Det stormiga vädret orsakar problem. Många hushåll är och har varit utan el i Sydvästra Finland och också båttrafiken har drabbats.

Även hushåll i Nystad, Salo och Vemo har varit utan el. Vid lunchtid var cirka 4 400 hushåll utan el, men på eftermiddagen var antalet nere på knappa 1 000 för att igen stiga upp ett par tusen under sen eftermiddag och kväll.

Läget ändrar hela tiden och du kan följa med situationen i realtid på elöverföringsbolaget Carunas webbplats!

Jonathan Karlsson och Ellinor Hermansson i Sunnanbergs skola i Pargas på lektion med pannlampa på under elavbrottet. Jonathan Karlsson och Ellinor Hermansson i Sunnanbergs skola i Pargas på lektion med pannlampa på under elavbrott. Bild: Yle/Linus Hoffman

I Pargas var som värst över 2 000 hushåll utan el, men på kvällen var endast ett tiotal drabbade. Värre är det i Houtskär som vid 20-tiden var nästan helt utan el.

Kimitoön klarade sig länge utan större elavbrott men på kvällen började problemen. Vid 21-tiden var sammanlagt över 1 500 hushåll drabbade över hela västra delen av Kimitoön och ute på Rosala och Hitis.

"Lönar sig att se upp"

Den hårda vinden har även orsakat bekymmer med båttrafiken i Pargas då Vånöfärjan inte kunnat ta ombord tunga fordon.

Trädet på Lönnrotsskvären från en annan synvinkel. trädfällning, lönnrotsskvären, åbo Bild: Hannu Kallio

Vinden har också fällt träd. Ett stort träd föll bland annat på Lönnrotsskvären i Åbo men som tur mot ån och inte mot gatan.

– Det lönar sig att titta också uppåt när du går på gatan för det kan falla ner kvistar. Det är tillåtet att använda förnuftet i storm, säger arboristen Piritta Anttila till Yle Turku.

Det Meteorologiska institutet har mätt vindhastigheter på upp till 23 meter i sekunden till havs och 20 meter i sekunden på landområden i västra Finland. Stromgränsen är 21 meter per sekund.

På Utö väderstation väntar man sig vindbyar upp till nästan 40 meter per sekund på eftermiddagen och kvällen.

Vindarna ska lugna ner sig på torsdag.

Åbo stad ska inte ändra på beslutet att flytta förskolan i Sirkkala till Braheskolan. Det anser undervisningsdirektör Timo Jalonen.

Flera föräldrar har lämnat in en rättelseyrkan till nämnden för fostran och undervisning i Åbo.

Föräldrarna är upprörda över stadens beslut att flytta förskoleverksamheten från Sirkkala till den nya Braheskolan under nästa läsår.

Enligt Jalonen är beslutet inte lagstridigt eller oändamålsenligt. Frågan behandlas i nämnden på onsdagskvällen.

Åbo universitet firar 50 år av Skärgårdsforskning i år. Sedan 1964 har universitetet haft en fältstation på Själö, där man idag har verksamhet året om.

Skärgården sågs redan från början som ett viktigt utvecklingsområde och också ekonomiska forskningfrågor lyftes fram. Sedan 1970-talet har fokus skiftat allt mer mot miljöfrågor. Idag bedrivs det också mycket forskning inom ämnen som samhälle, kultur och arkeologi.

Ilppo Vuorinen besökte God morgon Åboland. Ilppo Vuorinen Bild: Yle/Nina Bergman

Miljöfokuset kommer att bestå på stationen, tror Vuorinen, som betonar att klimatförändringen är en sak de måste fokusera på och föra fram.

- Forskningen vid fältstationen har under årens lopp bidraget till en djupare allmän diskussion kring miljöfrågor i samhället, och det här är något vi måste fortsätta med. Även om det skett vissa förbättringar i Skärgårdshavet tillstånd, till exempel i mellanskärgården, är fosforn och kvävet de stora bovarna i övergödningen av havet.

Under onsdagen presenterade Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet sin budget för år 2015. Positivt för samfälligheten är man går in i 2015 med ett plus i kassan på cirka 2 miljoner euro.

