Ungdomar i Åbo har fått rösta på vilka flyttbara idrottsanläggningar de vill ha till sin stad. Mest önskad har en ny parkourställning varit. En sådan har nu placerats på Ispois strand i Uittamo.
Parkourställningen kommer att vara placerad på Ispois strand två månader framåt. På Åbo ungdomstjänsters facebooksida kan man rösta fram vart den ska flyttas till näst.
Avdelningschef Kerstin Paananen vid Åbo stads fritidssektor säger att 1500 ungdomar har röstat fram vilka olika mobila idrottsanläggningar de vill ha. Förutom en parkourbana önskades bland annat skejt-och sparkcykelbanor samt klätterväggar.
- Syftet med projektet är att ungdomarna ska röra på sig mera. De ungdomar som är aktiva har nu möjlighet att påverka var parkourställningen ska finnas.
Mindre byråkrati
Fördelarna med mobila idrottsanläggninagr är enligt Paananen att de är billigare och omfattas av mindre regler.
- När det kommer till permanenta anläggningar så kommer EU-direktiven gällande säkerhet emot eftersom de då räknas som lekplatser. Till exempel ska det ska vara viss sorts sand och gungan får inte ligga för nära något annat annars måste den flyttas.
Vanligtvis är det idrottsbyråns uppgift att sköta om de fasta idrottsanläggningarna enligt Paananen.
Röstningen om flyttbara idrottsanläggningar är en del av Åbo ungdomstjänsters projekt.
Parkourbanan har monterats upp av arbetsverkstaden Fendari som också i fortsättningen kommer att sköta om förflyttningen av den.
Projektet avslutas i slutet av år 2018. Efter det ska de mobila idrottsplatserna bli kvar som en pop-up verksamhet i Åbo ungdomstjänsters verksamhet.
Eino Haaslahti provade första gången på den mobila parkourställningen på Ispois badstrand.Eino Haaslahti klättrar på en parkourställningBild: Tobias Bergmanparkour,Uittamo,ispois simstrand
På fredagen fick Åbo sin första havssoptunna, en flytande tunna som samlar in skräp som flyter omkring i vattnet. Soptunnan finns vid gästhamnen, invid Förin.
Soptunnan Seabin suger in ytvattnet som filtreras genom en påse. När vattnet sedan pumpas tillbaka i ån blir skräpet kvar i insamlingspåsen.
– Det är särskilt plast som vi hoppas kunde samlas in på det här viset, förklarar generalsekreterare Aija Kaski från Håll Skärgården Ren.
Ingen vet hur mycket plast det finns i haven, men soptunnan har på andra håll samlat in 1 - 1,5 kilogram skräp per dag.
Åbo är den andra orten i Finland som får en havssoptunna. I början av maj placerades Nordeuropas första soptunna i havet vid Ugnsholmen utanför Brunnsparken i Helsingfors, och i juli placerades en andra soptunna i havet vid Skatudden.
Havssoptunna i Helsingfors.Bild: WärtsiläWärtsilä,havssoptunna
– I Helsingfors har påsarna samlat in mycket plast och chipspåsar. Där fanns också använda nålar, sprutor och tamponger. Dessutom fanns det plastpåsar med körsbärskärnor, troligen från Salutorget, säger Riikka Helin för Yles finska nyheter. Hon representerar föreningen Lyhty som hjälper till att tömma påsarna på skräp.
Är strömmen i Aura å för stark?
I Åbo vet man inte hur mycket skräp det egentligen finns i ån, och hur mycket som samlas i soptunnan. På fredagen testade folk tunnan genom att kasta godispapper och plastmuggar, men det mesta flöt förbi, trots att soptunnan suger in vattnet.
– Det här är fortfarande en prototyp, förklarar uppfinnaren Pete Ceglinski, som är verkställande direktör för Seabin Project. De första havssoptunnorna har placerats i gästhamnar och hamnbassänger. Vi utvecklar dem hela tiden för att passa bättre också i åar och floder, och så småningom också i öppet hav.
Ceglinski vet inte heller hur havssoptunnan klarar sig i vinterförhållanden. Åtminstone i Åbo kommer tunnan att tas upp i slutet av hösten, för att inte förstöras av eventuella isar.
Flera fotografer följer med då Pete Ceglinski sätter fast havssoptunnan vid en brygga i Åbo gästhamn.Flera fotografer följer med då Pete Ceglinski sätter fast havssoptunnan vid en brygga i Åbo gästhamn.Bild: Yle/Linus Hoffmanplastavfall,plast,Åbo,Aura å,Pete Ceglinski
I Åbo ska påsarna i havssoptunnan kontrolleras och tömmas två gånger per dag av studerande vid Åbo Yrkeshögskola, och då ser man hur effektiv den är. I Helsingfors har man märkt att det är bra att göra det tillfälligt ofta, för det kommer mycket alger och tång i dem just nu.
– Däremot har vi inte haft problem med att fiskar eller änder skulle ha fastnat här, säger Ceglinski. Bara två gånger har vi plockat ut två små fiskar ur påsen, men eftersom tunnan funnits i vattnet hela tiden så mådde de bra och kunde släppas ut i havet på nytt.
Fler platser för havssoptunnor och fler projekt startas
– Många tycker att våra vatten ser rena ut, men det finns mycket skräp, plast och mikroplaster i vattnet, säger Kaski, så det är bra att allt mäts och kontrolleras på samma gång.
Dessutom kommer Håll Skärgården Ren att i ett annat projekt under hela nästa vecka att mäta hur mycket skräp som i Aura å flyter genom staden.
– Redan nu används återvunnet plast och plast från haven som råvara för havssoptunnorna, och den andelen kan säkert utökas, tror Ceglinski.
Också Vasa kommer att få en egen havssoptunna. Bakom projektet står Wärtsilä, som också har sponsrat de två tunnorna i Helsingfors och den i Åbo. Sammanlagt har man avtalat om att placera ut sex tunnor.
