det utlovats lite bättre väder men trots det är det livligt vid bassängavdelningen.

- När väderprognosen utlovar dåligt väder så söker sig folk inomhus till värme. Vid midsommar hade vi till exempel fullbokat, säger Kirsi- Marja Rossi.

På Kimitoön ljuder kammarmusik i veckan, då Kimitoöns musikfestspel arrangeras för nittonde gången. Evenemanget håller på 10-16 juli.

Musikfestspelen hålls runt om på Kimitoön och i Salo, ända från Hitis kyrka i söder till Salos konstmuseum Lokstallet i norr.

- Årets program är baserat på att Finland fyller 100 år, vi har många finländska artister som framför stycken av finländska kompositörer. Ett annat tema är kvintetter. Vi har bland annat blåskvintetten Arktinen Hysteria och flera stråkkvintetter som gäster, berättar producent Melissa Petters.

Till följd av att man uppmärksammar jubileumsåret är årets musikfestspel inte riktigt lika internationella som tidigare år. Istället har man valt att lyfta fram de kompositörer och artister som finns i Finland.

- Nog har vi utländska artister och kompositörer här i år också, men det är det finländska som skiljer årets musikfestspel från tidigare år. Vi har ju så många talangfulla musiker i vårt eget land också, menar Petters.

Lunchkonserter och heldagsutflykter

Musikerna inkvarteras under festivaldagarna på Labbnäs gård, där också flera konserter hålls.

- På Labbnäs har vi av tradition lunchkonserter, där man kan kombinera mat och musik.

Vad skulle du rekommendera åt någon som inte vet så mycket om musikfestspelen?

- Om man inte vet vilken konsert man vill gå på så kan jag tipsa om smakprovskonserterna på Labbnäs, där mindre bitar av andra konserter spelas upp. En annan idé är att göra en heldagsutflykt, till exempel till Tykö kyrka som är en ny lokal för i år, säger Petters.

Labbnäs gård. Labbnäs semesterhem har solpanler på taket. Bild: Yle/Lotta Sundström labbnäs

För att ett musikfestspel ska förverkligas krävs många frivilliga förmågor som hjälper till. Enligt Petters brukar det alltid lösa sig, trots att Kimitoöns musikfestspel inte är den enda musikfestivalen i regionen.

- Just nu när alla pusselbitar faller på sin plats känns det inte så svårt, men det är klart att det under våren alltid är mycket arbete med att hitta nya människor som vill hjälpa till. Folk brukar inte vilja binda sig till att jobba mer än en sommar heller. Det behövs eldsjälar som ser till att det går runt. Det är det enda sättet som vi kan få det här att funka på.

Melissa Petters. Melissa Peters. Bild: Yle/Fredrik Häggman melissa petters

"Det vore ju sjutton om man inte uppmärksammade Finland 100 år"

Finskättade baritonsångaren Gabriel Suovanen och pianisten Bengt Forsberg kommer båda från Sverige och hör därmed till årets internationella artister. De uppträder med stycken av kompositörer såsom Toivo Kuula, Jean Sibelius och Beethoven. För dem är det här årets enda musikfestspel i Finland.

- Det känns bra att få börja med ett helt finskt program i dag, för att minnas självständighetsjubiléet. Det känns mycket hedrande att vara med i ett sånt program, säger Forsberg och får medhåll av Suovanen.

- Det här råkade passa min kalender och det vore ju sjutton om man inte uppmärksammade Finland 100 år alls under jubileumsåret.

Vad förväntar ni er av veckan?

- Det är ju att ha roligt, att jamma tillsammans. Det är det man brinner för, de här ögonblicken då man kan bara dyka in i nåt, menar Suovanen.

- Och särskilt roligt är det ju om folk som aldrig hört stycket rycks med, inflikar Forsberg.

Gabriel Suovanen och Bengt Forsberg. Gabriel Suovanen och Bengt Forsberg. Bengt forsberg

• Susse i Pargas efterlyser ett gammalt slitet pirttibord. Henne hittar man på nummer 040 7273 590
• Gun i Nagu har en PorinMatti-kamin som har bredden 50 cm, djup 30 cm och höjd 100 cm som står och skräpar i bastun. Dessutom bjuder Gun ut en Högfors gjutjärnsspis med bredd 80 cm, djup 63 cm och höjd 40 cm. För dem som är intresserade finns Gun på nummer 050 5241 800.
• Marita i Kimito har en extra hushållsassistent av märket Electrolux som är både tung och kraftig. Den har dessutom en skål eller bytta i rostfritt stål. Vill man ha den så får man gärna ge en platt-tv 32 tum i utbyte för en sådan behöver Marita. Henne hittar man på nummer 0400 93 29 63.
• Vi efterlyser en vanlig, fungerande elspis (220W), 3 fas och med bredd 40 cm eller något smalare, och med standard djup (60 cm) och höjd (85-90 cm).I utbyte kan vi till exempel ge gammalt porslin eller annat enligt överenskommelse. Det hälsar Lena och Kjell Nordström Pargas. Dem hittar man antingen på nummer 044 2180 257 eller 040 520 9911.