Hannu Kallio, som är förvaltningsdirektör för samfälligheten, beskriver det ekonomiska läget.

- Våra utgifter är 36,3 miljoner euro och våra intäkter är 10 miljoner euro. Därför måste vi täcka våra kostnader med skattemedel och de är tillsammans 30,4 miljoner euro nästa år.

- Men sedan måste vi också betala 2,2 miljoner till kyrkans centralfond för kyrkans gemensamma kostnader.

Under onsdagkvällen tar kyrkofullmäktige beslut om budgetförslaget.

För två år sedan, mitt under rådande lågkonjunktur, startade Åbosyskonen Cilla och Bette Eklund ett eget inredningsföretag.

Framtiden ser ljus ut för Åbosyskonen Cilla och Bette Eklund. Cilla och Bette Eklund i deras pop-affär i Åbo, 10.12.2014 Bild: Yle/Ville Hupa

Men utan stöd från ett nätverk hade det knappast lyckas.

Yle Åboland besökte Cilla och Bette Eklund i pop up-affären som de driver i samarbete med branschkolleger i centrum av Åbo.

Det blev ingen nämndändring på beslutet som Åboföräldrar protesterat mot. Barackerna på Sirkkala skolas gård ska bort och förskoleverksamheten flyttar därmed till den nya Braheskolan.

Nämnden för fostran och undervisning i Åbo förkastade på onsdagskvällen det rättelseyrkande som flera föräldrar lämnat in. Föräldrarna var upprörda över att deras barn inte får gå i förskola i Sirkkala i och med att barackerna avlägsnas.

I stället kommer verksamheten att flytta till den nya Braheskolan under nästa läsår. Det ursprungliga beslutet togs i nämndens svenska sektion i höstas, och det beslutet står sig.

Nämnden för fostran och undervisning förkastade rättelseyrkandet och konstaterade att sektionens beslut varken var lagstridigt eller oändamålsenligt.

Barackerna har funnits på Sirkkala skolas gård sedan sommaren 2010 och har inhyst förskolan.

De giftiga båtbottenfärgerna ska minskas för att rädda Östersjön. En lösning kan vara fritidsbåtförarna låter bli att måla bottnen på våren och istället tvättar bort havstulpanerna under sommaren.

– Men vi vill också ändra attityderna i hela saken, ändra på människors handlingssätt, säger Hanna Haaksi, projektledare vid HSR. Det viktigaste är att ändra på beteendemönster.

– Det här Change-projektet är precis sådant vi vill jobba med! Vi har jobbat med båtlivets miljöfrågor i 45 år och det här är just de sakerna vi vill föra fram. Det är jätteviktigt att vi får ner mängden giftiga färger.

Enligt HSR rör sig cirka 3,5 miljoner fritidsbåtförare på Östersjön årligen och majoriteten använder sig av giftiga färger. Haaksi menar att problemen minskat sedan de värsta åren, men bekymmer finns definitivt fortfarande.

Hanna Haaksi, projektledare på Håll skärgården ren. Hanna Haaksi, Håll skärgården ren, 9.12.2014 Bild: Yle/Janne Isaksson

– Det här har varit på agendan i många år men saken är den att vi måste hindra alla utsläpp i Östersjön och båtfararna har redan tidigare visat att de kan göra skillnad – och det här är nästa sak där de kan göra skillnad.

Vill du hjälpa till?

Hanna Haaksi syftar bland annat på att fritidsbåtarna nu i drygt tio år sugtömt septiktankarna. Nu kunde en av de ersättande metoderna handla om tvättning.

– Att inte måla båtens botten på våren utan att istället på sommaren tvätta bort havstulpanen från bottnen skulle hjälpa, säger Haaksi.

Det här är en av sakerna som ett antal båtförare, både i Finland och Sverige, ska testa i sommar. Man har redan rekryterat 25 testförare men fler behövs. Alla som rör med fritidsbåt på Östersjön är välkomna med och ska i så fall ta kontakt med Haaksi.

