Stiftelsen för Åbo Akademi har i år beslutat dela ut Per Brahe-priset till professor Niklas Sandler. Prissumman uppgår till 12 000 euro.

Stiftelsen för Åbo Akademi delar ut Per Brahe-priset till en yngre lovande forskare vid Åbo Akademi vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd. Sandler har nominerats till priset av institutionen för biovetenskaper, som vill understöda institutionens yngsta och mycket kunniga professors fortsatta anknytning till Åbo Akademi.

Niklas Sandler Niklas Sandler får Åbo Akademis Per Brahe-pris 2014 Bild: Åbo Akademi

Stipendiet överräcks av Stiftelsens för Åbo Akademi styrelseordförande Peter Boström i samband med Stiftelsens för Åbo Akademi delegationsmöte torsdagen den 11 december 2014 kl. 17.00 i ASA-huset, Fänriksgatan 3, Åbo.

Niklas Sandler är född 1972. Han är provisor och farmacie doktor. Han blev docent i farmaceutisk teknologi vid Helsingfors universitet 2007 och professor i farmaci vid Åbo Akademi i augusti 2009. Före det var han bl.a. post doc-forskare vid University of Otago i Nya Zeeland och seniorforskare vid läkemedelsbolaget Astra Zeneca i Storbritannien.

Professor Sandler idkar tvärvetenskaplig forskningsverksamhet vid Åbo Akademi med medarbetare från bl.a. ämnet fysikalisk kemi och de kemisktekniska laboratorierna. Han har en imponerande publikationsförteckning, för tillfället med 54 originalartiklar. Under sin tid vid Åbo Akademi har han bl.a. koordinerat två stora TEKES-projekt och leder för tillfället ett akademiprojekt finansierat av Finlands Akademi. Utöver detta innehar han ett flertal förtroendeposter inom nationella och internationella farmaceutiska organisationer.

Kritiken mot vårt svaga engagemang för flyktingarna i Syriens närområden har haglat tätt de senaste veckorna. Finland tar emot 1050 kvotflyktingar i år jämfört med Sverige där man har tagit emot över 50 000 syrier de senaste tre åren.

Migrationsdirektör Kristina Stenman från Arbets- och näringsministeriet tror att en av orsakerna till vårt låga flyktingmottagande är att invandring som fenomen fortfarande är så litet i Finland. Ungefär 80 kommuner tar i år emot kvotflyktingar. Av dem är 20 kommuner sådana som inte tidigare, eller inte på länge, tagit emot flyktingar. Bland annat Tammerfors har ökat antalet kvotflyktingar rejält.
- Den främlingsfientliga vinden har vänt och nu är fler kommuner beredda att ta emot flyktingar, konstaterar Stenman.

I Kimitoöns kommun funderar man fortfarande på om kommunen ska ta emot flyktingar nästa år eller inte.
- Vi har bostäder, vi har de sociala nätverken, vi har ett aktivt föreningsliv. Vi har alla resurser och möjligheter som behövs, säger Hanna Backman som är kommunstyrelsemedlem i Kimitoöns kommun för Svenska folkpartiet.

Kommundirektör Tom Simola är skeptisk till om kommunen klarar av att integrera flyktingarna på ett bra sätt.
- I Kimitoöns kommun är det Dalsbruk som gäller, för det är där bostäderna finns. Ska flyktingarna in till Åbo för att delta i utbildningar eller någon form av integrationskurser så innebär det 1 timme 50 minuter i buss. Efter det ska man hem igen. Är det skäligt att de får sitta i buss 4 timmar per dag? frågar sig Simola. Geografin är det största problemet.

Är det en ekonomisk fråga?

- Det är det inte överhuvudtaget, det handlar mer om ifall vi har tillräckliga resurser inom kommunens personal, säger Simola. Men vad kan vi erbjuda på riktigt? Vi skulle gärna vara med i en större helhet som arrangerar flyktingmottagandet. Och här tycker jag att staten kunde komma med lite bättre modeller för hur vi ska hantera flyktingfrågan i Finland. Vi kunde tiodubbla flyktingkvoten till Finland om staten kunde ge ett bättre stöd till kommunerna och visa hur vi ska sköta flyktingfrågan i lokalsamhället, säger Simola.

Kristina Stenman påpekar att staten redan nu erbjuder en hel del information om hur man ska gå tillväga i sitt integrationsarbete i kommunerna.

Simola säger också att det skulle vara bättre om kommunen skulle gå inför att ta emot flyktingar kontinuerligt med några års mellanrum.
- Då skulle det kanske vara någon idé med det här.

Hanna Backman håller med och säger att hon hoppas att Kimitoöns kommun regelbundet kunde ta emot flyktingar.
- Om det gäller att rädda människors liv så tycker jag att vi ska göra det. Det handlar om medmänsklighet. Vill vi vara en medmänsklig kommun eller vill vi bygga murar?

Simola konstaterar att det blir en lång väg att gå för den lilla kommunen.
- Det skulle bra rymas 20, 40 eller 100 flyktingar på Kimitoön utan bekymmer, säger Simola. Men det handlar om integrationen och kontaktskapandet. Får vi 20 personer från Syrien så skulle jag ha väldigt svårt att kommunicera så här ledigt och fritt med dem utan tolk. Så det är inte lätt att skapa dialog och kontakt med flyktingarna, och det är en lång väg att gå, påpekar Simola.

