Den kommande helgen arrangeras även musikfestivalen Down By The Laituri i Idrottsparken i Åbo, Finlands 100-års regatta på Erstan och sist men inte minst dansfestivalen Europeade, ett evenemang som lockar över 6 000 dansare till Åbo.
Ett skogsområde på ungefär en hektar brinner på Ladvontie i Nådendal.
Ladvontie ligger ungefär 7 kilometer nordost om Nådendals centrum.
Räddningsverket har lyckats begränsa branden, men släckningsarbetet kommer att fortsätta i flera timmar. Rök kan förekomma ända till Tikanmaa-området i Reso. Räddningsverket meddelar att branden inte innebär någon fara.
För sjöbevakningen var den gångna veckan årets hittills mest hektiska vecka. Om vädret följer prognosen väntas också kommande vecka vara händelserik.
Sammanlagt 88 uppdrag antecknades och utfördes under veckan. Två personer förolyckades, den ena sannolikt i en sjukdomsattack och den andra genom drunkning efter att ha fallit ur en båt. Olyckorna skedde i Sideby respektive Vårdö.
The Tall Ships Races i Åbo krävde särskild uppmärksamhet. Evenemangets avslutningsfest samlade tusentals båtförare, men med tanke på antalet deltagande uppstod inga allvarliga olyckor. Sjöbevakningen säger sig i sitt pressmeddelande vara nöjda med hur båtförarna skötte sig under evenemanget.
På söndagen avslutades årets möjligen största evenemang i hela landet, alltså Tall Ships Races. Med det är det ändå inte slut på evenemangen eller för den delen regattorna i Åbo. Denna vecka är det dags för fyra av sommarens stora evenemang.
På onsdag kommer 6 500 folkdansare från hela Europa till Åbo. Då börjar Europeaden som är Europas största evenemang för folkdans och folkmusik. Europeaden pågår till söndag.
Samtidigt pågår flera andra evenemang i Åbo. Festivalen DBTL ordnas för 30 gången. Med undantag för Måns Zelmerlöv är festivalen helfinsk med artister som Robin, Apulanta och Eppu Normaali.
På lördag klockan 14 börjar festivalen Ilmiö i Uittamo som bjuder på både musik och konst av 40 artister. Arrangörerna för festivalen är de samma som ansvarade för H2Ö på varvet i Runsala. Nu ordnas ingen festival där, men nog en regatta.
Pargasbon Sten Sirén då han var på väg till Europeaden i Belgien i fjol.Sten Sirén visar upp tröjan som danstruppen ska bära.Bild: Yle/Peter PetreliusEuropeaden,folkdanser,sten sirén
Nordiska klassiker på Erstan
På onsdag börjar båtarna komma in till Åbo båtvarv och torsdag till lördag kappseglar de ute på Erstan. Det är en av deltävlingarna i den nordiska cupen Baltic Classic Masters och samtidigt Finlands hundraårsregatta som Airisto segelsällskap ordnar, berättar föreningens kommodor Markus Blomquist.
– Det är en kappsegling för klassiska båtar och det betyder båtar i trä eller nitad plåt som är byggda före 1970.
De äldsta deltagande båtarna är kring hundra år gamla och flera av dem är byggda på Runsalavarvet Åbo Båtvarf som var verksamt ända till 1950-talet.
– Än i dag seglar flera av varvets båtar här i våra vatten, men också på Medelhavet och i hela världen.
Den som vill passa på och se klassikerna kan ta Fölifärjan från Aura å till Runsalavarvet. Blomquist säger att skepparna gärna presenterar sina båtar. Den som vill kan förstås också se båtarna med hissade segel. Chans till det finns långs promenadstråket på Runsala på morgonen genast efter att Sverigebåtarna lagt ut.
Startlinjen är vid Viittakari i närheten av ön Stora bocken. Den som är ute på Erstan kan se båtarna där under hela dagen tills de kommer in för kvällen. Efter klockan 17 på torsdag till lördag borde de vara tillbaka för beundran på varvet, säger Blomquist.
