Polisen har de senaste dagarna fått nys om förfalskade 100-årssedlar, som använts på ställen som saknar verktyg för sedelgranskning.
Polisen uppmanar personer som tar emot sedlar att granska dem noga. Sedlarna i fråga kan enkelt avfärdas som kopior efter en snabb kontroll, menar polisen. Sedlarna saknar nämligen all sorts skyddsmärkning och har text som inte hör hemma på riktiga sedlar.
Polisen vill att personer som blir erbjudna förfalskade sedlar kontaktar nödcentralen.
Åboförfattaren är enda finlandssvensk som i år tilldelas statens konstnärpension.
Centret för konstfrämjande (Taike) har delat ut 61 extra konstnärspensioner. Författaren Henrik Jansson är en av dem som tilldelas pensionen.
Konstnärspension utdelas för förtjänstfull verksamhet som skapande eller återgivande konstnär.
Pensionen utdelas som fullpension eller delpension. Den fulla pensionen är 1330 euro i månaden och delpensionen halva beloppet. Beloppet påverkas av den sökandes övriga pensionsinkomster och fasta inkomster.
Rasmus Tirronen lämnar Espoo United och flyttar till Åbo och TPS. I fjol valdes han till den bästa målvakten i Mestis.
Tidigare i veckan blev TPS av med målvakten Aleksandar Georgijev som flyttade till New York Rangers. Idag presenterades ersättaren.
Rasmus Tirronen som förra säsongen stoppade puckar med 92,6 procents säkerhet i Mestisklubben Espoo United har tecknat ett 1+1-årigt kontrakt med TPS.
Åbolagets sportchef Antero Niittymäki är nöjd med det 26-åriga nyförvärvet.
– Rasmus är i en bra ålder och motiverad att ta några steg framåt i karriären efter en lysande säsong i Mestis, säger Niittymäki på klubbens webbplats.
Tirronen har också tillbringat flera år i Nordamerika. Han spelade fyra år i amerikanska universitetsserien NCAA och har tolv matcher i AHL på meritlistan.
Sydvästra Finlands polis har utrett dödsfallet i Lundo och konstaterar att inget brott har skett.
Fredagen den 9 juni hittades en död medelålders man i centrala Lundo. Den döde mannens kropp hade spår av våld och därför utreddes ärendet som misstänkt dråp. Mannen som hittades död var lägenhetens ägare.
Dödsfallet har lokalt väckt starka misstankar om en möjlig mördare.
Men polisens förundersökning är nu avslutad och ärendet fortsätter inte som brottsutredning.
Rivningen av Kärnhuset har inletts. Rektorn hoppas att höstterminen kan inledas utan pågående rivning på skolgården.
Under onsdagen pågick förberedande arbeten för att riva en av Sirkkala skolas byggnader. Elinstallationer och inredning har delvis plockats ut i Kärnhuset. Efter det kan Kärnhuset jämnas med marken.
Tillsvidare ser byggnaden rätt intakt ut åtminstone på utsidan, endast några sopcontainrar vittnar om att någonting är i görningen. I källaren som tjänade som slöjdsal hänger kablarna från taket. Vissa konstruktioner har rivits och dörrar plockats ner. Efter att det är avklarat kan den egentliga rivningen av byggnaden ta vid, möjligen under nästa vecka.
Åboskolans rektor Elise Kurtén säger att informationen om tidtabellen varit knapphändig och att hon inte visste hur det ska bli då hon lämnade skolan för sin semester. Hon hoppas att allting är klart då skolåret börjar den 15 augusti.
Skolbyggnaden drabbades av återkommande problem med inomhusluften som trots omfattande saneringar inte gick att åtgärda. Till slut stängdes byggnaden och i våras fattades beslut om att den ska rivas.
En pyrande gnista orsakade en eldsvåda i en industribyggnad i Pargas på onsdag kväll.
En gnista från en svets orsakade en liten eldsvåda på Betonggränden i Pargas på onsdag kväll.
Under dagen hade svetsningsarbeten pågått i industribyggnaden och en gnista hade blivit kvar och pyra i byggnadskonstruktionen.
