ÅUCS tar emot prematurer och riskförlossningar från neonatalavdelningen på Akademiska sjukhuset i sommar. Orsaken är att det är personalbrist och platsbrist på alla avdelningar i Uppsala. Men alla är inte nöjda över arrangemangen.

Åbo universitetscentralsjukhus emot flera svenska föderskor och prematurer från Uppsala. Men responsen har varit delad.

Under veckoslutet anlände ett svenskt par till Åbo universitetscentralsjukhus. Den blivande mamman är gravid i vecka 25 men fostervattnet gick redan i vecka 16, och hon riskerar att föda sitt barn flera månader för tidigt.

Paret fick ingen plats på neonatalavdelningen vid sjukhuset i Uppsala och skickades därför till Åbo.

Fallet har blivit uppmärksammat i flera svenska medier och mamman har skrivit om sina upplevelser på sin privata blogg.

Det svenska paret har upplevt att situationen är otrygg och de har bland annat haft problem med kommunikationen. Vården har gått på engelska, och ibland till och med på finska.

Otur

Kjell Helenius, barnläkare på neonatala intensivvårdsavdelningen på ÅUCS, säger att det är fråga om ett enskilt fall och otur.

- Om jag förstått rätt så råkade det paret anlända till Åbo under jourtid. Då finns det mindre personal att välja på. De togs emot av en gynekolog som tyvärr inte kunde svenska på den nivå att hon skulle ha kunnat förklara alla medicinska termer tillräckligt bra. Det är svåra termer och en stressande situation för föräldrarna.

Helenius säger att det givetvis skulle ha varit optimalt med en gynekolog som har svenska som modersmål.

- Om man kommer in under jourtid kan man ha oturen att det bara finns personal som kan finska och engelska.

Finns det i kriterierna för det här samarbetet att föderskorna ska få vård på svenska?

- Jag vet inte om det står skrivet i kriterierna. Men på neonatalavdelningen anser vi att det är något av en självklarhet. Det gör vi också ifall det kommer någon patient från skärgården som pratar svenska. I till exempel Korpo och Nagu finns det många som inte förstår finska. På samma sätt försöker vi prata svenska med våra svenskspråkiga patienter, oberoende om de är från Sverige, Närpes eller Korpo.

Samarbetet har fungerat bra

Samarbetet mellan sjukhusen innebär i praktiken att Akademiska sjukhuset har köpt två neonatala intensivvårdsplatser från ÅUCS.

- Det innebär att de också köpt skötarresursen som inte finns i Uppsala. Orsaken till att de har gjort det är för att de inte har tillgång till extra skötare, vilket vi har. De bestämmer vilka mammor de skickar hit, och vi bedömer ifall vi har möjlighet att ta emot eller inte. Det är samma sak om det är fråga om en mamma som flyttas hit med en prematurbebis i magen. Det är en aktiv dialog mellan de två vårdande instanserna.

Enligt Helenius har samarbetet med Akademiska sjukhuset i Uppsala annars fungerat väldigt bra.

- Vi är nöjda, och vad jag har förstått är också motparten nöjda. Vi förstår att läget är kritiskt i Sverige beträffande neonatala vårdplatser. Vi har resurser att använda och är oerhört glada att vi kan hjälpa till.

Dryga 300 gräskarpar ska hålla växtligheten i schack i Tjudö träsk på norra Åland. En varm sommardag äter de gräs motsvarande sin egen kroppsvikt. Fiskarna har köpts in på grund av att de säter så mycket gräs.

Fiskarna har kommit till Åland från en fiskodling i södra Sverige. De transporterades i plastpåsar med syresatt vatten.

Gräskarparna fraktas i påsar med syresatt vatten med sju fiskar i varje påse. Gräskarparna fraktas i påsar med syresatt vatten med sju fiskar i varje påse. Bild: Totte Vesterlund fiske,Gräskarp

Gräskarpen är en art som ursprungligen härstammar från Kina. De kan bli både stora och gamla, upp till 20-30 år. Den största gräskarpen som fångats i Sverige vägde 19 kilo.

Sjön är viktig, inte bara för rekreation och bad, utan även för de många äppleodlingarna runt omkring som hämtar sitt vatten därifrån.

- Det är för att hjälpa till att beta ned vegetationen som man har stora problem med. Den har börjat täcka vattenytan, säger Jonas Jonsson, vd på svenska Aneboda fiskodling som levererat fiskarna.

Kastat 16 000 euro i sjön

Samfälligheten i Tjudö och Vestanträsk i närheten av sjön har tillsammans med privata bidragsgivare stått för kostnaden som uppgår till knappt 16 000 euro.

Jonas Jonsson, vd på Aneboda fiskodling, Harriett Lindeman, ordförande för samfälligheten i Vestanträsk och Hans Palin, ordförande för samfälligheten i Tjudö. Jonas Jonsson, vd på Aneboda fiskodling, Harriett Lindeman, ordförande för samfälligheten i Vestanträsk och Hans Palin, ordförande för samfälligheten i Tjudö. Bild: Totte Vesterlund Gräskarp,fiske

De boende i området är nöjda, trots att de bokstavligen kastat pengarna i sjön.

- Det är det som är det roliga. Det har inte varit svårt att få ihop pengarna. Det har funnits ett engagemang, säger Harriet Lindeman, ordförande för Vestanträsks samfällighet.

Reporter: Totte Vesterlund/Ålands radio och tv

Henrik Jansson har beviljats statens konstnärspension, och det är han väldigt glad över. Men enligt Jansson är det ändå inte frågan om en pension i den traditionella bemärkelsen. Skrivandet fortsätter och i höst ger Jansson ut en novellsamling.