– Vi har ännu inte beslutat var de två sista ska placeras. Vi valde Helsingfors, Åbo och Vasa eftersom vi har verksamhet där och satsar mycket på den marina miljön, men det är flera andra städer som har meddelat om sitt intresse för att vara med i vårt treåriga pilotprojekt, berättar Wärtsiläs kommunikationsdirektör Atte Palomäki.
Wärtsilä fungerar som Seabin-projektets globala pilotpartner under de kommande tre åren.
Övriga partners är La Grande Motte i Frankrike, Porto Montenegro i Montenegro, Port Adriano på Mallorca i Spanien, Butterfield på Bermuda och Safe Harbor Marinas i USA.
Ingen vet hur mycket plast det finns i våra hav och längs stränderna.Sandstrand i Nha Trang, Vietnam, full med plast och annat skräp. Ett vattenreningsverk planeras i Nha Trang, men har inte byggts ännu.Bild: YLE/Linus HoffmanNha Trang,Vietnam,plastavfall,plastkassar,plast,plastpåsar,vattenrening,Sopor,Nedskräpning,skräp
Pranjal Chaudhari hade spelat softboll och baseball i Indien då hon såg en video på Youtube om boboll. Hon och hennes kompisar tyckte det såg trevligt ut, så de prövade på det, och gillade det mycket.
Flera andra i det indiska landslaget berättar samma historia. Det var via Youtube som intresset väcktes.
Pranjal Chaudhari.Bobollsspelaren Pranjal Chaudhari från Indien.Bild: Yle/Jussi Kallioinenboboll,bobollsspelare,Pranjal Chaudhari
– Det var en annorlunda sport, lite som baseball och softboll, men med enklare regler, förklarar Rishiraj Gole. Dessutom har vi märkt att man inte skadar sig lika lätt i boboll.
De 27 spelarna som representerar Pesapallo Federation of India klädde upp sig då de på onsdagen for till Pöytis där de för första gången fick se en bobollsmatch på riktigt.
Eller egentligen var alla 27 inte med då ännu, för alla hade inte fått sina visum i tid, men förbundssekreteraren Chetan Pagawad hoppades att de skulle komma i tid till Indiens matcher.
Indien och USA är i år i Åbo för första gången med i VM i boboll, och Indien är anmäld till alla tre serier; herrar, damer och mixed.
Bobollen blir allt mer internationell
– Det är ett fint exempel på hur sporten sprider sig allt mer, säger kommunikationschef Antti Kallio vid Finlands bobollsförbund. De allra flesta som deltar har någon koppling till Finland, och genom bobollen upprätthåller de kontakten till moderlandet.
Så är det för de flesta spelarna i Australiens lag. Av de 31 spelarna är det bara två som inte har någon koppling till Finland.
– Vi älskar boboll, så det är härligt att få vara här och få representera sitt land, säger David Nyrhinen.
Hans föräldrar flyttade som 3- och 7-åringar till Australien, och trots att de försökte få David att tala finska så blev det aldrig något av det. David vägrade bestämt gå i australisk skola på dagen, och dessutom i finsk språkklass på kvällen.
– Jag kan bobollstermerna på finska och så kan jag de viktigaste svordomarna, säger Nyrhinen. Jag uttalar till och med mitt efternamn på australiskt vis (Njuri:nen), för annars skulle ingen förstå mig.
David Nyrhinen.Bobollsspelaren David Nyrhinen från Australien.Bild: Yle/Jussi Kallioinenboboll,bobollsspelare,David Nyrhinen
Nyrhinen är med om sitt fjärde VM i boboll, och det är tredje gången han är på plan. Det är en stor ära, särskilt då hans lilla son nu är med och får se pappa spela.
Och det är Australien de håller på. Bara om Australien inte spelar, så brukar han heja på Finland.
– Jag har 100 % finländskt blod, men jag är 100 % född australiensare, säger Nyrhinen med ett stort skratt.
Får någon annan än Finland vinna VM i boboll?
I år deltar ett rekordantal lag, från nio olika länder. En av orsakerna är att många gärna ville uppleva Finland under vårt 100-årsjubileum.
Boboll är ett stort socialt evenemang, men det är samtidigt blodigt allvar då man är ute på plan. Och med allt fler länder som deltar så blir atmosfären också annorlunda.
Hittills har Finland vunnit alla guldmedaljer i de åtta VM som har avgjorts. Men hur långt får man sprida bobollen?
David Nyrhinen från Australien deltog i VM i boboll i Åbo 2017.Bild: Yle/Jussi Kallioinenboboll,bobollsspelare,David Nyrhinen
I fjol vann Frankrike världsmästerskapet i mölkky. Tänk om något annat land vinner världsmästerskapet också i vår nationalsport boboll? Indien kan vara en världsmästare om några år.
- Vi hoppas på att vinna åtminstone någon match den här gången, säger Chaudhari. Men om vi inte vinner, så får vi åtminstone en god erfarenhet. Det är första gången vi deltar i VM.
Enligt allemansrätten får man nyttja mark som ägs av någon. Men det finns vissa begränsningar som man bör tänka på ifall det blir en tvist med markägaren.
Under sommaren är det många sjöfarare ute i farten. Allemansrätten gäller på samma sätt som på land. Men det är några saker som är extra viktiga att tänka på när man rör sig ute till sjöss.
Friluftsguiden Patrik Berghäll berättar vad man som sjöfarare ska tänka på när man till exempel tar i land på en holme.
- Enligt allemansrätten får man alltid gå i land förutom i närheten av stugor. Om man är nära något hus så hör det till god ton att man går och frågar lov. Man får också ta i beaktande dem som bor på en holme och inte lägga till vid deras brygga.
I naturskyddsområden, såsom nationalparker, naturreservat och fågelskyddsområden, kan rörelsefriheten vara begränsad. Det kan också vara förbjudet att stiga i land på försvarsmaktens områden.
- Det lönar sig inte att gå i land på ett naturskyddsområde och det brukar finnas skyltar som förbjuder landstigning.
Okej så länge man inte stör hemfriden
Markägaren får inte hindra nyttjandet av allemansrätten utan lagliga grunder. Enligt allemansrätten får en annan person nyttja marken så länge som man inte stör hemfriden, inte skadar någon annans egendom eller stör markägarens markanvändning.