Segelbåten S/Y Navigator deltar i sin andra regatta inom en vecka. Här på Tall Ships Races och snart även i självständighetsregattan, båda i Åbo.Segelbåten S/Y Navigator deltog i Tall Ships Races i Åbo 2017.Bild: Yle/Peter PetreliusThe Tall Ships' Races,1947,Aura å,Navigator,träbåt
Arrangörerna slåss om sommarveckorna
Åbo stad håller i många av trådarna som leder till sommarens evenemang. Trots att Tall Ships Races är undanstökat betyder det inte att man får pusta ut. Saara Malila, kommunikationsdirektör vid Åbo stad, berättar att det inte är tid för semester, utan nu läggs allt krut på allt det som händer i staden.
- Det är en helt exceptionell sommar nu, senast det varit lika mycket evenemang var under kulturhuvudstadsåret 2011, säger hon.
Sommaren är kort och helgerna räcker inte till för alla arrangörer. Det betyder att det finns flera helger då det ordnas flera konserter, festivaler och tävlingar. Malila säger att man på staden nu önskar en större spridning under hela året och säger att det redan utvecklats mot fler evenemang under våren och hösten.
– Det är inte lätt, för alla vill ordna sitt evenemang under den korta sommaren. Det är ett jättestort pussel och vi försöker förhandla med arrangörerna om veckorna.
När en förbipasserande person öppnade en plastpåse som låg vid kanten av riksväg 8 möttes han av en chockerande syn. Inuti påsen drog en fluffig kattunge sitt sista andetag.
Kattungen var inte ensam i påsen. Med i påsen fanns också dess fem syskon som redan tidigare avlidit.
Kattungarna hade varit i påsen många timmar. Soppåsen, som fällts i närheten av Letala, hade enligt vittnen stått där många timmar.
Nu har Katariina Kuusisto, som känner personen som tittade in i påsen, gjort en efterlysning på Facebook.
Personerna som kommenterat efterlysningen har tillsammans fått ihop en summa på 1 400 euro som erbjuds personen som kan ge ett avgörande tips i fallet.
Tipsen kommer att föras vidare till polisen.
Hjälp finns att få
Kattungarna var gråvita och ungefär en vecka gamla.
Livsmedelssäkerhetsverket Evira håller som bäst på att undersöka dödsorsaken.
Oavsett hur de dog var det ett grymt sätt att dö. Det finns andra sätt att göra sig av med kattungar som man inte vill ha.
Djurskyddsföreningar hjälper med att hitta nya hem åt katter. Alla föreningar har inte utrymmen för katter, men kan ändå bidra med lösningar.
- Vi gör det här jobbet vid sidan om våra andra jobb. Men vi är många som skulle erbjuda katter ett hem, säger Pauliina Hämäläinen på djurskyddsföreningen i Nystadsregionen.
- Vi ger råd och hjälper. Man kan också kontakta oss anonymt om det behövs. Oavsett vad så ska inte något djur få överges i en plastpåse.
Katariina Kuusisto som söker gärningsmannen skulle ha hoppats att kattungarna ens skulle ha fått en chans att leva.
- Om man ska överge katter, sätt dem ens i en kartonglåda som har lufthål. Om man lämnar en låda i närheten av ett djurskyddshem så sköter nog någon om dem. Jag kan bara inte förstå det här.
Efter en dålig start på sommaren ser försäljningssiffrorna äntligen bättre ut för restaurangerna i Åbo. Speciellt restaurangerna vid åstranden gjorde rekordförsäljning under veckoslutet. Restaurangarbetarna är trötta men nöjda efter det intensiva veckoslutet.
Christer Ekqvist, krögare för restaurangbåten Esposito, säger att Tall Ships Races var mycket bra för dem. Restaurangbåten ligger förtöjd precis vid Barkersparken vid Aura å, ett ställe de flesta Tall Ships Race-besökare passerade då de gick för att se på segelfartygen.