Strax före midnatt rörde sig en älg på riksvägen i Euraåminne. Ett fordon med blinkande blåljus befann sig samtidigt vid platsen och körde in i älgen.

Fordonet, en Volkswagen Transporter, körde in i älgen som sedan slungades in i en lyktstolpe och dog. Lyktstolpen knäcktes av smällen.

I bilen färdades två poliser som skadades lindrigt. Viltolyckan inträffade på ett avsnitt med viltstängsel, men trots det hade älgen kommit in på vägområdet. Under det senaste dygnet har det inkommit några anmälningar om älgar som rört sig innanför viltstängsel på motorvägar och polisen påminner om att stängslen inte garanterar viltfri passage längs vägarna.

Lyktstolpe som gått av efter en älgkrock Bild: Polisen euraåminne

Åbo stad ber invånare som parkerat sina bilar vid gator längs med Aura å att flytta sina fordon före onsdag morgon klockan nio. Uppmaningen berör bilplatser vid åstranden från Martinsbron till Slottsfjärden.

På onsdag eftermiddag konstaterar fastighetsaffärsverkets Esa Mettälä att det fortfarande finns många bilar vid åstranden och att man hoppas att invånarna själva flyttar dem.

Om bilarna inte flyttas inom utsatt tid flyttas de av Åbo stad från och med 12.7 klockan 9.

– Utgångspunkten är att de flyttas till en plats i närheten man kan få syn på, och på gångavstånd. Nu är evenemangets område så stort att vi inte kan garantera att bilen hittas i närheten, nu kan den flyttas flera kilometer, säger Mettälä.

Om bilarna som staden tvingas flytta blir riktigt många förs en del till stadens förråd i Saramäki. Bilar som förs till förrådet kan inte omedelbart lösas ut.

Åbo stad har informerat områdets invånare och uppmanat bilägare att flytta sina fordon. Området har också för en vecka sedan utrustats med trafikmärken med flyttuppmaningar.

Staden meddelar att förfrågningar om flyttade bilar kan riktas till fastighetsaffärsverkets kundtjänst som nås på numret 02 2624 015.

Hundratusentals besökare förväntas ta sig till åstranden under evenemanget Tall Ships Races som pågår 20.-23.7.

Skärgårdsfärjan Elektra som kör mellan Nagu och Pargas har varit tillfälligt ur bruk under eftermiddagen och kvällen i dag tisdag. Elektra torde börja köra igen ännu ikväll.

Finferries meddelade på sin webbplats vid halv fyra-tiden om avvikande servicenivå på färjplatsen Pargas - Nagu. Som orsak angavs ett tekniskt fel.

Enligt Elektras personal utför man en del justeringar ombord på färjan. Elektra ska vara i trafik igen vid 20-tiden. Fram till dess är det Sterna och Falco som trafikerar på färjpasset.

Finferries vd mats Rosin har tidigare uppgett att justeringar kommer att behöva utföras då och då under den första tiden då Elektra körs in.

Elektra sattes i trafik fredagen 16 juni 2017.

Uppdatering kl. 21.04 (11.7.2107): Finferries meddelar på sin webbplats att färjtrafiken igen löper som normalt mellan Pargas och Nagu.

Sommaren innebär livlig turistsäsong för Åboregionen. Men vilka sevärdheter och evenemang är turisterna här för?

Allt fler asiatiska turister besöker regionen och årets största evenemang lockar upp till en halv miljon åskådare. På turistbyrån Visit Turku har det därför varit full rulle så här långt under sommaren, enligt Oliver Kiviharju som jobbar på byrån.

Kiviharju kan skriva under att antalet asiater har ökat sen tidigare, men menar att det under försommaren till stor del också handlat om sydeuropéer.

- Bland annat kom många italienare för att se avtäckningen av Jarno Saarinens staty vid åstranden. Skandinaverna brukar komma i större skala senare under sommaren.