Det är tillåtet att ankra båten utanför en privat holme.Sommarstuga utanför HelsingforsBild: Seppo Sarkkinen/Yleholme
Om det uppstår ett gräl kan man kontakta polisen för att få råd hur man ska gå tillväga.
Det är ändå tillåtet att ankra båten utanför en privatholme.
- Lättast i skärgården är det ju om man tar i land i naturhamnar i skärgården. Från sjökortet och kartan kan man också se om det finns bebyggelse eller inte.
- Om det börjar blåsa upp till storm så far man i skydd oberoende om det är en privatholme eller inte. Och det förstår nog alla som bor i skärgården att man far i skydd för stormen.
Inga lösa hundar och öppen eld
Det är inte tillåtet att släppa hunden lös på någon annans mark. Ute i skärgården är särskilt häckande fåglar känsliga för diverse störningar.
Om det finns uppenbar risk för skogsbrand får man inte elda. Ingen öppen eldning är heller tillåten utan markägarens lov.
- Engångsgrillar räknas ju inte till det. Men då måste man bara vara otroligt försiktig så att man inte orsakar en markbrand. Men är man ute med båt så har man ju troligtvis kök i båten och paddlar man så har man oftast eget stormkök med sig.
Efter fem raka matcher utan segrar tog HJK:s damer nu redan sin fjärde trepoängare i följd då laget slog ett formsvagt TPS.
HJK gick igenom en jobbig fas i början av sommaren då laget hade stora svårigheter med målskyttet. Under julimånad har det ändå lossnat och idag tog laget redan sin fjärde seger på raken.
TPS kunde inte utmana helsingforsarna som vann med 3–1 på hemmaplan efter mål av Eveliina Summanen, Vilma Hakala och Emilia Ukkonen. Hanna Ruohomaa gjorde gästerna enda fullträff alldeles i slutet av matchen.
För TPS var förlusten den andra i följd mot en av huvudkonkurrenterna. För en vecka sedan förlorade Åbolaget mot PK-35 med 2–5 och har totalt förlorat tre av sina fyra matcher i juli.
Som en följd av de svaga resultaten har TPS tappat tätpositionen i serietabellen och ligger nu på tredje plats, en poäng före HJK.
Honka som idag slog Pallokissat med 1–0 toppar tabellen före PK-35.
Nästa vecka spelas den sista omgången före det blir dags för slutserierna.
Resultat
HJK – TPS 3–1
FC Honka – Pallokissat 1–0
ONS – JyPK 1–3
Finlands största evenemang i sommar lockade sjöfolk från när och fjärran. Tall Ships Races firade Finlands 100-årsjubileum med enorma segelfartyg och solsken vid Aura å i Åbo.
- Se ett sjörövarskepp, utbrister en ung besökare och pekar mot ett ryskt segelfartyg som är förtöjt vid Aura å.
Det är bara ett av många i den långa raden av fartyg som sträcker sig längs med hela åstranden under veckoslutet. Många av dem är de facto snarlika de fartyg man brukar se i filmer och sagoböcker.
Kajsa Varjonen och Olivia Franck står och beundrar det ryska segelfartyget Shtandart. När Yle Åboland träffar dem har damerna precis hjälpt en i besättningen från att falla i vattnet.
- Hon var lite optimistisk och skulle gå från båtkanten till bryggan med kaffekopp i handen. Då fick vi hjälpa till lite. Men hon föll inte som tur var, säger Franck.
Olivia Franck och Kajsa Varjonen.Olivia Franck och Kajsa Varjonen. Bild: Yle/Lina Frisk.Kajsa Varjonen
Shtandart är en replika av en rysk fregatt, och en av orsakerna till att Varjonen och Franck tog sig till åstranden på lördagen.
- Jag skulle kunna stå och titta på det här fartyget hur länge som helst. Det var det här jag kom för att se på. Jag är väldigt intresserad av historia. Allting historiskt är intressant, säger Varjonen.
Inget man ser varje dag
Varjonen är Åbobo men Frack bor numera i London och har kommit för att hälsa på sin vän. De passade därför på att ta sig till åstranden i god tid på lördagen.
- Tillsvidare har vi inte hunnit göra så mycket. Vi har tagit en kaffe och köat till säkerhetskontrollen. Kön var jättelång, säger Franck.
Tall Ship's Races i Åbo.Bild: Yle/Lina Frisk.The Tall Ships' Races
Båda är överens om att det syns i hela staden att Åbo har fler besökare än vanligt det här veckoslutet. Och att stadsbilden är förgylld med extra välklätt folk.
- Det har verkligen märkts av att det är mycket människor här. Det är en massa folk överallt, plus all besättning man ser på stan som sticker ut i sina uniformer. Det uppskattas, säger Varjonen och tillägger att det uniformsklädda folket är mycket stiligt.
Det går långsamt att ta sig fram längs med stranden på grund av folkmassorna redan på förmiddagen. Många tar del av den ovanliga synen.
- Det är en mäktig syn när man ser på håll bara massor av master och stora båtar. Det är ju väldigt speciellt. Det kommer nog alltid mycket folk om det är något speciellt på gång. Det är inget man ser varje dag. ;;1;0;]
Mycket folk betyder också långa köer till de båtar som är öppna för allmänheten.
- Jag skulle gärna gå ombord på någon båt, men det beror lite på köerna. Jag skulle speciellt vilja gå ombord här på Shtandart. Det har skrivits mycket och varit mycket tal om den. Men här är massor av jättefina båtar, så vilken som helst egentligen, säger Varjonen.
- Jag gillar också de historiska båtarna som ser lite äldre ut. Men köerna är lite jobbiga. Dessutom är det lite krångligt när man ska tillbaka på samma landgång, säger Franck.
Ombord på svenska marinens fartyg
Segelfartyg från både när och fjärran har kommit till Åbo för att delta i segelträffen. Bland annat är svenska marinen på plats. Malin Eriksson är andra skeppare på HMS Gladan som är svenska marinens övningsfartyg. De kom till Åbo på torsdag kväll.