Migrationsverket i Sverige räknar med att Sverige kommer att få ta emot 340 000 asylsökanden de kommande åren. I Finland har en del ministrar, bland andra Erkki Tuomioja och Päivi Räsänen, föreslagit att antalet kvotflyktingar borde höjas år 2015. Men Kristina Stenman konstaterar att det förslaget inte verkar realiseras.

- I dagens läge ser det ut så att flyktingkvoten kommer att vara 750 personer år 2015, konstaterar Stenman. År 2014 har Finland tagit emot 1050 kvotflyktingar.

Hur låter det Hanna Backman?
- Definitivt borde vi låta fler människor komma som har det svårt.

Snart kan man besöka många finländska museer med ett och samma museikort. Kortet fungerar som en inträdesbiljett och kostar 54 euro i året.

Flera museer i Egentliga Finland är med i satsningen. Det här gäller bland annat Pargas hembygdsmuseum, Sagalunds museum på Kimitoön och flera museer i Åbo såsom Åbo slott, Åbo konstmuseum och hantverksmuseet på Klosterbacken. Totalt är drygt 150 museer på 64 orter med i projektet.

Finlands museiförbund har jobbat med det här sedan 2012. Museikortet lanseras i maj 2015.

Att kalla SaiPas tredje period en drömperiod är en underdrift. På femton minuter smällde laget in sju mål på TPS i ishockeyligan.

Det stod oavgjort 0-0 efter två perioder men publiken i Villmanstrand fick valuta för pengarna under de sista tjugo minuterna. Då drog SaiPa upp en lucka till 7-0 i snabb takt. David McIntyre hann göra tre mål på under tio minuter.

Med under en minut kvar av matchen reducerade TPS för ett slutresultat på 1-7.

Sport slog topplag

I Vasa gjorde ligajumbon väl ifrån sig då man stod värd för KalPa. Charles Bertrand satte segermålet 3-2 i sista perioden och de siffrorna höll sig matchen ut. Tack vare segern närmade sig Sport nästjumbon Pelicans, som spelat två matcher fler än Vasalaget.

I Helsingfors slutade matchen olyckligt för HIFK:s Teemu Ramstedt, som efter en tackling av Jesse Puljujärvi i Kärpät inte kunde fortsätta spela. Kärpät vann matchen med 2-1.

Ligan fortsätter i morgon då Ilves och SaiPa gör upp om poäng i Tammerfors.

SaiPa - TPS 7-1
Sport - KalPa 3-2
HIFK - Kärpät 1-2
Blues - Ässät 1-2

Anteeksi.

— HC TPS (@HCTPS) December 11, 2014

I seriously don't remember when I have seen like this period on ice hockey.. #icehockey @Liiga_SaiPa pic.twitter.com/cSctPLkqgX

— Iita P (@JunnuLpr) December 11, 2014

Ingrid Holm vill vara en glad och strålande lucia som sprider glädje omkring sig. På lördag kröns Åbolucian som beskriver uppdraget som en dröm som kommit i uppfyllelse.

På lördag kväll kröns Ingrid Holm till Åbos lucia framför närmare tusen ögonpar. Åtminstone tillsvidare verkar den 16-åriga Kimitoöflickan ändå inte särskilt nervös.

– Inte är jag ännu men säkert hinner jag bli lite på lördag morgon, ler Ingrid. Mest nervös är jag nog för domkyrkan när jag fick höra att hit ryms 900 personer. Det är ganska många människor det!

– Men sedan när man ser alla människor och tar ögonkontakt med dem känns det säkert ganska fint att stå där uppe. Det är en väldigt mäktig kyrka, så det blir säkert jättefint.

Luciaföljet får sångråd av Inka-Maria Pulkkinen under genrepet. Ingrid Holm med sina tärnor och musikläraren Inka-Maria Pulkkinen, Åbo domkyrka, 10.12.2014 Bild: Yle/Janne Isaksson

På lördag morgon åker följet på luciakaffe och på kvällen är det sedan dags för kröning i domkyrkan. Holm ser med spänning fram emot att stiga in i en fullsatt domkyrka i luciaskrud.

– Det kommer att vara ett jättefint ögonblick. Säkert någonting jag kommer att komma ihåg resten av mitt liv. Jag tror överlag det blir en dag jag minns länge. En dag full med glädje, värme och ljus. Jag hoppas att människorna kommer att se mig som en glad och strålande lucia.

En dröm som går i uppfyllelse

Ingrid Holm berättar att träningarna inför luciadagen gått riktigt bra och hon har stortrivts tillsammans med sina tärnor Emma Kotka, Vanja-Sofi Lehvonen, Linda Miettinen och Maria Piippo.

– Jag kände ingen av dem från förut men det är en helt otroligt trevlig grupp och jag har blivit jättebra vän med alla. Vi har skrattat mycket men ändå lyckats lära oss luciasången. Jag trivs nog jättebra, säger Ingrid.

Förra året var Holm lucia i Dragsfjärd – en erfarenhet som gav henne en hel del.