- Jag är naturligtvis mycket glad och stolt över erkännandet. Namnet kan vara lite missvisande, för pensionen ges ju inte för att man ska kunna sluta skriva utan för att man ska ha möjlighet att fortsätta. Men inte protesterar jag över det där namnet, jag är fruktansvärt glad över att ha fått pensionen, säger Jansson.

Jansson har många järn i elden och fortsätter med sina åtaganden i vanlig ordning. Det enda som förändrats är tryggheten den månatliga pensionspengen hämtar med sig. I september ges en ny novellsamling ut, Råa bönor inatt.

Novellsamlingen är ett projekt som Jansson bearbetat i tio år.

- De första novellerna skrev jag egentligen år 2007 efter att romanen Protokollutdrag från subversiva möten blev klar. Då tänkte jag att jag skulle ge ut en novellsamling, men sedan kom det andra projekt i vägen.

Jansson kom att ge ut två romaner och två prosalyriska böcker före tid fanns att återgå till novellsamlingen.

- Efter den senaste prosalyriska tänkte jag att nu vill jag ta tag i novellsamlingen och göra den klar. Jag slängde bort det som inte funkade, bearbetade, och skrev en rad nya noveller, berättar Jansson.

Henrik Jansson är bosatt i Åbo. Henrik Jansson Bild: K Perkiö samtal om livet - med klass

- Jag är ju inte en sådan man som kör med mycket symbolik och inte med stora intrigbyggen eller maffiga fantasibyggen heller för den delen. Det är konkret och vardag.

- Råa bönor inatt hänvisar till en kastrull med bönor som är lagda i blöt. En kille som ska doktorera nästa dag har laddat upp med att vara uppe och dricka vin på natten och då han kommer hem får han en ätstörningsattack. Han äter kylskåpet tomt och går och lägger sig. Men sedan kommer han ihåg bönorna i kastrullen, och vräker i sig dem också, berättar Jansson.

Det finns en lycka också utanför makten och härligheten

- Så där lite pretentiöst kan man tänka att det här är min 16:e bok och då börjar man i något skede tänka sig att man skriver fram ett litterärt universum. Och mitt universum är ett sådant att det består av människor som rör sig utanför gräddfilen.

- De lever inte lyxigt och fint och de är inte inne i det här postnyliberalistiska framgångshysterin. Men de försöker klara sig och fixa livet med lite mindre medel och kanske också ta hand om varandra. Jag brukar säga att det finns en lycka också utanför makten och härligheten.

Förutom det egna skrivandet jobbar Henrik Jansson bland annat också med att handleda studerande vid utbildningen litterärt skapande vid Centret för livslångt lärande. Lyssna på hela intervjun med Jansson här:

På torsdagen inleds musikfestivalen Down By The Laituri i Åbo. Precis som förra året arrangeras DBTL på Idrottsparkens övre plan.

Förra året lockade det tre dagar långa musikevenemanget totalt över 13 000 besökare, vilket också var publikrekord för DBTL. Förhandsbiljetterna har gått åt bättre i år jämfört med förra året. Dessutom är alla VIP-biljetter för torsdagen och lördagen redan slutsålda.

Det finns 5000 biljetter för varje enskild kväll och Lauri Ruotsalo, ansvarig för festivalens marknadsföring, säger till Yle Åboland att man nu därför siktar på att slå nytt publikrekord.

Jenni Vartiainen uppträder på torsdagen klockan 20:30. Jenni Vartiainen Bild: Warner Music Finland Jenni Vartiainen

Robin, Jenni Vartiainen, Apulanta, Juha Tapio, Paula Koivuniemi och Eppu Normaali är några av de artister som uppträder på årets DBTL.

Även Eurovisionsvinnaren från år 2015, svensken Måns Zelmerlöw, kommer att uppträda i Idrottsparken. Konserten på DBTL är Måns Zelmerlöws enda konsert i Finland i sommar.

Festivalens vd Henri Kulmala säger att den finska sommarfestivalen är intensiv och konkurrensen om artisterna följaktligen hård.

- Vi har utgått från tanken att vi vill ha finska toppnamn inom rockmusik, utgående från en publik som har en genomsnittlig ålder på 30 år och uppåt. Det är ingen barnfestival, men så har vi också Åbosonen Robin så det är inte bara fråga om äldre band.

Måns Zelmerlöw sjunger för Åbopubliken på fredagen. "Jag var här senast 2008!" Bild: Yle/Patric Westerlund livs levande ledin,Ekenäs

DBTL firar 30 år - vill inte tillbaka till åstranden

Down By The Laituri firar i år sitt 30-årsjubileum, och under den tiden har festivalen ordnas på flera olika ställen runt om i Åbo. Åstranden vid Åbo Stadsteater var skådeplats för festivalen innan flytten till Idrottsparken, men på grund av teaterrenoveringen flyttades festivalen till Idrottsparkens övre plan.

- Mycket har förändrats på 30 år och det här är inte längre något talkoarbete. På samma gång har festivalen blivit mer städad och trivsam. På övre plan kan vi satsa på högre bekvämlighet, till exempel med riktiga toaletter, menar Kulmala.

Vill ni återvända till åstranden om ni i framtiden får en sån möjlighet?

- Jag tror inte att DBTL kommer tillbaka dit. Området vi hade där är också mindre till ytan än övre plan. Som arrangör fick man dessutom ganska mycket negativ feedback där.

Man kan tycka att namnet Down By The Laituri är lite missvisande då festivalen nu ordnas på en idrottsplan, men Kulmala vill ändå hålla fast vid det.

- Det är ju bara ett stenkast ifrån ån så man får tänka sig att bryggan sträcker sig lite längre.

Henri Kulmala. Henri Kulmala. Bild: Yle/Fredrik Häggman henri kulmala

Åborestaurangen Aunes beslut att hänvisa ammande mammor till ett skilt rum har skapat stor debatt på sociala medier.