Gnistan flammade upp och det uppstod mycket rök. Skadorna begränsades til ett litet område.
Under sommaren ordnas flera stora evenemang i staden som lockar till sig hundratusentals besökare. Nu i helgen ordnas Tall Ship’s Races och det förväntas komma kring en halv miljon människor till Åbo. Det betyder blomstrande handel för företagarna i staden och en ekonomisk vinst på över 20 miljoner euro åt regionen.
Michael Lindholm, vice ordförande för Åbo företagare, säger att evenemangen som Tall Ship’s Races har stor betydelse för näringslivet i Åbo.
- En stor del av många företags hela omsättning kommer från sommaren och evenemangen då. Flera företag lever på sommarevenemangen.
Enligt Lindholm gynnas flera branscher och många typer av företag av stora evenemang som Tall Ship’s Races.
- Det är helt klart att det är restauranger, hotell och de som gör produkter som turister tycker om att köpa, är de stora vinnarna. Men det går också bra för andra företag. Speciellt små företag får en bra möjlighet att sälja sina produkter längs ån.
Enligt Lindholm är Tall Ship’s Races viktigt för Åbos profilering.
- Det lär ju vara Finlands största evenemang i sommar. Så det har en betydelse för många andra företag som kanske får synlighet på de här evenemangen.
För företag som deltar under stora evenemang innebär det inte enbart blomstrande försäljning och framgångsrik marknadsföring.
- Det är frågan om ganska stora kostnader för företagen. De som arrangerar evenemangen tar förstås betalt för att man överhuvudtaget ska få vara med. Att hitta de bästa platserna är mycket viktigt och att ha tillräckligt med produkter att sälja och få allting att fungera är en utmaning, säger Lindholm.
Lindholm nämner att det viktigaste är att logistiken fungerar. Enligt honom har Åbo stad gjort ett bra jobb med det.
- Staden har överlag skött allting mycket bra. Såklart finns det små detaljer som alltid skulle kunna förbättras. Men en sak som är jätteviktig för Åbo stad är att man har ordentliga förbindelser till Åbo. Flygplatsen i Åbo är mycket viktigt trots att det låter lite långsökt med Tall Ship’s Races. Men det är viktigt för alla typer av evenemang att människor lätt kommer hit och härifrån.
Antti Kirkkola, Åbo stads kontaktchef, säger att evenemang som Tall Ship’s Races har en klar ekonomisk betydelse för regionen.
- Om vi ser på de rent ekonomiska effekterna förväntas evenemanget lämna 20-25 miljoner euro i den här ekonomiska regionen. Men om man tänker på den långsiktiga effekten kommer uppmärksamheten av evenemanget leda till att många sedan väljer att återvända till Åbo.
Staden andel i finansieringen av Tall Ship’s Races under hela förberedelseperioden, samt under själva evenemanget är 1,5 miljoner euro. Evenemanget kostar flera miljoner euro att möjliggöra. Kirkkola hoppas att satsningen kommer att resultera i flera tiotals miljoner till regionen.
- Det här är en stor investering. Åbo stad går inte direkt på vinst av dylika evenemang. Restauranger, hotell och butiker når den största nyttan. Men till slut hamnar en del i stadens kassa i form av skattepengar.
Kirkkola säger att det är stadens uppgift att möjliggöra stora evenemang som privata aktörer inte har kapacitet att ordna.
- Vi vill hjälpa till att aktivera näringslivet. Men jag tycker att företagarna i regionen kunde ta ut mer av de här stora evenemangen genom att vara aktiva och kreativa.
I över två års tid har en övergiven pråm legat intill ett naturskyddsområde i Åbo. Ägaren har inte flyttat pråmen trots flera uppmaningar och viteskrav.
Några dörrar, en livboj och annat bråte ligger i vattnet mellan pråmen och stranden. Förfallet kommer att bli värre ju längre pråmen står kvar. I maj 2015 övergavs pråmen Susanna i Rauvolaviken endast några tiotal meter från naturskyddsområdet vid gränsen mellan Åbo och S:t Karins.