Ingrid Holm är en van sångare och räds inte uppgiften. Ingrid Holm, Åbolucia 2014, sjunger under genrepet i Åbo domkyrka 10.12.2014. Bild: Yle/Janne Isaksson

– Det har varit en dröm ända sedan jag var riktigt liten och jag har alltid sett upp till lucia som en fin person. Att få vara Dragsfjärds lucia var en oförglömlig upplevelse, så jag tänkte att om jag får chansen att delta igen gör jag det jättegärna.

Det utlovas riktigt busväder med hårda vindar till lördagen, men det är inget som skrämmer Ingrid. Allt gick inte helt enligt förhandsritningarna ifjol heller.

– Det var strömavbrott hälften av dagen och då vi vaknade upp var allt kolsvart. Vi for sedan till ett åldringshem tidigt på morgonen och då kan man verkligen säga att vi spred glädje och ljus och värme – för det var precis vad vi gjorde!

– Så jag tror det kanske inte spelar så stor roll hurudant vädret är, menar Holm. Lucias uppgift är ändå så stor och fin att jag tror det kommer att gå riktigt bra i vilket fall som helst.

Luciakröningen sker i Åbo domkyrka på lördag klockan 16.30. Efter andakten startar luciakortegen mot centrum.

Läs mera om Ingrid Holm:
Ge inte upp!
16-åring toppar Vegatoppen

Lindas tårta

Linda Jakobsson i S:t Karins håller på att grunda ett eget företag som tårttillverkare. Det hela började med att de egna barnen beställde de mest konstiga tårtor till sina födelsedagskalas. På den vägen kände sig Linda Jakobsson tvungen att försöka uppfylla deras önskamål och så har det fortsatt. Idag är det många vänner och bekanta plus deras vänner och bekanta, som beställer tårtor av henne.

Då det gäller söta tårtor har Linda Jakobsson tre kategorier man kan välja mellan. Det betyder allt från enklare dekorationer som går snabbt att göra till de mera tidskrävande. Det betyder i praktiken att de som vill ha de svåra dekorationerna gärna ska höra av sig med sina beställningar i god tid.

Hittills har Linda Jakobssson bakat sina tårtor på hobbybasis och helt enkelt bara tagit betalt för de ingredienser hon har använt sig av. Det här har hon sett som en viktig och praktisk lärotid, men nu håller hon på att grunda ett eget företag och då det är klart hoppas hon kunna få betalt för det arbete hon lägger ner på tårtorna.

Linda Jakobssson kommer utsprungligen från Torslanda i Göteborg, men kärleken förde henne till Finland och S:t Karins. Just nu jobbar hon som nattskötare på Kårkulla i Pargas och de arbetstider hon har med sitt nattjobb ger henne goda möjligheter att baka tårtor då hon är ledig.

För fler bilder se http://bakfickan.webnode.se/bildgalleri/t%C3%A5rtor/

blogg: http://bakfickan.webnode.se/

I Kaskö misslyckades det. På Kimitoön ser det ut att gå vägen. Staten har pumpat in hundratals miljoner i plötsliga strukturomvandlingsområden, ändå är det ingen garanti. Varför klarar sig vissa orter bättre än andra ur plötsliga strukturomvandlingar?

Kommun efter kommun i Finland har fått se ortens stora arbetsgivare försvinna. Det har varit nedläggningar och konkurser både inom skogsindustrin och metallindustrin.

Över 1 miljon finländare bor i ett plötsligt strukturomvandlingsområde. Mellan åren 2007 och 2012 har staten pumpat in 260 miljoner euro i stödpengar i strukturomvandlingsområden.

Vissa orter har klarat sig bra, andra har klarat sig uselt ur den plötsliga strukturomvandlingen.

Pekka Hokkanen är expert på strukturomvandling Pekka Hokkanen är expert på strukturomvandling

- Det beror på många olika saker, säger special- sakkunnig Pekka Hokkanen på Arbets- och näringsministeriet.

Pekka Hokkanen poängterar tre orsaker som viktiga: näringslivsstrukturen på orten, förmågan till samarbete och förmågan att ta smällar.

På en ort där en stor fabrik dominerat och där näringslivsstrukturen varit ensidig blir startsträckan för att återhämta sig enormt lång.

På de orter som klarat sig bäst ur en plötslig strukturomvandling har det visat sig att de olika myndigheterna och aktörerna kunnat samarbeta nästan i en slags talko-anda.

Sist men inte minst spelar det stor roll hur mycket orten "tål".

- Det är det här modeordet resiliens. Alltså förmågan att tåla och kunna reagera på förändring, säger Pekka Hokkanen.

Kaskö kammade noll

Kaskö fick en kalldusch år 2009 när stadens stora arbetsgivare Metsä-Botnia stängde sin cellulosafabrik.

Carl-Gustav Mangs är ordförande i stadsstyrelsen i Kaskö. Stadsstyrelsens ordförande i Kaskö Carl-Gustav Mangs. Bild: Yle/Johan Gullmets

Carl-Gustav Mangs som är ordförande i stadsstyrelsen i Kaskö grimaserar när han tvingas tänka tillbaka på tiden kring nedläggningen.