Avtäckningen av Jarno Saarinens staty fick många italienska turister att besöka Åbo. Innan avtäckningen av jarno Saarinens staty i Åbo. Bild: Yle/Lina Frisk. Jarno Saarinen staty

Kiviharju berättar också att stora evenemang som Tall Ships Races skapar ett extra stort tryck.

- Det finns ju flera sådana evenemang i Åbo, ett annat exempel är förstås Ruisrock som är ständigt populärt.

Ruisrock 2017. Publiken på Ruisrock lyssnar på Antti Tuisku Bild: Lehtikuva Ruisrock,festivaler,musik,Åbo,Runsala (ö, lat 60,43, long 22,20)

Skärgård, natur och kultur

Enligt Kiviharjus erfarenhet är det särskilt naturen och skärgården som turisterna är nyfikna på.

- Var och varannan som kommer hit frågar om skärgården. Ofta inser de inte riktigt vad det handlar om, utan vill åka skärgården runt trots att de bara har några timmar på sig. Många är också intresserade av kultur, och då räknar jag också de stora evenemangen dit. Dessutom är Åbo lite av en finländsk mathuvudstad.

Finns det något annat som du personligen brukar tipsa om?

- Kanske de olika nya båtarna och färjturerna. Till exempel har vi den nya båtbussen till Runsala och färjan till varvet.

Oliver Kiviharju. Oliver Kiviharju. Bild: Yle/Fredrik Häggman Oliver Kiviharju

På genomresa österut

Två av de turister som befann sig i Åbo under tisdagen 11 juli var Kaj Esing och Rita Helmilaakso från Norge. Helmilaakso har finska rötter, och paret har besökt Finland flera gånger tidigare. Den här gången besöker de Åbo som mellanstopp på väg mot Karelen.

- Norrmännen reser till Sverige och Danmark, men känner i allmänhet inte till Finland så bra, så när vi säger att vi ska hit har de ingen aning om vad man kan se här. Men vi försöker att få upp andras ögon för Finland, säger Esing.

Helmilaakso tycker att Åbo mycket väl kunde lyftas fram mer som resmål också för norrmän. Hon lyfter fram Aboa Vetus som en särskilt speciell sevärdhet. Esing menar att det för en historievän finns mycket att bekanta sig med i staden.

- I Åbo har man den här blandningen av finsk, svensk och rysk historia. Vi ville hitta någon utställning eller något evenemang som uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum, men det har vi tyvärr inte lyckats med, berättar Esing.

Kaj Esing och Rita Helmilaakso. Kaj Esing och Rita Helmilaakso. Bild: Yle/Fredrik Häggman Kaj Esing och Rita Helmilaakso

Det korta avståndet lockar svenskar

Stefan Taube, med barnen Ellen och Maja, har kommit till Åbo från Stockholm. Den korta resvägen gjorde staden till ett passligt resmål för dem.

- Vi ville åka på kryssning och besöka JukuPark, det var egentligen därför vi valde att komma hit. Åbo ligger på ett bekvämt avstånd. Det är en vacker stad, husen är fina och det är mysigt att ån går genom staden.

Familjen Taube. Familjen Taube. Bild: Yle/Fredrik Häggman Stefan Taube

Saloföretaget reparerade mobiler från hela landet. Företaget gick i konkurs efter att Telia valde annan partner.

Sextio personer i Salo blir utan arbete efter att elektronikföretaget SCF Huolto gått i konkurs. Företaget var specialicerat på att reparera smartmobiler och var störst inom sitt område i Finland. Som mest tog företaget emot 1000 mobiltelefoner per dag från hela landet, skriver Salon seudun sanomat.

Konkursen var ett faktum efter att delägaren Telia valde en annan partner för sin serviceverksamhet. Telia gick in för en gemensam serviceverksamhet inom de nordiska länderna och valde i stället det danska bolaget Mobylife som är ledande inom service av mobiltelefoner i Norden.

På morgonen gick larmet om en brand i Nousis. Ett stort antal enhet ryckte ut till platsen.

Klockan 9.41 gick larmet om en brand i Nousis. En brand hade brutit ut i en industrifastighet på Saksalantie.

Först ryckte endast två enheter ut. En knapp timme senare hade 21 enheter skickats till platsen. Trots det gick halllen inte att rädda. Den ungefär 600 kvadratmeter stora hallen med verkstad totalförstördes i branden.

Klockan 11.38 meddelade räddningsverket att släckningen är avslutad och att röjning pågår efter branden.