- Solen sken och det var mycket folk. Vi hade förstorat uteserveringen inför veckoslutet, men annars hade vi inte gjort några speciella förberedelser inför evenemanget. Men serveringen var väldigt bra. Den var full av människor hela veckoslutet, säger Ekqvist.
Full uteservering i flera dagar betyder också bra försäljning. För Esposito innebar det ungefär tio gånger bättre försäljning än ett vanligt veckoslut.
- Med 500 000 människor i staden blir det bra försäljning. Vi hade nog bråttom.
Enligt Ekqvist betydde evenemanget mycket för restaurangerna längs med ån.
- Det är mycket viktigt. Jag har försökt ordna danser för att få hit mera folk. Men de stora evenemangen behövs också.
Långa men lönsamma dagar
Hovmästare Jason Theologou vid restaurang Nerå sitter i ett hörn av restaurangen med en hög mappar framför sig och ser över veckoslutets försäljning.
- Jag är så trött. Det var ett väldigt hektiskt veckoslut, men roligt förstås. Det var trevliga kunder och vi hade en bra stämning. Men det är också skönt att det är över nu. Man orkar inte jobba så här intensivt i så många dagar.
Thelogou säger att försäljningen var mycket bättre än de hade vågat hoppas på.
- Försäljningen var mycket bättre än förväntat. Den var 50 procent bättre än vi förväntade oss.
Försäljningsrekord på lördagen
Restaurangbåtarna vid Aura å är väldigt väderkänsliga, vilket har betytt sämre försäljning på grund av det kalla vädret i sommar. Jani Ruuska, biträdande restaurangchef på restaurangbåten Cindy, säger att personalen har väntat på att få ta i ordentligt efter en väldigt tyst början på sommaren.
- Våren och början av sommaren var katastrofal. Försäljningen var väldigt dålig. Jag hoppas att sommaren ska ta fart nu.
Enligt Ruuska var veckoslutet en fullträff för Cindy.
- Torsdagen var lite lugnare, men under fredagen och lördagen var det mycket bra försäljning och stället var fullt hela tiden. Det gick åt rekordmycket mat. Lördagen var Cindys genom tiderna bästa försäljningsdag.
Han säger att restaurangen gjorde ungefär 25 procent bättre försäljning än ett vanligt veckoslut.
- Alla i personalen tyckte det var roligt att äntligen få jobba ordentligt. Visst är det tungt men jätteroligt att ta i ordentligt.
Jani Ruuska.Jani Ruuska. Bild: Yle/Lina FriskJani Ruuska
Och tungt har det varit för hela restaurangbranschen under helgen. Men enligt Ruuska är det vad säsongsarbete handlar om - att jobba då det finns jobb.
- Jag jobbade 17 timmar både fredag och lördag, och 12 timmar på söndagen. Det känns i fötterna. Men jag fick en lite längre natts sömn nu så det känns bra.
Enligt Åbo stads uträkningar förväntades kring 25 miljoner euro stanna i regionen under veckoslutet. Åbo stads kontaktchef Antti Kirkkola tror att man nått upp till målet.
- Med tanke på att det kom mer besökare än väntat så tror jag att vi kanske överträffade förväntningarna. Men vi ska ännu göra noggrannare uträkningar, och se över den publicitet i media som evenemanget fick, säger Kirkkola.
Enligt allemansrätten får båtgäster ta i land på privatholmar oberoende om det finns bebyggelse eller inte. Men enligt Bodil Rehn, kundrådgivare vid Skärgårdshavets nationalpark, skadar det inte att fråga lov av dem som bor på holmen.
Det är tillåtet att beträda privatägd mark utan markägarens tillstånd, med undantag för militärområden och naturskyddsområden som kan ha begränsningar.
Däremot är det inte tillåtet att störa hemfriden på privatägd mark, det vill säga gå in på ett gårdsområde eller för nära ett hus.