Restaurangägarna skriver i ett Facebook-inlägg att de av erfarenhet vet att många matgäster störs av offentlig amning. Samtidigt vill de inte förpassa mammorna till toaletterna. Därför beslöt de att skapa en ren och bekväm plats, där ammande mammor kan mata sina barn i lugn och ro. Amningsrummet är enligt inlägget i anslutning till toaletten och inrett med en stol med armstöd.

Inlägget har ändå inte fallit i god jord hos alla. I skrivande stund har inlägget fått över 1 300 kommentarer och delats över 300 gånger.

Kritikerna menar att restaurangen tar ställning mot offentlig amning. Många är uppgivna över att något så naturligt som amning kan vara så främmande för vissa personer att det måste ske i skymundan.

Samtidigt får kritikerna mothugg av ett stort antal personer som håller fast vid att amning inte är passande på en restaurang.

"Det handlar inte om att amning är äckligt"

På restaurang Aune kunde man inte vänta sig en så stark mediestorm. Restaurangchefen Irina Virtanen menar att diskussionen på Facebook spårade ur fullständigt.

- Vi ber om ursäkt för att vi orsakade en sån förargelse, men vi tog beslutet på grund av att vi är en gastropub, det vill säga en bar, och inte en restaurang avsedd för barn. Vi har aldrig tvingat någon att amma i amningsrummet utan artigt bett dem göra det. Vi skulle inte slänga ut någon som vägrar heller, berättar Virtanen till Yle Åboland.

Hon vill poängtera att ingen har klagat på att amning är äckligt. Beslutet beror istället på att folk har upplevt att de stör barnet då de festar.

- Det här ska vara ett ställe där man känner att man får dricka vin och ha roligt. Vi kommer också i fortsättningen att vänligt be mammor att använda sig av amningsrummet.

I centrum av Åbo har två röda korvar lagts ut i Aura å, bommar som under en vecka samlar in det skräp som flyter längs ån.

Den allra största delen av allt skräp och plast som hamnar i vattnet har sitt ursprung på land, och Åbo är tillsammans med Södertälje, Tallinn och myndigheterna i Lettland med om att utreda skräpets ursprung och källorna.

- På ett allmänt plan vet vi varifrån skräpet kommer, men det finns stora lokala skillnader. Därför har vi två bommar och två uppföljningsveckor då allt skräp mäts och utreds, den ena veckan är mitt under turismsäsongen och den andra senare i september, säger specialforskare Outi Setälä från Finlands miljöcentral Syke.

Den ena insamlingsbommen finns vid Åbo Domkyrka, och den andra vid Teaterbron. På så vis får man en uppfattning om hur mycket skräp som hamnar i ån under festivaler, för den här veckan ordnas både folkdans- och folkmusikevenemanget Europeade och stadsfestivalen Down By The Laituri längs ån.

Sprutor, burkar och flaskor - vanlig tisdag i Åbo

Bommarna placerades ut på tisdag eftermiddag, och redan ett knappt dygn senare såg man skillnaden, att det mesta hamnar i ån riktigt i stadscentrum.

Vid den övre bommen hade det samlats en spruta, en aluminiumburk, ett plastägg, lite småskräp och några vattenväxter. Vid den nedre bommen fanns två glasflaskor, tolv aluminiumburkar, två plastflaskor, två juiceburkar, en tennisboll, en chipspåse, en spruta till, annat skräp och några växter.

- Det här är resultatet från en helt vanlig tisdag i Åbo, visserligen med fint väder så mycket folk har varit ute, men då festivalerna börjar förväntar vi oss mycket mera skräp, säger projektchef Anna von Zweygbergk från Håll Skärgården Ren. Och då är det här bara de burkar och flaskor som ännu flyter. Man vet att 70 % av allt skräp sjunker till bottnen.

Skräp från gatorna sköljs ner i ån

Pilotprojektet går alltså ut på att kartlägga varifrån skräpet i ån kommer, och testa metoder att mäta skräpet på. Vid ån finns också informationstavlor om projektet, för det är viktigt att folk inser vad som håller på att hända.

Delvis kommer plasten och rosket alltså från turistevenemang och personer som rör sig längs ån på sommaren, trots att staden dagligen städar stränderna och alla evenemangsplatser. Men dessutom vet man att mycket skräp åker ut i ån då det regnar.

- Skräp, plast och tusentals fimpar som slängs på gator och i parker sköljs iväg och förs med dagvattensystemen ut i ån, förklarar miljöskyddsplanerare Liisa Vainio vid Åbo stad.

Vid alla större evenemang finns roskkorgar och sopcontainrar, men vid evenemang som pågår flera dagar hinner staden inte alltid tömma dem tillräckligt ofta. Och det finns säkerhetsrisker med att ta in sopbilar mitt under ett evenemang. Då hamnar rosket ofta bredvid sopkorgarna eller på marken.

- Och därifrån hamnar det lätt i ån. Ett godispapper som du kastar någonstans i staden följer med vinden, regn, djur eller skor så småningom i ån, förklarar forskaren Stjepan Budimir från Finlands miljöcentral Syke. Där kan vi alla göra bättring.

Hoppas hitta lösning på problemet

Åbo är ett bra exempel på hur mycket skräp som finns i städer. Här finns burkar, fimpar och plastförpackningar som ingen bryr sig om att plocka bort.

- Sådana här kampanjer är bra på så sätt att invånarna får upp ögonen för problemet, men det är ju inte stadens sak att städa upp efter andra, säger Setälä.

För trots att pilotprojektet inte visar hur exakt mycket skräp det finns i Aura å, kan det väcka folk till insikt om hur mycket skräp som samlas bara i bommarna och hur mycket som dessutom finns under vattenytan utan att det syns.