Ingen skadades i branden, men enligt räddningsverket är de materiella skadorna omfattande.

STT

I flera år blev övergödningen av havet värre och värre. Det är fortfarande det största problemet, men nu har trenden vänt. Östersjöforskaren Alf Norkko berättar vad man har gjort för att förbättra havet och hur framtiden ser ut för Östersjön?

Våren och sommarens hittills kalla väder har lett till att havsvattnet nu är ovanligt klart. Algblomningen har inte börjat än.

– Naturen är några veckor efter och så är det också med havet. Men blir det varmare så kommer de nog att blomma upp, säger Alf Norkko som är professor i Östersjöforskning vid Helsingfors universitet.

Östersjön på väg att bli friskare

Det största problemet med Östersjön är fortfarande övergödning, det vill säga ett överflöd av näringsämnen i havet. Under många årtionden blev det bara värre och värre, men nu har trenden vänt.

Östersjön är som en cocktail av problem och det finns massor av olika aspekter som hotar Östersjöns biodiversitet och liv.― Alf Norkko

Nu har man till exempel kunnat notera att vattnet i Finska viken är mycket klarare än tidigare. Men trots att det går bättre för havet nu betyder det inte att havet mår bra.

Men Alf säger att det är viktigt att ta fasta på de positiva signalerna.

– Om man sätter huvudet under ytan så finns det ofattbart fina livsmiljöer.

Alf Norkko tycker att åtgärderna som har gjorts och alla positiva signaler är mycket hoppingivande för Östersjön. Alf Norkko, professor i Östersjöforskning. Bild: Yle/Minna Almark tvärminne

Renare avlopp ger resultat

Det man har gjort för att motarbeta problemet är att man har gjort ett långsiktigt arbete på att rena avlopp. De här åtgärderna har visat resultat.

Nyligen har också allt fler kryssningsfartyg börjat släppa ut sitt avloppsvatten i hamnarna i stället för ute på havet.

– Det är en mycket positiv sak. Det är svårt att veta hur stor effekt avloppsvattnen har haft på Östersjön i och med att de är okontrollerade utsläpp, men säkerligen har det haft en stor inverkan på havet.

Goda resultat ger hopp

Det finns en hel del diffusa källor till näringsämnen som är svåra att åtgärda, men det finns många projekt som har som mål att hitta dessa källor. Men en del av de största källorna har man lyckats åtgärda.

– Tittar vi till exempel på det Danska sundet, där de började med de här åtgärderna mycket tidigare än annanstans, så har de fått mycket goda resultat. De har nu uppnått det som kallas för god ekologisk status. Det här är hoppingivande för havet.

Det finns många olika typers problem som vi inte ens förstår omfattningen av ännu― Alf Norkko

I Sverige har man också tittat på lite mer annorlunda metoder för att bekämpa övergödningen av Östersjön. Där har man nämligen försökt använda musslor till att filtrera näringsämnena i havet.

– Jag är för att man ska reda ut alla möjligheter man har att ytterligare kunna förbättra återhämtningen av havet. Men det finns ju redan enorma mängder musslor i havet, om det skulle fungera skulle vi redan ha märkt det.

Alf tycker också att det bara skulle vara en lösning på ett symptom av det egentliga problemet. Det viktigaste är att man tänker på det långsiktiga, och tittar på var problemen kommer ifrån.

– När vi talar om näringsämnen så handlar det om vad som händer på land.

Klimatförändringen kommer med regn

Alf tycker att jordbruket är en av de största källorna till ett överflöd av näringsämnen i havet. Det är via bland annat regn som näringsämnen tar sig från åkrarna till havet.

– Det är ju problematiskt eftersom att vi behöver mat och kommer att fortsätta att behöva mat också i framtiden, så det går inte riktigt att sluta med jordbruket.

Enligt Alf kan klimatförändringen innebära att det blir mer regn i Norden. Förutom att havsvattnet blir varmare, så kommer mer regn också att påverka havet negativt.

– Det finns många olika typers problem som vi inte ens förstår omfattningen av ännu. Det händer saker hela tiden och det är därför det behövs mer forskning inom det här området så vi hinner med i utvecklingen.

Alger förbrukar syre snabbare om temperaturen på vattnet stiger. Christoffer Boström dyker och tittar på trådalger i vattnet Bild: Karine Gagnon / Åbo Akademi alger,dykare,Östersjön,Skärgård,ytterskärgård

Om vattnet blir varmare ökar risken för syrebrist i havet.