Enligt Bodil Rehn, kundrådgivare vid Skärgårdshavets nationalpark finns det inget officiellt avstånd till hur nära man får gå bebyggelse innan man stör hemfriden.
- Det talas om 200 meters avstånd till ett hus men det beror väldigt mycket på. Det kan ju vara direkt störande även om man befinner sig längre ifrån. Om till exempel stugan är på ena sidan av en vik och man tar i land på andra sidan viken så är man ju ändå mitt framför stugan. Jag tycker det är eget bondförnuft som borde gälla i sådana tillfällen, att man inte stör helt enkelt.
Allmänt folkvett att fråga först
Allemansrätten ger även rätt att tälta på någon annans mark en natt, förutom på åkrar, odlade fält eller planterad skog, berättar Rehn.
- Det är lite av kutym i skärgården att man frågar om det är okej att lägga upp ett tält till exempel vid stranden. Hellre att man knackar på än att man stör den fasta bosättningen. Det kan vara bra att gå runt en stund på ön och kolla om det finns stugor i närheten.
Ibland kan det vara svårt att se var gården börjar särskilt på en skärgårdsholme och i dessa fall kan gränsen vara lite flytande.
-Men om du går framför ett hus räknas det som hemfridsbrott. Ibland kan även en liten holme räknas som gårdsområde.
Risk för brand skapar oro
För att göra upp öppen eld måste man alltid ha markägarens tillstånd. Enligt Rehn räknas engångsgrill som öppen eld men inte en trangia.
- Speciellt på sommaren är det ju väldigt torrt och det som skärgårdsborna är mest rädda för är öppen eld som kan sprida sig.
Enligt Arbets- och näringsbyrån i Egentliga Finland hade regionen 27 000 arbetslösa i slutet av juni. Vilket är en minskning med 4500 personer, det vill säga jämfört med juni förra året.
Antalet långtidsarbetslösa har också minskat i flera kommuner i regionen, som till exempel Salo, Reso, Nådendal och Åbo.
Även arbetslösheten i Finland minskade i juni jämfört med fjolåret, meddelar Statistikcentralen.
Det relativa arbetslöshetstalet var i juni 8,9 procent, mot 9,3 procent för ett år sedan. Enligt Statistikcentralen var antalet arbetslösa i juni i år 250 000, vilket är 14 000 färre än ett år tidigare.
Under insamlingen som Sydvästra Finlands Avfallsservice och Håll Skärgården Ren tillsammans arrangerade i början av juli transporterades närmare 35 ton skrot och avfall bort från skärgården.
Servicefartyget M/S Roope åkte runt i Pargas, Kimitoöns och Rimito skärgård 3-6 juli och samlade in metallskrot, trasiga elapparater, farligt avfall och renoveringsavfall från nästan 20 olika platser.
- Allt som allt fördes 34 589 kilo skrot och avfall bort från öarna, säger Sydvästra Finlands Avfallsservice serviceplanerare Marko Kokkonen i ett pressmeddelande.
Majoriteten av avfallet som samlades in i skärgården var metallskrot, totalt 21 590 kilo.
Största tacket bör riktas till skärgårdsborna och de som är fritidsboenden i skärgården
Skärgårdens invånare och stugbor hade möjligheten att ta hushållens farliga avfall, elapparater, metallskrot och skrotfordon till fartyget utan avgift.
Sydvästra Finlands Avfallsservice verksamhetsområde har städats av avfallsservicen med samarbetspartners i över 20 år.
- Största tacket bör riktas till skärgårdsborna och de som är fritidsboenden i skärgården, eftersom en lyckad insamling varje år är beroende av att de är aktiva, säger Marko Kokkonen.
Passa på att föreslå nya insamlingsplatser
Invånare och stugbor har möjligheten att framföra önskemål om insamlingsplatser för nästa år. Öinsamlingsönskemålen kan ringas till Sydvästra Finlands Avfallsservice kundtjänst på servicenummer 0200 47470 mån-fre kl. 9-15.