– Tyvärr var vi inte förberedda på något sätt. Och det var det största misstaget. Vi borde på förhand ha gått igenom vad som eventuellt kan hända i framtiden.

När fabriksnedläggningen var ett faktum klassades Kaskö som ett plötsligt strukturomvandlingsområde.

Staden började samla ihop olika aktörer för att starta upp projekt som kunde rädda arbetsplatserna Kaskö.

Det ena projektet, NBB, försökte inhysa nya företag i Metsä-Botnias gamla fabrikshallar. Projektet blev en flopp i och med att Metsä-Botnia inte var särskilt tillmötesgående på den här punkten.

Cellulosafabriken Metsä-Botnia i Kaskö lades ner år 2009. Nedlagda cellulosafabriken Metsä-Botnias gamla fabriksbyggnader. Bild: Yle/Johan Gullmets

Det andra projektet, NBB 2, misslyckades för att det visade sig vara väldigt svårt att över huvud taget locka företag till Kaskö.

– Jag kan ärligt säga att vi gjorde allt vi kunde, säger projektledaren för NBB 2 Matti Wegelius.

Han säger att det enda som kunde ha gjorts annorlunda var att förlänga projekten.

Under flera år har miljontals euro använts i olika projekt som på ett eller annat sätt försökt locka företag till Kaskö. Men resultaten har varit magra. Arbetslöshetsprocenten i Kaskö har ända sedan fabriksnedläggningen legat kring 15 procent.

Brist på samarbete

Kenneth Nordberg har studerat vad som gjordes i Kaskö efter fabriksnedläggningen. Han är doktorand i statskunskap vid Åbo Akademi och kritisk till bristen av samarbete över kommungränserna i regionen.

– Man är lätt efterklok men redan på 80-talet när fabriken var igång borde man ha bildat en gemensam organisation i Sydösterbotten med uppgift att bredda näringslivet.

Kenneth Nordberg kritiserar bristen på samarbete i sydösterbotten Kenneth Nordberg Bild: Yle/Amanda Bieber

Kenneth Nordberg har jämfört åtgärderna i Kaskö med hur Norge jobbar för en diversifiering av näringslivet på små orter. För att lyckas med det här satsar Norge på regionsamarbete där hela regionen jobbar tillsammans för att undvika en situation där ett samhälle är beroende av en enda arbetsgivare.

I Finland är det däremot inte ovanligt att kommuner strider om att få företagsetableringar på sin tomt istället för att samarbeta. Kenneth Nordberg säger att kommunerna i Sydösterbotten borde jobba mer tillsammans.

– Det är enda sättet som Sydösterbotten kan överleva på. Kommunerna ligger utanför pendlingsområdena och måste skapa arbetsplatserna i den egna regionen.

Kaskö har ingen så kallad näringslivscentral, en organisation som jobbar för företagen på orten.

Grannkommunerna Närpes och Kristinestad har egna näringslivscentraler som jobbar för sina respektive kommuner.

Kenneth Nordberg säger att det här är det värsta exemplet på samarbetssvårigheter. Han får medhåll av stadsstyrelsens ordförande Carl-Gustav Mangs.

– Jag har alltid tyckt att vi borde ha en gemensam näringslivscentral i Sydösterbotten. Och visst har vi blivit erbjudna att komma med i ett samarbete men det har inte blivit av, säger Carl-Gustav Mangs.

I Kimitoön ser det ut att gå vägen

Valsverket i Dalsbruk gick i konkurs sommaren 2012 Valsverket i Dalsbruk gick i konkurs på sommaren 2012 Bild: Yle / Jonna Nupponen

På försommaren 2012 stod Kimitoön inför samma situation som Kaskö gjorde några år tidigare.

FN-steel med fabriker i Dalsbruk på Kimitoön och Koverhar i Hangö gick i konkurs.

På Kimitoön förlorade över 180 personer jobbet i ett slag. Det var 8 procent av kommunens arbetskraft.

– Det var helt plötsligt. Jag hade inte kunnat föreställa mig en hård konkurs med två veckors varsel hos den största privata arbetsgivaren i kommunen, säger Kimitoöns utvecklingschef Gunilla Granberg.

På kommunen hade man smått förberett sig på en eventuell konkurs i ett annat större företag. Det skulle visa sig vara ett lyckokast. Man hade ett visst förarbete att ta till.

Kommunen hade också låtit kartlägga möjligheterna att uppnå en mer balanserad näringslivssrtuktur i kommunen. I konsultrapporten från maj 2011 konstateras att Kimitoön är illa förberedd på en plötslig strukturomvandling.

Ett år senare var FN-steel i konkurs och den plötsliga strukturomvandlingen verklighet på Kimitoön.

Gunilla Granberg är utvecklinsdirektör i Kimitoön Gunilla Granberg är utvecklingsdirektör på Kimitoön Bild: Yle / Jonna Nupponen

Utvecklingsavdelningen som Gunilla Granberg leder fick tänka helt om.

- Vi sysslade tidigare men image och marknadsföring. Nu fick vi lägga allt fokus på kommunens företag. Hur skapa nya arbetsplatser, skönja fram våra kommande näringar? När inte längre metallbranschen på ön fanns kvar, säger Granberg.