– Jag tycker vi ska fortsätta att intensifiera de åtgärder man har tagit hittills. Det gäller nu bara att hitta en praxis som gör att det minimerar risken och belastningen på havet.

Man ska tänka på att det finns ett liv i havet och man ska ha respekt för det.― Alf Norkko

Plast i havet kan hamna i fisken på din tallrik

Andra problem som Östersjön har i dag förutom övergödning är till exempel plastavfall och överfiske. Plast i havet och överfiske påverkar båda ekosystemet på ett negativt sätt.

– För tillfället är överfiske inte ett problem i finska vatten, utan det är torskfisket längre söderut som försvagar torskstammen och har en stor effekt på hur havet mår.

Varför det är viktigt att Östersjön mår bra är personligt. Det kan handla om att havet ska se bra ut, på ett helt estetiskt plan också. Exempelvis då man är på villan så ska det vara blått och fint.

Havsbottnen i Östersjön kan bjuda på fina vyer. Alger i Östersjön Bild: Forststyrelsen finmarinet

Om havet mår bra finns det också en mångfald av arter och då mår också havsbottnarna bättre då det finns djur som ser till att bottnarna är rena.

– Havet fungerar ungefär som komposter. Skulle det inte finnas daggmaskar i komposter som bryter ner saker skulle komposterna se väldigt annorlunda ut. Likadant är det i havet.

Ett friskt hav kan också betyda pengar. Turismen blommar när havet mår bra.

Hur kan man hjäpa till?

Om man vill hjälpa till kan man visa engagemang i olika miljörörelser, aktivera sig politiskt och vara med och påverka hur vi handskas med havet.

– På ett personligt plan ska man också tänka på att det finns ett liv i havet och man ska ha respekt för det. Alla små steg räknas, säger Alf.

Fortum och Andelsbanken bygger tillsammans hundra laddningsställen för elbilar på cirka 80 orter runt om i landet. En av dessa kommer att byggas vid Andelsbankens kontor i Kimito.

- Att främja användningen av elbilar genom att erbjuda laddningstjänster är ett utmärkt sätt att förverkliga vår samhälleliga roll på lokalplanet. Vi vill bidra till ökad elbilism, säger Lars Björklöf på Andelsbanken Raseborg.

Laddningsstationerna i anslutning till kontoren blir en del av nätverket Fortum Charge & Drive. Nätverket har drygt 90 laddningsstationer i Finland, varav 35 är snabbladdningsstationer.

Förutom i Kimito bygger Andelsbanken Raseborg laddningsstationer också i Ekenäs , Karis och Hangö. Tanken är att laddningsstationerna ska vara klara före årsskiftet.

Artikeln är uppdaterad: Stycket med orterna där Andelsbanken bygger stationer är kompletterat.

På grund av vädret har det varit lugnt i vattenparkerna. Företagare hoppas innerligt på många varma dagar under resten av sommaren.

Till exempel i Jukupark i Impivaara i Åbo hade man endast några tusen besökare i juni. Enligt vattenparkens vd Hannu Hellman är situationen lika dålig som under de två senaste somrarna.

Ändå är det ännu möjligt att uppnå målet om 30 000 besökare bara resten av sommaren bjuder på värme och vackert väder.

- Vädret har varigt ostadigt, regnigt och blåsigt. Då solen skiner är allt bra, men det har inte varit många sådana dagar, säger Hellman.

Tidigare somrar har vädret till en början varit dåligt för att sedan bli bättre mot slutet av sommaren.

- Vi hoppas ännu på det, säger Hellman.

Barn simmar i vattnet med simring framför vattenrutschkana. simning,Äventyrsbad,rekreation,vattenrutschkana

Investeringsvilja i Lahnajärvi

Också Lahnajärvi nöjescenter i Salos Suomusjärvi uppger att besökarna var få i juni.

En del dagar har inte en enda besökare hittat till centret med två vattenrutschkanor och en strand.

Enligt företagare Marko Kähönen har man hittills haft högst 200 besökare. Också förra sommaren var dålig och därför är det inte möjligt att förverkliga investeringar. Nöjescentret flyttade till Lahnajärvi från Karislojo ifjol och hade då 400-500 besökare.

- Förra sommaren var ett fiasko, och besökarna har inte vaknat i år heller. Vi har stora planer på att utveckla området, men kan inte investera på grund av dålig efterfrågan, berättar Kähönen.

Skolorna sommarlov till slutet av augusti?