Önskemål kan också skickas in per e-post på adressen kundtjanst@lsjh.fi.
Fotnot: Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) är ett bolag ägt av 17 kommuner. Verksamhetsområdet har cirka 414 400 invånare, antalet fritidsbostäder är cirka 34 000.
I Salo har en tämligen ovanlig räddningsoperation precis avslutats. Efter en lång räddningsinsats har man till slut lyckats få upp tjuren Aonghas som hade fastnat i ett dike.
Räddningsverket har sedan i måndags kväll försökt få upp en 800-900 kilo tung tjur ur ett djupt dike. Uppgiften om tjuren som hade fastnat i ett dike kom vid 19-tiden.
Runt 20 personer försökte då lyfta upp tjuren men den räddningsinsatsen avbröts efter några timmar, eftersom tjuren då var stressad och trött och man beslöt att låta den vila över natten.
På tisdagen strax efter klockan 13 lyckades man dock till slut få upp tjuren.
Utdraget drama i diket
Utmaningen som ledde till att det hela drog ut på tiden var att diket var brant och marken kring diket är mjuk.
- Det här händer inte direkt varje år. Med jämna mellanrum räddar vi till exempel hästar, men sådana insatser brukar i regel bara ta några timmar. Nu pratar vi om en stor tjur, där man givetvis också måste tänka på vår säkerhet under räddningsinsatsen, säger jourhavande brandmästare Marko Rostedt.
Nu återstår att se hur tjuren återhämtar sig efter dramat i diket.
- Tjuren är trött och svag, men inget verkar i alla fall vara brutet, säger tjurens ägare Heli Rosvall.
Sopor som hamnar i haven är ett växande problem och Östersjön är inget undantag. Denna vecka placeras två sopsamlingsanordningar i form av bommar i Aura å.
De ska ge en uppfattning om problemets omfattning. En bom placeras uppströms och en annan vid Teaterbron.
Tidigare forskning har visat att upp till 80 procent av avfallet i haven kommer från landbacken och består till största delen av plast.
Experimentet sammanfaller med festivalen DBTL och ger samtidigt en uppfattning om hur mycket skräp som hamnar i vattendrag under större evenemang.
I projektet Blastic ingår Östersjöstaterna Finland, Sverige, Estland och Lettland.
Pernilla "Prillan" Karlsson har varit på sommarturné runt om i Svenskfinland! I det andra avsnittet besöker hon Brännskär.
Prillans andra avsnitt tar henne till Brännskär där hon besöker Simon Strömsund. Prillan hjälper duktigt till med bland annat fisket, men klarar hon av att avliva en flundra?
Varje vecka släpps även ett poddavsnitt från Prillans resa. I det andra avsnittet samtalar hon med Simon Strömsund. Avsnittet kan du lyssna på här nedan.
Föräldrar till daghemsbarn vill inte ha ett missbrukarboende som närmaste granne. Åbo stad anser att placeringen inte påverkar daghemsverksamheten.
I september flyttar dagverksamheten för missbrukare till sjukhusområdet i Tallbacken. Dagverksamheten finns nu på adressen Sirkkalagatan 18, men lokalen är trång och dåligt lämpad för ändamålet. I maj beslöt social- och hälsovårdsnämnden i Åbo att dagverksamheten flyttar till Mäntykoti i Tallbacken.
Fastigheten har senast använts som nödboende för asylsökande. Det är möjligt att akutboendet för missbrukare som nu finns i Raunistula också flyttar till Mäntykoti i januari 2019.
Räknar med betydande skada
Granne med Mäntykoti är det privata daghemmet Vaahteramäki. Daghemsföreningen har lämnat en protestlista till staden som 44 personer har skrivit på. Dessutom har 113 andra meddelat sitt missnöje på en annan lista.