Med projektet hoppas man komma närmare orsakerna till att skräpet hamnar i ån och eventuellt hitta en lösning på problemet.

- Vi har brukat och missbrukat plast i 50 år, så det är orealistiskt att problemet löses på de närmaste fem åren, men vi gör hela tiden framsteg, säger Budimir.

Lisa Vainio, Anna von Zweygbergk och Outi Setälä. Lisa Vainio, Anna von Zweygbergk och Outi Setälä. Bild: Yle/Fredrik Häggman Lisa Vainio, Anna von Zweygbergk och Outi Setälä

Räddningsverket utfärdade en varning för allmänheten efter att en soptipp fattat eld vid Toppå avfallscentral i Åbo.

På grund av branden spred sig hälsofarlig rök i luften. Det var fråga om en soptipp på cirka 50 ton som främst bestod av byggavfall.

Räddningsverket lyckades begränsa och släcka branden, men det närliggande kraftverket utgjorde en riskfaktor. Dessutom fanns aerosolflaskor på soptippen. Enligt ögonvittnen hördes flera smällar.

På grund av hälsofarlig rök uppmanades människor i närområdet att vistas inomhus, men faran är nu över.

Räddningsverket var på plats med över 20 enheter

Polisen har spärrat av området. Polisen har spärrat av området. Bild: Yle/Kimmo Gustafsson toppå

Så här ser det ut på området. Brand vid Toppå avfallscentral. Bild: Yle/Kimmo Gustafsson rök

Nästa vecka blir det proffstennis i S:t Karins, då Åbo Lawn-Tennis Klubb ordnar herrturneringen Admares Open.

Det är fråga om en herrturnering med spelare från ett tiotal länder. Sju till åtta Finländska tennisspelare deltar.

Det här är andra gången som turneringen ordnas och liksom i fjol spelas turneringen på den lägsta proffsnivån. Turneringen spelas på tennisarenan i S:t Karins och arrangeras av Åbo Lawn-Tennis Klubb.

Arrangörernas mål inför i år var att stiga till Challenger-nivån, men för det krävs en dubbelt så stor budget.

Tennisspelarna tävlar om en vinstsumma på 10 000 euro. Här hittar du turneringens hemsida.

Kristelefonen tar emot 20 000 samtal i juli, mitt i bästa semestertider. Många mår dåligt och är ensamma med sin ångest.

- Ring helst före huvudet exploderar, säger krisarbetaren Arja Riipinen vid Föreningen för mental hälsa i Finland.

Hon har under sina 25 år i branschen inte fått ett enda onödigt samtal. Alla som ringt har haft en giltig orsak att ringa.

Krisarbetare Arja Riipinen har lång erfarenhet av arbete med människor i utsatta lägen. Krisarbetare Arja Riipinen krisarbete,kristelefoner,arja riipinen

Under årets andra månader tar föreningen emot 12-14 000 samtal i månaden så toppen under juli är verklig. Terapeuter och psykiatrer är på semester och tusentals finländare har ingen att vända sig till vid kris.

- De flesta terapeuter uppger vårt telefonnummer ifall deras patient upplever att hen inte orkar utan samtalsstöd över semestern, fortsätter Riipinen.

Det är frågan om tusentals människor

Fyrtio procent av dem som tar kontakt med föreningen har flykting- eller asylbakgrund. En del är utländska studerande.

Skylt med namn på flera organisationer som arbetar med krishjälp. skyltar,psykiskt illamående,krisarbete,hjälporganisationer

skylt med telefonnummer till krisnummer. kristelefoner,psykiskt illamående

- Vi samtalar också på engelska - och kan använda tolk vid behov, säger Riipinen.

Föreningen för mental hälsa i Finland tar emot besök och svarar i kristelefonen på numret 01019 5202.

Ibland kommer klienterna in rakt från gatan, sända via vårdcentraler.

- Semestern kan lyfta upp obehandlade problem till ytan inom familjen eller i parrelationen, fortsätter hon. Det finns mera tid att mötas och prata då.

Ensamhet är också en stor orsak till att folk ringer kristelefonen.

Föreningen tar emot 500 samtal om dagen - och kan svara på 150.

- Vi väljer att prata länge i telefon och försöka ge första hjälp. Vi hänvisar till att man kan få vård senare, eftersom det finns så få krisarbetare på plats.

Många är ensamma på sommaren. flicka kramar träd Bild: Yle / Axel Broman skogar,träd,flickor,parker,ensamhet,kramning,depression,Kram,naturen,naturskydd,Trädkramare

Kristelefonen är stängd två timmar på morgonen, mellan 7 och 9. Andra tider svarar någon alltid.

- Det är lite si och så med servicen på svenska men i princip kan vi erbjuda den, till exempel då jag är på plats, säger Riipinen. Hur är det med Kyrkans samtalstjänst sommartid, undrar hon.

Kriser känner inga årstider.

- Folk kan bli sjuka och arbetslösa också under juli månad.

- Om du har behov av att prata med någon så är det bara att ringa till oss, uppmanar hon avslutningsvis.

X3M:s Sluta panta-chatt är också öppen på sommaren.

Sekasin chat erbjuder samtalsstöd för unga på finska.

Sommaren är den olämpligaste tiden att lida av psykisk ohälsa. Många psykiatriska enheterna inom Åbo stad och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är stängda under några veckor på sommaren. Speciellt små enheter stängs ner. Dessutom tar flera stödgrupper också semester under den här tiden.

Många som lider av psykisk ohälsa känner sig otrygga under den här perioden. Eva Sjöström, ordförande för psykosociala föreningen Duetto i Pargas, säger att den här perioden kan vara rent ut sagt farlig för vissa. Hon lever själv med psykisk ohälsa.