- Vi är här för att delta dels i Tall Ships Race-träffen, men också med anledning av Finlands 100-årsjubileum.
HMS Gladan är ett tvåmastat segelfartyg med gaffelsegel. Ombord har de 22 elever från Sjövärnskåren samt 12 anställda ombord.
- Båten är 70 år gammal men är utmärkt att segla med. Här kan man se hur marinen har utbildat sina kadetter i 70 år, säger Eriksson.
På lördagen mellan 13 och 16 fick allmänheten bekanta sig närmare med segelfartyget HMS Gladan. Några minuter innan öppning har det bildats en lång kö vid bryggan. Det är många som väntar ivrigt på att få stiga ombord och hälsa på gästerna från Sverige.
- Vi kommer visa upp lite saker som vi gör. Tredje skepparen sitter och gör lusplattingar som är ett hantverk som vi lindar kring vajrar för att de inte ska skava på seglet. Några kommer bland annat att jobba uppe i riggen och göra lite reparationer, så har man något att titta på när man går runt här ombord.
Några modiga i besättningen har klättrar upp i masten som är 32 meter hög.
Några modiga i besättningen har klättrat upp i masten.Besättningen på HSM Gladan reparerar masten.Bild: Yle/Lina Frisk.The Tall Ships' Races
Enligt Eriksson är höjdskräck inget hinder för att klättra upp för masten.
- Man vänjer sig. Men man måste vara modig och utmana sin höjdrädsla.
På lördagen fick man stiga ombord på svenska marinens övningsfartyg HMS Gladan.HMS Gladan.Bild: Yle/Lina Frisk.HMS Gladan (S01)
Segelfartygen lossar ankar på söndag klockan 14 och styr mot Utö. Segelparaden kan ses på Erstan mellan klockan 14.30 och 18.
Från Utö styr skeppen sedan mot Klaipeda i Litauen. Tävlingen avslutas i Szczecin i Polen.
Tall Ships Races ordnas varje år och vart fjärde år på Östersjön.
Jessica Rautelin, Viktor Kantele och Eero Saleva åker hem från Kalevaspelen med varsitt brons. Ida Otstavel och Amanda Liljendal är mer än nöjda med sina topp-6-prestationer i sjukamp.
– Det här är jätteroligt, årets höjdpunkt!
Ida Otstavel ler sin vana trogen brett efter utförd sjukamp. Pargas IF-idrottaren bättrade på med en placering från förra året och slutade fyra i Kalevaspelen i Seinäjoki.
– Alla finska mångkampare är här tillsammans och det är jättebra sammanhållning. Det är dessutom extra roligt att vi blivit så många SFI-mångkampare här uppe, säger 22-åringen.
Bland de åtta främsta i Seinäjoki representerar fem SFI-föreningar. Förutom Otstavel var Esbo IF:s Jessica Rautelin trea och Borgå Akilles Amanda Liljendal sexa, strax före HIFK-duon Sanni Pajasmaa och Pinja Pikkupeura.
– Man känner alla (SFI:are) och tränar tillsammans på läger, så det är jätteroligt, säger Liljendal som för första gången i karriären överskred 5000 poäng (5096).
– Det är överlag alltid lika kul här, alla hejar på varandra och det är jättebra stämning och fullsatta läktare, fortsätter 19-åringen som presterade över förväntan.
Rautelin fortfarande hungrig
Rautelin åkte till Seinäjoki med de största förhandsförväntningarna av SFI-kamparna. Jutta Heikkinen tog ett överlägset guld med poängen 5747 och bakom henne knep tvillingsystern Hertta Heikkinen silver (5545).
Därefter kom Rautelin, 20, som efter en jobbig öppningsdag klev upp på prispallen med årsbästapoängen 5445. Hon tog FM-brons även för tre år sedan.
Rautelin tog ett stort bronsskutt i längden.Jessica Rautelin hoppar längd, 2017.Bild: Beautiful Sports / All Over PressJessica Rautelin
– Det var här jag skulle smälla till eftersom jag missade U23-EM. Men jag kan lugnt konstatera att det blev en av mina jobbigaste mångkamper hittills.
– Efter första dagen såg det ju inte så hemskt bra ut. Jag misslyckades i höjd, kula och på 200 meter, men lyckades vända på det och nu smakar det nog jättebra.
Hur lyckas man ta medalj fastän man misslyckas i tre av fyra grenar under öppningsdagen?
– Det handlar väl om att stiga upp med rätt fot nästa dag och hoppa sjukt bra i längd, skrattar Rautelin som inledde lördagen med fina 598 i längdhoppet.
– Det här är som Ida sa en av årets höjdpunkter och jag är såklart nöjd. Jag är supernöjd med den här dagen och det kompenserar nog för gårdagen. Men jag är fortfarande hungrig att visa vad jag har i mig.
Brons för Kantele och Saleva
På herrarnas 110 meter häck öppnade Viktor Kantele det individuella medaljkontot i senior-FM-sammanhang. Borgå Akilles 20-åring kom trea i finalen bakom Elmo Lakka och Ilari Manninen.
Viktor Kantele vann FM-brons.Viktor Kantele, PNG 2017.Bild: Yle / Tomi Hänninenviktor kantele
I damernas häcklopp tog Lotta Harala sin första medalj – och det blev genast guld. Harala vann finalen på 100 meter häck närmast före Reetta Hurske och Viivi Avikainen.
Debutmedalj blev det också för Sjundeå IF:s Eero Saleva, 21, som korsade mållinjen som trea på 5000 meter. Guldet gick till Robin Ryynänen och silvret till Jarkko Järvenpää.
Kangas etta i spjut
De kvinnliga spjutkastarna lyckades inte prestera några nya VM-gränser. Jenni Kangas vann med resultatet 59,33, elva centimeter från hennes årsbästa, då en dryg meter mer hade behövts för att drömmen om London levt vidare.
Kangas seger var överlägsen. Oona Sormunen lade beslag på silvret med 55,68, medan Sanni Utriainen var trea med 54,99.