Föreningen anser att avståndet till den nya grannen kommer att vara för litet och medföra betydande skada för daghemmet. Föreningen räknar med en betydande ekonomisk förlust som medförs av att flera familjer överväger att lämna daghemmet.
Misstänker magneteffekt
Daghemmet delar infart med Mäntykoti. Enligt föreningen skulle det medföra att missbrukarenhetens klienter rör sig i omgivningen och stör daghemmets verksamhet.
Dessutom skulle den nya grannen vara som en magnet som drar till sig personer som känner klienterna, men som inte är villiga att ta del av verksamheten. För daghemmet skulle det innebära ett behov av skärpt övervakning och ökat underhåll.
Åbo stads fastighetsaffärsverk svarar med att det minsta avståndet mellan fastigheterna är 12,5 meter och att entrén till missbrukarenheten kommer att vara på den sidan av byggnaden som är frånvänd daghemmet.
I stadsplanen från 1954 är området reserverat för allmänna byggnader. Affärsverket påpekar att där nu finns ett sjukhus, en vårdcentral, en vårdenhet för alkoholister och en enhet för minnessjuka.
Byggnadsnämnden fattar beslut om bygglov för missbrukarenheten på torsdag.
Polisanmälningarna i sydvästra Finland har minskat, skriver polisen i ett pressmeddelande. Polisanmälningarna var under det första halvåret 14 procent lägre än samma period i fjol.
Sammanlagt gjordes 51 381 brottsanmälningar, vilket är 8 583 färre än i fjol.
Andelen brott som klaras upp har stigit, men den genomsnittliga utredningstiden har blivit längre.
- Vi söker hela tiden nya sätt att försnabba utredningstiderna. I Åbo har vi blivit bättre på det och vi försöker sprida den modellen till resten av polisdistriktet, säger polischef Tapio Huttunen i ett pressmeddelande.
Inbrotten ökar
Den totala mängden egendomsbrott har minskat, men antalet inbrott i bostadshus och sommarstugor har ökat.
- Det handlar ofta om ligor som gör en serie inbrott. När polisen reder ut ett sådant brott får man ofta nys om en större brottsvåg, berättar Huttunen.
Färre bedrägerier då kunskapen om risker på nätet förbättras
Mängden bedrägerier följer den nationella trenden och minskar i antal. I fjol anmäldes 2 625 bedrägerier från januari till juni, medan siffran i år bara uppgår till 1 751.
Enligt Huttunen har polisens informationskampanjer om risker på nätet gjort människor mer uppmärksamma. Det är inte lika lätt som förr att få folk att falla för en bluff.
Fler anmäler våldtäkt
Våldtäktsanmälningarna har ökat i antal i en högre grad än i resten av landet. I fjol gjordes 42 anmälningar och i år 92.
Huttunen menar att det här inte beror på en ökning i antalet våldtäkter, utan på att tröskeln för att anmäla har sänkts i takt med att diskussionen om sexualbrott blivit mer öppen.
Andra sexualbrott har minskat i antal. Antalet övriga våldsbrott har minskat med ungefär 10 procent.
Det hörs ett lätt skrapande ljud nerifrån en grop. Där sitter sex damer tätt intill varandra djupt koncentrerade på att putsa bort jordlager efter jordlager med försiktiga borstningar.
– Jag tycker det är jätteintressant att veta att här rörde sig och bodde människor ännu för 200 år sedan, säger Tina Pettersson-Mäki från Nagu. Jag hoppas hitta någonting, någonting som gör också arkeologerna glada.
Och det gör hon genast. Pettersson-Mäki hittar först något som ser ut som en ring, men det visar sig vara en del av en trädgårdsslang. Men sedan hittar hon en bit av en keramikkruka, och då blir arkeologerna mycket glada.