Jukupark öppnades i Åbo för sju år sedan. Hannu Hellman skulle önska att skolornas sommarlov fortsatte till slutet av augusti. Då kunde vattenpqarkens öppettider förlängas och samtidigt kunde parken locka utländska turister. Augusti har vädermässigt varit en bra månad de senaste året.

- En stor del av våra kunder kommer nära ifrån, men på måndagen hade vi många svenskar och ryssar. Augusti har varit den vädermässigt bästa månaden de senaste åren och många reser ännu i augusti.

Barn åker vattenrutschkana. simning,Äventyrsbad,rekreation,vattenrutschkana

-Tre år har varit svaga, men före det var det en bra säsong. Nog är de korta, Finlands sommar och våra öppettider, skrattar Hellman.

Originalartikel av Minna Rosvall på finska: Vesipuistoissa taas vaisu vuosi – "Kovin on lyhyt tämä Suomen kesä"

På onsdag kväll hamnade en man i vattnet vid ön Vandrock i norra Nagu efter att ha fått en segelbom i huvudet.

Sjöräddningscentralen fick larmet vid 19-tiden och larmade i sin tur flera enheter från Västra Finlands sjöbevakningssektion, båten Tursas samt sjöräddningshelikoptern från Åbo. Nödcentralen hade även alarmerat flera enheter från räddningsverket

Av en slump råkade en patrull från Susiluoto sjöbevakningsstation i Gustavs befinna sig endast en minut från olycksplatsen.

Enligt sjöräddningscentralen kunde patrullen genast rädda personen ur vattnet. Han hade varit ensam ombord och båten hade drivit mot land.

Personen hade fått ett sår i huvudet och fördes i land av frivilliga sjöräddningsenheten, meddelar sjöräddningscentralen.

Allting började gå snett i den åttonde spelminuten då Aapo Mäenpää i straffområdet knuffade till Legias Łukasz Broź som föll som en kägla. Resultatet blev en lätt dömd straff som brasilianaren Guilherme lyckades sätta in i nätmaskorna.

Guilhermes fullträff var början till en överlägsen 3-0-bortaseger för de polska mästarna över IFK Mariehamn i Champions League-kvalets första möte.

Hämäläinen tog för sig

Legia som senaste säsong var trea i gruppspelet efter Borussia Dortmund och Real Madrid fick följande målläge i den fyrtionde minuten. Kasper Hämäläinen var bra framme på ett inlägg och nickade en stenhård boll som Andreas Vaikla i IFK-målet halvparerade.

Dominik Nagy var först på returen och förde Legia upp i en 2-0-ledning som höll sig i cirka fyra minuter.

Då susade Hämäläinen igenom IFK-försvaret assisterad av Guilherme. Hämäläinens chip var som från skolboken då han överlistade Vaikla för tredje gången.

IFK Mariehamn-Legia, Champions League kval Anthony Dafaa

Andra halvleken en lång transportsträcka – speciellt efter Dafaas utvisning

IFK Mariehamn höjde på försvaret i den andra halvleken men Legia hade inga stora svårigheter att såga sig igenom hemmaförsvaret.

När Anthony Dafaa med en halv timme kvar att spela drog på sig sitt andra gula kort i matchen och utvisades efter en tackling bakifrån var det sista hoppet ute.

Polackerna höll boll och skapade farligheter medan IFK stångade med en man mindre utan att kunna skapa oro i Legiaförsvaret.

Bollen i Legias mål

En gång hade hemmalaget bollen i Legias mål då Dafaa satte den i nätmaskorna. Dafaa var tyvärr i solklar offside och målet underkändes.

Förlust med 0-3 hemma gör uppförsbacken är för brant. Returmötet spelas om en vecka och skam den som ger sig.

Med tanke på Legias kvalitet är det ändå lätt att förutspå att IFK Mariehamns äventyr då tar slut.

Ett av de få glädjeämnena för IFK Mariehamn var att Albin Granlund var tillbaka i hetluften efter sina skador. Granlund spelade de sista 18 minuterna.

Lungt på läktarna

Det var fullsatt på läktarna men de tillresta polska åskådarna höll sig som tur var i skinnet.

På förhand befarade man att det kunde uppstå oroligheter och polispådraget var därför större än vanligt.

Åbo står värd för Europamästerskapet i boxlacrosse 8-15 juli. Finland har tagit sig till kvartsfinal, men Kimitobördige anfallsspelaren René Kallonen tror på högre höjder.

Boxlacrosse är en underdisciplin av sporten lacrosse, en lagsport med rötter i den nordamerikanska ursprungsbefolkningens traditionella spel. Det är också i Nordamerika som sporten rönt störst framgång.