Då berättade ägaren för Yle att pråmen höll på att bogseras till Pargas, men den lämnades i viken för några dagar efter att det blivit fel på bogserbåten. Sedan dess har pråmen irriterat staden som fått en oönskad gäst vid sin representationsvilla och som stannat där i flera år. Endast ett brant berg skiljer dem åt och nu är pråmen förtöjd med ett rep i en al vid strandbrynet.
Hösten 2015 ålades ägaren att flytta pråmen. Ingenting hände, så han krävdes på ett vite. I november i fjol förelade Åbo stad hot om tvångsutförande med en frist på tre månader, efter det skulle ägaren krävas på kostnaderna för bortforslandet.
År 2010 var Susanna i Borgå och såldes till Kotka. Planerna på att omvandla henne till en restaurangbåt gick emellertid om intet då ingen kajplats fanns till förfogande. Pråmen fick en ny ägare i Pargas och restaurangplanerna levde kvar, men inte heller i Pargas fanns någon plats för pråmen. Redan i det skedet befarade tjänstemännen i Pargas att den är övergiven, men de fick tag på ägaren som valde att sälja pråmen till den nuvarande ägaren.
Kort efter att pråmen övergavs i Rauvolaviken tog den in vatten och torde nu ligga stadigt vid stranden. Vassen har vuxit sig hög runt fartyget som numera syns på de senaste satellitbilderna från området.
Blågröna alger har påträffats på flera olika ställen i Skärgårdshavet och Bottenhavet. På enstaka ställen har mängderna varit rikliga.
Kraftiga vindar under veckan har rört om i havet och därmed hindrat rikliga blomningar då algerna blandats med vattnet.
Mindre mängder blågröna alger har bland annat observerats vid Genböle simstrand och Hertsböleviken på Kimitoön samt i Kirkonsalmi i Merimasku. Blågröna alger har också påträffats vid Björkö i Korpo och Vapparn i Åbo. Rikliga mängder alger har påträffats utanför Nystad.
I insjöarna är mängden alger mindre än normalt. I Dragsfjärden och sjön Iso-Kisko i Salo har endast mindre mängder alger observerats.
Tall Ships Races har kommit till Åbo och på torsdag förmiddag hade de flesta segelfartygen nått Aura å.
Vissa fartyg, till exempel det största fartyget Sedov, saknades ännu på torsdagsförmiddagen men det fanns inte många luckor längs strandkanten mellan Martinsbron och hamnen längre. Vädret växlade mellan sol och regn, men en stor skara människor hade ändå börjat flanera längs västra och östra strandgatan vid 10-tiden.
Publikmålet för Tall Ships Races är 500 000, och evenemanget verkar ha lyckats med att locka folk från hela Finland. Två av icke-Åboborna på strandpromenaden var Walter och Johanna från Grankulla.
- Vi var nog påväg hit i nåt skede hur som helst, men båtarna var en stor orsak till att det blev just nu. Vi har varit en gång tidigare, i Helsingfors, och nog är de ju häftiga de här stora båtarna. Också för oss som annars inte seglar eller sysslar med båtar, berättar de.
En annan av gästerna från andra delar av landet är Malaxbon Mikko Ollikainen.
- Vi har hört att det här skulle vara något extra och de här båtarna är ju verkligen fina. Min sambo är från den här trakten, så vi planerade in vårt Åbobesök till den här helgen.
Det här är det största publikevenemanget under jubileumsåret, har du hört om det också i Österbotten?
- Nja inte så värst mycket, men det verkar som att hela stan lever upp under den här helgen så det är inte konstigt att det drar folk.
Det ryska fartyget Shtandart gjorde en mer explosiv entré än de flesta och äntrade Aura å med salutskott. Shtandart är en kopia av en frigatt med samma namn, som byggdes år 1703 på order av tsar Peter den store. Då det ursprungliga fartyget förstördes 1727 beordrade kejsarinnan Katarina I att ett ersättande fartyg ska byggas. Den ordern förverkligades först 1999 då den nya Shtandart kom till.