Fem frivilliga gräver försiktigt fram det medeltida Åbo i en grop På museet Aboa Vetus & Ars Novas gård,Bild: Yle/Linus Hoffmanutgrävningar,arkeologi,Aboa Vetus & Ars Nova,fynd,Amatörarkeologi
Pettersson-Mäki deltar i en arkeologikurs, som är öppen för allmänheten. Historieintresserade har den här veckan en sällsynt möjlighet att delta i arkeologiska utgrävningar i centrum av Åbo, vid den gamla Kloster Ågatan, där museet Aboa Vetus & Ars Nova finns i dag.
Fågelvägen är det inte ens 300 meter till Åbo Domkyrka. Det är sällan man får uppleva utgrävningar så här nära centrum av Finlands första stad.
– Vi vet att det fanns två stenhus här vid tiden för Åbo brand, år 1827, förklarar arkeolog Ilari Aalto vid Aboa Vetus & Ars Nova. Vi gör en förundersökning av de två medeltida stenhusruinerna, och vi har redan hittat många intressanta föremål.
Aalto visar upp en tärning gjord av ben, två mynt, delar av kritpipor med en vacker stämpel som visar vilken holländsk piptillverkare de kommer från, skärvor av tallrikar samt fönsterglas och metall som smultit i branden.
Som skraplotter där alla vinner
Samtidigt fortsätter de sex kursdeltagarna att skrapa fram nya föremål.
– Åbo brand var så total att folk tappade tallrikar och andra föremål, och dem kan vi nu se resterna av. Vi kan lova att alla som deltar i kursen hittar något, säger Aalto.
Arkeologen Elina Mattila och Hanna-Maija Saarimaa sållar jord för att hitta eventuella fynd i den arkeologiska utgrävningen vid museet Aboa Vetus & Ars Nova.Arkeologen Elina Mattila och Hanna-Maija Saarimaa sållar jord för att hitta eventuella fynd i en arkeologisk utgrävning vid museet Aboa Vetus & Ars Nova.Bild: Yle/Linus HoffmanAboa Vetus & Ars Nova,arkeologi,Amatörarkeologi,fynd,utgrävningar,Åbo,det medeltida åbo
Museet försökte samla in pengar för utgrävningarna genom gräsrotsfinansiering, men Aalto tror att man började alltför sent. Man hade hoppats få in pengar för publika arkeologiska utgrävningar tör hela sommaren, men pengarna räckte bara till en vecka.
– Vädret har i sommar varit perfekt, inte för varmt och inte för regnigt, säger en glad Aalto. Ändå är kurserna inte fullbokade. Jag vet inte varför.
Men de som har kommit på kursen har varit mycket intresserade. Pettersson-Mäki hade inga förväntningar, utan var beredd på att gräva och hjälpa till.
– Jag är kanske mest intresserad av tidig historia, stenåldern och bronsåldern, men så långt ska vi inte gräva, säger Pettersson-Mäki nerifrån gropen.
Platsen har varit bebyggd sedan 1200-talet, och meningen är att gräva sig neråt förbi Åbo brand och längre bakåt i historien.
Det finns fortfarande platser kvar på den arkeologiska kursen. De sista dagarna är på torsdag, fredag och måndag. Den som är intresserad ska kontakta museet Aboa Vetus & Ars Nova.
Arkoelogen Ilari Aalto övervakar frivilliga vid utgrävning i en grop vid museet Aboa Vetus & Ars Nova.Bild: Yle/Linus HoffmanAboa Vetus & Ars Nova,arkeologi,utgrävningar,Amatörarkeologi,Åbo,Ilari Aalto,det medeltida åbo
Dieselmotorer, tomatplantor, duschväggar och elapparater. Veckans bytesbörs är späckad med fynd.
Pelle på Rosala har en dieselmotor av märket Scania med 250 hästkrafter som han vill byta bort. I byte tas gärna en Vator 14-båt, eller en släpkärra modell större. Pelles telefonnummer är 0400 82 15 40
Mårten i Pargas skänker bort en duschvägg av glas, 65 centimeter bred och 180 centimeter hög. Väggen är mjölkglasfärgad och kan hämtas från Pargas. Telefonnummer: 0400 710312
Ragni från Dragsfjärd undrar om någon är intresserad av böcker om idrott. Böckerna ges bort och handlar om sport av olika sorter, om enskilda idrottare, olympiska spel med mera. Det finns böcker både på finska och svenska. Ragni nås på numret 045 1699091.