Till utrustningen hör en håvliknande klubba, som används för att passa och skjuta en boll. Spelarna gör poäng genom att överlista målvakten som vaktar ett kvadratiskt mål.

Kimitoanfallare vill visa framfötterna på hemmaplan

René Kallonen från Kimito spelar på anfallsposition i landslaget. Till vardags huserar han i Åboklubben Turku Titans. Titans är en dominant på den finländska lacrossescenen, med tre ligaguld i boxlacrosse och fyra i systerdisciplinen field lacrosse.

- Det känns förstås jättebra att ta sig långt på hemmaplan, tycker Kallonen.

Vad är skillnaden mellan boxlacrosse och field lacrosse?

- Boxlacrosse spelas inomhus, på en mindre plan och med färre spelare. Field lacrosse å andra sidan spelas utomhus på gräs. Box lacrosse är snabbare, vilket gör att spelet blir tätare och mer fysiskt, berättar Kallonen.

Det här är det första europamästerskapet i boxlacrosse, medan EM i field lacrosse har spelats nio gånger sedan 1997.

Field lacrosse-match. Lacrosse-EM Bild: Tiina Turkki lacrosse

"Vi hade en hård grupp"

Det här är första gången som Kallonen är uttagen i boxlacrosselandslaget, men han har redan en bronspeng från EM i field lacrosse i Ungern ifjol. Han tror att den kan få sällskap av en ny medalj i årets mästerskap.

- Vi borde nog kunna ta oss till semifinal, det är målet. Det skulle vara helt fint att ha två medaljer efter två mästerskap, säger Kallonen.

Hur stort är det då att ni har tagit er till kvartsfinal?

- Det är nog fint, vi har haft en tuff grupp med hårda lag som England, Tjeckien och Tyskland. Jag är riktigt nöjd med laget. Sporten växer för varje år, vilket betyder att det kommer bli hårdare konkurrens hela tiden.

Finland vann mot stornationer

England har närmast prenumererat på guldet i EM i field lacrosse, och har vunnit alla mästerskap utom ett. Det året vann Tyskland. Trots det lyckades Finland ta hem segern mot dem båda i gruppspelet.

- Vi har en bra laganda helt enkelt, vi är kompisar också på sidan av planen. Dessutom har vi bra tränare, menar Kallonen.

Kvartsfinalerna spelas i Åbohallen och Kuppis ishall. Finlands kvartsfinal tar vid klockan 19.15 torsdagen 13 juli.

Bronsmedaljörerna från EM i field lacrosse 2016. Lacrosselandslaget Bild: Tiina Turkki lacrosse

Ett året runt-alternativ till ishockey

Kallonen kom själv in på Lacrosse via ishockeyn.

- Jag spelade hockey i nio år, men jag slutade eftersom jag då tyckte att det tog så mycket tid. Då lockade en av spelarna från mitt gamla hockeylag med mig på lacrosseträningar. Riktigt bra att jag började.

För vem passar den här sporten?

- Alla som gillar fysiska, snabba sporter. Det är en kontaktsport så man får vara beredd på crosscheckar och såna roliga saker. En positiv sak är att man kan spela och kasta lite var som helst, inte som i hockey där man behöver en rink.

Hur ser förutsättningarna för lacrosse ut i Finland då?

- Nå, jag hoppas nog att fler skulle få upp ögonen för sporten. Om det fanns fler spelare skulle matcherna bli jämnare, nu kan det vara väldigt stor skillnad mellan lagen.

René Kallonen. René Kallonen. Bild: Yle/Fredrik Häggman René Kallonen

Kammarmusikfestivalen Musik på Brinkhall pågår just nu i Åbo med konserter bland annat på Brinkhall herrgård på ön Kakskerta och i Kakskerta kyrka.

I dag, torsdag, bjuds det på konsert i Åbo domkyrka och också en lunchkonsert på Brinkhall gård.

Konceptet lunchkonsert har blivit populärt på musikfestivaler av den här typen.

- De kombinerar på ett trevligt sätt miljöupplevelsen på Brinkhalls herrgård med en liten sopplunch och en halv konsert mitt på dagen, säger festivalens konstnärliga ledare Tomas Djupsjöbacka.

Tomas Djupsjöbacka. Tomas Djupsjöbacka på Brinkhall gård Bild: Yle/Fredrik Häggman Tomas Djupsjöbacka,Brinkhall,kammarmusik

- Det är Haydns Paukenmesse, alltså en pukmässa. Den uppförs väldigt sällan så det här är en raritet.