Var tredje kvinna i Salo väljer att föda på Lojo sjukhus, rapporterar Salon Seudun Sanomat. Lojo sjukhus tog förra året emot 106 föderskor från egentliga Finland, men även från andra regioner.
Förra året föddes totalt 1 107 barn på Lojo sjukhus.
- Det är viktigt att antalet födslar hålls på en bra nivå, säger avdelningsskötare Päivi Heinonen på Lojo sjukhus.
Jourförordningen från 2015 förutsätter att minst 1 000 födslar görs för att ett sjukhus ska få ha kvar sin förlossningsavdelning. Motiveringen är att man vill säkerställa patientsäkerheten.
Man är därför i Lojo glad att personer från andra regioner kommer till sjukhuset för att föda barn.
- Antalet föderskor från till exempel Kyrkslätt har också ökat, säger Heinonen.
Till Lojo sjukvårdsområde hör Högfors, Lojo, Sjundeå och Vichtis. De flesta kommer från regionen, men många är också från de västnyländska kommunerna Hangö, Raseborg och Ingå.
Hittills har det i år mellan januari och juni fötts 545 barn.
65 av dem är från Egentliga Finland, det vill säga 22 fler än under samma period förra året. Heinonen tror att Salomammorna väljer Lojo sjukhus eftersom förlossningsavdelningen är mindre än Åbo universitetscentralsjukhus.
- Lojo sjukhus motsvarar säkert mer Salos förlossningsavdelning, säger Heinonen.
Gränsbevakningens helikopter upptäckte en markbrand på Björkholmen i Pargas på torsdag eftermiddag.
Räddningsverket lyckades släcka branden på Björkholmen i södra Pargas. Markbranden begränsades till ett område på 3000 kvadratmeter.
Uppdaterad 20:17. Skogsbrand ändrad till markbrand.
Flygplatsen i Åbo fortsätter vara öppen för trafik dygnet runt. Det innebär att räddningshelikoptrarna kan fortsätta landa utan begränsningar och att övrig trafik inte påverkas av nattligt flygstopp.
Kommunerna i Egentliga Finland är överens om att de är beredda att skjuta in pengar för att garantera flygtrafiken i Åbo under alla dygnets timmar. Finavia kommer till mötes i en del av kostnaderna och Gränsbevakningen kommer att stå för en del av summan. Efter det avgörs hur mycket de enskilda kommunerna ska betala. Troligen är kostnaden i proportion till invånarantalet, så med andra ord är Åbo den kommun som bidrar mest.
Det beskedet ger Pekka Sundman, direktör för ekonomi- och strategiärenden vid Åbo stad. Han säger att det nu mest handlar om formaliteter för att få ett kontrakt mellan parterna och att det troligen tecknas i början av augusti. Han säger att Finavia som driver verksamheten på flygplatsen är beredd att fortsätta med den nattliga flygledningen också efter utgången av juli och att det ger en stark signal om att allting fortsätter som förut. Han utgår från att avtalet kunde gälla tre till fem år, efter det är det troligt att flygledningen börjar skötas på distans från ett annat flygledartorn.
Kampen om flygledningen klockan ett till sex på natten började efter att Inrikesministeriet meddelade att Gränsbevakningsväsendet slutar att betala för den. Per år handlar det om en avgift på 400 000 euro. I skärgården uppstod oro om konsekvenserna för räddningshelikoptrarna. Gränsbevakningen meddelade att de kan lyfta och landa som tidigare med undantag för 5-10 flygningar per år som de på grund av dåligt väder måste landa i Helsingfors.
Åbo stad är mån om att det ska finnas en flygplats i staden som är öppen för trafik under hela dygnet. Sundman poängterar de internationella kontakterna och säger att det ger fel signaler om flygplatsen stänger till natten. Han säger att den är viktig för hela regionen och gör det lättare att locka hit utländska investeringar.
– Det väcker frågor varför varken Finnair eller Finavia prioriterar flygplatsen i Åbo som strategiskt betydelsefull. Det känns som att flygplatserna i regionerna uppfattas som betydelselösa för samhällsutvecklingen och konkurrensen. I Sverige och Norge tänker man i helt annorlunda banor.