I herrarnas slägga fick guldet i David Söderbergs frånvaro till Henri Liipola, som fick sällskap av Aleksi Jaakkola och Tuomas Seppänen på podiet.
Tomas Wecksten tog hand om segern i stav, medan Tommi Holttinen tog silver och Aleksi Saarelainen brons.
IFK Mariehamn och Helsingfors IFK delade på poängen i Fotbollsligan efter en jämn match som slutade 1–1.
Gästande HIFK gick upp i ledning alldeles i slutet av första halvleken då Jukka Halmes volley överraskade Marc Nordqvist som vaktade hemmaburen.
Aleksei Kangaskolkka utjämnade efter en timmes spel och bara stunden senare var ålänningarna nära ledningsmål.
Robin Sid som inte hunnit vara på plan i många minuter fick en utmärkt chans men nicken träffade stolpen. Närmare än så kommer varken Mariehamn eller HIFK så matchen slutade 1–1.
– Jag är besviken då vi inte vann. Vi var inte tillräckligt vassa i anfallsändan, kommenterade IFK Mariehamns chefstränare Peter Lundberg enligt ligans webbplats.
– I början av andra halvlek såg det ut som om vi skulle greja segern men vi slarvade en del så det slutade i besvikelse. Vi var inte värda segern.
Det här var IFK Mariehamns tredje oavgjorda resultat i följd
Resultat
IFK Mariehamn – HIFK 1–1
FC Inter – Ilves 1–1
KuPS – FC Lahti 2–2
Ett 15 kvadratmeter stort soptak brann på Emmausgatan i Hallis i Åbo under natten till söndag. Det är fortfarande oklart vad som orsakade branden.
Larmet gick strax efter klockan 5 på morgonen. Den jourhavande brandmästaren Olli Högmander uppger till Turun Sanomat att byggnaderna intill branden var så pass långt ifrån branden så det fanns ingen risk att branden skulle spridas till dem.
- Det stod två personbilar nära soptaket som brann. De fick lindriga skador, säger Högmander åt TS.
Lördagens match mellan Kimitolaget FC Boda och Pargas IF gav en poäng var i herrarnas division tre i fotobll.
FC Bodas Jimmy Röblom gjorde matchens första mål då tio minuter av matchen hade gått. Bara tre minuter senare kontrade Pargas IF med ett mål. Målgörare var Veli Hartola.
Matchen slutade 1-1.
Förlust för ÅIFK på Åland
Åbolaget ÅIFK mötte i sin tur FC Åland . Matchen slutade 4-2 till FC Åland.
FC Åland toppar division tre, ÅIFK ligger på en sjätte plats före FC Boda. PIF ligger under strecket på en tionde plats.
Ett flertal trafikanter blev stoppade av polisen misstänkta för att ha kört påverkade av narkotika eller alkohol den här helgen i Åbo.
Under fredag kväll stoppade polisen bland annat två bilister misstänkta för att ha kört påverkade av narkotika. En man född 1959 stannades i S:t Karins åttatiden på kvällen. En halv timme senare stannade polisen en man född 1995 vid Slottsgatan i Åbo. Vid halv tio på kvällen stannade polisen ytterligare en bilist född 1995 som misstänkt för att ha kört påverkad av narkotika.
På lördag natt efter klockan två stannade polisen en personbil på Tavastgatan. Föraren, en man född 1986, misstänks för att ha kört drogpåverkad. Vid halv fem på natten tog polisen fast ännu en bilist misstänkt för att ha kört drogpåverkad vid Universitetsgatan. Mannen är född 1993.
På lördag morgon lite efter klockan åtta blev en man född 1997 fast för att ha kört under påverkan av alkohol i Lundo.
På lördag eftermiddag skedde en trafikolycka mellan två personbilar i Lillheikkilä. Polisen kallades på plats och då framkom att en av förarna kört alkoholpåverkad. Mannen blåste 3,89 promille i polisen blåstest. Mannen misstänks för grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten.
Ytterligare ett misstänkt fall av grov rattfylleri skedde på lördag eftermiddag på Nådendalsvägen. Bilföraren blåste hela 2 promille i polisens blåstest.
Inbrottstjuven klättrade in genom fönstret
En person bröt sig in i en lägenhet på Västerlånggatan i Åbo strax innan tolv på dagen på fredagen. Inbrottet skedde medan lägenhetens invånare var i duschen. Inbrottstjuven hade klättrat in genom fönstret och stulit bankkort samt en telefon. Polisen fick senare fast inbrottstjuven.
Antalet begagnade båtar till salu har ökat med en tredjedel sedan 2014. Motorbåtar säljs på några månader men för segelbåtarnas del är det stiltje på marknaden. Björn-Axel Sjöblad tror inte han får tillbaka de pengar han investerat i sin båt.
Det ser ut som om finländarna i år igen kommer att köpa färre nya båtar. Speciellt bland segelbåtar är nedgången stor.
Enligt Trafiksäkerhetsverkets siffror har bara fyra nya segelbåtar registrerats sedan januari. Första halvåret 2016 registrerades 20 nya segelbåtar.
De mest populära båtarna är öppna, snabba motorbåtar med utombordare. Medianeffekten hos nya båtar ligger på cirka 75 hästkrafter.En Yamaha utombordare med effekt på 100 hästkrafter på en Buster-båt.Bild: Niklas Eversutombordsmotorer,Båtmotor,badstege,motor,Yamaha,Buster,båtar,båtsport,motorbåtar,Motorbåt,Östersjön,vattenskydd,föroreningar,Skärgård
Men båtmarknaden går het trots det. Antalet begagnade båtar till salu har ökat stadigt de senaste åren.
Vecka 29 hade Sajten Nettivene, landets största marknad för begagnade båtar, över 12 500 båtar till salu. För bara tre år sedan var antalet 9 500 samma vecka.
- Överlag så löper handeln med begagnade båtar väldigt bra, säger Jarkko Pajusalo, vd för Båtbranschens centralförbund Finnboat
Han får medhåll av Olli Kokkola, försäljare på sajten Nettivene, som ser annonsernas ökning som ett tecken på att båthobbyn mår bra.