Kakskerta kyrka. Kakskerta kyrka och kyrkogård en sommardag i juli med blå himmel och grönt gräs. kyrka

Det är hela grundidén, att uppmärksamma publiken på Brinkhalls gård som en fantastisk kulturmiljö och kombinera den med konserter, säger Djupsjöbacka.

Något som särskiljer festivalen är att kring hälften av musikerna som medverkar är amatörer.

- Här är det kombinationen av proffs och amatörer som bringar en fruktbar glädje som ja tror att är skönjbar för publiken.

Förutom musik blir det också föreläsningar i Brinkhall på lördag med FD Jyrki Numi och FD Petri Talvitie. Avslutningskonserten är på lördag kväll i Kakskerta kyrka med musik av Beethoven, Haydn och Ernst Pingoud.

- Vi spelar ett mycket sällsynt verk av Ernst Pingoud som är en finländsk kompositör. Det här stycket är från 1918, och knyter därmed löst an till Finlands hundraårsjubileum.

Det är vanligt bland finländare att cykla i berusat tillstånd, visar en ny enkät från Trafikskyddet. Trots det bötfäller polisen sällan cyklister för styrstångsfylla.

Trafikskyddet har i maj frågat finländare hur ofta de kör cykel i onyktert tillstånd.

Under de senaste fem åren har var fjärde cyklist cyklat i berusat tillstånd. Av dessa cyklar 14 procent ofta i berusat tillstånd. I enkäten framgår det även att nästan hälften av finländarna, 45 procent, anser det vara acceptabelt att cykla berusad.

Att cykla onykter är en bestraffbar handling som kan ge böter eller fängelse i upp till tre månader. Men polisen väljer oftast att inte bötfälla cyklister som cyklar berusade.

I år har polisen i Egentliga Finland bötfällt tre stycken cyklister för styrstångsfylla. I hela landet är motsvarande siffra 15. Förra året bötfälldes totalt 69 cyklister för styrstångsfylla i hela landet.

Äldre konstapel Jonas Baarman tycker inte att polisen borde bötfälla berusade cyklister oftare.

- Polisen är ju inte i första hand ute efter att bötfälla utan mera av att informera och få folk att förstå att man kan orsaka fara genom att cykla berusad.

Styrstångsfylleri vanligt i städer

Jonas Baarman menar att styrstångsfylleri är rätt så vanligt särskilt i städer.

- Om vi ser att någon cyklar berusad så är det första vi gör att vi stannar personen och försöker möjligtvis få honom eller henne att fortsätta gående. Men om olyckan är framme och som orsakas av dålig hantering av cykeln så har vi möjlighet att ge böter, säger äldre konstapel Jonas Baarman.

- Ett konkret exempel är att man orsakar en kollision med sitt cyklande eller cyklar på en fotgängare.

Okej med en eller två öl

Cyklisten Siv Österman tycker att man ska leda cykeln om man är påverkad av alkohol.

- Det är nog ansvarslöst att cykla berusad. Visst finns det ju allvarligare brott men om polisen hinner så kunde de ju ingripa oftare för att stoppa berusade cyklister.

Siv Österman och Jonathan Lehtonen Two cyclists, a woman and a boy cyclist

Cyklisterna Jose och Sofia tycker att det i princip vore bra om polisen kunde bötfälla fler berusade cyklister men att det i praktiken kan vara svårt.

- Det är inte acceptabelt att cykla berusad men jag skulle räkna att det fortfarande är tryggare än att köra bil berusad, säger Sofia.

- Det beror på lite hur mycket du har druckit. Om du är stupfull så är det inte bra men om du endast har druckit en eller två öl så är det helt ok, säger Jose.

Jose och Sofia Two cyclists. a man and a woman Bild: Tobias Bergman cyklister

Cykel och alkohol farligt för huvudknoppen

I en undersökning som publicerades år 2014 granskade man cykelolyckor som orsakades av styrstångsrattfylleri. Alkoholen hade andel i var tredje cykelolycka som krävde personskador.

De som cyklade onyktra råkade jämfört med nyktra cyklister oftare ut för olyckor när de cyklade ensamma, använde mer sällan hjälm och råkade dubbelt så ofta ut för huvudskador. Den vanligaste tidpunkten för olyckorna var under en veckolsutsnatt.

Enkäten gjordes i maj 2017 av Kantar TNS och i den deltog 1035 finländare.