Bygget av Olkiluotos tredje reaktor har kantats av problem och förseningar. Beställaren Industrins Kraft (TVO) och byggföretagen Areva och Siemens kräver varandra på miljardersättningar.
En internationell skiljedomstol har kommit fram till att det är Industrins Kraft som ska få ersättningar av byggbolagen med anledning att Olkiluoto 3 är kraftigt försenad. Hur stora belopp det faktiskt blir fråga om klarnar först senare.
Ett slutgiltigt avgörande kan ske nästa år. Enligt den ursprungliga planen skulle Olkiluoto 3 stå färdig 2009, men enligt nuvarande uppskattningar kan reaktorn börja producera el först i slutet av nästa år.
Den sydligaste bebodda platsen i Finland är Utö, längst ut i Åbolands skärgård. Under sommaren är Utö också den soligaste platsen i landet.
Jo, såväl Hangö, Vasa som Nådendal gör anspråk på att vara Finlands soligaste stad. Och det är de säkert, beroende på hur man läser statistiken och vilken tidsperiod man mäter över.
– Men enligt Meteorologiska Institutets mätningar har Utö under juni, juli och augusti oftast de flesta timmarna sol, säger Hanna Kovanen som bor på Utö.
Vid Utö fyr finns instrument som mäter temperaturen, vindriktningen, vindhastigheten och sikten. De sakerna är bekanta från väderrapporten i radion. Men sedan 2014 ger havsforskningsstationen på Utö också unika data om havets tillstånd.
– Man får inte data bara om vågornas höjd och riktning, ytströmmar, havets koldioxidhalt och gasutbytet mellan havet och atmosfären utan också om syresituationen, näringsämnena och havsvattnets skiktning. Mätresultaten kommer att fås i realtid året runt, berättade Lauri Laakso, gruppchef vid Meteorologiska institutet, då havsforskningsstationen höll på att färdigställas.
Mätningarna visar förhållandena både under och ovanför vattenytan och på den växelverkan som förekommer mellan havet och atmosfären. Resultaten används för att göra noggrannare prognoser om vädret och om algblomningar och särskilt prognoser om klimatförändringen.
För Utöborna har det ordnats öppna seminarier och publika tillfällen, fast det kunde till och med har ordnats mer.
– Tack vare forskningen här har man kunnat konstatera att både havet och vattendragen kan binda koldioxid, säger Kovanen.
Vad gäller väderprognosen för de närmaste dagarna, så litar Kovanen mest på Meteorologiska institutet, eftersom det gjort meteorologiska observationer på Utö sedan år 1881.
– Nu är det till exempel många på fastlandet som har upplevt en regnig sommar, säger Kovanen. Men de tänker inte på att det ute i havsbandet oftast är fint väder. Regnet orkar inte hit ut om det är eftermiddagsskurar på fastlandet. Det är bara att titta på webben, så ser du att det är soligt väder på Utö.
Artikeln korrigerades 21.7.2017 kl.12:53. Det stod att Utö är den sydligaste platsen i Finland, men Bogskär är Finlands sydligaste punkt.
Nästa vecka kommer polisen i Finland att utföra skärpt och synlig rattfylleriövervakning särskilt på orter runtom i landet där det finns mycket sommarstugor.
Under sommarmånaderna juni till augusti inträffar nästan en tredjedel av hela årets dödsfall i trafiken. På sommaren ökar antalet rattfyllerifall och fall av grovt äventyrande av trafiken.
- En särskild riskgrupp utgör unga trafikanter, vars riskbeteende är förknippat bl.a. med sommarlovs- eller semesterstarten och -avslutningen, sommarevenemang samt andra fritidsaktiviteter, säger polisinspektör Heikki Ihalainen vid Polisstyrelsen.
Under sommaren är avkörning den vanligaste olyckan som leder till personskada och orsaken är ofta överhastighet eller rattfylleri. Förra sommaren dog sammanlagt 30 personer i samband med avkörning.