– Exakt vad testförarna ska göra får vi veta i januari, men i stora drag ska de tvätta sina båtar på olika sätt, köra runt och se hur tvättandet inverkat på båten kanske två, tre gånger under sommaren, berättar hon.

Håll skärgården ren dokumenterar erfarenheterna och rapporterar vidare. Därtill ska HSR lägga ut testpaneler i hamnar i Åbo, Helsingfors och Vasa för att utreda hur diverse ämnen hindrar organismer att fästa sig vid dem.

Arrangörerna trotsar vädret och utlovar julstämning på Gamla Malmen på lördag. I år får besökarna bland annat se hur en smed jobbar.

Sonja Österholm, styrelseordförande för föreningen Gamla Malmen. Sonja Österholm från föreningen Gamla Malmen Bild: Yle/Johanna Ventus

Bland försäljarna kan besökarna fynda bakverk och hantverk, och det bjuds på levande musik. En genuin och gammaldags stämning utlovas.

- Det är stämningen som är det viktigaste. Det här är den äldsta stadsdelen och när de smala gatorna fylls av folk och fönstren pryds av julljus är stämningen mycket speciell, säger Sonja Österholm från föreningen Gamla Malmen.

Smedmästare Mikko Flemming. Smeden Mikko Flemming Bild: Yle/Johanna Ventus

- Jag trivs väldigt bra vid Gamla Malmen. Den här gamla miljön passar utmärkt till en smed, jag kunde faktiskt inte tänka mig en bättre miljö, säger Flemming som under lördagens marknad kommer att hålla öppet hus i smedjan.

Vädret ett orosmoment

Julmarknaden på Gamla Malmen är brukar vara ytterst välbesökt och i år har rekordmånga försäljare reserverat en plats till marknaden.

Det finns dock ett orosmoment och det är vädret. Enligt väderprognosen kommer det nämligen att både regna och blåsa på lördag.

- Om det regnar kan försäljarna rigga upp tak för att rädda situationen, men om det blåser är jag rädd att takkonstruktionen flyger i väg. Men som arrangörer kan vi inte göra något åt vädret annat än att hoppas på det bästa och att både försäljare och kunder vågar trotsa vädret och ta sig till julmarknaden, säger Österholm.

Julmarknad på Gamla Malmen i Pargas ordnas den 13 december klockan 13-17.

Smedmästare Mikko Flemming i arbete

Gamla Fröjdböle skola i Brokärr i Kimito har brunnit natten till torsdag.

Den 300 kvadratmeter stora skolbyggnaden från 1900-talet brann ner till grunden.

Fröjdböle skola på Brokärrvägen i Kimito lades ner på 60-talet och har sedan dess använts som privat bostad.

Carola Antskog som bor i huset, kom till platsen sent igår kväll och konstaterade stark rökutveckling och ringde nödcentralen. Hon fördes till sjukhus, men har nu fått lämna sjukhuset.

Flera enheter har varit på plats under natten och eftersläckningsarbetet pågår nu under morgonen.

Carola Antskog är mångårig ledamot i Kimitoöns kommunfullmäktige och hembygdsforskare.

Stormen till trots har det varit en lugn natt för räddningsmanskapet och stormvindarna har inte orsakat stora skador under natten.

Beredskapen var högre än vanligt ifall vädret blir värre men enlig brandmästare Marko Ahtikivi har natten varit lugnare än väntat.

- Vi har haft ett tiotal utryckningar men inget större. Just nu är läget lugnt, säger Ahtikivi.

På Utö utlovades i natt vindar upp mot 40 m/s men enligt Utöbon Martin Öhman uteblev de hårda vindarna.

- Natten har varit lugn. Vi har plåttak på huset och det har inte skallrat lika mycket som natten innan eller under gårdagen, säger Öhman.

Elen tillbaka i de flesta hushåll

Ännu under kvällen var tusentals hushåll utan el på grund av vindarna. Drygt 1500 av Carunas kunder i södra och sydvästra Finland var utan el samt ett hundratal av Åbo Energis kunder.