- Jag skulle säga att båtlivet i en viss mån fortfarande växer i popularitet, säger Kokkola.
Trögare åtgång för segelbåtar - i medeltal sex månader till salu
Men för segelbåtarnas del är det stiltje på marknaden. En knapp tiondel av alla båtar till salu är segelbåtar och de säljs betydligt mycket långsammare än motorbåtarna.
För en privatperson har det i medeltal tagit 86 dygn att få sin motorbåt såld på nätet, medan seglare i medeltal fått vänta 182 dygn på affär.
Björn-Axel Sjöblad är frustrerad över marknadsläget. Han har under sommaren försökt sälja sin H-båt, hittills utan resultat.
- Det tycks vara väldigt svårt. Bara en person har varit och tittat på båten. Det känns inte som om den kan säljas.
Speciellt bland mindre segelbåtar, som det finns gott om i Finland, har priserna sjunkit rejält de senaste åren.
Björn-Axel Sjöblad hade räknat med att få båten såld under sommaren. Nu befarar han att han måste lyfta upp den på land i höst.Björn-Axel Sjöblad på HSS. Bild: Niklas EversSkifferholmen,HSS,Björn-Axel Sjöblad
Sjöblad köpte sin båt med två kamrater för 6 000 euro och har sedan dess investerat 3 000 euro i ny motor och nya segel. Han bedömer att han kan komma att sälja båten för 3 500-4 000 euro.
- Jag har sänkt priset flera gånger. Man får en båt gratis om man köper segel och motor.
Enligt Jarkko Pajusalo på Finnboat kan en orsak till den långa försäljningstiden för segelbåtar vara att båtarnas känslovärde inte motsvarar marknadspriset.
- Många har ganska höga förväntningar på den egna båtens värde, vilket säkert bromsar försäljningen av båten.
Yngre generationer lockas inte av semester i skärgården
Sjöblad kommer med en liknande förklaring till varför segelbåtar inte går åt.
- Långfärdsseglandet har inte hittat en ny generation. Jag är 34 nu och nästan alltid yngst i alla hamnar.
Båtlivet lockar inte längre unga människor i lika stor utsträckning som tidigare, visar en undersökning av Finnboat.Kabbölefjärden. Bild: Yle/Sofia StrömgårdKabbölefjärden,Skärgård,lovisa skärgård
- Jag tror att ganska många unga i dagens läge väljer att dra till Italien eller Thailand istället för att äga en segelbåt och tillbringa sommaren på havet.
Förutom att intresset för båtliv verkar mattas av hos yngre generationer håller också det mer inbitna äldre båtfolket på att bli för gamla för sina skorvar.
Den här trenden syns enligt Olli Kokkola tydligt i de drygt 12 000 båtannonserna på nätet.
- Äldre människor har så småningom börjat byta till mindre farkoster eftersom de inte längre kan hantera större båtar. Det här är en trend som vi ser tydligt. Då båtföraren blir äldre byts båten till en mindre.
Drömläge för köparen - nya motorbåtar tappar över 1 000 euro per år
Det växande utbudet och de sjunkande priserna har lett till att det nu är konsumenten, alltså nya båtägare, som är kung på andrahandsmarknaden.
Förutom segelbåtarnas sjunkande priser kan det också gå att fynda bland de mest populära motorbåtarna. Det handlar mest om öppna båtar med styrpulpet och utombordare.
De två populäraste båttillverkarnas modeller sjunker tusentals euro i pris på bara några år.
Båttillverkaren Yamarin var mest populär bland de finländare som köpte ny båt i våras. Men en båt med några år på nacken kan vara närmare 6 000 euro förmånligare.Priset på nya samt begagnade Yamarin 59 DC vecka 29 år 2017. Bild: Eemil Frimanbåtar,båtsport,begagnade varor,nettivene
Enligt Kokkola har begagnade båtar i regel ändå ett bra återförsäljningsvärde.
- Jag tror inte att priserna har sjunkit speciellt mycket. Såklart kan det ha sjunkit en aning på de mest populäraste båtarna där det finns ett stort utbud, till exempel båtar av märket Buster, säger Kokkola.
Tillverkaren Buster kom på andra plats bland nyregistrerade båtar mellan januari och juni i år. Modellen XXL kan tappa närmare 6 500 euro i värde på bara fyra somrar.Priset på nya och begagnade Buster XXL:s vecka 29 år 2017. Bild: Eemil FrimanBuster,båtar,utombordsmotorer,båtsport,nettivene
Årsmodellen behöver inte ha stor betydelse. En väl omhändertagen båt från 1970-talet kan fortfarande vara mera värd än en 90-talsbåt i dåligt skick.
Det är skicket som avgör, alltså hur väl man tagit hand om sin båt, säger Kokkola.
Men säljer man en H-båt, eller någon annan segelbåt som inte längre är lika attraktiv på marknaden, kan man få vänta länge.
- Det var någon här på bryggan som kom med ett ordspråk häromdagen; det finns två lyckliga dagar i en seglares liv. Dagen då man köper båten och dagen man säljer den. Jag tror det finns en sanning i det där, säger Sjöblad.
En dag efter bronset i U20-EM meddelar stavlöftet Wilma Murto att hon inte tänker åka till London för att tävla i friidrotts-VM.
Finlands VM-lag var litet redan tidigare men nu har det krympt ytterligare. Enligt friidrottsförbundet lider stavhopparen Wilma Murto ännu av en fotskada som har orsakat 19-åringen problem hela säsongen.
Murtos enda tävling den här sommaren var U20-EM i Grosseto där hon hoppade brons på lördagen.
På måndag klockan 14 startar de stora segelfartygen i Tall Ships Races från Utö på den andra etappen i seglingstävlingen. De seglar mer än 500 sjömil från Åbo till Klaipėda i Litauen.
Segelfartygsevenemanget samlade i Åbo drygt 500 000 besökare, vilket gjorde det till ett av de största publikevenemangen under hela Finlands 100-årsjubileum. I Klaipėda väntar man ändå dubbelt så många besökare under de fyra dagarna, 29 juli - 1 augusti.