- Ingen bör ta risken och sätta sig bakom ratten onykter eller åka med en berusad förare, påminner Ihalainen.
Övervakningen kommer att äga rum från och med måndagen den 24.7 till söndagen den 30.7.
För många finländare är det nu dags att plocka fram hattar, skalknivar och akvavit. Idag är det nämligen kräftpremiär, vilket betyder att man får sälja och fiska kräftor i finska vatten.
Johan Hellsten är fiskförsäljare i Saluhallen i Åbo och spenderar en stor del av kräftsäsongen vid grytan.
– Det blir några tusen kräftor nu under första helgen, så jag står nog här ett tag. Just nu doftar krondillen himmel, men när man kokat 20 000 kräftor är det inte riktigt samma doft längre. Men jag brukar nog vara sugen på kräftor hela säsongen.
Enligt Hellsten finns det stadig efterfrågan på inhemska färska kräftor trots konkurrensen från billigare frysta varianter.
– De flesta vill ha färdigkokta kräftor, men cirka fem procent köper levande. Det finns alltid familjer och gäng som har som tradition att koka själv. De färska kräftorna är visserligen dyrare än de frysta, men smaken går knappt att jämföra.
Hellsten tipsar om att köpa åtminstone några färska kräftor. Efter snapsen kan man sedan övergå till frysta. Han berättar att priset inte fluktuerar nämnvärt mycket från år till år. Däremot kan storleken i början av säsongen variera.
Den som ännu inte har bokat kräftor till premiärhelgen får antingen skynda sig eller ty sig till fryskräftor, menar Hellsten. Det finns nämligen inte många kräftor kvar.
Ett årligt återkommande samtalsämne är huruvida kräftorna lider då de kokas levande. Hellsten är övertygad om att man kan äta kräftor med gott samvete.
– Så länge man har tillräckligt hög värme och tillräckligt få kräftor i kastrullen så dör de direkt. De här djuren är så enkla att de inte känner smärta, det är vetenskapligt bevisat.
En sjuttonårig flicka och hennes tjugoåriga pojkvän blev misshandlade natten till lördagen förra helgen vid åstranden i Åbo centrum. Nu efterlyses ögonvittnen till händelsen. Men hur pålitliga är egentligen ögonvittnen?
Det var efter midnatt som det unga paret gick längs stranden och pratade, då de såg en grupp människor. De skulle snabbt gå vidare men det hann bara bli en tanke.
– En av dem kom fram och tog cigaretten ur min dotters pojkväns hand, och när han frågade om han kunde få tillbaka den slogs han ner, säger Ansa Ekholm som är mamma till den sjuttonåriga flickan.
En flicka i gänget ropade till pojkvännen att sluta när han frågade efter cigaretten. Efter det slog en annan person ner honom bakifrån.
– Han är ganska lång så de försökte få bort honom först, och då i samma väva så kom någon bakom min dotter och slog henne i huvudet så hon föll till marken.
Då hade en av gärningsmännen satt sig på henne och slagit henne i huvudet. Då hon försökte försvara sig kom en annan flicka från gänget och höll i hennes händer så hon inte kunde röra sig.
Det känns overkligt. Jag har inte ens hunnit bli arg.
I något skede så hade någon ur gänget ropat att de ska sluta, men de fortsatte. Efter det här är allt svart tills offret märker att hon blir dragen till sidan av några utländska pojkar.
– Jag vet inte exakt hur hela händelseförloppet har gått till, men det här är allt som de minns, säger Ansa.
Hur länge misshandeln pågick är oklart, men enligt offren handlar det om ett gäng på upp till femton personer som på något vis var delaktiga i misshandeln.
Nu efterlyser polisen ögonvittnen till händelsen, speciellt vill de ha tag på de utländska pojkarna som då möjligtvis räddade henne ur situationen. Om du vet någonting om händelsen kan du kontakta polisen via numret 0295 440 501 eller 0295 417 258. Åbo Underrättelser var först ute med nyheten.