- Inget blöder, inget är brutet. Det är ganska lätt att stänga en sådan avdelning. De är inte i direkt dödsfara, fast egentligen är de det. Om jag skulle ha väldigt mycket ångest kan det hända att jag skulle kunna tänka mig att begå självmord, och ingen hjälp finns. Jag tycker att det är en farlig situation för patienterna.

Polikliniken för vuxenpsykiatri i Pargas är en trygghet för många som lider av psykisk ohälsa. Men under sommaren är enheten stängd en hel månad. Då måste patienterna klara sig själv.

Eva Sjöström. eva sjöström Bild: Yle / Peter Karlberg eva sjöström

- Jag tror att folk känner sig osäkra. De som brukar vara. Speciellt de som är på intervallvård, det vill säga en vecka hemma och en vecka på avdelning. Nu får de vara hemma. Jag tror att de är rädda och oroliga.

Sjöström säger att de som får intervallvård, det vill säga på avdelningen varannan vecka, är de som drabbas hårdast.

- För många är avdelningen en stor trygghet. Många av de som är på avdelningen har inte kontakt med sina anhöriga så de måste klara sig själva. Under sommaren sitter de ensamma i sina ettor och försöker klara en vecka i taget. Jag tycker att det är så hemskt.

Förutom att många enheter är stängda, är det svårt att hitta annan form av stöd under perioden. Också stödgrupperna håller semester i juli.

Förbereder patienterna inför

Marjo Saarenmaa, ledande överskötare vid det psykiatriska resultatområdet, säger att enheterna är stängda på grund av semestrar.

- Dessutom har patienterna alltid samma vårdare. De vill inte att någon helt främmande människa ska vårda dem under sommaren , säger Saarenmaa.

Hur reagerar patienter som är vana vid att få regelbunden vård på sommarstängningen?

- Vi försöker förbereda dem för den tid då vi håller stängt.. Vi kartlägger patientens situation och bedömer ifall de klarar sig under den här tiden, eller så ordnas tid åt dem på den öppna polikliniken i Åbo eller i Reso. De har möjlighet att ta kontakt eller gå dit om det uppstår problem, och akutvård får man alltid.

Enligt Saaremaa är den här tiden noggrant planerad med patienten så att de vet vart de ska vända sig ifall de inte klarar sig.

Hur ska man förhindra att patienterna är rädda och känner sig otrygga?

- Den bästa lösningen är att man diskuterar saken, planerar perioden väl och ger patienten ett telefonnummer som hen kan ringa. Det går att ordna vård trots att vissa enheter är stängda.

Hur får man hjälp?

Ifall man mår dåligt och misstänker att man lider av psykisk ohälsa nu under sommaren, och man inte haft kontakt med psykiatrin tidigare, ska man först ta kontakt med den egna hälsocentralen. Därifrån kan man få en remiss vidare till en psykiatrisk enhet som är öppen, till exempel i Åbo eller Reso.

Vid akuta fall ska man ta kontakt med akutmottagningen som har en psykiatrisk enhet. Den fungerar på samma sätt året runt.

Den låga grundvattennivån har drabbat en del kommuner i sommar och vissa restriktioner har införts. Men hur sparar man vatten på bästa sätt?

Rent vatten ses som en självklarhet på våra norra breddgrader. Men även här kan det bli brist på vatten.

I sommar är grundvattennivån låg på flera ställen i Sydvästra Finland. Bland annat har man i Masku och Nousis uppmanat sina invånare att spara på vatten och i Virmo har kommunens mattvätt stängts.

Men hur kan man spara på sin egen vattenförbrukning? Johanna Kallio är planeringsingenjör vid Finlands miljöcentral (Syke) och berättar att det inte är så svårt att spara på vattnet.

- Det är den onödiga vattenanvändningen som är lätt att ta bort. Bevattningen är förstås en grej man kan spara på under sommaren. Man är inte tvungen att vattna en gårdsplan, gräsmatta eller växter på sommaren.

- Allt som är kopplat till vår liv som matlagning, klädtvätt och dusch är svårt att ta bort. Men till exempel badkar drar mycket vatten och ett bra alternativ är att istället ta en kort dusch. Det finns också duschmunstycken som sparar på vatten.

Vår hygien kräver mycket vatten

Enligt Kallio går en tredjedel av vattenförbrukningen åt till att duscha och en annan tredjedel till att spola toaletten.

- Om brunnen torkar ut varje år så lönar det sig nog att kolla om toan varje gång drar 10 liter vatten vid spolning. Ibland kan det helt enkelt vara bra att byta toaletten helt och hållet för att spara vatten.

Bilen och mattorna kan man också tvätta senare på hösten då det finns mera vatten enligt Kallio.

En hand som håller i en skurborste och tvättar en matta. Bild: YLE/Sune Bergström Mattvätt,mattvättning

Det går att lagra vattnet bättre

De största vattenförbrukarna är ändå lantbruket och industrin. Enligt Kallio är det i dessa områden besparingen av vatten kan synas tidigare.

Janne Tolonen är vattenexpert vid Valonia och menar att man inom till exempel lantbruket bättre kunde ta vara på vatten.

- I Finland är den vanligaste torkningssmetoden att alltid leda vattnet bort från åkrar men istället kunde man främja naturliga torkningsmetoder, till exempel våtmarkskedjor och översvämningsplattformar så att vattnet långsammare rinner bort från flödesområdet.

- I lantbruket går det också mycket vatten åt till att tvätta olika utrymmen som golv och då är det bra att använda rätt tryck så man inte använder onödigt mycket vatten.

Det lönar sig också att ta till vara på regnvatten och samla upp det i tunnor som man sedan använder vid bevattning, enligt Janne Tolonen.

-När man vattnar blommor så lönar det sig att göra det på kvällen eller natten. Vattnar man mitt på dagen så avdunstar vattnet direkt.