Nu på torsdag morgon har de flesta fått tillbaka elen. Du kan följa med situationen i realtid på elöverföringsbolaget Carunas webbplats.

Meteorologiska institutet förutspår nya stormvindar över Finland natten till lördag.

På torsdag morgon omkom en äldre man när han körde av vägen i Runsala i Åbo.

Nödcentralen fick larmet vid åttatiden på morgonen.

Mannen som var ensam i bilen körde av vägen på Runsala parkväg.

Under torsdagsmorgonen sände Yle Åboland direkt från polishuset i Åbo, där kommissarie Bengt Lagerroos berättade om bilister som smiter efter olyckor. Något som har hänt väldigt ofta i vår region den senaste tiden.

Polisen ser allvarligt på smitningar från olycksplatser.

- Det här är en allvarlig fråga för du kan eventuellt ha orsakat en kroppsskada, och ibland till och med ha vållat någons död och det handlar om grova brott. Därför kan en domstol ibland också dela ut en fängelsedom till någon som har smitit från en olycksplats, säger Bengt Lagerroos och fortsätter:

Kommissarie Bengt Lagerroos bengt lagerroos, Bild: Yle / Peter Karlberg

- Det värsta med det här att en del saknar ansvarskänsla och dessutom tror att de kommer undan det hela genom att smita från platsen.

Bengt Lagerroos berättar vidare att polisen ändå oftast får tag på de så kallade smitarna.

- Inte är det många som vi inte har fått tag på när det har handlat om en allvarlig olycka. För när vi sätter in den tekniska undersökningen brukar vi hitta de flesta smitarna.

Hur ska man då agera om man råkar köra på någon?

- Det allra viktigaste är att du försöker hjälpa till och det minsta man kan begära är att du ringer 112. Sedan är det också viktigt att varna den övriga trafiken om att det har hänt en olycka.

Ett bra sätt att undvika trafikolyckor i dessa mörka tider är att använda reflex. Även Bengt Lagerroos är snabb på att lyfta fram just reflexer.

- En reflex är helt enkelt en väldigt billig livsförsäkring.

Tidigare artiklar:
Bilist smet från olycka i Åbo
Morgonparlamentet diskuterade smitningar från olycksplatser

Tvisten om vad som ska hända med den ryskägda lastpråmen som ligger förtöjd vid varvet i Korpo fortsätter.

Varvet söker undantagslov att få skota pråmen för att täcka kostnader som uppstått under förvaringen.

Enligt stadens miljöinspektion får pråmen inte skrotas då den inte kan betraktas som övergiven.

Den ryska ägaren har meddelat att pråmen ska antingen bogseras till Riga för reparation eller säljas.

Lastpråmen Fantom förliste utanför Utö i december 1999. Pråmen bärgades 2008 och bogserades till Korpo.

Frågan behandlas på miljönämndens möte i Pargas i dag.

Tidigare i år sade Åbo stad upp alla undervisningsavtal med kranskommunerna.

De här avtalen har gällt exempelvis de barn som bor i en kranskommun och som går i en svensk skola i Åbo. De kranskommuner som inte har egna svenska skolor har alltså köpt tjänsterna av Åbo.

Staden sade upp avtalen eftersom man ansåg att kranskommunerna exempelvis inte står för alla kostnaderna för skolskjutsarna.

Nu har Åbo stad och kranskommunerna kommit fram till ett nytt avtal. Förhandlingarna fördes med Nådendal, Reso, Masku, Nousis och S:t Karins.

I och med de nya avtalen kommer Åbo stad att spara 800 000 euro.

Läs också:

Skolsamarbetet mellan Åbo och kranskommunerna granskas
Åbos nej till skolsamarbete förbryllar kranskommuner
Åbo ser över undervisningsavtal med kranskommuner

Det finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar ny forskning.

Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del jämfört med städerna.

Över 860 000 av finländare i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats.

Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst. Var femte Esbobo och var fjärde Helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre.

Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ungefär var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats. Det här framkommer i en regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Socioekonomisk ställning påverkar

Trots att situationen på landsbygden enligt många mätare är sämre än i städerna, så finns de lyckligaste människorna ändå där, visar undersökningen. Hela 53 procent av befolkningen på den glest befolkade landsbygden upplever sig vara lyckliga. I de inre stadsområdena upplever sig 47 procent vara lyckliga.

Landsbygdsbefolkningen är nöjdare med vårdtjänsterna. Patient och läkare på hälsocentral. Bild: Lehtikuva

På landsbygden är befolkningen dessutom nöjdare med hälsocentralstjänsterna än i städerna.

Undersökningen visar också att den socioekonomiska ställningen har ett starkt samband med upplevelsen av livskvalitet. Av de som studerat mindre upplever 48 procent att deras livkvalitet är god, medan 62 procent av de högre utbildade anser att de har god livskvalitet.

- Vi måste lyfta upp till diskussion hur vi ska kunna minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika områden och befolkningsgrupper i den ekonomiska situation vi befinner oss i, säger Risto Kaikkonen, ansvarig forskare vid THL.

Undersökningen kartlägger befolkningens levnadsförhållanden, välmående, hälsotillstånd, levnadsvanor och upplevelser av vårdsystemet. Under två års tid har 150 000 finländare som fyllt 20 år deltagit i den riksomfattande undersökningen.

En dubbel andel personer som fyllt 75 år har ingått i samplet, för att man ska få ett tillförlitligt resultat också om de äldre.

Undersökningsresultaten kommer i fortsättningen att användas bland annat för att utvärdera den nya lagen om vården av de äldre.

Läs mer om resultatet i THL:s undersökning här.

Från och med lördagen den 13 december kommer tidningen Åbo Underrättelser att se annorlunda ut.

Läsarna kommer förmodligen först att lägga märke till den nya logon och rubriktypsnittet som också förändras.

- Den fyrkantiga logon som vi haft i tiderna kommer nu tillbaka. Den är ganska "app-lik" och passar således bra i tiden, säger chefredaktör Pär Landor.

Den gulsvarta färgvärlden som läsarna lärt sig förknippa med tidningen kommer att synas i logon och också i övrigt bli mer framträdande.

- Hela layouten blir klarare. Det ska vara ännu lättare att läsa tidningen.

Också innehållet kommer läggs upp på ett lite annorlunda sätt. Det lokala kommer att synas ännu mer medan utrikesnyheterna får en marginell roll.

- Tidningen startar med lokala nyheter och det lokala ska betonas ytterligare, det är det vi vill erbjuda våra läsare. Utrikesnyheterna kommer i sin tur att bantas ner till ett minimum och den utrikessida som vi haft hittills är inte längre relevant. Människor får sina utrikesnyheter från andra källor, berättar Landor.

Förnyandet av tidningen är en del av ÅU:s satsning under jubileumsåret då tidningen fyller 190 år.

Åbovarvet förhandlar om att bygga ett nytt passagerarfartyg som ska gå mellan Helsingfors och Tallinn.

Varvsbolaget Meyer Turku och Tallink Grupp har undertecknat ett intentionsavtal. Beställningens värde är 230 miljoner euro och ger varvet 2 000 årsverken. Fartyget ska vara färdigt i början av 2017.

- Om intentionsavtalet leder till en beställning, ger det verksamheten kontinuitet. Vi hoppas i framtiden kunna vara på jobb på heltid, inte ett halvt år på jobb och ett halvt år hemma, säger vicehuvudförtroendeman Juha Jormanainen.

- Visst ökar det här förtroendet för den nya ägaren. De har kommit hit för att bygga fartyg, konstaterar Jormanainen.

Det nya fartyget kommer att vara 212 meter långt och ta emot 2 800 passagerare. Fartyget kommer att drivas på flytande naturgas, LNG.

Under de följande månaderna ska bolagen finslipa avtalet och komma överens om bland annat finansieringen av projektet.

Framtiden för förlossningsavdelningen i Salo är fortfarande öppen. Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter utreda om BB i Salo ska få ett specialtillstånd för sin verksamhet.