Arbetet i kommunen ser ut att bära frukt. Bara i år har det uppstått 46 nya företag i kommunen. Genom projekt har man lyckats sysselsätta 64 personer på statliga subventioner.

Många av de som miste jobbet från FN-steel har i dag hittat nya karriärer. En av dem är Roger Forss.

- Kommunen fick hit en utbildning för närvårdare. Jag sökte och kom in och om ett år är jag färdig närvårdare, berättar Roger Forss från Dalsbruk.

Roger Forss miste jobbet i FN-steels konkurs Roger Forss miste jobbet i FnSteels konkurs Bild: Yle / Jonna Nupponen

Men även om Kimitoöns kommun verkar repa sig är den gamla bruksorten Dalsbruk inte som förr.

Konkursboet FN-steels fabriksområde står ännu två och ett halvt år senare outnyttjat som en ledsam påminnelse om att bruksorten för evigt blivit något annat.

- Fabriksområdet borde fås i användning på nytt. Det skulle förhoppningsvis föda nya arbetsplatser och inflyttning till Dalsbruk. Svänga den här nedåtgående trenden lite, säger Roger Forss.

Geografin har enorm betydelse

Professor Emeritus i landsbygdsforskning Erland Eklund har analyserat Kaskös och Kimitoöns situationer. Han ser en stor skillnad.

Kaskö ligger utanför vettiga pendlingsområden, medan Kimitoön ligger inom räckhåll för hela södra Finlands fritidsmarknad.

- Det är stor skillnad. I södra Finland finns en efterfrågan på fritidsmarknadens tjänster på ett annat sätt än i sydösterbotten, säger Erland Eklund.

I ett bredare perspektiv ser Eklund ett Finland där vissa orter överlever och andra inte.

- Som dynamiska kommuner kommer inte alla Finlands kommuner att överleva, säger Erland Eklund.

Hela Åbo Akademis ledning och ledningsstil förnyas. Akademins styrelse bestämmer idag vem som ska besitta de nya posterna.

Andy Ödman, reporter för Yle Åboland. Andy Ödman Bild: Yle/Rolf Granqvist

Styrelsen tillsätter och offentliggör den så kallade rektorns ledningsgrupp. Gruppen kommer att vara styrelsens högra hand och i praktiken leda Åbo Akademi. Gruppen leds av den tillträdande rektorn Mikko Hupa och börjar jobba efter nyår. Hupa har valt två vicerektorer av vilka den ena ansvarar för grundutbildningen och den andra för forskningen. Dessutom utnämns dekanerna som ska leda akademins fyra nya fakulteter och så får vi veta vem som blir rektor för Åbo Akademi i Vasa.

Varför är utnämningarna intressanta?

ÅA anses vara Svenskfinlands största arbetsgivare med sina 1300 anställda. Dessutom får 5500 studenter och närmare 1000 forskare helt nytt ledarskap. Det handlar om ett helt nytt sätt att leda ett universitet. Rektorns roll liknar en vd:s roll och han har själv fått välja sina närmaste arbetspartners när det tidigare skedde via röstning och val. Dekanerna och vicerektorerna har också mycket makt i utvecklingen av de enskilda studielinjerna och akademin i stora drag.

Åbo Akademis nya rektor Mikko Hupa mikko hupa Bild: Yle/Andy Ödman

Hurdana åsikter finns det om förändringarna inom ÅA?

Det verkar som att folk är väldigt trötta. ÅA har haft många omstruktureringar under de senaste 10 åren. För bara ett år sedan hade man samarbetsförhandlingar där man med pensioneringar och naturliga avgångar sparade in motsvarande 64 årsverken. Jag tror att de flesta nu hoppas att den nya ledningsgruppen ska vara lyckad.

Vilken blir Vasarektorns roll?

Vasarektorn, som tidigare var prorektor, får nu en mera symbolisk roll och kommer inte att jobba heltid med det yrket. Jobbet går ut på samhällsrelationer, alltså att sköta kontakten till företag och sponsorer. Rektorn kommer att få sitta med på ledningsgruppens möten men kommer inte att vara en fullvärdig medlem där.

Då Vasarektorns roll blir betydligt mindre än förut så betyder det att Vasa som enhet tappar sitt inflytande i Åbo Akademi?

Från Åbos håll har man betonat att detta inte är så. Sannolikt kommer dekanen för pedagogik och välfärdsstudier att sitta i Vasa. Det är möjligt att rektor Mikko Hupa dessutom väljer en av vicerektorerna från Vasa. I så fall skulle två av de sju personerna i rektorns ledningsgrupp vara från Vasa.

Också frågan om klasslärarutbildningen är på tapeten under dagens styrelsemöte – vad finns att vänta där?

Man kommer att redogöra för styrelsen hur diskussionen kring samarbetet med Helsingfors Universitet om klasslärarutbildning i Nyland har gått, men troligtvis fattar inte styrelsen ännu idag några slutgiltiga beslut om hur klasslärarutbildningen ska se ut i framtiden.

Trähuset på Lasarettsgatan 8 i Åbo bevaras. Åbo förvaltningsdomstol förkastade besväret kring detaljplaneändringen för området.

Bostadsaktiebolaget vars innergård huset står på har velat riva huset. Därför besvärade de sig mot den detaljplaneändringen som gjorts för att huset ska kunna bevaras.