– Tall Ships Races ordnas samtidigt som den årliga Havsfestivalen, som är det största årliga evenemanget i Litauen. Det har ända sedan 1934 firats under det sista veckoslutet i juli, så det blir en stor fest i staden. Vi väntar över en miljon besökare, berättar Šarūnas Rutkauskas, som är verkställande direktör för Klaipėda Tours.
Det är fjärde gången Klaipėda tar emot segelfartygen i Tall Ships Races. Både 2009 och 2011 hade man samarbete med Åbo, som också var värd då. Och Rutkauskas poängterar att det är ett samarbete.
– Vi tävlar inte med varandra om vem som får flest eller de största fartygen, förklarar Rutkauskas. Istället önskar vi att alla som seglar skulle ha möjlighet att uppleva så mycket som möjligt av Östersjön, särskilt för de fartyg som kommer längre ifrån.
Samarbete för att få exotiska fartyg
Redan i ansökningsskedet bestämde sig de fem hamnarna i årets Tall Ships Races; Halmstad, Kotka, Åbo, Klaipėda och Szczecin, att satsa på att få exotiska fartyg till evenemanget.
– Den mexikanska flottans Cuauhtémoc besökte Åbo 2003, men sedan dess har vi inte lyckats få fartyg som kommer längre än från Östersjön och Svarta havet. Den här gången inledde vi förhandlingarna med fartygens kaptener och operatörer samt olika länders ambassader redan från början, berättar Kimmo Hyyppä, som är Tall Ships Races projektchef i Åbo.
Hamnarna och Sail Train International, som står bakom Tall Ships Races, jobbade tillsammans i två år. De lobbade, bjöd in ambassadörer, och träffade representanter för fartygen flera gånger.
- Ett av våra trumfkort var att de kunde delta i firandet av Finlands 100-årsjubileum, säger en nöjd Hyyppä.
Och det lyckades bra. I år deltar kring 100 fartyg från 20 länder, bland annat den brasilianska flottans fullriggade Cisne Branco och den omanska flottans fullriggade Shabab Oman II. Båda fick stor uppmärksamhet i Åbo, och de är mycket väntade i Klaipėda med.
– Det Kuriska näset, det 100 kilometer långa sandrevet Neringa, är en sak som lockar fartyg och turister. Det litauiska havsmuseet med sina akvarier är renoverat och nyöppnat, och dessutom är Klaipėda Litauens kulturhuvudstad i år. Vi hoppas på många besökare, säger Rutkauskas ivrigt, men skrattar sedan till, för städerna tävlar ju inte med varandra om besökare.
Under den här veckan kommer polisen att trappa upp övervakningen av rattfylleri vid populära sommarstugeorter.
Under sommaren ökar fallen av rattonykterhet och äventyrande av trafiksäkerheten. Mellan juni och augusti sker också nästan en tredjedel av alla dödsolyckor i trafiken under året, uppger Polisstyrelsen.
Unga trafikanter utgör enligt polisen en särskild riskgrupp vars riskbeteende förknippas med bland annat sommarevenemang, fritidsaktiviteter samt starten och avslutet på sommarlovet eller semestern.
Den vanligaste olyckan som leder till personskada under sommaren är avkörning och orsakas ofta av överhastighet eller rattfylleri. I juli i fjol ledde avkörningar till 164 personskador och under perioden juni-augusti 2016 dog sammanlagt 30 personer i samband med avkörning.
Förutom att själv inte köra berusad påminner polisen också om att aldrig gå i någons skjuts om chauffören är berusad.
Konstgräsplaner fylls med flera ton återvunna bildäck varje år, och en stor del av gummit hamnar i naturen. De miljövänligare alternativen är tiofaldigt dyrare, och det finns inte studier som visar exakt hur farlig gummin är för miljön.
I Åbo finns det sju stycken konstgräsplaner som staden sköter om. Varje plan innehåller upp till 20 ton gummigranulat, som i huvudsak producerats från återvunna bildäck.
På ett år försvinner ett till två ton av detta från varje plan, men hur mycket som hamnar i naturen är oklart. Från Åbo stads sida menar Jukka Virtanen att den största delen inte går till spillo.
– Av all gummigranulat som försvinner från planen så hamnar den absolut största delen på soptippen. Bara en bråkdel hamnar i naturen, uppskattar han.
Det finns vissa ämnen i bildäck som är bevisat farliga för miljön och hälsan. En del av dessa finns säkert i granulatet som används i konstgräsplaner.― Professor Carl-Erik Wilén
Virtanen sköter om konstgräsplanerna i Åbo och berättar att man använder olika sorters gummi beroende på vilken sorts plan det är fråga om.
– Inomhus används en annan sorts syntetiskt och mer miljövänligt gummigranulat. Dels för att det dammar mindre, men mest för estetiska orsaker. Det gummit är grönt och planen ser mer äkta ut i halljuset då, förklarar han.
Enligt Virtanen anser inte staden att användningen av återvunna bildäck är problematisk.
– Ansvaret ligger hos företaget som bygger planen. De ser till att gummit som används fyller alla myndighetskrav, säger Virtanen.
En kemikaliecocktail i koncentrerade doser
Återvunna bildäck är ändå inte en helt problemfri ekvation. För att bildäcken ska hålla måtten proppas de fulla med olika medel. I EU är de farligaste ämnena förbjudna, men till exempel kinesiska bildäck är också vanliga i trafiken.
Då dessa bildäck används till det återvunna gummigranulatet kan de farliga ämnena också finna sin väg ut i den finska naturen. Det handlar om bland annat oljor, färgämnen och tungmetaller, förklarar Carl-Erik Wilén, professor i teknisk polymerkemi vid Åbo Akademi.
– Det finns vissa ämnen i bildäck som är bevisat farliga för miljön och hälsan. En del av dessa finns säkert i granulatet som används i konstgräsplaner.
– Men det är svårt att veta exakt vad som finns i däcken då olika tillverkare använder olika recept och då man återvinner däcken så blandas dessa, säger Wilén.