Kossorna drar mest vatten

Sonja Ek Johansson är mjölkproducent på Heisala i Pargas. Hennes gård har en egen brunn där det fortfarande finns vatten.

- Vi har inte i år haft något problem utan det är oftast i kombination med lågt sjövatten och låg havsvattennivå som problemen uppstår. Men om torkan fortsätter i flera veckor ännu så kan vi få bekymmer.

Ek Johansson berättar att hon endast använder vatten till det viktigaste.

- Vi tvättar inte traktorer, bilar eller mattor. All den nödvändiga vattenförbrukningen far till ladugården. Mest vatten går det åt korna men även till diskningen av mjölkningsroboten och mjölktanken.

Kossa utomhus Bild: Yle / Carmela Johansson luppa

Årets sjusovare är utsedd. Traditionsenligt kastades han i plurret klockan sju i Nådendal.

Vildmarksguiden och företagaren Tuomas Levanto har utsetts till årets sjusovare. Levanto är född i Åbo, men har sedan barnsben bott i Nådendal. Han utbildade sig till vildmarksguide och grundade ett företag 2006 som tar ut människor i naturen. Några år senare grundade han ett företag som hyr ut båtar. Sedan 2010 har han ansvarat för båtmässan i Nådendal.

På onsdag inleddes Europeaden, Europas största evenemang för folkdans och folkmusik, i Åbo.

Just nu fylls Åbos gator av färgsprakande folkdansare från hela Europa. Tusentals flamencodansare, riverdance och andra stora ensembler har kommit till den stora Europeade-festivalen som arrangeras för första gången i Finland.

Europeade pågår i fem dagar och samlar dansare från 24 länder. Sammanlagt 6 500 folkdansare från hela Europa kommer till Åbo. Under festivalen kommer man att försöka göra världsrekord i att dansa humppa, meningen är att 30 000 dansare ska dansa tillsammans. På lördag klockan 20 går världsrekordsförsöket av stapeln på Varvstorget.

Under festivalen pågår program i festivalbyn på Varvstorget från morgon till kväll. Bland annat Finlands Svenska Folkdansring uppträder på lördag kl 17.30.

Europeaden pågår till söndag.

Europeaden. Bild: Yle/Fredrik Häggman. Europeaden

Allt fler villaägare låter installera solpaneler för egen elproduktion. Ofta är det grannens paneler som väcker intresset.

Elöverförningsbolaget Caruna meddelar att det i år kopplats in lika många solpaneler som under hela fjolåret. Totalt 707 solanläggningar har kopplats in och 90 procent av dem finns i småhus. Resten har skaffats av företag.

Mest paneler finns i Egentliga Finland och den totala produktionen uppgår nu till 12,6 MW, vilket motsvarar årsförbrukningen i 500 eluppvärmda villor.

Entusiasmen smittar av sig

Tiia Selonen på Caruna säger att det ofta handlar om entusiasm som smittar av sig i grannskapet. Grannens goda erfarenheter väcker intresset. Panelerna är dessutom lätta att skaffa och de ger tillgång till egenproducerad miljövänlig el.

En annan förklaring till den ökade populariteten torde vara en lagförändring. Sedan i maj är det i de flesta fall tillåtet att installera solpaneler utan att det kräver tillstånd från kommunen.

En 500 kvadratmeter stor lagerbyggnad brinner för tillfället i Reso på Vanha Nuorikkalantie. Räddningsverket larmades på plats lite efter klockan 13 på eftermiddagen.

Flera enheter från räddningsverket är på plats för att släcka branden. Rökbildningen är kraftig och orsakar rökbesvär i Kerrola, Varppeenseutu och Kerttula.

- Det är frågan om en gammal ladugård som har omvandlats till ett lager. Det finns olika saker inne i byggnaden, bland annat en båtar och en trailrar, och vi försöker rädda det vi kan. Det säger jourhavande brandmästare Kari Alanko.

Brandman går längs väg mot en lagerbyggnad som brinner kraftigt i Reso. Bild: Yle/ Joona Haarala brand i lagerbyggnad i reso

- Det fanns inga människor i byggnaden och igen var heller i fara vilket är en lättnad för oss, säger Alanko.

Alanko jobbade också med att släcka branden på avfallscentralen i Toppå i Åbo på onsdagen.

- Visst är det mer sällan som så två så här stora bränder sker efter varandra, men inte är det direkt ovanligt heller. Vi får hoppas att det inte kommer fler bränder av den här typen nu, säger Alanko.

Allmänheten ombeds undvika vägen. Släckningsarbetet kommer att pågå i flera timmar.

- Vi är lite oroliga för den torra skog som finns intill lagerbyggnaden och gör vårt yttersta för att avgränsa branden så att den inte sprider sig, säger Alanko.

Artikeln uppdaterad 27.7.2017 klockan 15:13 med kommentarer av jourhavande brandmästare Kari Alanko.

Avfallshanteringen vid Toppå avfallscentral har normaliserats efter onsdagens brand. Arbetet med att röja upp efter branden fortsätter ändå i dag, torsdag, meddelar Sydvästra Finlands avfallsservice.

Toppå tar emot avfall som vanligt men branden har ändå lett till en del specialarrangemang på området. Den som för avfall till Toppå instrueras av personalen, trots att själva brandplatsen inte finns nära de sorteringsstationer som finns på området.

Branden fick sin början lite före klockan 17 på onsdagseftermiddagen, då en hög med möbelavfall fattade eld. Även två grävmaskiner och ett avfallsflak förstördes i branden. Räddningsverket fick styr på branden vid 18-tiden på onsdagskvällen, eftersläckningsarbetet pågick fram till torsdagen.

Brandorsaken är oklar.