Huset som är byggt 1831 anses kulturhistoriskt värdefullt och stadsplanerings- och miljönämnden godkände i maj en detaljplaneändring som gör det möjligt att skydda trähuset.

Huset är ritat av Erik Johan Wennerqvist och har hört till det gamla lasarettet som funnits på området.

Åbo stad har sedan 2011 försökt få bostadsaktiebolaget Lasarettsgatan 8 att snygga upp den gamla träbyggnad som finns på bolagets gård, medan bostadsbolaget har velat riva huset.
Huset är i dåligt skick, men det är bostadsaktiebolagets skyldighet att se till att huset renoveras.

Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas, ifall Högsta förvaltningsdomstolen beslut ger besvärstillstånd.

Byggnämnden i Åbo oenig om trähus på Lasarettsgatan

Rattfyllerister, julkort och julklappar, samt olyckliga Åbobor diskuterades i Morgonparlamentet 12 december.

Morgonparlamentet med Inger och Mats

18 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Morgonparlamentet med Inger och Mats

Den här veckan gästades Morgonparlamentet av fritidsforskare Inger Helenius, pensionerad rektor och Pargasbo, och Åbobon Mats Sjöström, chefskonservator vid Åbo museicentral.

Under julfesttider har många bilister åkt fast för att ha kört i onyktert tillstånd. Trots att polisen informerat om den noggrannare bevakningen har det inte haft någon större effekt. Vad kunde man göra för att färre berusade skulle sätta sig bakom ratten?

I dag, fredag 12 december, är det sista dagen att skicka julhälsningar med postens billigare julfrimärke. Både Mats och Inger skickar julkort. En del julhälsningar åker iväg över internet, men riktiga julkort värmer mest. Hurdana julklappar är de mest uppskattade?

Avslutningsvis fick parlamentaristerna ta ställning till färska forskningsresultat som säger att Åboborna är de mest olyckliga stadsborna i Finland. Enligt Institutet för hälsa och välfärd upplever bara 49% sin livskvalité som god. Är Åboborna verkligen så bedrövade? Ja, det är de, tycker Mats som bott i Åbo i dryga tjugo år. Men han har två konkreta tips som kan höja Åbobornas humör och livskvalitet.

Forskningen visade också att de som bor i glesbygden upplever sig vara lyckligare än de som bor i centrum av städer. Den tesen köper båda parlamentaristerna. Inger säger att hon inte skulle trivas i en storstad och att färjköerna är ett tecken på att också många storstadsbor söker sin lycka på landsbygden.

-Tänk nu på alla Helsingforsare som köar i timmar för att komma ut till sin lilla stuga.

Konstsamfundets planer på en vindkraftpark i Olofsgård på Kimitoön framskrider i rask takt.

Ännu för ett par veckor sedan var man vid Konstsamfundet osäkra på om man alls går vidare med projektet men efter att vindkraftsparken i Nordanå-Lövböle nyligen fick grönt ljus av Kimitoöns kommunfullmäktige är man igen hoppfull, berättar Ralf Ginman
projektchef för Konstsamfundets vindkraftsprojekt på Kimitoön.

- Vårt projekt hade kunnat behandlas också tidigare men vi ville vänta och se hur det går för Noradnå-Lövböle innan vi skickade in alla handlingar till kommunen, förklarar Ginman.

Utkastet till delgeneralplan för Olofsgårds vindkraftspark tas upp i tekniska nämnden den 15 december. Förslaget är att utkastet läggs till påseende för sedvanliga trettio dagar.

Konstsamfundet går nu vidare med sin vindpark
Nordanå-Lövböle vindkraftspark godkändes
Stort stöd för vindkraft på Kimitoön

I Åbo har man förutom huvudbiblioteket även fjorton biblioteksfilialer. Liksom andra små bibliotek har flera av filialerna varit indragningshotade då de kostar relativt mycket att driva i jämförelse med kundunderlag.
De höga personalkostnaderna har lett till kortare öppettider vilket bildar en ond spiral med ännu färre besökare.

Fem av Åbos filialbibliotek fungerar redan enligt självbetjäningsprincipen och fler kommer att följa efter.

I praktiken går det ut på att kunden kommer in i biblioteket med hjälp av sitt bibliotekskort och en nummerkod. Väl inne lämnar man in sina lånade böcker via en dator som registrerar dem. Samma dator används då man lånar en bok och kvitterar ut den. Glömmer man att kvittera ut en bok så blinkar och tjuter alarmet vid dörren. Biblioteken är även utrustade med flera övervakningskameror.

Hammarbacka första självbetjäningsbibban

Biblioteket i stadsdelen Hammarbacka har varit indragningshotat flera gånger under de senaste åren, men satsningen på självbetjäning har nu räddat biblioteket.
Förr hade Hammarbackas bibliotek öppet endast tre dagar i veckan medan det idag via självbetjäningssatsningen har öppet sju dagar i veckan. Två dagar i veckan finns en bibliotekarie på plats för att ordna böcker och göra bokbeställningar.
Så biblioteket är oftare öppet man sparar samtidigt in på personalkostnaderna.