Marianne från Västanfjärd har ett överskott på kring 40 tomatplantor och kanske också någon paprikaplanta som hon inte har rum för. Marianne nås på numret 044 0902436.
Viveca i Kimito undrar om någon har en liten spisplit, max 40 x 40 centimeter stor, i järn. Viveca nås på 044 0421296.
Ulla i Kimito vill bli av med följande elapparater: Philips-hushållsassistent, Philips-elpapiljotter, Philips-resestrykjärn och ett kokkärl av märket Bifinett, modell H-3057. Ullas telefonnummer är 040 5642156.
Carita skänker bort en dörr och tre fönster med dubbla glas. Storlekarna är följande. Ett fönster med vädringsfönster, höjd 139 x bredd 179. Ett fönster, höjd 119 x bredd 89. Ett fönster, 119 x bredd 119. En dörr, höjd 199 x bredd 71. Måtten anges i centimeter.
Handeln med begagnade bostäder i Åbo har ökat sedan ifjol. Det visar en kartläggning som bostadsförmedlingsbyrån Sb-Hem har gjort.
Antalet sålda gamla bostäder i Åbo i år är 13 procent högre än vid samma tid i fjol. Det finns stora nationella skillnader, men med den siffran ligger Åbo i topp. Strax efter kommer Rovaniemi med 9 procent.
Bostadsmarknadens livlighet speglar den ekonomiska situationen. Enligt Jussi Hurme på Sb-Hem, beror Åboregionens ökning på att arbetsmarknaden är tryggad på lång sikt. Åbovarvet kommer att vara sysselsatt åtminstone de närmaste 10 åren, vilket bidrar till att folk vågar investera.
Räddningshelikoptern från Umeå i Sverige var först på plats i samband med båtolyckan vid Ritgrund i Kvarken i måndags. Åtta personer var i fara efter att en större motorbåt hastigt sjönk efter en grundstötning.
Olyckan aktualiserar igen diskussionen om en räddningshelikopter borde placeras i Österbotten.
- Det visar ju på behovet av ett fungerande samarbete över Kvarken, säger Hans Lindberg, socialdemokratiskt kommunalråd i Umeå.
Räddningshelikoptern i Umeå upprätthålls av svenska Sjöfartsverket. Den är en av Sjöfartsverkets sju räddnignshelikoptrar längs den svenska kusten och används inte bara för uppdrag till sjöss utan också till lands.
De här räddningshelikoptrarna utför omkring 500 uppdrag per år, men Sjöfartsverket ger inte ut någon specifik statistik för helikoptern i Umeå.
Internationella avtal styr
Sjöfartsverket i Sverige meddelar att det är internationella konventioner och samverkansavtal som styr helikoptrarnas medverkan i räddningsoperationer utanför Sveriges gränser. I det nu aktuella fallet var ju helikoptern i Umeå klart närmare än den närmaste finska helikoptern som är stationerad i Åbo.
De svenska helikoptrarna har också en klart snabbare responstid än de finska. De är startklara på 15 minuter efter larm, medan de finska behöver 30 minuter eller mer.
Så för tillfället, i väntan på en räddningshelikopter till Österbotten, är den svenska helikoptern ett mycket bra komplement.
Kunde samarbeta mera
- Vi kunde titta vidare på hur vi kunde utöka samarbetet inom räddningsväsendet, säger Hans Lindberg.
Men här krävs också statlig inblandning.
- Vi måste föra en dialog med våra respektive regeringar för att få en ökad förståelse för att Vasa och Umeå vill samverka inom fler områden, säger Hans Lindberg, kommunalråd i Umeå.