– Man vet inte exakt hur mycket miljön påverkas. Det finns inte många studier i ämnet och det handlar ändå om små koncentrationer av de farliga ämnena. Det kan hända att miljöpåverkan inte är så stor – men det är svårt att säga utan närmare studier, påpekar han.
Finns det attraktiva alternativ?
Vilka är då alternativen? Enligt Wilén är det inte nödvändigtvis hälsosammare att föredra till exempel grusunderlag.
– Då kan man få i sig damm, som inte heller är hälsosamt, konstaterar han.
I Åbo har man undersökt alternativen, men de är inte attraktiva. Kostnaderna skjuter i höjden för dem som helt vill undvika gummigranulat.
Konstgräs installeras i Vasa.Konstgräs rullas ut på sandviksstadion i Vasa.Bild: Yle/Roger KällmanKonstgräs,konstgräs,fotbollsplaner,sandviksstadion,Vasa
– Nuförtiden producerar man också granulat av kork. Men det är otroligt mycket dyrare. Det kostar tio gånger mer än gummit, berättar Jukka Virtanen.
Kokos och kork har nämnts som det allmänt miljövänligare alternativet också i Sverige, men Wilén har svårt att se att de ekologiska substituten skulle vinna mark.
– Det finns inte tillräckligt med kork i världen. Jag tror inte att det är en långsiktig lösning, konstaterar han.
"Bättre för vårt klimat"
Varför väljer man då att bygga idrottsplaner med konstgräs istället för naturgräs? Enkelt, säger Virtanen, tåligheten är på en helt annan nivå.
– En naturgräsplan tål 16 timmar slitage per vecka. En konstgräsplan tål 16 timmar slitage per dag. Dessutom är konstgräs bättre för vårt klimat, då användningstiden förlängs med flera månader, förklarar Virtanen.
Man kan spela ligafotboll på en konstgräsplan utan problem då det fortfarande finns snö på marken.Vit gränslinje på grönt konstgräs samt snö.Bild: YLE / Pia Santonensportplan
– Jag tycker att vi börjar komma till den nivån att fan, ska vi hänga med så kan man inte hålla på och spela på potatisåkrar framför iskalla läktare, röt IFK Mariehamns Jani Lyyski åt Yle Sporten.
Svenska myndigheter uppmanar att undvika
Men än så länge är det oklart exakt hur miljöfarligt det är med konstgräsplaner. Enligt det svenska miljöinstitutet är konstgräsplanerna den näst största potientiella källan till att plast- och gummipartiklar ökar i haven.
I Finland har myndigheterna inte gått ut med liknande rekommendationer, menar Jukka Virtanen. Professor Carl-Erik Wilén efterlyser för sin del fortsatta studier i ämnet.
– Det är alltid komplext när man talar om en blandning av många olika kemikalier, ibland kan det vara samverkan som är av ondo. Men det är inte något man gör snabbt, det handlar om långsiktiga studier. På rak arm skulle jag ändå påstå att gummigranulaten inte är så farliga, avslutar Wilén.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande 24.7.2017 kl. 11.09: Konstgräsplanerna i Åbo innehåller kring 20 ton gummigranulat per plan och från varje plan försvinner årligen ett till två ton gummi.
Wilma Murto, Antti Ruuskanen, Nooralotta Neziri … listan med skadade finländska toppnamn kunde lätt göras längre. Så borde det inte vara. Man borde ta tag i sakerna i god tid, säger Yle Sportens expertkommentator Mikael Ylöstalo.
Skador, skador och mera skador. Flera finländska toppidrottare har tvingats lämna återbud till VM i London – för vissa har hela säsongen förstörts.
Neziri bytte tränare i somras och ställde sedan in säsongen.Nooralotta Neziri.Bild: Jarno Kuusinen / All Over PressNooralotta Neziri
Mikael Ylöstalo är missnöjd med situationen.
– Många av friidrottstopparna har haft hälsoproblem längs med vintern. Det skulle egentligen inte få hända när man satsar på toppnivå. Då hälsoproblem uppstår borde man lyckas ta tag i sakerna i god tid, så att det inte går så långt att man tvingas stå över en hel säsong eller tampas med så dåliga prestationer som vissa av idrottarna tyvärr har varit tvungna att göra, säger Ylöstalo.
Friidrottsförbundets erkänner att situationen är olycklig. Träningschef Jorma Kemppainen är självkritisk.
– Vi borde se oss i spegeln. Den här säsongen har inte förlöpt på bästa möjliga sätt, säger han till Yle.
”VM-truppen skulle få vara dubbelt större”
I dagsläget är tio blåvita idrottare klara för VM och ytterligare tre–fyra kan kvala in via ranking. En mager trupp med andra ord.
Höjdhopparen Linda Sandblom har meddelat att hon kan tacka nej till VM om hon kvalar in. HIK-hopparen hör till dem som inte lyckats matcha fjolårets prestationer.
Linda Sandblom har inte stått för pangprestationer i sommar.Linda Sandblom.Bild: LehtikuvaLinda Sandblom,höjdhopp
– Jag tycker att VM-truppen gärna skulle få vara dubbelt större. För tillfället är topparna få och då de är skadade blir truppen så här liten. Det kan man inte göra så mycket åt.
Vem kan man förvänta framgång av i London?
– Vi har en spjutkastarherre (Tero Pitkämäki) som är en stor idrottsman och är kanske den jag först tänker på. Simo Lipsanen visade i U23-EM att han är bra i stora tävlingar. Han har varit otroligt jämn och stabil med hopplängder kring 17 meter. Med det klarar man sig långt. Att prata medalj är en utopi för Simos del.
Trestegshopparen Lipsanen kan glänsa i London.Simo Lipsanen.Simo Lipsanen,tresteg
– Så har vi David Söderberg som inte kunde delta här på grund av lite känningar i ryggen och ville spara sig till London. Han är också en bra stortävlingsmänniska.
Två personer skadades i en avkörning på söndagen. Föraren var rejält berusad.
Två personer skadades då en bil körde av vägen på söndagen i Pargas. Föraren blåste hela 2,21 promille i alkometern efter avkörningen på Sydmovägen. Fallet undersöks som grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten.