En undersökning som biblioteket gjort bland sina kunder visar att besökarna tycker om självbetjämingsprincipen, främst för de generösa öppettiderna.
Samma undersökning visade också att kunderna känner sig trygg i det nya biblioteket samt att de besöker biblioteket oftare än tidigare.

Hittills har självbetjäningsbiblioteken i Åbo inte råkat ut för ofog eller haft ordningsproblem.

Åbo Akademi har fått en ny ledning.

Tidigare rektorn för Åbo Akademi i Vasa, Christina Nygren-Landgärds, har valts till vicerektor med ansvar för utbildningsfrågor och kommer att flytta till Åbo. Professor Niklas Sandler har valts till vicerektor med ansvar för forskning. Valet av vicerektorer gjordes av Åbo Akademis styrelse på fredagen.

Rektor Mikko Hupa har också utsett dekaner den här veckan. Till dekaner valdes professorerna Pekka Santtila (fakulteten för humaniora, psykologi och teologi), Petri Salo (fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier), Malin Brännback (fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi) och Tapio Salmi (fakulteten för naturvetenskaper och teknik).

Professor Göran Djupsund har valts till ny rektor för Åbo Akademi i Vasa.

Alla har samma mandatperiod som rektor Mikko Hupa, alltså från 1.1.2015 till slutet av 2018.

I rektorns ledningsgrupp kommer att ingå vicerektorerna, dekanerna, rektorn i Vasa och förvaltningsdirektören.

Åbo Akademi får ny ledning

Nu är intervjuerna med kandidaterna till stadsdirektörsposten i Pargas klara. Enligt Cornelius Colliander (Gröna) var intervjuprocessen väldigt givande.

- Vi hörde fem olika versioner av vad en stadsdirektör ska vara och hade mycket intressanta diskussioner. Jag är tacksam över att de här personerna visade intresse för posten, säger Colliander.

Hela stadsstyrelsen var närvarande och ställde bland annat frågor om kandidatens syn på ledarskap, konfliktlösning, ekonomi och framtiden.

- En kandidat betonade strukturer och förvaltning, en annan visioner, en tredje ekonomi. Det finns många olika sätt att se på uppgiften att vara stadsdirektör, säger Colliander.

Enligt Colliander var processen också mycket nyttig för stadsstyrelsen eftersom den tvingade ledamöterna att fundera på hurdan stadsdirektör staden egentligen behöver.

På måndag bestäms vilka av de fem kandidaterna som skickas vidare till psykologiska test.

De fem kandidaterna är Pargas ekonomidirektör Patrik Nygrén, stadssekreteraren i Raseborg Thomas Flemmich, planerings- och utvecklingschefen vid Åbo Akademi Otto Ilmonen, vd Anders Kjellman och ekonomidirektören vid Åbo Akademi Jean-Mikael Öhman.

Den 20 januari 2015 ska fullmäktige utse nya stadsdirektören.

Tallinks fraktfartyg Sea Wind flyttar i januari till rutten Nordsjö-Tallinn.

Fartyget trafikerar just nu rutten Åbo-Stockholm. Den 8 januari inleder fartyget trafiken på den nya rutten.

Flytten beror på att fraktmängderna mellan Finland och Estland har ökat. Då rutten blir kortare minskar också rederiets bränslekostnader.

Fartyget kommer också att flaggas ut från svensk till estnisk flagg i samband med flytten och besättningen kommer att bestå av estniska sjömän.

Frakttrafiken på Tallinks Åbolinje kommer i framtiden att skötas av Baltic Princess och Galaxy.

Diskussionen om hälsovården i Houtskär har blossat upp igen.

Orsaken är att stadens tjänstemän nu föreslår för social- och hälsovårdsnämnden hur hälsovården ska ordnas i Houtskär i framtiden. Stadsfullmäktige beslöt på tisdagen att staden ska utreda hur hälsovården ordnas i skärgården.

Stadsfullmäktige beslöt också att lägga till 10 000 euro i nästa års budget för hälsovården i Houtskär. Beslutet om hur sjukvården ordnas och hur resurserna används fattas av social- och hälsovårdsnämnden.

"Ingen angenäm julklapp"

Andemeningen med summan var att garantera att verksamheten får fortsätta som förut tills utredningen om servicenivån är gjord. Den tolkningen gör Houtskärpolitikern Christer Friis (SFP). Därför blev han bestört när han såg att frågan behandlas i social- och hälsovårdsnämnden redan på tisdag.

- Jag tog emot det som ett slag i ansiktet. Vi hade arbetat för att motivera varför vi behöver arbetsro kring den här frågan. Fullmäktige röstade för att 10 000 euro läggs tillbaka i budgeten så att hälsovården i Houtskär kan bevaras på nuvarande nivå, tills utredningen om servicenivån i Houtskär, Iniö, Nagu och Korpo är klar.

Många förslag för nämnden

I föredragningen föreslås det bland annat att hälsovårdaren, som jobbar på Hälsogården, ska bilda ett arbetspar med sjukvårdaren som jobbar inom hemsjukvården. Arbetsteamet skulle jobba på eller i närheten av äldreboendet Fridhem. Hälsovårdaren i Korpo skulle ta hand om skolhälsovården och rådgivningen, helst i lämpliga utrymmen i skolan.