På Heureka pågår just nu en undersökning om ögonvittnesskildring. Där försöker doktoranden Thomas Nyman tillsammans med andra forskare ta reda på det maximala avståndet som ett vittne kan identifiera en person på.
– Själva identifikationen går ut på att man ser en person på olika avstånd, och att man direkt efter ska identifiera personen ur en uppställning med bilder, säger Thomas.
Syftet med hela undersökningen är att hitta den magiska gränsen där vittnen går från att peka ut skurken, till att helt enkelt chansa på vem det var man har sett.
– Om det sen är vid 60, 80, 100 eller 200 meter vet vi inte ännu. Men om vi får den här gränsen så kan det bli möjligt att direkt i rättegången säga till exempel att vittnet var för långt borta för att kunna identifiera.
Resultaten från undersökningen finns inte än, eftersom att allt datamaterial inte har samlats in. Men efter att ha iakttagit de som utför testet, så kan Thomas säga att det är betydligt svårare än man skulle tro.
– Det uppstår felaktiga identifikationer redan vid 5-10 meters avstånd och att antalet fel ökar med ökad distans, säger Thomas.
Under experimentet gör varje person fyra identifikationer vid fyra olika distanser och oftast får endast deltagarna endast en av fyra rätt.
I testet så har man skalat bort alla distraktioner som finns i verkligheten. Det går exempelvis inte flera dagar förrän du måste vittna, utan det görs direkt. Man behöver inte heller komma ihåg några specifika drag, registernummer eller någonting annat än personens utseende.
– Vårt test är byggt så att man har alla förutsättningar för att komma ihåg personen. Förhållandena är optimala, men ändå så sker det mycket misstag.
Hur pålitligt ett ögonvittne då är kan man fråga sig, men ofta hänger ett fall inte bara på ett enda ögonvittne.
Flickan som misshandlades i Åbo tror att hon skulle känna igen förövarna, men slag mot huvudet kan påverka minnet och att hamna i chock kan också spela en roll.
– Hon tror att hon skulle känna igen dem, men speciellt en av de kvinnliga brottslingarna ser väldigt vanlig ut, så min dotter tror ju att hon ser henne överallt på stan, säger Ansa.
Flickan och pojkvännen klarade sig ändå ur situationen utan allvarliga skador, men ett liknande övergrepp är inte bara fysiskt utan det kan uppstå psykiska skador också.
– Pojkvännen säger att han klarar sig, men han är nog mest orolig över henne. Men jag blev överraskad häromdan då jag såg henne göra vardagsrutiner, men det är mest för att hon ska slippa tänka på vad som hänt.
Vasa kommer att få en havssoptunna. Bakom projektet ligger Wärtsilä som tidigare i år har placerat ut två havssoptunnor i Helsingfors och på fredagen togs även en soptunna i bruk i Åbo.
Planen är att havssoptunnan i Vasa kommer att tas i bruk någon gång i början av augusti, men det är ännu oklart var den kommer att placeras.
- Någon passlig plats i hamnen där det finns en flytande brygga. Och det ska vara en synlig plats så att folk kan gå förbi och se hur avfallet samlas i soptunnan, säger Sari Luhanka kommunikationschef på Wärtsilä.
Havssoptunnan flyter i vattnet och suger in bland annat plastpåsar och -flaskor samt annat avfall från vattnet. Tanken är att på det här sättet minska plastbelastningen i haven.
Havssoptunnan är utvecklad av företaget Seabin och Wärtsilä har skrivit på ett treårigt samarbetskontrakt med företaget.
I dagens läge finns havssoptunnor i Helsingfors och Åbo i Finland, i La Grande-Motte i Frankrike, i Port Adriano vid Balearerna i Spanien och i Porto Montenegro.
En badtunna brann på en egnahemshusgård på Ikkalavägen i Patis under fredagsförmiddagen.
Badtunnan hade fattat eld i samband med att den värmdes upp. De boende lyckades tillsammans med grannarna stoppa branden från att sprida sig. Branden släcktes sedan av räddningsverket.
Ungefär 25 kvm av terrassen brann, men egnahemshuset var inte i fara.