Enligt en ny förordning måste förlossningsavdelningar där det föds färre än 1 000 barn per år ansöka om ett specialtillstånd för att få fortsätta. Det föds cirka 700 barn i Salo årligen.

Social- och hälsovårdsministeriet har delat ut fyra sådana specialtillstånd. Det här gäller förlossningsavdelningarna på centralsjukhusen i Kajanaland, Länsi-Pohja och S:t Michel, som får fortsätta till mitten av 2017. BB i Borgå får ett specialtillstånd som är i kraft till slutet av 2016.

Ministeriet har alltså inte ännu fattat ett beslut om hur det går för BB i Salo. Enligt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är det ont om saligheten på BB i Åbo och avstånden blir också för långa för invånarna.

Dåliga nyheter för BB i Salo

Salo BB kan få bli kvar

Två personbilar krockade i Kimito centrum på torsdagseftermiddagen. Olyckan skedde i korsningen av Arkadiavägen och Engelsbyvägen.

Enligt preliminära uppgifter skadades ingen allvarligt i krocken.

Åbo stadscentrum måste utvecklas. De senaste åren har flera nya restauranger och caféer dykt upp i stadens centrum, men det behövs fler idéer, företag, människor och aktiviteter för att liva upp staden.

Yle Nyheter TV-nytt: Nya idéer efterlyses för Åbo centrum

1 min 57 s

Spela upp klipp på Arenan: Yle Nyheter TV-nytt: Nya idéer efterlyses för Åbo centrum

Caj Karlsson Caj Karlsson Bild: Yle/ Janne Langen

- Det är bra, säger Åbobon Caj Karlsson, bara man nu är ärlig och går igenom alla alternativ. Man skulle kunna tänka "outside the box". Torget är ju en stor, öppen plats. Varför inte ha en idrottsplats eller skridskobana där?

Randell hoppas på många idéer

Stadsdirektör Aleksi Randell hoppas att det kommer mycket idéer, som kan leda till ett gott samarbete mellan staden, invånarna och företagen.

Aleksi Randell Åbos stadsdirektör Aleksi Randell Bild: Yle/ Janne Langen

- Vi kan inte stanna upp i utvecklingen, säger Randell, utan måste fortsätta utveckla Åbo, på samma vis som staden kontinuerligt har utvecklats de senaste 800 åren.

Studerande från Åbo yrkeshögskola har intervjuat drygt 200 av företagarna i Åbo centrum, och dessa är överens om att en utveckling behövs.

- Det är klart att det finns många olika viljor, säger sekreteraren för Åbo stadscentrumsförening Paula Virri, men det finns många konkreta saker. Alla vill ha en lösning på parkeringsproblemen, det behövs en lekplats för barn i centrum och över lag fler aktiviteter.

Paula Virri Sekreteraren för Åbo stadscentrumsförening Paula Virri Bild: Yle/ Janne Langen

Gratis parkering nu och då?

Ett av förslagen som kommit från företagarna är att parkeringen i Åbo centrum skulle vara gratis under en viss tid, men Åbo stad funderar i första hand istället på att förlänga parkeringstiden till maximalt två timmar. Försäljaren Bettina Fjäder tycker det är synd.

Bettina Fjäder Bettina Fjäder, försäljare i Åbo centrum Bild: Yle/ Janne Langen

- Det skulle locka mycket fler kunder till stadens centrum om parkeringen skulle vara gratis i alla parkeringshallar och överallt i staden. Exempelvis alla onsdagskvällar mellan klockan 16 och 21, eller en gång i månaden en hel dag.

Du kan svara på enkäten här (på finska). Alla som svarar senast 10.1.2015 är med i utlottningen av ett presentkort, en cykel, ett busskort och ett års gratis parkering i Åbo centrum. Resultaten från enkäten presenteras i mitten av januari, och i september ska olika utvecklingsplaner presenteras för stadsfullmäktige.

Läs också:
Forumkvarteret i Åbo borde nischas
Samarbete och jippon kunde rädda Åbo centrum
Åbo centrum ska erbjuda upplevelser