De blågröna algerna har inte ökat på havsområdena i sydvästra Finland under de senaste dagarna. Däremot har algerna blommat till i många insjöar. Det meddelar miljöcentralen.

Mängden blågröna alger är ungefär den samma jämfört med samma tid förra veckan. Det betyder att det finns blågröna alger i största delen av havsområdena.

Rikliga mängder blågröna alger har påträffats på området mellan Iniö och Gustavs, samt vid Mannervesi utanför Nystad. Allmänheten har också tipsat om blågröna alger utanför Kimitoön och Sastmola.

Små mängder blågröna alger har observerats utanför Själö i Nagu, Utö, Ströömi i Gustavs, Kirkonsalmi i Merimasku och Otanlahti i Raumo.

På vissa håll har också rostfärgade bälten bildats. Det är frågan om sporer från rostsvampar, som är ofarliga för människan. Sporerna kan ändå ge allergiska symptom i ögonen om man simmar i vatten som innehåller rikliga mängder av sporerna.

Mer alger i insjöarna

Mängden blågröna alger har ökat i insjöarna i Egentliga Finland och Satakunta under de senaste dagarna.

Den största förekomsten av blågröna alger har hittats i Kjulo träsk. Blågröna alger har också hittats i Kirkkojärvi i Kisko i Salo och i Turajärvi i Eura.

Mängden blågröna alger är ändå lägre jämfört med tidigare år. Om vädret är varmt och vindstilla så kan algblomningen ändå tillta i snabb takt, meddelar miljömyndigheterna.

Mössorna guppar, tofsarna gungar och kjolarna svänger vida omkring då mer än 6 000 folkdansare och spelmän nu har invaderat Åbo. Och publiken njuter.

- Det är mycket program, jag tittade på programmet och särskilt tyskarna skulle jag vilja se, säger en andfådd Majken Poulsen-Englund efter att hon uppträtt tillsammans med Folkdansarna på Åland.

Två flickor gör sig klara för sitt uppträdande. En flicka i folkdräkt får sitt hår flätat av en kompis. Bild: Yle/Linus Hoffman folkdanser,Europeaden,folkdräkter,nationaldräkter,flätor,flätning

De åländska dansarna har övat hela våren för att kunna delta i storevenemanget. Man har varit med många gånger tidigare, både i inhemska, nordiska och europeiska stämmor.

- Vi har ett 50-tal nedtecknade åländska danser som vi försöka hålla vid liv, säger Berit Lindholm. Här försöker vi tolka dem enligt boken, eftersom vi representerar Åland. Det är viktigt. Annars kan man ju showa lite.

Och visst bjuder ålänningarna på en fin show, precis som alla andra grupper som uppträder och som kommer emot på gatan.

På stadsfärjan Förin uppträder tyska ungdomar från den lilla byn Lindenberg med sina danser. Det är många resenärer som glömmer, eller låter bli, att stiga av färjan och istället fortsätter en resa till med underhållning. Några barn står längst fram och beundrar dansarna under flera resor.

Barn i folkdräkter väntar på att få uppträda under Europeaden 2017 i Åbo. Bild: Yle/Linus Hoffman folkdräkter,nationaldräkter,folkdanser,Europeaden

Många beundrar också de vackra dräkterna. För Tilman Thulesius från Kungsängens Folkdansgille är dräkterna den största behållningen på Europeaden.

- Vi har folk och dräkter från alla håll och kanter i vårt folkdanslag, medan esterna och balterna har samma dräkt och det ser otroligt vackert ut. Men jag är lite nördig med dräkter, säger Thulesius.

Litauiska folkdansare hoppar i sin dans under Europeaden 2017 i Åbo. Bild: Yle/Linus Hoffman Europeaden,folkdanser,folkdräkter,nationaldräkter,Åbo,gatukonst

Arne Berglund är mer intresserad av danserna, och han skulle gärna stjäla lite idéer från andra folkdanslag

- Visst är vi ju traditionsbärare också, men om man hittar något bra så ser man om man kan införliva det med sådant som man håller på med, säger Berglund. Men i nio fall av tio lyckas man inte övertyga den övriga gruppen om att det är så bra. Det ska ju ändå passa in.

Thulesius och Berglund tycker ändå det är lite synd att det är rätt få män som är med i danslagen. Också då de tittade på den irländska dansen konstaterade de att bara en fjärdedel var män.

- Det positiva är att om man är dansintresserad och är man, då får man alltid vara med och dansa. Man är attraktiv för en gångs skull. Om man nu kan dansa, säger Thulesius.

Europeaden, Europas största evenemang för folkdans och folkmusik, inleddes på onsdag i Åbo. Fram till söndag bjuds det dagligen på flera hundra färgsprakande dansuppvisningar på ett 15-tal estrader, på flera ställen längs Aura å, på gågatan och på Varvstorget.

I augusti ändras bostadsstödet för studerande. Det kan bland annat innebära en minskning i stödet för dem som har ett gemensamt hyreskontrakt.

Det gamla studiestödet slopas i augusti och istället tas ett allmänt bostadsstöd i bruk. Förändringen har både vinnare och förlorare. I bästa fall innebär det en fördubbling av bostadsstödet. Men i värsta fall kan bostadsstödet försvinna helt.

Bostadsbidraget påverkas inte bara av den studerandes egna inkomster utan också av sambons inkomster. Det här bådar inte gott för ett samboförhållande där den ena arbetar flitigt medan den andra är en fattig studerande. Det återstår även att se hur många par som skiljer sig offentligt.

Förändringen kan även påverka negativt kompisar som står under samma hyreskontrakt. I dessa fall kan det vara lönsammare att skaffa två separata hyreskontrakt.

Pirjo Lipponen är direktör av bostadsärenden vid Studentbystiftelsen i Åbo och berättar vad som gäller för deras hyresgäster.