Läkaren skulle besöka Fridhem regelbundet och göra hembesök till klienter inom hemsjukvården. Resten av läkarens arbetstid skulle användas till att ta emot övriga patienter mot tidsbeställning. Enligt förslaget skulle veckoslutsberedskapen på hälsostationen upphöra.

Meningen är att nämnden ska begära ett utlåtande av Houtskärsnämnden, äldrerådet och handikapprådet.

"Ingen försämring- tvärtom"

Enligt Paula Sundqvist, tf. social- och hälsovårdsdirektör i Pargas, gav summan om 10 000 euro för hälsovården i Houtskär tilläggstid för att utreda var hälsovården ska hålla hus i framtiden. Hon anser inte att förslaget till organisering av hälsovården i Houtskär är en försämring, tvärtom.

- Det nya arbetsteamet med hälsovårdaren och sjukvårdaren är en förbättring och ger mer trygghet, säger Sundqvist.

Hon understryker också att det inte finns någon tidtabell för hur de föreslagna åtgärderna genomförs, om de godkänns. Nu föreslås inte heller några minskningar i anslagen.

Sundqvist konstaterar också att tidtabellen för utredningen om servicenivån är stram. Utredningen om servicenivån i skärgården utesluter inte heller att hälsovården i Houtskär behandlas redan i det här skedet. Istället ser Sundqvist det som ett startskott för utredningen.

"Hoppas nämnden remitterar"

Friis hoppas att social- och hälsovårdsnämnden remitterar ärendet och att saken behandlas när utredningen är klar.

- Jag hoppas att nämnden tänker efter vad fullmäktige sade och vad andemeningen var, säger Friis.

Läs också:
Vårdfrågor väckte debatt

"Chock, huvudlöst och förkastligt" - Houtskärs sparplaner förargar

Varuhuset Wiklund skär ner i Åbo, det meddelar andelslaget TOK. Samtidigt stängs också eventuellt Sokos-butikerna i Västra centrum i Åbo och i Loimaa.

TOK:s samarbetsförhandlingar berör 160 anställda. Upp till 20 personer kan bli uppsagda och 40 heltidsanställningar kan omvandlas till deltidsanställningar.

Andelslaget har minskat på sin verksamhet i höst. I november beslöt TOK att stänga tre restauranger vid Salutorget i Åbo.

Öresundsbron mellan Danmark och Sverige stängdes under kvällen för all trafik, men trafiken återupptogs senare under kvällen efter att vinden hade avtagit.

Brons stängs då vindens medelhastighet är minst 25 meter per sekund. Tidigare i dag stängde Trafikverket tågspår i södra Skåne.

Sveriges meteorologiska institut SMHI meddelade vid tiotiden finsk tid i kväll att främst Skåne väntas få stormbyar under kvällen.

I natt finns det risk för stormbyar också på Öland och Gotland. I morgon avtar vinden i Sverige då lågtrycket rör sig över Finska viken.

Meteorologiska institutet gav i kväll inga vindvarningar för landområden i Finland under det närmaste dygnet. Däremot varnas för storm på Norra Östersjön och för hård vind på Finska viken, Ålands hav, Skärgårdshavet och Södra Bottenhavet.

Väglaget blir enligt Meteorologiska institutet mycket dåligt i söder på grund av snöfall eller snöblandat regn och hård vind. I resten av landet är det dåligt väglag.

Läs också:
Alexander hotar lucia

Ett djupt lågtryck med regn och snöfall drog över Finlands sydkust på lördagsmorgonen.

Snön yrde på grund av den hårda vinden och väglaget blev mycket dåligt.

Nederbördsområdet drog under lördagen mot nordost.

Det föll 5-10 cm snö i inlandet. Vid kusten kom det blötsnö, medan det var mest uppehåll i Lappland. De lokala variationerna var stora.

Snön väntas bli kvar över veckoslutet i inlandet eftersom temperaturen väntas vara noll eller något under noll även i söder.

Efter veckoslutet blir det igen mildare och snön smälter. Vid sydkusten och i västra Finland kan det ske tidigare.

Stormen stoppade Öresundståg

Domkyrkan var fullsatt till sista bänkrad då Åbos lucia, Ingrid Holm från Kimitön, kröntes på lördag eftermiddag.

Åbos lucia 2014

39 seconds

Spela upp klipp på Arenan: Åbos lucia 2014

Lucia tågade in i kyrkan följd av tärnorna Emma Kotka, Maria Piippo, Linda Miettinen och Vanja-Sofi Lehvonen.

Efter kröningen i domkyrkan åkte lucia och tärnor med häst och vagn vidare till julgatan i centrum av Åbo. Där fortsatte firandet med bland annat tomtedans och sånguppträdanden.

Ingrid Holm, Åbos lucia 2014. Ingrid Holm, Åbos lucia 2014. Bild: Yle/Lotta Sundström

Åbos lucia 2014. Bild: Yle/Lotta Sundström

Hästen Jämpti såg till att lucia och tärnor kom fram till julgatan. Lucia och tärnor. Bild: Yle/Lotta Sundström

Firandet fortsatte på gågatan. Bild: Yle/Lotta Sundström