- Vi har informerat våra boende i familjebostäder att vi inte är intresserade av att ändra deras hyreskontrakt till två separata. Men för kompisar som bor ihop med ett gemensamt hyreskontrakt så har vi berättat att den ena kan stå huvudhyresgäst och den andra som underhyresgäst. På så sätt får de båda sitt eget hyreskontrakt.

Pirjo Lipponen Pirjo Lipponen står bredvid en kölappsautomat Bild: Yle/Tobias Bergman Bostadsstöd

Lipponen har inte märkt någon större efterfrågan på ettor som kan tänkas bli mer eftertraktade på grund av förändringen.

- Under sommaren är alla studeranden villiga att ta emot alla slags boendeformer, även kollektivbostäder. Så är inte situationen under vårterminen. Just nu är det viktigaste att få tak över huvudet.

Enligt Lipponen berör ändringarna i hyreskontraktet främst dem som bor i kompisbostäder.

- 64 procent av våra bostäder är ettor och resten är familjebostäder kollektivbostäder och kompisbostäder. I kollektivbostäder har vi inte detta problem eftersom de boende redan har separata hyreskontrakt.

Mera pengar för de flesta

Det nuvarande högsta bostadsstödbeloppet är 201 euro. Förutsatt att de studerande har tillräckligt hög hyra kan de i fortsättningen få upp till 400 euro bostadsstöd i månanden.

Enligt FPA:s uppskattning förlorar 40 000 studerande sitt bostadsbidrag. 27 000 studerande får mindre stöd.
100 000 studerande får mer pengar än tidigare.
Det betyder att en tredjedel av de studerande förlorar stort på förändringen medan två tredjedelar gynnas av den.

Lipponen säger att hyresnivån inte kommer att stiga åtminstone hos dem eftersom de är en allmännyttig stiftelse.

- Våra hyror baserar sig på våra kostnader vi har för husen så vi kan inte lägga hyrorna enligt bostadsstödet eller studiebidraget.

En aktiv frisbeegolfklubb och en svårspelad, välskött bana. Det är orsakerna till att Laustis får stå värd för den internationella toppturneringen Kyy Open som inleds idag.

Kyy Open är en del av EuroPro-touren, som är Europas mest prestigefyllda frisbeegolftour. Namnet till trots deltar spelare från länder som USA och Australien.

Den första internationella turneringen i Åbo arrangerades 2013, och frisbeegolfföreningen 7K som står bakom arrangemanget har dessutom ordnat det finska mästerskapet ifjol. Tävlingsledare Juho Rantalaiho ser två orsaker till att så stora turneringar kommer just till Laustis och Åbo.

- En orsak är att vi har en så aktiv klubb. Det behövs många aktiva, intresserade som gillar att organisera tävlingar. Dessutom har vi en bra och välskött bana, som hör till de svåraste i landet.

På vilket sätt?

- Svårigheten kommer från att det finns många långa och tajta skogsbanor med smala skogsöppningar.

Fler stortävlingar att vänta i Åbo

Eftersom Öppna europeiska mästerskapen ägde rum i Nokia bara en vecka tidigare finns flera fullblodsproffs från USA på plats.

- Tre av spelarna lever på frisbeegolfen. Det ska bli väldigt intressant att se hur de finska topparna kan mäta sig mot dem. Till exempel har vi Seppo Paju, som bor i Åbo och alltså spelar på sin hemmabana. Leo Piiranen, finsk mästare 2016, är en annan titelkandidat.

Kan man vänta sig fler stortävlingar i Åbo i framtiden?

- Jo, vi har funderat på vad som ska bli nästa steg. Det har pratats om en master-turnering, det vill säga den allra högsta tour-nivån, eller kanske ett europamästerskap. Det kan vara möjligt i framtiden.

Rantalaiho välkomnar allmänheten till turneringen och väntar sig en stor publik då turneringen avgörs på söndag. Det är gratis att följa med spelet som åskådare.

Juho Rantalaiho. Juho Rantalaiho. Bild: Yle/Fredrik Häggman juho rantalaiho

En kombination av nytta och nöje

En av de mer långväga gästerna är kanadensiskan Briana Ainsley, som tror på en hög placering.

- Jag har vilat några dar och önskar att det ska gå bättre nu än det har gjort på sista tiden. Jag vill åtminstone gå på plus pengamässigt. För det krävs minst sjunde plats och jag är rankad sexa.

Hon har nyligen skrivit under ett sponsoravtal, vilket gör det lättare för henne att delta i tävlingar runt om i världen.

- Jag är intresserad av att resa och då är det ju perfekt att jag kan kombinera resandet med så här många tävlingar. Före det här tävlade jag i Estland och Nokia och efteråt åker jag till Stockholm. Min bror tävlar på annat håll i Europa, så efter att jag har varit i Stockholm ska jag följa honom ett tag.

Ännu finns det inte många som kan leva på sporten, och bland dem som gör det är andelen kvinnor liten. 2015 låg andelen kvinnliga medlemmar i förbundet för professionella frisbeegolfspelare PDGA kring sju procent. Ainsley menar ändå att förutsättningarna för att göra det hon gör blir bättre hela tiden.

- Sporten blir mer och mer synlig för sponsorer och jag ser egentligen inte några hinder för hur stor den här sporten kan bli.

Ainsley har hunnit cykla runt i området och passar på att berömma dess naturskönhet. När det ordnas stortävlingar i Åbo nästa gång hör hon till dem som gärna deltar.

- Tävlingarna här håller hög standard, så ni har nog inte sett det sista av mig ännu. Om jag inte kommer tillbaka nästa år så blir det året efter.

Briana Ainsley. Briana Ainsley Bild: Yle/Fredrik Häggman Briana Ainsley